Nämndens plan med budget 2016

s handling nr 57/2015 Nämndens plan med budget 2016 Fastställd av kommunstyrelsen 2015-12-16, 258

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Vision 2025... 3 2 Ansvarsområden och volymmått... 4 2.1 Kommunstyrelsen... 4 3 Övergripande mål och resultatmål... 5 3.1 Tillväxt, jobb och egen försörjning... 5 3.2 Attraktiva boende- och livsmiljöer... 7 3.3 Utbildning... 8 3.4 Omsorg och trygghet... 9 3.5 Kultur, idrott och fritid... 10 3.6 Hållbar miljö... 11 3.7 Ekonomi och organisation... 12 4 Driftsbudget... 16 5 Investeringsbudget... 17 6 Särskilda uppdrag... 19 7 Bilaga: Indikatorer för uppföljning av resultatmål i kommunplan 2015-2018... 21 2

1 Inledning 1.1 Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm - läge för liv & lust 3

2 Ansvarsområden och volymmått 2.1 Kommunstyrelsen Beskrivning Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd. För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen genom kommunledningsförvaltningen leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, upphandlings- och inköpsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration, informations-/kommunikationsverksamhet och marknadsföring, juridisk verksamhet, IT, säkerhetsarbete, strategiskt jämställdhets- samt integrations- och mottagningsarbete samt effektivisering av administrationen. Kommunstyrelsen har genom samhällsbyggnadsförvaltningen ansvaret för näringspolitiken. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska skapa förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av en utvecklad infrastruktur/kommunikation, god markberedskap, energiplanering, fler företag och kommuninvånare. Vidare avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan kommunen, företag, föreningar, universitet och myndigheter. Samverkan syftar även till att underlätta för befintliga företag inom kommunen att expandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillväxt. Kommunstyrelsen har också det övergripande ansvaret för den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. Volymmått Utfall 2014 Utfall jan-juni2015 Prognos 2015 Prognos 2016 Antal leverantörsfakturor 71 240 37 206 73 500 77 000 Antal lönespecifikationer 63 049 31 255 62 510 62 510 Antal näringslivsfrämjande aktiviteter 200 97 200 210 Antal företagsbesök 104 40 100 110 Antal EU-ansökningar (projekt) 0 0 0 5 4

3 Övergripande mål och resultatmål 3.1 Tillväxt, jobb och egen försörjning Övergripande mål Befolkningstillväxt Hög sysselsättning Ökad egen försörjning Växande och mångsidigt näringsliv Landsbygdsutveckling Förutsättningar och verksamhetsförändringar Befolkningstillväxt Katrineholm växer stadigt och lockar fler nya invånare. Vid halvårsskiftet 2015 hade Katrineholms kommun 33 432 invånare, fler än någonsin tidigare. Katrineholm Sveriges Lustgård är ett starkt varumärke och genom goda kommunikationsinsatser lyfts Katrineholms unika mervärden fram. Tillsammans med lokala och regionala aktörer arbetar kommunen för att kommunicera Katrineholm som en attraktiv och självklar plats, för att locka företag och människor som vill etablera sig och för att stärka besöksnäringen. I maj 2015 beslutade kommunfullmäktige att uppdra till kommunstyrelsen att samordna och stödja utvecklingen inom områdena integration och mottagning. Kommunledningsförvaltning kommer under 2016 utgöra en funktion som strategiskt leder och samordnar integrations- och mottagningsarbetet i kommunen samt skapar en tydligare organisation såväl internt som externt. Med anledning av den nuvarande flyktingsituationen läggs för närvarande mycket fokus på dessa frågor. Växande och mångsidigt näringsliv Kommunen arbetar aktivt för en god tillgång på bostäder och etableringsmark för att skapa möjligheter för företag och privatpersoner att bo och verka i Katrineholm med omnejd. Målet är att proaktivt söka upp potentiella nya företag samt befintliga nationella och internationella företag i branscher som behöver utvecklas i kommunen för att erbjuda etableringsmöjligheter i Katrineholm. Kommunen stöttar nya företagare och besöker aktivt redan etablerade företag för att skapa ett gott näringslivsklimat som leder till tillväxt för kommunen. Näringslivsrådets sjupunktsprogram är ett exempel på samverkan mellan Katrineholms kommun och näringslivet. För att stimulera utvecklingen inom näringslivet är kommunen också engagerad i Näringslivscentrums etablering i AVA-huset med aktörerna Almi, Leader, Katec, Nyföretagarcentrum, Linköpings universitet. En satsning på Ung Företagsamhet (sistaårselever på gymnasiet) och Future Camp stimulerar ungdomar till att starta egna företag. En citysamverkansgrupp bestående av kommunen, fastighetsägare och Svensk Handel arbetar för att stärka Katrineholm som handelsstad. Visionen är att Katrineholms City ska vara västra Sörmlands mest attraktiva city som lockar kunder från när och fjärran. Gruppen arbetar även med målsättningen att utveckla Katrineholms handel för att få utmärkelsen Årets stadskärna 2017. Kommunen ska utveckla sitt samarbete med Stockholm Business Alliance för att bli en mer aktiv part av Stockholmsregionen, och på så sätt kunna dra ännu mer fördel av Katrineholms gynnsamma läge. Stockholm Business Alliance är ett partnerskap mellan 52 kommuner i sju län där fokus ligger på att attrahera utländska investeringar till regionen. En annan viktig del av arbetet är att förbättra kommunernas service till företagen på hemmaplan. Genom att lyfta regionens samlade fördelar skapas bättre förutsättningar för att locka investerare och nya 5

