Kågeröds avloppsreningsverk Svalöv Miljörapport 2014
INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 Organisation... 3 Tillsynsmyndighet... 4 Verksamhetsområde... 4 Kågeröd avloppsreningsverk... 4 Ledningsnät... 8 GÄLLANDE BESLUT... 9 Tillståndsbeslut... 9 Uppfyllandet av gällande villkor... 9 Beaktande av hänsynsreglerna... 144 Anmälningsärenden... 166 EGENKONTROLL... 177 Kontrollprogram/Mätprogram... 177 Recipientkontroll... 177 UTSLÄPPSDATA ÅR 2014... 177 Driftförhållanden... 177 Utsläppskontroll... 188 Bräddning vid anläggning... 21 Bräddning på ledningsnät... 21 Slamkvalitet... 22 KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING... 23 Förbrukning av kemiska produkter... 23 Elförbrukning... 23 Hantering av rens och sand samt annat avfall... 23 UTVECKLING & PROCESSOPTIMERING... 233 Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat.3 MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE... 255 Verksamhetsledningssystem... 255 Uppströmsarbete... 255 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR BILAGA 1 Verksamhetsområde 2 (27)
VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka 200 000 invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 250 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. 3 (27)
Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Anders Jeppsson vars närmsta chef är avdelningschefen för Avloppsrening. Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för anläggningen är Söderåsens miljöförbund. Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar Kågeröds tätort enligt bilaga 1. Antalet anslutna personer uppgår till ca 1 494 st. Härtill kommer ansluten industri som för 2013 motsvarande drygt 4 720 personekvivalenter. Under 2014 har industrins flöde bräddats intern under så många perioder att en motsvarande siffra inte kan tas fram för 2014. En tidigare flotationsanläggning vid reningsverket ägdes gemensamt av NSVA AB och Barry Callebaut Sweden AB, men NSVA AB svarade för driften. Flotationsanläggningen är uttjänt och ersatt av en inhyrd bandavvattnare. NSVA AB står för hyran och driften. Det nuvarande verksamhetsområdet beslutades 1983-09-29 av kommunfullmäktige i Svalövs kommun. Ingen förändring av verksamhetsområdena har skett under året. Ett förslag till VAstrategi på landsbygd har tagits fram. Detta har antagits i teknik- och samhällsbyggnadsutskottet och är nu på väg till kommunstyrelsen Kågeröd avloppsreningsverk Lokalisering Anläggningen ligger på fastigheten Kågeröd 3:16 i Svalövs kommun. Kågeröds RV Reningsprocessen Till reningsverket i Kågeröd tillförs både kommunalt och industriellt avloppsvatten. 4 (27)
Det inkommande industriella avloppsvattnet förbehandlas separat innan det leds in tillsammans med det kommunala avloppsvattnet i den gemensamma biologiska aktivslamanläggningen. Den nuvarande reningsprocessen för det kommunala avloppsvattnet omfattar grovrening, mekanisk rening i ett sandfång, biologisk avskiljning av kväve och organiskt material i aktivt slam, mellansedimentering samt kemisk efterfällning för avskiljning av fosfor med efterföljande slutsedimentering. Industriavloppsvatten Inkommande industriavloppsvatten uppsamlas i ett utjämningsmagasin med omrörning. Därefter sker en förfällning med järnklorid. Polymer tillsätts också för optimal flockbildning innan det leds in till bandavvattnaren där de bildade flockarna avskiljs. Vattnet ut från bandavvattnaren leds in till det luftade biosteget i zon 5. Kommunalt avloppsvatten Det kommunala avloppsvattnet passerar först galler där större föroreningar som papper, trasor, tops mm avskiljs. I efterföljande sandfång låter man tyngre partiklar som grus och jord sjunka till botten innan vattnet leds in till biosteget i zon 5. Avloppsvattenrening gemensamt kommunalt- och industriellt vatten Det kommunala - och förbehandlade industriella avloppsvattnet leds vidare in till de fyra zonerna i den luftade aktivslambassängen. Mikroorganismer omsätter här organiskt material samt oxiderar ammonium till nitrat (nitrifikation). Syresättningen sker med hjälp av bottenluftare. Luftat utjämnings magasin - industri Förtjockare Slamlager Galler och sandfång Mellansedimentering Recipient - Vegeå Kemfällning Biosteg Slutsedimentering Flotation Kompostfilter Från biosteget rinner vattnet till mellansedimenteringsbassängerna och vidare till en flockningskammare för kemisk fällning av fosfor. Här inblandas järnklorid med hjälp av 5 (27)
omrörare. Fosforn kommer tillsammans med hydroxider och andra partiklar att fällas ut i form av större flockar. Flockarna avskiljs därefter i efterföljande slutsedimentering. Efter slutsedimentering leds det renade vattnet ut i intilliggande recipient Vege å. Tidigare har delar av det biologiskt renade avloppsvattnet använts för bevattning av ett närliggande salixfält öster om reningsverket. Provtagning har då skett på grundvattnet innan det rinner ut i Vegeå. Bevattningen har inte skett sedan 2008. Ett kompostfilter är placerat bakom flotationsbyggnaden som renar luften från både flotationsanläggningen och utjämningsmagasinet. Dimensionerande belastning Dimensionerande Utfall 2013 Enhet belastning Anslutning, medeldygn 15 700 3 655 pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn 2 400 1 110 m 3 /d Flöde, medeltimme - 46 m 3 /h BOD 7, årsmedel 1 100 663 kg/d N-tot, årsmedel - 36 kg/d P-tot, årsmedel - 14 kg/d Under januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september och december har det tidvis varit bräddning från utjämningsmagasinet för industriflödet. Flödet från industrin har då varit högre än vad förbehandlingssteget varit dimensionerat för. Bräddningen har gått direkt till det biologiska steget. Denna brädd mäts inte till volym eller innehåll. Den totala belastningen på reningsverket är därför inte känt. Slambehandling Slamreturen för återföring från mellansedimenteringen pumpas till biobassäng 5. Överskottslammängden från biosteget tas ut i zon 2 och pumpas till slamförtjockaren och därefter till slamlagret. Till slamlagret pumpas även flotationsslammet från den industriella förbehandlingen. Vattnet från slamförtjockningen, rejektvattnet, återleds till pumpgropen före biosteget och leds tillsammans med det kommunala avloppsvattnet in i zon 5 i den biologiska aktivslambassängen. Från slamlagret tas slammet ut till avvattning i en centrifug där rejektvattnet går tillbaks till inkommande kommunalt avloppsvatten efter provtagningen och det förtjockade slammet samlas i containrar för borttransport. Externslam Allt externslam från Svalövs kommun töms på Lundåkraverket i Landskrona och går till rötkammaren. 6 (27)
Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet I hela Svalövs kommun finns 10,9 mil spillvattenledningar (varav 7,5 mil ledningar är anslutna till de fyra avloppsreningsverken i Svalöv, Kågeröd, Röstånga och Tågarp). Större delen av dem är lagda mellan 1950- och 1990-talet och de äldsta är från 1920-talet. Betong är det vanligast förekommande materialet. Fördelningen på ledningsmaterial i spillvattennätet redovisas nedan. Spillvattennätet i hela Svalövs kommun 2014-12-31 Total längd spillvattenledning 108697 meter Ledningsmaterial Längd Andel Btg 60820 56,0% Btg-relinad 7011 6,5% Plast 31598 29,1% Övrigt 9268 8,5% Anläggningsår 1950-1999 66730 61,4% 2000-31370 28,9% okänt 9268 8,5% Spillvattennätet i Kågeröd 2014-12-31 Total längd spillvattenledning 17895 meter Ledningsmaterial Längd Andel Btg 14246 79,6% Btg-relinat 607 3,4% Plast 2350 13,1% Övrigt 692 3,9% Anläggningsår 1950-1999 16119 90,1% 2000-2013 1776 9,9%
En del av ledningarna är i behov av renovering pga svavelväteproblem. Tillsättning av Nutriox i ledningsnätet minimerar frätskadorna men ökar driftkostnaderna. En inventering av ledningar med svavelväteproblem har utförts under 2014. Relining av de ledningar där problem konstaterats planeras ske under 2015. Omläggning och relining av ledningar minskar den allt för höga reinvesteringstakten. För att takten ska vara hållbar behöver kommunen reinvestera ca 33 miljoner i spillvattenledningsnätet under 2010-talet. Det skulle förutom renovering av svavelvätedrabbade ledningar till största del innebära renovering av uttjänta betongledningar med återkommande driftstörningar. Målsättning NSVA har målsättningen att minska mängden tillskottsvatten med 5 % senast 