etableringar. Katrineholms Logistikcentrum är ett strategiskt viktigt projekt för att skapa förutsättningar för nyetableringar och nya arbetstillfällen. Uppbyggnaden av Logistikcentrum har pågått ett antal år och projektet har nu övergått i en fas där utveckling av tåglinjer mellan Europa och Sverige och inom landet prioriteras. Detta arbete har resulterat i långa avtal med stora tågoperatörer såväl inom som utom landet. Ett annat prioriterat område är etablering av logistikintensiva företag till Logistikcentrum. Detta kräver långsiktiga förhållningssätt där man är medveten om att arbetet måste bedrivas målinriktat på många fronter och uthållighet är ett viktigt ledord. Handel och besöksnäring Den 1 januari 2017 fyller Katrineholm som stad 100 år. Det är ett jubileum som ska firas för att sprida kunskap om och stolthet för Katrineholms historia, utveckling, kultur, näringsliv, natur och ytterligare poängtera Katrineholms framtid. Jubiléet är ett viktigt led i att stärka varumärket Katrineholm Sveriges Lustgård. Kommunledningsförvaltningen har uppdraget att leda, samordna och genomföra arbetet kring firandet. Besöksnäringen fortsätter att utvecklas. Antalet gästnätter inom besöksnäringen har ökat med cirka 5 procent jämfört med föregående år. Kultur- och turismnämnden har fattat beslut om ett nytt målprogram för turism- och besöksnäringen i Katrineholm. Syftet är att formulera de långsiktiga målen för turism- och besöksnäringens tillväxt. En viktig förutsättning för utvecklingen av besöksnäringen är att arbeta mer långsiktigt och strategiskt i samverkan med KFV Marknadsföring AB och besöksnäringen, för fler besökare, fler arbetstillfällen och nya skatteintäkter. Besöksnäringen och Katrineholms kommun ska tillsammans ta fram en marknadsförings- och handlingsplan. Planen kommer beskriva ett antal utvecklingsområden som Katrineholms kommun och besöksnäringen tillsammans åtar sig att genomföra. Attraktiva, tillgängliga livsmiljöer och idrotts- och fritidsanläggningar kan bidra till att människor trivs, väljer att bosätta sig och etablera sina företag i Katrineholm. De många arrangemangen inom Sportcentrum, med en miljon besökare per år, ger gyllene tillfällen att visa upp vad kommunen har att erbjuda. Digital Infrastruktur Tillgång till bredband av hög kvalitet och hastighet är idag en förutsättning för effektiv förvaltning, företagande, sysselsättning och inte minst för att förenkla vardagen för medborgare och företag. Det är viktigt att alla som lever och verkar i Katrineholms kommun har möjlighet att ta del och dra nytta av det digitala samhälle som växer fram. Staten har satt upp som mål att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Katrineholms kommuns har som mål att År 2020 ska 95 procent av alla hushåll och företag i Katrineholms kommun ha möjlighet till fiberbaserat bredband. En bredbandsstrategi som fastslår målet är framtagen och även en handlingsplan för hur målet ska uppnås. Under 2016 kommer arbete fortsätta med att träffa byalag, genomföra detaljprojekteringar av byanät samt hålla informationsträffar för att hjälpa byarna att organisera sig. Resultatmål/Uppdrag Invånarantalet ska öka till minst 34 000 personer vid mandatperiodens slut Ytterligare förbättrat företagsklimat Ökad branschbredd i det lokala näringslivet Beskrivning KS KS, BMN, VON, KIAB KS 6

Resultatmål/Uppdrag Växande handel och besöksnäring Fler nystartade företag Fler ungdomar ska starta UF-företag Tillgången till fiberbaserat bredband ska öka Beskrivning KS, KTN, STN KS KS, BIN KS 3.2 Attraktiva boende- och livsmiljöer Övergripande mål Ökat bostadsbyggande Attraktiv stadsmiljö Levande landsbygd Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik Förutsättningar och verksamhetsförändringar Ökat bostadsbyggande En ny översiktsplan för Katrineholms kommun är under framtagande. Syftet är att skapa en samlad bild av hur vi vill att kommunen ska utvecklas i framtiden. Första delen av översiktsplanen avser staden och har antagits under år 2015. Den andra delen avser landsbygden och beräknas kunna antas under år 2016. Översiktsplanen ska fungera som vägledning för beslut inom kommunens alla verksamheter och visar på kommunens intentioner om hur mark och vatten ska användas. Planen är långsiktig och visionär och syftar mot år 2030. En av de viktigaste delarna i arbetet med översiktsplanen är förankring och dialog om stadens framtida utveckling med framför allt invånarna i kommunen. En förutsättning för att Katrineholm ska växa är att det finns bostäder. För att Katrineholm ska vara en attraktiv kommun att leva, verka och bo i måste kommunen kunna erbjuda attraktiva boenden för livets olika faser. Katrineholms stad är inne i en fas av förändring. Ett stort intresse och många förfrågningar från byggföretag kring att producera bostäder i och omkring Katrineholm medför ett stort tryck på samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram nya detaljplaner. Fastighetsägare kommer att bjudas in till ett samarbete kring en gemensam T-märkning (tillgänglighetsmärkning) av bostäder samt gemensam bostadskö för förmedling av tillgängliga lägenheter. Behov och möjligheter till utbyggnad av ungdomslägenheter i samband med nybyggnation vid Igelkotten kommer att utredas samt behovet av utbyggnad och/eller renovering av boenden i kransorterna. Levande landsbygd Revideringen av det landsbygdspolitiska programmet kommer att integreras med det pågående arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för landsbygden. En förstudie genomfördes 2013 där kransorternas befolkning fick möjlighet att framföra sina synpunkter på kommande strategi. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer under år 2016 fortsätta arbetet tillsammans med kransorterna Björkvik, Valla/ Sköldinge och Julita. Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik För Katrineholms kommun är kollektivtrafiken helt avgörande för regionintegrering och tillgång till en större arbetsmarknad. Kollektivtrafiken har också avgörande betydelse för arbetsgivares möjligheter att rekrytera kompetent arbetskraft. Möjligheten att studera på högskole- och universitetsorterna underlättas också med en väl utbyggd kollektivtrafik. Det behövs ett robust trafiksystem med tillräcklig turtäthet och helst samma tidsavgångar ( styva tidtabeller ) som 7

ligger fast år efter år för att underlätta livs- och arbetsplanering. Arbetet med översiktsplanen har legat till grund för prioriteringar när det gäller infrastrukturinvesteringar under planperioden. Tågpendlingens betydelse för Katrineholm innebär att kommunen har ett starkt engagemang för utrednings- och processarbete knutet till dels det regionala planeringsdokumentet Trafikplan 2017 och dels överenskommelsen mellan sex län om utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige. Utvecklingsarbetet kommer att intensifieras under de kommande åren och det kommer krävas en aktiv medverkan från Katrineholms kommun. Beslut har därför tagits om att kommunerna i Sörmland tillsammans med Landstinget ska införskaffa egna fordon för regional tågtrafik. För kommunen återstår också att genomföra den nyligen avslutade översynen av stadstrafiken tillsammans med Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Vid genomförandet finns det skäl att aktualisera kommunplanens mål att under mandatperioden pröva nya alternativa kollektivtrafiklösningar, med bland annat försök med anropsstyrd trafik enligt Arbogamodellen samt mer miljövänliga drivmedel i fordonen. Stadstrafiken måste noggrant följas upp och analyseras för att kunna bli en effektiv stadstrafik både vad avser funktion och kostnader. Det är också viktigt att kommunen bevakar vad som sker i samband med den statliga planeringsprocessen gällande vägsystemet och framförallt för de riksvägar som omger Katrineholm. Katrineholms kommun kommer att aktivt delta i detta planeringsarbete i syfte att säkerställa snabba och säkra vägförbindelser med övriga delar av regionen. Arbetet med översiktsplanen har legat till grund för prioriteringar när det gäller infrastrukturinvesteringar under planperioden. Satsningar på tillgänglighet och trygghet för främst oskyddade trafikanter har fått stort utrymme men även miljö och gestaltningsåtgärder är prioriterade. Större investeringsprojekt som planeras under planperioden är bland annat en omdaning av Stortorget med en ny byggnad i norra delen, ombyggnad av Hantverkaregatan till gågata alternativt gångfartsområde, ombyggnad av de gamla genomfarterna till stadsgator, anpassning av Fredsgatan till Kullbergska sjukhusets nya entré samt fortsatt satsning på trygghet och miljö med belysning av gator, gång- och cykelvägar och parker. Resultatmål/Uppdrag Ökat bostadsbyggande Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka Fortsatt bra kommunikationer Förbättrad standard på gator, vägar, gång- och cykelvägar Beskrivning KS, VON, KFAB KS, BIN, STN, VON, KFAB KS, VON KS, STN 3.3 Utbildning Övergripande mål Fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan och gymnasieskolan och nå höga resultat Trygga barn och ungdomar som mår bra Höjd utbildningsnivå Förutsättningar och verksamhetsförändringar Fler flickor och pojkar ska nå målen i skolan Inom skolan inleds under 2016 en omfattande IT-satsning på 1:1, som på några års sikt kommer ge alla elever och pedagoger i Katrineholms skolor tillgång till varsin dator eller ipad. 8

En förutsättning för att den satsningen ska slå väl ut är att de trådlösa nätverken i skolorna har kapacitet att klara utökningen. I nuläget når inte det trådlösa nätet till samtliga klassrum på skolorna, utan är koncentrerat till de lokaler där datorer finns idag. IT-avdelningen har tagit fram statistik över dagens användning av det trådlösa nätet i skolorna och kommer utifrån den statistiken titta på det kommande behovet och beräkna hur stor utbyggnad som kommer att behövas. Digital delaktighet Den digitala delaktigheten är en framtidsfråga som bidrar till att utveckla kommunens välfärdsservice. Det digitala nätet är sammanhållande för många och med en ökad digital delaktighet där tekniken utnyttjas på rätt sätt möjliggör flexiblare lösningar. För kommunen innebär det möjligheter och förutsättningar att dels fylla medborgarnas behov av välfärdstjänster och dels öka den inre produktiviteten. I takt med att kommunen fortsätter satsa på att bygga ut fibernätet och skapa smartare e-tjänster till medborgarna, måste också satsningar göras för att säkerställa att så många som möjligt kan dra nytta de tjänster som kommunen erbjuder. På så sätt kan vi nå största möjliga samhällsnytta på samma gång som den interna administrationen blir mer effektiv. För att öka den digitala delaktigheten erbjuder kommunen bland annat digitala veckor, praktiska verkstäder, föreläsningar och datorhandledningar. Ambitionen är både att få fler kommuninvånare och fler kommunanställda digitalt delaktiga. Arbetet med att öka den digitala delaktigheten sker i samverkan med samtliga förvaltningar i kommunen. Resultatmål/Uppdrag Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar Beskrivning KS, BIN, KTN, VIAN, VON 3.4 Omsorg och trygghet Övergripande mål Social omsorg som utgår från individens behov och självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet Katrineholm ska vara en trygg och säker kommun att leva och verka i Förutsättningar och verksamhetsförändringar Trygghet och säkerhet för kommunens invånare Ungdomsarbetslöshet, utbildningsnivå, sociala klyftor och ökade spänning mellan olika grupper är fortsatt viktiga frågor att samlas kring för ett attraktivt Katrineholm. Vid sidan av det sociala arbetet behövs ett aktivt brotts- och skadeförebyggande arbete. Invånare, besökare och näringslivet ska känna sig trygga och ha ett gott skydd och en god säkerhet. Genom att arbeta för ett stort säkerhetsmedvetande inom kommunen skapas delaktighet, engagemang, uppmärksamhet och därmed förutsättningar för att reducera risker. Därigenom kan negativa konsekvenser för människor, lokaler, anläggningar, verksamheter, information, miljö samt ekonomiska åtaganden minimeras och förhindras. Att förebygga brott innebär att vidta åtgärder som minskar tillfällen till brott, att höja trygghetsfaktorn och på olika sätt förhindrar att flickor och pojkar kommer in på en brottslig bana. Det skadeförebyggande arbetet innefattar långsiktigt arbete riktat till alla åldrar, miljöer och situationer. Folkhälsoutskottet har idag i nuvarande läge inte resurs att svara mot dessa krav varför en översyn av kommunens organisation genomförs under 2015 för att utveckla trygghetsoch säkerhetsarbetet och höja kommunens förmåga. Behovet av samordningsansvar för 9

trygghetsskapande åtgärder ökar särskilt inom områdena: Dialog med medborgare och civilsamhället i övrigt för att involvera föreningsliv och frivilligorganisationer Arbete med förbättrad uppföljning inom trygghetsområdet för ett utvecklat förebyggande arbete Ökad trygghet i det offentliga rummet I juni 2015 beslutade kommunstyrelsen i Katrineholm att ett lokalt krishanteringsråd ska bildas inom Brotts- och skadeförebyggande rådet. I enlighet med Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap verkar kommunen för att: olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. Inom det geografiska område har kommunen en funktion som sammankallande för ett samverkansorgan (det lokala krishanteringsrådet) i vilket representanter för kommunen och aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område ingår. Möjligheten att upprätta en Frivillig resursgrupp är ett annat områden som ses över för en ökad förmåga. En frivillig resursgrupp (FRG) består av personer från olika frivilligorganisationer som ett stöd vid en extraordinär händelse. En frivilliga resursgrupp (FRG) kan utgöra en viktig resurs i kommunens och samhällets krisberedskap. Under 2015 har ett reviderat uppdrag till Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) avseende räddningstjänst arbetats fram. Medlemskommunernas uppdrag till VSR säger att huvuduppgiften är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. VSR:s andra uppgift är att på ett effektivt sätt hantera behovet av akuta skadeavhjälpande insatser. Vidare har ett nytt samverkansavtal mellan polis och kommun tagits fram under 2015. Utgångspunkten för ett fungerande samarbete är att polisen och kommunen kan enas kring en gemensam nulägesbild och gemensam uppfattning om vilka samverkansområden som finns lokalt. Polisen och Katrineholms kommun har analyserat den aktuella brottssituationen och kommuninvånarnas upplevda trygghet. Efter att ha diskuterat problembilden och den långsiktiga inriktningen för kommunen har Katrineholms kommun och polismyndigheten enats om att samverkansområdena organiserad brottslighet och social oro ska prioriteras under avtalstiden. Resultatmål/Uppdrag Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare Beskrivning KS, BIN, KTN, STN, VON, VSR 3.5 Kultur, idrott och fritid Övergripande mål Ett rikt kultur- och fritidsliv som alla invånare kan ta del av Goda förutsättningar för spontan och organiserad idrott Stark samverkan med föreningslivet God folkhälsa Förutsättningar och verksamhetsförändringar God folkhälsa 10