2015-12-31. Minskningen ska räknas med år 2010 som startår. Sanerings-/åtgärdsplan Ingen aktuell plan finns. NSVA planerar att ha en ny saneringsplan klar under år 2017. Åtgärder på ledningsnät år 2014 Utförda åtgärder på ledningsnät under året presenteras i följande tabell. Projektnamn Åtgärd Typ* Längd (m) - - - - * S = Spillvatten, D = Dagvatten, K = Kombinerad Inga åtgärder utförda under 2014. GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser 1997-04-30 Länsstyrelsen Grundtillstånd 1999-05-27 Länsstyrelsen Slutliga villkor 2003-06-12 Länsstyrelsen Slutliga villkor bevattning Uppfyllandet av gällande villkor Villkor 1 Om inte annat följer av övriga villkor eller föreskrifter ska den nuvarande och framtida verksamheten vid reningsverket bedrivas samt ska dimensionering och ombyggnad av reningsverket för kväverening mm ske i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen har redovisat eller i övrigt åtagit sig i ärendet. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten, under förutsättning att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av utsläpp eller annan störning till följd av verksamheten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Alla ändringar anmäls. Villkor 2 9 (27)
Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt fortlöpande uppnås för utsläppet till recipienten. Vidare skall verket drivas så att högsta möjliga nitrifikation och kvävereduktion uppnås i det biologiska behandlingssteget samt förbrukningen av energi och externa kemikalier så långt möjligt minskas. Kommentar: Villkor uppfyllt. Bästa möjliga rening eftersträvas. Villkor 3 Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet som avleds till Vege å får som gränsvärde uppgå till högst 10 mg BOD 7/l resp. 0,3 mg P/l räknat som månadsmedelvärden. Kommentar: Villkor ej uppfyllt. Gränsvärdet avseende halten totalfosfor har överskridits vid fyra tillfällen. Se kommentarer och redovisade grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR 2014. Villkor 4 Val av fällningskemikalier och andra kemikalier som används i reningsprocessen ska redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande. Flytande kemikalier ska förvaras inom avloppslöst invallat område på sådant sätt att avledning till spill- eller dagvattennätet eller spridning till omgivningen i övrigt förhindras. Kommentar: Villkor ej uppfyllt. Flytande polymer till industriflödets avvattnare står utan invallning. Denna anläggning är provisorisk. Villkor 5 Reningsverket skall vara försett med anordningar för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion ska ske i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Kommentar: Villkor uppfyllt. Behållare köps in vid behov. Pump finns att tillgå. Villkor 6 Buller från avloppsreningsverket ska begränsas så att verksamheten inte ger upphov till en högre ekvivalent ljudnivå än 55 db(a) dagtid (kl. 07-18), 50 db(a) kvällstid, (kl 18-22) och 45 db(a) nattetid (kl 22-07) vid bostäder. Den momentana ljudnivån nattetid får inte överstiga 55 db(a). Om impulsljud och/eller hörbara tonkomponenter förekommer ska ovanstående ekvivalentvärden sänkas med 5 db(a). Kommentar: Villkor uppfyllt. Inga bullerproblem har uppstått under året. Villkor 7 Vid driftstörningar i avloppsreningsverket eller i avloppsledningsnätet eller om del av anläggningen tas ur drift för underhåll mm skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att motverka vattenförorening och/eller andra olägenheter för omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast underrätta tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Negativa effekter av driftstörningar minimeras så långt det är möjligt. Planerade driftstopp anmäls i förväg och incidenter anmäls i direkt anslutning till händelsen till tillsynsmyndigheten. Villkor 8 10 (27)