En god folkhälsa i Katrineholm innebär att katrineholmarnas hälsa inte bara är så bra som möjligt utan också jämlikt fördelad. I kommunen ses en god folkhälsa både som ett mål i sig, men också som ett medel för att skapa en god tillväxt i kommunen. De kommunala verksamheterna arbetar aktivt med olika insatser för att förbättra möjligheterna för alla katrineholmare att få en bra hälsa. Inriktningsdokumentet "En god hälsa för alla - utmaningar 2012-2015" har under den gångna mandatperioden utgjort grunden för Katrineholms kommuns folkhälsoarbete. Programmet och arbetsinsatserna ska utvärderas under hösten 2015 inför kommande år. Folkhälsoutskottet ser behov av att löpande uppmärksamma vad som sker i omvärlden och samordna kommunens insatser mot ett systematiskt och långsiktigt arbete för en god hälsa för alla. Resultatmål/Uppdrag Andelen invånare med goda levnadsvanor ska öka Beskrivning KS, BIN, KTN, STN, VIAN, VON 3.6 Hållbar miljö Övergripande mål Minskad klimatpåverkan Rena sjöar och vattendrag Biologisk mångfald God bebyggd miljö Förutsättningar och verksamhetsförändringar Minskad klimatpåverkan Flera av områden inom kommunstyrelsens ansvarsområde är viktiga delar i en hållbar utveckling, till exempel miljöfrågor, planering, naturvård och tillgänglighet. För att nå framsteg för en hållbar utveckling är det viktigt att alla tar ansvar och gör vad som är möjligt utifrån sina perspektiv. En hållbar kommun är också en attraktiv kommun. Kommunstyrelsens miljöstrategiska råd har utifrån de nationella miljömålen prioriterat fyra fokusområden för Katrineholms kommun. Dessa är klimat, vatten, biologisk mångfald samt mark, byggande och boende. Under år 2016 prioriteras det fortsatta arbetet med åtgärder för att nå de antagna lokala miljömålen. Av de fyra fokusområden kommer åtgärder främst att göras inom områdena klimat och vatten. Arbetet med energieffektiviseringar fortsätter. Fortsatta satsningar kommer också att göras på utbyggnad av solenergi. Bygg- och miljönämnden fortsätter även under kommande år med översynen av enskilda avlopp i syfte att minska närsaltbelastningen och därmed övergödningen av våra sjöar och vattendrag, såväl kring Öljaren som i Nyköpingsåns avrinningsområde. Kommunen är numera klassad som känsligt område enligt EU:s nitratdirektiv vilket medfört skärpta regler kring gödselhantering. Miljö- och hälsoskyddsnämnden kommer därför att särskilt prioritera tillsynen kring gödsellagring och -spridning kommande år. Modern informations- och kommunikationsteknik ger ökade möjligheter till minskad miljöpåverkan och energiförbrukning, exempelvis genom att öka andelen digitala kontakter och möten samt välja IT-utrustning med låg energiförbrukning. Målsättningen är att med hjälp av informations- och kommunikationsteknik bidra till minskad miljöpåverkan och energiförbrukning både i kontakten med våra invånare och näringsliv såväl som för vår interna verksamhet. 11

Att arbeta aktivt med Grön IT innebär att hållbara processer och arbetssätt främjas där IT utgör en naturlig del genom sitt fokus på e-tjänster samt digitala och mobila arbetssätt. Under 2015 utvecklades kommunens natur- och fritidsinformation på webben och via en app, Naturkartan. Under 2016 kommer hemsidan och appen att kompletteras med mer information om natur- och friluftsliv. Resultatmål/Uppdrag Ökad andel miljöbilar i kommunens verksamheter Kommunens energiförbrukning ska minska Andelen sjöar med god ekologisk status ska öka Skyddad natur ska bevaras för att främja biologisk mångfald Beskrivning KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB KS, BMN, STN KS, STN 3.7 Ekonomi och organisation Övergripande mål God ekonomisk hushållning Tillgänglig, tydlig och öppen organisation Attraktiv arbetsgivare för tryggad personalförsörjning Förutsättningar och verksamhetsförändringar God ekonomisk hushållning En stabil ekonomi på alla nivåer är en förutsättning för att kommunen ska kunna satsa offensivt och samtidigt hantera samt anpassa sig till nya förhållanden. Ett effektivt resursutnyttjande och en bra ekonomisk styrning ger förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. För att de politiska målen i den nya kommunplanen ska få genomslag i de kommunala verksamheterna och ge resultat för kommuninvånarna måste det finnas en tydlig struktur för både planering och uppföljning. Det är därför angeläget att fortsätta utveckla resultatstyrningen i kommunen. Den röda tråden i den interna styrningen, från mål till verksamhet och resultatuppföljning, behöver bli ännu tydligare och starkare. Kommunledningsförvaltningens roll är att samordna och stödja nämndernas planerings- och uppföljningsarbete. Prioriterat under kommande år är att utveckla stödet när det gäller dels analys, dels verksamhetsplaner. Ett annat prioriterat område handlar om att utveckla hur mål och resultat redovisas utåt för invånare och andra intresserade, i syfte att öka insynen och utveckla dialogen. Inom arbetet med effektivisering av den kommunala administrationen kommer kommunledningsförvaltningen under 2016 fokusera på att utveckla och förbättra kommungemensamma processer och arbetssätt. Under 2015 uppgraderas kommunens affärssystem. Syftet med uppgraderingen är att åstadkomma likartade arbetssätt och rutiner inom den kommunala organisationen och även inom Shared Business Services (gemensam administration med KFAB). Kommunledningsförvaltningen har också ambitionen att tydliggöra och utveckla stödet till de förtroendevalda. Inom arbetet med effektivisering av den kommunala administrationen fokuserar kommunledningsförvaltningen under 2016 på att utveckla och förbättra kommungemensamma processer och arbetssätt. Kommunledningsförvaltningen har ambitionen att tydliggöra och utveckla stödet till den politiska delen av den kommunala verksamheten så att det bland annat ska bli enklare för den som nyväljs under mandatperioden att kunna sätta sig in i och förstå uppdraget, villkoren och det stöd som finns att tillgå. Projekt Dokument- och ärendehantering, en del av projekt Communis, gick i september månade över i ordinarie verksamhet. För att projektets resultat ska få avsedda effekter krävs fortsatt 12

fokusering och målmedvetenhet. En av delarna som har koppling till detta är kommunledningsförvaltningens avsikt och ambition att genomföra ett utvecklingsprogram för kommunens registratorer som syftar till att skapa kunskap om lagar och regelverk samt genom övning bidra till ökad förmåga i det dagliga praktiska agerandet. Myndigheternas registratorsfunktion kan därigenom även i fortsättningen vara en garant för medborgarnas möjlighet att få insyn och ta del av handlingar samt en trygghet för organisationen och dess chefer/medarbetare kring vad som är tillåtet respektive obligatoriskt utifrån gällande lagstiftning. Tillgänglig, tydlig och öppen organisation För att utveckla kommunens tillgänglighet och bemötande ska arbetet kring värdegrund, relationer och värdskap fortsätta. Det är en nyckelfaktor för tillväxtmålet att människor vi möter på olika sätt får ett gott intryck av Katrineholm. Den digitala utvecklingen förändrar hela tiden kraven och förväntningarna på kommunikationen. Kommunen ska finnas i de kanaler där medborgarna och näringslivet finns. Det påverkar öppettider, sättet att kommunicera på samt var och hur kommunen är tillgänglig. Besöksantalet till Katrineholms kommuns webbplats ökar stadigt för varje år och uppgår till drygt en miljon besök. Även den interna digitala kommunikationen behöver följa utvecklingen för att utgöra ett bra redskap för ledare och medarbetare. Intranätet Communis är en plattform för samverkan, kunskapsdelning och effektivare arbetssätt. Att arbeta med med service och samverkan för att stärka dialogen och servicegraden för invånare, företagare och övriga av kommunens intressenter är viktigt. I projektet "Framtidens samhällsbyggnadsförvaltning" som pågår kraftsamlar förvaltningen för att utveckla verksamheten. Genom nytänk och förändringsvilja skapas en modern, effektiv och rådgivande förvaltning, där medarbetare är engagerade och kunderna får bästa möjliga service och bemötande. Ny kunskap och ny teknik I dagens samhälle behöver större mängder information än någonsin tidigare bearbetas, lagras, kommuniceras och mångfaldigas. Trenden är att allt mer data hamnar i det så kallade molnet, vilket innebär att kommunernas verksamhetssystem placeras i olika serverhallar och åtkomst sker över internet. Kommunens medarbetare vill kunna arbeta där de är, och kommunens invånare vill kunna nå och lämna information via lättillgängliga e-tjänster. Det finns stora möjligheter och fördelar, men också risker med en ökad informationsanvändning. Brister i informationshantering och -säkerhet riskerar att få omfattande konsekvenser, såväl för samhället i stort som för enskilda. Det kan också leda till försämrat förtroende för offentliga och privata aktörer. För att kommunens verksamheter ska kunna bedrivas på ett så effektivt sätt som möjligt ställs höga krav på verksamhetssystemen avseende säkerhet och tillgänglighet. Kommunens IT-miljö ska vara uppbyggd på ett sådant sätt att dessa krav uppnås. För att möta ökade krav på säkerhet och som en del av arbetet med kommunens e-förvaltning undersöker kommunledningsförvaltningen en säkerhetsplattform som gör det möjligt att lösa säker åtkomst enkelt och bekvämt för både anställda, elever och invånare. Under 2016 fortsätter också arbetet med att utveckla en modern och effektiv övergripande ITarkitektur, där antalet system och kopplingar mellan dessa ses över. En komplex IT-miljö påverkar ekonomin då ett ökat antal verksamhetssystem är kostnadsdrivande. Även ur ett säkerhetsperspektiv finns det fördelar med en standardiserad och sammanslagen miljö. Den blir dessutom mer flexibel då det blir enklare att genomföra förändringar. 13

Utveckling av kommunens lokalresurser Under en längre tid har kommunledningsförvaltningen haft ambitionen att utveckla och förbättra kommunens arbete för ett strategiskt och hållbart lokalutnyttjande, av den anledningen har en projekttjänst inrättats som sträcker sig till den sista augusti 2016. Lokalstrategens uppdrag är att se över kommunens organisation och utveckla strukturen för kommunens arbete i syfte att erbjuda verksamheterna ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler samt att kommunens fastighetskapital i dessa sammanhang utnyttjas på bästa sätt. Som ett led i detta arbete behövs en lokalrevision för att kartlägga vilka resurser kommunen har i form av verksamhetslokaler och hur de används. I förlängningen ska en långsiktig och strategisk lokalresursplan upprättas. I uppdraget ingår även en översyn av nuvarande hyresmodell med syfte att sänka kostnaderna samt att ge bättre förutsättningar för att lokalytorna används effektivt. Utöver detta ingår det i lokalstrategens uppdrag att vara ett stöd till socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen avseende behovet av bostäder. För detta uppdrag är ett nära och bra samarbete med de kommunala bolagen, kommunens verksamheter och privata fastighetsägare nödvändigt. Attraktiv arbetsgivare När konkurrensen ökar om arbetskraften behöver Katrineholm öka sin attraktivitet som arbetsgivare. För att lyckas krävs långsiktighet, ett tätt samarbete och nya arbetssätt mellan kommunledningsförvaltningen och övriga förvaltningar. En åtgärd är att alla som arbetar med rekrytering ska ha kunskap och ges stöd för att utveckla arbetssättet. Utgångspunkten för varje rekrytering ska vara en kravprofil, det ska vara öppet för alla att söka och urvalsprocessen ska bygga på transparens. Katrineholms kommun ska arbeta utifrån kompetensbaserad rekrytering. Rekryteringsverktyget ska användas fullt ut i enlighet med kompetensbaserad rekrytering, vilket skapar en effektivare rekryteringsprocess och ökar förtroendet hos de sökande. Katrineholms kommun ska också använda effektivare annonseringsverktyg, vilket minskar tiden som går åt till att boka annonsering. Kommunen ska också arbeta med ökad riktad annonsering genom sociala medier, såsom Facebook och Linkedin. Rekryteringsansvaret och annonseringsansvaret ligger på varje rekryterande chef ute i verksamheten och de ska jobba utifrån kompetensbaserad rekrytering. Kommunledningsförvaltningen tillhandahåller rekryteringsutbildningar i kompetensbaserad rekrytering och verktygsutbildningar till alla som jobbar med rekryteringar. IT-strategi Under 2015 har en ny IT-strategi tagits fram för kommunen. Kommunens IT-avdelning har tagit ett medvetet steg från drift av IT till utveckling av kommunens verksamheter med hjälp av IT. IT-strategin har därför fått namnet VITS, Verksamhetsutveckling med IT som Stöd. VITS är framtagen i samarbete med kommunens alla förvaltningar samt KFAB och beskriver hur verksamheterna kan använda IT för att nå mål och möta utmaningar. Arbetet med att ta fram VITS har bidragit till bieffekter som ett förbättrat samarbete mellan ITavdelningen och förvaltningarna samt att IT-strategin redan är väl känd och förankrad i verksamheterna. Nästa steg är att göra verklighet av VITS och satsa på att digitalisera kommunen. Kommunen satsar mycket på att bygga ut fiberbaserat bredband, nu behöver fibern även fyllas med nyttigt innehåll i form av exempelvis nya e-tjänster och automatiserade flöden. 14