Om luktolägenheter uppstår i omgivningen som följd av verksamheten vid avloppsreningsverket ska kommunen efter samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för att begränsa olägenheterna. Kommentar: Villkor uppfyllt. Inga luktproblem har uppstått under året. Villkor 9 Kommunen skall senast den 1 juni 1997 till tillsynsmyndigheten för godkännande redovisa en slamutredning omfattande hur slammet från reningsverket skall tas om hand. Utredningen skall vidare visa tillgänglig extern lagringskapacitet samt dessa anläggningars miljöstatus. Slutligen skall redovisas kommunens riktlinjer för slutligt omhändertagande av slam. Kommentar: Villkor uppfylldes. Villkor 10 Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes, att slammet inte kan återanvändas inom jordbruket eller att särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. Det fortlöpande industrikontrollarbetet skall redovisas i den årliga miljörapporten. Kommentar: Villkor ej uppfyllt. Industriellt avloppsvatten i sådan mängd och av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsattes och särskilda olägenheter uppkom i recipienten har tagits emot. Det fortlöpande industrikontrollarbetet redovisas bland annat i den årliga miljörapporten. Villkor 11 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av regn-, grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. Det fortlöpande saneringsarbetet skall redovisas inom ramen för den årliga miljörapporteringen. Förslag till förnyad saneringsplan och tidsbunden åtgärdsplan skall redovisas till länsstyrelsen senast den 1 april 1998. Åtgärder och tidplan skall godkännas av länsstyrelsen. Kommentar: Villkor uppfyllt. Arbetet redovisas i miljörapporten. Villkor 12 Förslag till reviderat kontrollprogram för avloppsreningsverkets drift skall senast den 1 juni 1997 redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande. Kommentar: Villkor uppfylldes. Villkor 13 Utjämningsmagasinet får inte tas i anspråk för utjämning eller lagring av vatten från Arla Foods utan att magasinet försetts med aktivt kolfilter eller därmed jämförbar reningsmetod för utgående luft. Undantag härifrån får ske i samband med enstaka haveriutsläpp från industrin eller vid därmed jämförbara förhållanden. Tillsynsmyndigheten skall då snarast underrättas. Kommentar: Villkor uppfyllt. En annan industri ligger nu på denna adress. Luften går genom barkfilter. Villkor 14 11 (27)
När utsläppsnivån från Arla Foods AB överstiger 100 m 3 och/eller 150 kg BOD 7/d som veckomedelvärde skall processvattnet förbehandlas i den nuvarande utjämnings- och flotationsanläggningen. Den luftade utjämningsbassängen skall när den tillförda mängden överstiger dessa värden förses med aktivt kolfilter eller därmed jämförbar reningsmetod för utgående luft. Kommentar: Villkor uppfyllt. En annan industri ligger nu på denna adress. Förbehandlingen av detta flöde beskrivs i miljörapporten. Villkor 15 Resthalten ammoniumkväve får som riktvärde inte överstiga 5 mg NH 4-N/l som månadsmedelvärde under perioden maj t.o.m. oktober. Som målsättning för kvävereduktionen i övrigt skall gälla att resthalten i utgående vatten som avleds till Vege å bör understiga 12 mg N/l som årsmedelvärde. Kommentar: Villkor uppfyllt. Riktvärde och målsättning underskreds 2014. Villkor 16 Hanteringen av slam vid reningsverket och omhänder-tagandet av slam och avfall som uppkommer i verksamheten skall ske på sådant sätt att olägenheter ej uppkommer i omgivningen. Kommunen skall arbeta för att slammet så långt möjligt skall nyttiggöras som gödningsmedel. Kommentar: Villkor uppfyllt. Hanteringen av slammet redovisas i miljörapporten. Villkor 17 Ostabiliserat och/eller oavvattnat slam får inte lagras öppet inom reningsverksområdet. Allt nyproducerat slam skall efter luftning tillföras slammagasinet. Därifrån skall slammet kontinuerligt fraktas bort till annan av tillsynsmyndighet godkänd lagringsplats utanför anläggningen. Kommentar: Villkor uppfyllt. Inget slam lagras på reningsverket. Villkor 18 Energiskogen får inte bevattnas med större volym biologiskt renat avloppsvatten än att växternas vatten- och näringsbehov täcks samt så att ytavrinning inte uppkommer. Bevattning får endast ske med markförlagd slang. Kommentar: Villkor uppfyllt. Bevattningsanläggningen är ej aktiv. Villkor 19 Verksamheten får inte hindra allmänhetens möjlighet att röra sig i närheten av ån. Vatten från spridningen får inte tillföras mark närmare än 10 m från ån. Ej heller får odling av energiskog ske närmare än 10 meter från ån. Kommentar: Villkor uppfyllt. Bevattningsanläggningen är ej aktiv. Villkor 20 12 (27)