Resultatmål/Uppdrag Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Avskrivningar ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten Kommunens lokalresurser ska utvecklas för ökad funktionalitet, kostnadseffektivitet och kundnöjdhet Kommunens tillgänglighet per telefon och e-post ska förbättras Tydlig och effektiv kommunikation Ökat medarbetarengagemang Tryggad personalförsörjning genom utvecklad rekrytering Minskad sjukfrånvaro Beskrivning KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN 15

4 Driftsbudget 2015 2016 Förvaltning/Avd/Enhet Budget (tkr) Intäkter (tkr) Kostnader (tkr) Totalbudget (tkr) Kommunövergripande ansvar Kommunstyrelsen 6 854 0 6 809 6 809 Kommunchef 4 304 10 542 14 771 4 229 Kommunstyrelsens medel till förfogande Summa kommunövergripande ansvar 11 800 0 6 000 6 000 22 958 10 542 27 580 17 038 Kommuncentrala ansvarsnivåer Kommungemensamt 6 664 0 6 962 6 962 Fastigheter & lokaler 16 907 0 16 805 16 805 Kommunikationer 21 558 0 22 000 22 000 KLC driftorganisation 3 500 0 3 500 3 500 KLC avskrivning och ränta 11 925 0 11 925 11 925* Summa kommuncentala (inkl KLC) 60 554 0 61 192 61 192 Kommunledningsförvaltning en KLF Ledning 4 125 0 3 829 3 829 Ekonomiavdelningen 15 416 3 932 19 141 15 209 IT 0 21 220 38 550 17 330 Informationsavdelningen 7 905 0 7 563 7 563 Sekretariat och arkiv 4 101 674 4 903 4 229 Personalavdelningen 21 242 2 189 23 231 21 042 Stab 4 188 640 4 227 3 587 Summa kommunledningsförvaltning 56 977 28 655 101 444 72 790 Samhällsbyggnadsförvaltnin gen Strategisk samhällsutveckling/stab Gemensam förvaltningsadministration 8 456 3 549 11 320 7 771 8 846 1 651 10 490 8 839 Bygg, miljö och trafik 4 230 7 631 10 653 3 022 Näringsliv och samhällsutveckling Summa samhällsbyggnadsförvaltnin gen 6 932 2 544 10 777 8 232 28 464 15 375 43 240 27 864 Total driftsbudget kommunstyrelsen 168 953 54 572 233 456 178 884 *varav KLC avskrivning 5 020 tkr varav KLC interränta, ej driftskostnadspåverkande, se intäkt under posten kapitalkostnadsintäkter 6 905 tkr 16

5 Investeringsbudget Kategori Benämning Budget (tkr) Driftkostnad (tkr) 1-6 2016 2017 2018 2016 2017 2018 Total budget 5 Bredband 10 000 10 000 10 000 4 Utbyggnad trådlösa nätverk 1 000 500 4 Webb TV-utrustning KF 50 4 Årliga nätverksinvesteringar 1 000 4 Mobilt reservelverk 700 40 40 4 Ny webbplats 800 Totalt kommunledningsförvaltningen 12 050 12 000 10 000 0 40 40 1 Tillgänglighetsåtgärder 250 500 500 1 Miljöinventeringar 250 400 4 Tillgänglighetsanpassad trädgård 500 0 4 Övriga investeringar 150 150 4 Miljöåtgärder enligt miljöstrategiska rådet 4 Fokusområde vatten 250 4 Sjöreningsprojektet 1 500 5 Drottninggatan 1 500 5 Trädgårdsgatan-Floragatan- Fredsgatan 150 150 1 300 1 300 15 15 15 5 Nollvisionsåtgärder 250 500 500 15 15 15 5 Ny park på Norr (Park 2030) 1 000 25 5 Värmbolsvägen-Dalvägen 1 200 5 Stensättersgatan 600 5 Hastighetssäkring övergångsställen 5 Hastighetssäkring av områden 500 500 250 500 500 5 5 5 5 Sveaparken 2 500 2 500 10 10 5 Temaparker 1 000 1 000 10 10 5 Kollektivtrafikåtgärder 250 500 500 5 5 5 5 Genomfarten 6 000 10 000 10 000 5 Forssjö fritidsområde 1 000 5 Lövåsen/Sandbäcken 500 1 000 1 000 15 15 15 5 Aktivitetsparker i kransorterna 500 15 15 15 5 Stortorget 2 500 5 000 2 500 5 Ny infart Djulöområdet 1 500 10 10 5 Parkeringsstrategi 750 750 5 Nya informationsplatser/skyltar 500 500 5 5 5 Vasavägen 17