Området skall förses med väl synliga skyltar som upplyser allmänheten om verksamheten och de risker som verksamheten kan medföra. Kommentar: Villkor uppfyllt. Bevattningsanläggningen är ej aktiv. Villkor 21 Om olägenheter uppstår till följd av verksamheten skall verksamhetsutövaren omedelbart vidta erforderliga åtgärder så att störningen upphör. Kommentar: Villkor uppfyllt. Bevattningsanläggningen är ej aktiv. 13 (27)
Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt Produktvalsprincipen Kemikalier registreras i ett digitaliserat system - ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och det finns stora möjligheter till en effektiv kemikaliehantering. Innan inköp av nya kemikalier görs en bedömning av produkten. Under hösten 2014 har avdelning mätarverkstad, rörnät, dricksvatten och avloppsrening i NSVA gjort en ny inventering för alla kemikalier som används på anläggningar samt bilar och jobbat med att fasa ut och om möjligt ersätta de kemikalier som innehåller miljöfarliga ämnen. Vid den senaste kemikalieinventeringen som gjordes på Kågeröd AVR var alla kemikalier godkända. Inga kemikalier behövde uppmärksammas. 14 (27)
Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användningen energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Ansvarig för att avhjälpa skada Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. 15 (27)
Anmälningsärenden Nedan presenteras de anmälningar som har lämnats in till tillsynsmyndigheten under året. Även annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats. Datum Anmälan 2014-03-06 SV 13/00006-3 - Kågeröd ARV - Test av utrustning vid Kågeröds ARV 2014-01-07 SV 14/00001-1 - Kågeröds ARV - Ombyggnation slamlager 2014-01-13 SV 14/00001-2 - Fortsättning på tidigare anmälan om Kågeröds reningsverk 2014-02-03 SV 14/00006-1 - Barry Callebaut 2014-03-12 SV 14/00006-2 - Anmälan att montera ned den gamla flotationsanläggningen 2014-03-12 SV 14/00006-3 - Angående avskiljaren vid Kågeröds ARV 2014-06-09 SV 14/00006-4 - Processförändring vid reningsverket i Kågeröd 2014-03-03 SV 14/00009-1 - Kågeröds avloppsreningsverk Svalöv, elarbete 2014-03-12 SV 14/00010-1 - Fipros Kågeröd Svalöv - utsläpp från Fipros 2014-03-13 SV 14/00010-2 - Utsläpp till reningsverket i Kågeröd 2014-05-20 SV 14/00018-1 - Kågeröds reningsverk - Fosfatmätning 2014-08-26 SV 14/00045-1 - VB: 20140813 Angående släckvatten från BC till Kågeröds ARV 2014-10-10 SV 14/00061-1 - Utsläpp till och från reningsverket i Kågeröd 2014-10-13 SV 14/00062-1 - Länsstyrelsens minnesanteckningar från samråd gällande Kågeröds reningsverk 2014-10-21 SV 14/00064-1 - Sammanställning rapport av utsläpp från Fipros i Kågeröd 2014-11-06 SV 14/00064-2 - Förtydligande - Rapport från Fipros daterad 2014-10- 15 16 (27)
EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol. Provpunkt Prov Parameter Ink. kommunalt 12 dp/år BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, CODcr, NH4-N Utgående vatten 52 dp/år BOD7(ATU), TOT-N, NH4-N Blandslam 2 bp/år ph, TS, GF, GR, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO, Mg Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg Nonylfenol, PCB, PAH Utgående vatten 52 vp/år TOT-P (varje vecka), CODcr (jämna veckor) Inkommande vatten 2 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg Utgående vatten 2 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg Barry Callebaut Före flot. Barry Callebaut Efter flot. Bräddvatten Vege å Ink. kommunalt 52 dp/år BOD7(ATU), CODcr, TOT-P, TOT-N, SS 52 dp/år BOD7(ATU), CODcr, TOT-P, TOT-N, SS Dp vid brädd BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, CODcr, NH4-N 6 sp/år Enligt Vegeåns provtagningsprogram Prov uttas av NSVA AB personal 2 sp/år VOC screening, SVOC screening, organiska föroreningar Recipientkontroll Recipienten för det renade avloppsvattnet är Vegeå. Recipientkontrollen samordnas av Vegeåns Vattendragsförbund där Svalövs kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från ALcontrol. Rapporten finns att hämta på förbundets hemsida. UTSLÄPPSDATA ÅR 2014 Driftförhållanden Gällande villkor för Kågeröd har överskridits även under 2014. Orsaken är flera större utsläpp från Fipros. Fipros har vid upprepade tillfällen släppt livsmedelsrester till reningsverket. Brunnsprover har visat halter av fosfor och COD som är tiofalt högre än normalt avloppsvatten. Dessutom har prov visat på nitrifikationshämmande vatten. Dessa utsläpp har haft direkt koppling till överskridelser av utgående fosfor. Fipros skulle, enligt överenskommelse, haft en egen reningsanläggning på plats i slutet av året. Detta har blivit fördröjt. 17 (27)