Kategori Benämning Budget (tkr) Driftkostnad (tkr) 5 Attraktiva gångstråk 500 500 10 10 5 Järnvägsinfarterna 950 10 10 5 Gator, övrigt 600 1 100 1 100 5 Ljus i staden 500 1 000 1 000 10 10 10 5 Belysning i parker 200 200 5 5 5 Infart P-hus Norr 750 5 GC-väg till Lokstallarna 750 5 5 Aulaparken 700 20 5 Belysning i centrum 250 500 500 5 5 5 5 Hundparker 250 250 40 40 5 Östermalmsgatan norra delen, CG-väg 5 Arboretum 400 500 10 10 5 Cykelplan vägvisning 100 5 5 Åtgärder enligt GC-plan 500 500 10 10 5 Stadsparken 150 10 10 10 5 GC-väg Vingåkersvägen Rönngatan 1 000 1 000 5 Åtgärderenligt Djulögruppen 500 500 10 10 5 5 Cirkulationsplats Kungsg/Fredsgatan Cirkulationsplats Rv 52/ värmbolsvägen 2 500 4 000 5 Köpmangatan Gångfartsområde 1 200 5 Sportcentrum åtgärder enl. framtidsgruppen 5 Eriksbergsvägen 600 5 Infrastrukturinvestering KLC 950 4 000 6 Exploatering Lövåsen 5 000 5 000 6 Exploatering Knorran 5 000 6 Exploatering Nyköpingsvägen 2 000 6 Exploatering Vägskälet 17 1 500 6 Exploatering Djulö skola 1 000 6 Exploatering Kvarteret Hjorten 500 6 Exploatering Kvarteret Örnen 500 6 Ecploatering Kvarteret Alen 500 6 Exploatering Kvarteret Pionen 1 000 6 Exploatering Kvarteret Lien 500 Totalt exploatering 5 500 7 000 10 000 0 0 0 Totalt samhällsbyggnadsförvaltningen 20 450 47 100 52 350 100 225 275 Investeringsram Kommunstyrelsen 32 500 59 100 62 350 100 265 315 18

6 Särskilda uppdrag Uppdrag till kommunstyrelsen att genomföra en förstudie kring byggnation av en ny skola i centrum. Uppdraget om långsiktig planering för skolor och förstudien Byggnation av ny skola i centrum har tagits fram av kommunledningsförvaltningen i samråd med bildnings-, samhällsbyggnads-, service- och teknikförvaltningen och KFAB. Kommunfullmäktige har överlämnat förstudien till kommunstyrelsen för vidare hantering i budgetprocessen (KF 2015-09-21, 205). Bildningsnämnden ges nu i uppdrag att i samråd med kommunledningsförvaltningen och KFAB fortsätta förstudien för att utreda alternativa förslag. Återrapportering ska ske till kommunstyrelsen senast i april 2016 för beslut om projektering. Uppdrag till kommunstyrelsen att göra en förstudie kring strategi för ytterligare IT-satsningar i förskola, förskoleklass och grundskola. Uppdraget rapporterades i april 2015. Kommunfullmäktige gav då ett uppdrag till bildningsnämnden att utifrån genomförd förstudie göra en införandeplan för åren 2016-2018 med prioriteringar kring satsning på digitala verktyg för elever samt personal inom förskola och grundskola. Detta uppdrag redovisades augusti i samband med bildningsnämndens underlag för övergripande plan med budget. Med utgångspunkt från förstudien och införandeplanen avsätts i övergripande plan med budget 2016-2018 investeringsmedel för IT-satsningar inom förskola, förskoleklass och grundskola. Uppdrag till kommunstyrelsen att göra en förstudie kring införande av e-arkiv. Kommunledningsförvaltningen har anlitat ett konsultföretag för att ta fram en förstudie. Kommunfullmäktige har överlämnat förstudien till kommunstyrelsen för vidare hantering i budgetprocessen (KF 2015-09-21, 203). Kommunstyrelsen ges nu i uppdrag att med utgångspunkt från förstudien fortsätta arbetet med att skapa förutsättningar för införande av Earkiv. Ställningstagande till införande av E-arkiv kommer att tas tidigast i samband med beredning av övergripande plan med budget 2017-2019. Uppdrag till kommunstyrelsen att göra en förstudie kring anläggande av aktivitetsparker i kransorter där det finns skolor eller särskilda boenden för äldre. Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram lokaliseringsförslag och kostnadsberäkning för anläggande av fem aktivitetsparker i kransorter. Kommunfullmäktige har överlämnat förstudien till kommunstyrelsen för vidare hantering i budgetprocessen med tillägget att även Valla idrottsplats ingår i förslaget till lokalisering av aktivitetsparker (KF 2015-09-21, 206). I övergripande plan med budget 2016-2018 avsätts investeringsmedel till kommunstyrelsen för iordningställande av aktivitetsparker i Valla och Julita. Ställningstagande till byggnation av ytterligare aktivitetsparker i kransorter kommer att tas i samband med beredning av övergripande plan med budget 2017-2019. Uppdrag till kommunstyrelsen att göra en förstudie kring utveckling av Sjukhusparken/Sveaparken. Samhällsbyggnadsförvaltningen och service- och teknikförvaltningen har tagit fram en illustrationsplan med kostnadsberäkning för utveckling av Sjukhusparken/Sveaparken. Kommunfullmäktige har överlämnat förstudien till kommunstyrelsen för vidare hantering i budgetprocessen (KF 2015-09-21, 207). Ställningstagande kommer att tas i samband med beredning av övergripande plan med budget 2017-2019. Uppdrag till kommunstyrelsen att göra en förstudie kring förutsättningar för anläggning av parkeringsdäck på Norr i anslutning till Katrineholm Central. Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram förslag till lokalisering samt kostnadsberäkning för anläggande av ett parkeringsdäck på Norr. Kommunfullmäktige har överlämnat förstudien till kommunstyrelsen 19