Problemen med det inkommande flödet har också kopplats till Barry Callebaut (BC). BC har ej kontroll på sitt flöde till utjämningsbassängen vad det gäller mängder, innehåll eller ph. Ett högt flöde från BC medför att utjämningsmagasinet bräddar till biosteget utan att passera förbehandlingssteget. Detta resulterar i en alltför hög belastning på det kommunala reningsverket. Försök att minska bräddningen från utjämningsmagasinet gjordes genom att öka flödet genom förbehandlingssteget. Före centrifugeringen blandas BC-slammet med slammet från det övriga reningsverket. En ökad andel av BC-slam i slamblandningen medför att slammet skiljer sig i karaktär från avloppsvattenslam så till den grad att det blir svårt att centrifugera. På reningsverket finns endast processutrustning för reningsverk och inget för livsmedel. Vidare har ph legat konstant under ph 6,5 som är den undre gränsen i ABVA. Mestadels har ph legat runt 4,6 vilket inte är bra när det gäller de biologiska och kemiska reningsprocesserna. Detta kan bl a ge upphov till brist på alkalinitet. På så vis kan diskningar (utsläpp av fosforsyra) till verket orsaka svårigheter att rena avloppsvattnet från kväve. I diskussioner under 2013 med BC har det gemensamt beslutats att BC ska ha egen kontrollpunkt där flöde och ph mäts samt att flödesrelaterade prover tas ut för analys. BC har lovat att denna åtgärd ska vara genomförd i januari-14. Denna mätning ska vara underlag för att styra utsläppet till att hamna inom ABVA. Resultaten ska delges NSVA. Så har inte skett. Under slutet av året följdes NSVAs rekommendation om byte av det sura diskmedlet i diskprocessen. Det fosforsyra-baserade diskmedlet byttes mot ett modernare under december. Inkommande mängd fosfor sänktes därmed betydligt. Under året har inga av överskridelserna av gränsvärdet för fosfor kopplats till utsläppen från BC. Detta är tack vare en stor arbetsinsats från driftspersonalen, en ökad mängd energi till luftningen i biosteget samt en hög dosering av fällningskemikalie. Såsom övriga reningsverk i Svalöv hade även Kågeröds reningsverk utrustning som inte bytts ut i den takt som krävs för en stabil drift. En ny intensivomrörare till doseringen av järnkloriden har installerats i april. En automatisk fosfatmätare är installerad och följer halten löst fosfor efter biosteget och före doseringen av fällningskemikalie. Fosfatmätaren har två kanalen och kan kompletteras med mätning av utgående vatten om det skulle önskas. En omrörare i slamlagret installerades i mars för att ge ett jämnare slam till den efterföljande centrifugen. Flotationen, som med råge passerat sin tekniska livslängd, är avställd. Den var dessutom inte dimensionerad för mängden och arten av flöde som numera ska behandlas. Som tillfällig ersättare behandlas flödet av en tillfälligt inhyrd avskiljare från Kicab. Blandningskärlet är dock samma som tidigare. Tillståndsprocessen har påbörjats vid Kågeröds RV. Utsläppskontroll Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i emissionsdeklarationen. Under juli, augusti, september samt oktober överskreds gränsvärdet för fosfor. Gränsvärdet för BOD samt riktvärdena för totalkväve och ammoniumkväve underskreds. Att parera hög inkommande halt fosfor med ökad dosering av järnklorid var inte möjligt då järnklorid sänker 18 (27)
ph som i sin tur gör att flockning av fosfor inte sker. Valet av fällningskemikalie är nyligen omvärderad tillsammans med konsultfirman WSP. Då bekräftades att järnklorid trots allt är marknadens mest lämpade val. 12,0 Kågeröd 2014 BOD7 (mg/l) i utgående Gränsvärde, månad = 10 mg/l 10,0 8,0 6,0 4,0 3,0 3,0 3,8 3,1 3,5 3,4 3,8 3,3 3,0 3,0 3,1 3,2 3,3 2,0 0,0 Kågeröd 2014 P-tot (mg/l) i utgående Gränsvärde, månad = 0,3 mg/l 2,50 2,32 2,00 1,50 1,00 0,82 0,50 0,13 0,236 0,26 0,265 0,18 0,22 0,35 0,36 0,24 0,19 0,47 0,00 19 (27)