för vidare hantering i budgetprocessen (KF2015-09-21, 208). Kommunstyrelsen/samhällsbyggnadsförvaltningen ges nu i uppdrag att projektera för ett nytt parkeringsdäck på Norr. Uppdraget ska återrapporteras till kommunstyrelsen senast i april 2016 för beslut om igångsättande av byggnation. Uppdrag till kommunstyrelsen att genomföra en förstudie kring firande av Katrineholms 100- årsjubileum som stad 2017. Förstudien redovisades i juni 2015. Kommunstyrelsen har beslutat att uppdra till kommunledningsförvaltningen att leda, samordna och genomföra arbetet kring firandet av Katrineholms 100-årsjubileum (KS2017-06-17, 136). Kommunstyrelsen avsatte samtidigt tre miljoner kronor för projektet Katrineholms kommuns jubileum 2017, vilka reserverades av återbetalning från AFA försäkring. Finansiering av projektledare ska hanteras inom kommunledningsförvaltningens ram. Uppdrag till kommunstyrelsen att tillsammans med berörda aktörer ta fram en strategi för att minska omfattningen av sociala kontrakt. Uppdraget redovisades i mars 2015. Socialförvaltningen har tillsammans med kommunchefen tagit fram en strategi för att minska omfattningen av sociala kontrakt i kommunen. Kommunfullmäktige har överlämnat förstudien till kommunstyrelsen för vidare hantering i budgetprocessen (KF 2015-09-21, 197). Kommunstyrelsen och socialnämnden ges nu i uppdrag att fortsätta arbetet utifrån den framtagna strategin. Uppdrag till kommunstyrelsen att ta fram en plan för kommunens beredskap för och samordning av flyktingmottagande. I samband med den övergripande genomlysningen av Viadidakt uppdrog kommunstyrelsen till kommunledningsförvaltningen att utreda hur integrationsarbetet i kommunen kan utvecklas. Uppdraget redovisades i april 2015. Kommunfullmäktige har därefter beslutat att uppdra till kommunstyrelsen att samordna och stödja utvecklingen inom områdena integration och mottagning (KF 2015-05-18, 152). Kommunfullmäktige har också beslutat om revideringar av kommunstyrelsen och viadidaktnämndens reglementen. 20

7 Bilaga: Indikatorer för uppföljning av resultatmål i kommunplan 2015-2018 Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer Beskrivning Tillväxt, jobb och egen försörjning Invånarantalet ska öka till minst 34 000 personer vid mandatperiodens slut KS Invånarantal Källa: SCB befolkningsstatistik Ytterligare förbättrat företagsklimat KS, BMN, VON, KIAB Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens service Källa: SKL:s mätning Insikten. KKIK Uppföljning: Udda år Svenskt Näringslivs ranking av kommunerna Källa: Svenskt Näringsliv Kundnöjdhet avseende kommunens service och bemötande vid bygg-, trafik- och miljöärenden Källa: Egen redovisning SBF baserad på kundenkät Kundnöjdhet avseende lokaler som KIAB tillhandahåller Källa: KIAB kundundersökning Uppföljning: Jämna år Antal lokala livsmedelsleverantörer via kommunens interna omlastningscentral Källa: Egen mätning, STF Ökad branschbredd i det lokala näringslivet KS Andel av totala antalet branscher i Sverige som finns representerade i Katrineholms näringsliv Källa: Grufman & Reije branschanalys Uppföljning: Jämna år Växande handel och besöksnäring KS, KTN, STN Försäljningsindex för dagligvaruhandeln Källa: Handeln i Sverige, HUI Research AB Försäljningsindex för sällanköpsvaruhandeln Källa: Handeln i Sverige, HUI Research AB Detaljhandelns totala omsättning Källa: Handeln i Sverige, HUI Research AB Sysselsättning inom handeln Källa: Handeln i Sverige, HUI Research AB. Antal sysselsatta 16+ år inom total detaljhandel Omsättningen inom besöksnäringen Källa: TEM (turismekonomisk mätning) Sysselsättningen inom besöksnäringen Källa: TEM (turismekonomisk mätning) Fler nystartade företag KS Antal nya företag Källa: Nyföretagarcentrums företagarbarometer, Bolagsverket Antal nya företag per 1000 invånare Källa: Nyföretagarcentrums företagarbarometer, Bolagsverket. KKiK Andel nya företag som finns kvar efter tre år Källa: Bolagsverket Fler ungdomar ska starta UF-företag KS, BIN Antal elever som driver UF-företag Källa: Ung Företagsamhet Södermanland Tillgången till fiberbaserat bredband ska öka Andel invånare med tillgång till fiberbaserat bredband, i tätort resp Källa: PTS 21

Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer Beskrivning KS landsbygd Andel invånare med tillgång till 100 Mbit/s bredband, i tätort resp landsbygd Källa: PTS Attraktiva boendeoch livsmiljöer Ökat bostadsbyggande KS, VON, KFAB Antal färdigställda lägenheter i nybyggda småhus Källa: SCB Antal färdigställda lägenheter i nybyggda flerbostadshus Källa: SCB Kommunens försäljning av tomter för småhus och flerbostadshus Källa: Egen redovisning SBF Handläggningstid för bygglov Källa: Egen redovisning SBF Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka KS, BIN, STN, VON, KFAB Redovisning av tillgänglighetförbättrande åtgärder i kommunala lokaler Tillgänglighetsinventering (fysisk) av STN:s fastigheter och anläggningar (camping, badplatser, parker, lekplatser med mera) Källa: KFAB Källa: Egen redovisning STF Fortsatt bra kommunikationer KS, VON Invånarnas bedömning av kommunikationerna Källa: SCB:s medborgarundersökning (index, max=100) Uppföljning: Jämna år Antal resande med stadstrafiken (buss) Källa: Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Antal resande med landsbygdstrafiken (buss) Källa: Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Antal tågstopp i rusningstid vid Katrineholm Central (vardagar kl 06-09 samt 16-19 under normal säsong) Källa: Samtrafiken (tidtabellerna 56, 60, 61, 70, 80) Förbättrad standard på gator, vägar, gång- och cykelvägar KS, STN Andel invånare som är nöjda med kommunens gång- och cykelvägar (belysning, underhåll, snöröjning, trafiksäkerhet) Källa: SCB:s medborgarundersökning (index, max=100) Uppföljning: Jämna år Andel invånare som är nöjda med kommunens gator och vägar (belysning, underhåll, snöröjning, trafiksäkerhet) Källa: SCB:s medborgarundersökning (index, max=100) Uppföljning: Jämna år Vägunderhåll i förhållande till beräknat nyvärde Källa: Egen redovisning STF Utbildning Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar KS, BIN, KTN, VIAN, VON Andel invånare som upplever sig vara digitalt delaktiga Källa: SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga Uppföljning: Jämna år Andel anställda i Katrineholms kommun som känner sig digitalt delaktiga Källa: Medarbetarenkäten Uppföljning: Udda år Omsorg och trygghet Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare KS, BIN, KTN, STN, VON, VSR Invånarnas bedömning av tryggheten i kommunen Andel av till kommunen inkommande uppdrag avseende klottersanering som slutförs inom 24 timmar Källa: Polisens trygghetsundersökning Uppföljning: Jämna år Källa: Egen redovisning STF Antal anmälda våldsbrott i kommunen (per 100 000 invånare) Källa: BRÅ Antal personer som skadas eller Källa: VSR 22