Kågeröd 2014 N-tot (mg/l) i utgående Målsättning = 12 mg/l 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 2,0 7,2 10,6 11,3 7,8 4,0 5,7 8,3 6,5 6,9 6,0 6,3 7,0 0,0 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 0,58 3,2 6,7 7,5 Kågeröd 2014 NH4-N (mg/l) i utgående Riktvärde, maj-okt = 5 mg/l 2,2 0,8 0,6 1,3 0,3 0,4 0,5 3,0 0,9 2,37 20 (27)
Bräddning vid anläggning Bräddning på anläggningen har uppmätts till totalt ca 3 000 m 3. Bräddningarna har orsakats av hydraulisk överbelastning. Bräddning på ledningsnät Bräddning registreras inte på ledningsnät, inga bräddberäkningar görs. 21 (27)
Slamkvalitet Slam Kågeröds avloppsreningsverk år 2014 Slammängd Slammängd ph TS GF NH4-N N-tot P-tot Kvicksilver, HgKadmium, Cd Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Nonylfenol Kobolt, Co PAH PCB ton ton TS % % mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS Halvår 1 567,000 117,369 7,3 20,7 59,1 22 000 61 000 48 000 0,094 0,61 3,6 47 170 15 7,5 1,3 2 0,3 0,02 Halvår 2 297,000 62,073 6,4 20,9 75,8 21 000 68 000 30 000 0,049 0,17 3,1 51 150 13 5,5 1 1,4 0,3 0,06 Medel: - - 6,9 20,77 64,8 21 654 63 421 41 773 0,08 0,46 3,4 48 163 14 6,8 1,0 1,8 0,15 0,027 (viktat) Slammängd Slammängd ph TS GF NH4-N N-tot P-tot Kvicksilver, HgKadmium, Cd Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Nonylfenol Kobolt, Co PAH PCB ton ton TS % % kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg Halvår 1 567,000 117,369 7,3 20,7 59,1 2 582 7 160 5 634 0,01 0,07 0,42 6 20 1,76 0,88 0,15 0,23 0,02 0,00 Halvår 2 297,000 62,073 6,4 20,9 75,8 1 304 4 221 1 862 0,00 0,01 0,19 3 9 0,81 0,34 0,03 0,09 0,01 0,00 Summa: 864,000 179,442 - - - 3 886 11 380 7 496 0,01 0,08 0,6 9 29 2,6 1,2 0,18 0,32 0,027 0,005
KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Mängd kg/år Process FLOPAM DW 340 CT 4 625 Flotationen PIX-111 137 920 Kemfällning FLOPAM FO 4490 1 750 Slamavvattning FLOFOAM H60 20 Skumdämpning Elförbrukning Vid reningsverket förbrukades 424 986 kwh el under året. Hantering av rens och sand samt annat avfall Totalt har 11 m 3 sand och 2,3 ton rens transporterats till deponi under året. Övrigt avfall förekommer endast i liten omfattning och inga förändringar vad gäller hanteringen har gjorts under året. UTVECKLING & PROCESSOPTIMERING Inledning Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet märks redan, energioptimering pågår och minskade utsläpp av kemikalier från samhället är ett måste. Detta är stora utmaningar för VA-branschen som kräver mer kunskap, ny teknik, ökad säkerhet och ett professionellt förhållningssätt. Framförallt kommer samverkan att behövas i större utsträckning än tidigare för att möta förändringar i framtiden. Därför driver NSVA utvecklingsarbete internt samt deltar i större forsknings- och utvecklingsprojekt i nära samarbete med andra kommuner, universitet och olika aktörer inom näringslivet. Forskning och utveckling I år har NSVA avsatt medel för forskning och utveckling. Tillsammans med VA SYD och Sydvatten har man satsat dem i projekt inom olika områden som är viktiga för vår verksamhet. Genom ett fokuserat forsknings- och utvecklingsarbete kan NSVA delta i att ta fram lösningar för att klara sina framtida utmaningar. Det är dock mycket viktigt att vi hittar en bra länk mellan forskningen och vår dagliga verksamhet. För att länka mellan aktiviteter i forskningsbolaget och NSVAs dagliga drift träffas alla specialisterna på NSVA tillsammans med Forsknings- och Utvecklingsansvarige 4 gånger per år. Tanken är vi ska utbyta erfarenheter, träffa forskare, göra besök där pågående projekt genomförs och formulera nya idéer. Gruppen kallar sig NSVA-Water Research Specialists (WRS) och kommer att hjälpas åt att omvärldsbevaka och följa upp genomförda projekt. Under året har det genomförts många projekt inom forskningsbolaget, i några av dem har NSVA deltagit mer aktivt än i andra samtidigt som mycket internt utvecklingsarbete pågår hela tiden.
Projekt Läkemedelsrening Att det finns rester av läkemedel i avloppsvatten är väl känt, men det finns ännu inga krav att rena avloppsvatten från dessa föroreningar. Det är dock att vänta denna typ av krav på vår verksamhet och därför har vi satsat på att förbereda oss på bästa sätt. Pilottester med ozon har genomförts på reningsverk inom både NSVA och VA SYD för att bättre förstå vad vi kan rena och hur ny teknik ska kunna implementeras och vad den kan komma att kosta. Utvinning av näringsämnen ur slam Att återföra näringsämnena i slam från reningsverk är något NSVA arbetar för på olika sätt. I de fall slammet håller en hög kvalitet med låga föroreningshalter är det bra, men när det inte uppfyller kvalitetskraven behöver vi hitta andra vägar. Uppströmsarbetet är viktigt, men ibland räcker det inte. Ett sätt att möjliggöra återföring av näringsämnen tillbaka till kretsloppen är genom att utvinna det från slammet i ren form. I år har detta testats på Lundåkra reningsverk med goda resultat. Beredskapsplanering för VA-ledningsnät Genom ett samarbete mellan flera aktörer och intressenter deltar NSVA i att samla in erfarenhet som finns för att beskriva hur konsekvenser av översvämningar i urbana områden an reduceras med konkreta åtgärdsplaner. Denna typ av riktlinjer hoppas vi kan underlätta det framtida planeringsarbetet och göra det lättare för NSVA att arbeta vidare med planering av nyinvestering och reinvestering av ledningsnätet. Innovationstävling I Helsingborgs nya stadsdel H+ arbetar NSVA tillsammans med NSR för att införa ett sorterande matavfall- och avloppssystem. Detta ska ge oss möjligheter att utnyttja resurserna i avloppsvattnet och matavfallet på ett mer effektivt sätt. Mer biogas kan produceras och renare restprodukter som kan återföras till jordbruket. Nya system kräver nya innovativa lösningar och för att få fram ny teknik och nya idéer har vi gått ut med en innovationstävling. Med stöd från Vinnova genomförs tävlingen som vi hoppas ska generera nya innovationer vi kan arbeta vidare med inom H+. Övervakning och uppföljning Genom uppgradering av NSVAs övervakningssystem till ett modernare på alla NSVAs anläggningar, har vi kunnat fortsätta utveckla databasen VATT.net. I databasen kommer alla NSVAs driftdata att samlas. En samlad plats av all data ska möjliggöra att vi på ett enkelt och automatiskt sätt kan följa upp verksamheten mer rationellt. Vi kommer på ett enkelt sätt kunna plocka fram nyckeltal för verksamheten vilket gör det möjligt att följa upp och förbättra driften av verksamheten. Detta är ett arbete som går hand i hand med att förbättra mätning och övervakning av vår verksamhet. Examensarbeten Att ta emot och stötta studenter kan vara både tidskrävande och utmanande, men för det mesta mycket givande. Framför allt lär sig oftast både vi och studenterna mycket av samarbetet. Det är också ett bra sätt att lär känna personer som framöver kan bli presumtiva kandidater till nya tjänster på NSVA. I år har sju universitetsstudenter genomfört sina examensarbeten med stöda av personer på NSVA. 24 (27)
Cavefors, Johan och Berndtsson, Therese (2014) Estimation of Methane Levels in Sewer Systems South, Nicholas (2014) Undersökning av avloppsreningslösning med biomembranreaktorteknik (MBR-teknik) och biologisk fosforreduktion på den framtida utbyggnaden av Lundåkraverket Saarvanto, Anna och Trivic, Boris (2014) Optimerad slamhantering inom NSVA för ökad biogasproduktion Ekblad, Maja (2014) Stormwater treatment Sorption of organic biocides from paints and renders Didrik Almqvist (2014) Evaluering av öppna dagvattensystem i Helsingborg vid kraftig nederbörd MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Verksamhetsledningssystem Hela NSVA:s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år 2011. Verksamhetssystemet som heter Poseidon finns i digital form på NSVA:s intranät och är därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner. Uppströmsarbete Det är viktigt att det vatten som avleds till reningsverket inte ger negativ effekt på reningsverkets process, slam, recipient, ledningsnät eller personalens hälsa. För att minska risken att olämpliga ämnen avleds från verksamheter och hushåll arbetar NSVA förebyggande på flera sätt. Remissinstans vid tillstånds- och anmälningsärenden för miljöfarlig verksamhet: NSVA har möjlighet att ställa krav på redovisning av processavloppsvattnets sammansättning och yrka på begränsningar/utsläppsvillkor för det vatten som avleds till kommunalt avloppsreningsverk. Besöka anslutna verksamheter. Granska utsläppsrapportering/villkoruppföljning och miljörapporter från anslutna verksamheter: NSVA kan ställa krav på handlingsplaner vid överskridande av kraven i ABVA eller utsläppsvillkor i tillstånd. Informationskampanjer riktade till hushåll på bussar, i tidningar och på webben. Kundblad till hushåll: information om vad som får/inte får hamna i avloppet. 25 (27)
Trots det förebyggande arbetet förekommer det störningar i processen. Störningar kan vara svåra och kostsamma att spåra, helst om de är tillfälliga. Det finns flera åtgärder som kan vara lämpliga om störningarna ger stora effekter på reningsverkets processer, bland annat information via media, information direkt till verksamheter och provtagning i nät. Vi följer trender för bland annat metaller, PAH, PCB och nonylfenol i slammet. Syftet är att identifiera ämnen som finns i höga halter i slammet eller har halter som ökar. Vi arbetar med att hitta orsaken till de höga halterna och åtgärda dessa. 26 (27)
BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE