Nämndens underlag för övergripande plan med budget Kommunstyrelsen 2017 Kommunstyrelsen , 140
|
|
- Maria Andreasson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nämndens underlag för övergripande plan med budget Kommunstyrelsen 2017 Kommunstyrelsen , 140
2 Innehållsförteckning 1 Inledning Vision Ansvarsområden och volymmått Tillväxt, jobb & egen försörjning Förutsättningar och verksamhetsförändringar Översyn av fördelning av resultatmål Attraktiva boende- och livsmiljöer Förutsättningar och verksamhetsförändringar Översyn av fördelning av resultatmål Utbildning Förutsättningar och verksamhetsförändringar Översyn av fördelning av resultatmål Omsorg och trygghet Förutsättningar och verksamhetsförändringar Översyn av fördelning av resultatmål Kultur, idrott & fritid Förutsättningar och verksamhetsförändringar Översyn av fördelning av resultatmål Hållbar miljö Förutsättningar och verksamhetsförändringar Översyn av fördelning av resultatmål Ekonomi & organisation Förutsättningar och verksamhetsförändringar Översyn av fördelning av resultatmål Prioriterade investeringar Bilaga: Nya upphandlingar Bilaga: Fördelning av resultatmål samt indikatorer Bilagor Bilaga 1: Övergripande driftbudget 2
3 1 Inledning Kommunens långsiktiga planering styrs av kommunens vision och den kommunplan som tas fram för varje mandatperiod. Kommunplanen ligger till grund för planeringen för alla år under mandatperioden. Planeringen för ett enskilt år påbörjas under våren då planeringsdirektivet fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet innehåller dels ekonomiska ramar för nämnder och bolag, dels uppdrag och anvisningar för det fortsatta planeringarbetet. Utifrån kommunplanen och planeringsdirektivet tar nämnder och bolag fram underlag för kommunens övergripande plan med budget. Detta underlag lämnas till kommunstyrelsen i augusti. Under september och oktober sker beredning av kommunens övergripande plan med budget, som behandlas i kommunstyrelsen i oktober och fastställs i kommunfullmäktige i november. I den övergripande planen med budget fastställs mål och uppdrag samt ekonomiska ramar för det kommande året, med en plan för de två följande åren. Efter att den övergripande planen med budget har beslutats av kommunfullmäktige ska nämnden senast i december fastställa sin plan med budget. Parallellt sker också förvaltningens verksamhetsplanering av hur arbetet ska genomföras för att nå kommunfullmäktiges och nämndens mål och uppdrag. Den årliga övergripande planeringsprocessen i Katrineholms kommun beskrivs i kommunens styrsystem. 1.1 Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv & lust 1.2 Ansvarsområden och volymmått Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd. För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen genom kommunledningsförvaltningen leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, upphandlings- och inköpsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration, informations-/kommunikationsverksamhet och marknadsföring, juridisk verksamhet, IT, säkerhetsarbete, strategiskt jämställdhetsarbete, strategiskt folkhälsoarbete, strategiskt integrations- och mottagningsarbete samt effektivisering av administrationen. Kommunstyrelsen har genom samhällsbyggnadsförvaltningen ansvaret för näringspolitiken. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska skapa förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av en utvecklad infrastruktur/kommunikation, god markberedskap, energiplanering, fler företag och kommuninvånare. Vidare avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan kommunen, företag, föreningar, universitet och myndigheter. Samverkan 3
4 syftar även till att underlätta för befintliga företag inom kommunen att expandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillväxt. Kommunstyrelsen har också det övergripande ansvaret för den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. Volymmått Volymmått Utfall 2015 Styckkostnad Utfall jan-jun 2016 Prognos 2016 Prognos 2017 Antal leverantörsfakturor Antal lönespecifikationer Antal näringslivsfrämjande aktiviteter Antal företagsbesök Antal EUansökningar (projekt) Kommentarer till volymmått Samfakturering från leverantörer har minskat antalet inkommande fakturor. 4
5 2 Tillväxt, jobb & egen försörjning Övergripande mål Befolkningstillväxt Hög sysselsättning Ökad egen försörjning Växande och mångsidigt näringsliv Landsbygdsutveckling 2.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Växande handel och besöksnäring Det har inom kommunen tagits beslut om ett nytt målprogram för turism- och besöksnäringen i Katrineholm. Syftet med målprogrammet är att formulera de långsiktiga målen för turism- och besöksnäringens tillväxt i kommunen. Att skapa förutsättningar för utvecklingen av besöksnäringen är att arbeta mer långsiktigt och strategiskt, i samverkan med KFV Marknadsföring AB och besöksnäringen, för fler besökare, fler arbetstillfällen och nya skatteintäkter. Övergripande mål är en fördubbling av turismen under en 10-årsperiod samt en hållbar turismutveckling. Besöksnäringen och Katrineholms kommun ska tillsammans ta fram en marknadsförings- och handlingsplan. I planen kommer det att framgå vilka aktiviteter som ska genomföras, när i tiden de ska genomföras och vem/vilka som har ansvar för genomförandet. Planen kommer beskriva några utvecklingsområden som Katrineholms kommun och besöksnäringen är överens om och tillsammans åtar sig att genomföra. Parallellt med att fram en marknadsförings- och handlingsplan kommer ett övergripande budskap för destinationen att formuleras, liksom delbudskap för de olika målgrupperna. Tillgång till fiberbaserat bredband Tillgång till bredband av hög kvalitet och hastighet är idag en förutsättning för effektiv förvaltning, företagande, sysselsättning och inte minst för att förenkla vardagen för medborgare och företag. Det är viktigt att alla som lever och verkar i Katrineholms kommun har möjlighet att ta del- och dra nytta av det digitala samhälle som växer fram. Kommunen fortsättar därför att arbeta för att uppnå Katrineholms kommuns bredbandsmål: År 2020 ska 95 procent av alla hushåll och företag i Katrineholms kommun ha möjlighet till fiberbaserat bredband En bredbandsstrategi som fastslår ovanstående mål är framtagen och även en handlingsplan för hur målet ska uppnås. Under 2017 kommer arbetet fortsätta med att stötta kommunens byalag, både de som får stöd från Länsstyrelsens landsbygdsprogram och de som inte får stöd, med att skapa förutsättningar för en fiberutbyggnad som lever upp till uppsatt mål. Utveckling av kommunen En ny översiktsplan för Katrineholms kommun är under framtagande. Syftet med planen är att skapa en samlad bild av hur kommunen ska utvecklas i framtiden. Översiktsplanen för Katrineholm är uppdelad i Översiktsplan för staden som antogs i november Den andra 5
6 delen avser landsbygden och beräknas kunna antas innan årsskiftet 2016/2017. Översiktsplanen för Katrineholm är då klar och ska fungera som vägledning för beslut inom kommunens alla verksamheter och visar på kommunens intentioner om hur mark och vatten ska användas. Planen är långsiktig och visionär och syftar mot år En av de viktigaste delarna i arbetet med översiktsplanen är förankring och dialog om kommunens framtida utveckling med framför allt invånarna i kommunen. Växande och mångsidigt näringsliv Kommunen arbetar aktivt för en god tillgång på bostäder och etableringsmark för att skapa möjligheter för företag och privatpersoner att bo och verka i Katrineholm med omnejd. Samhällsbyggnadsförvaltningen har som mål att proaktivt söka upp potentiella nya företag samt befintliga nationella och internationella företag i branscher som behöver utvecklas i kommunen, för att erbjuda etableringsmöjligheter i Katrineholm. Kommunen stöttar nya företagare och besöker aktivt redan etablerade företag för att skapa ett gott näringslivsklimat, som leder till tillväxt för kommunen. Näringslivsrådets sjupunktsprogram är ett exempel på samverkan mellan Katrineholms kommun och näringslivet. För att stimulera utvecklingen inom näringslivet är kommunen också engagerad i Näringslivscentrums etablering i AVA-huset med aktörerna Almi, Leader, Katec, Nyföretagarcentrum, Linköpings universitet och Coompanion Sörmland. En satsning på Ung Företagsamhet (sistaårselever på gymnasiet) stimulerar ungdomar till att starta egna företag. En citysamverkansgrupp bestående av kommun, fastighetsägare och Svensk Handel arbetar för att stärka Katrineholm som handelsstad. Visionen är att Katrineholm ska vara västra Sörmlands mest attraktiva handelsområde och locka kunder från när och fjärran. Kommunen ska utveckla sitt samarbete med Stockholm Business Alliance för att bli en mer aktiv part av Stockholmsregionen och på så sätt kunna dra ännu mer fördel av Katrineholms gynnsamma läge. Stockholm Business Alliance är ett partnerskap mellan 53 kommuner i sju län, där fokus ligger på att attrahera utländska investeringar till regionen. En annan viktig del av arbetet är att förbättra kommunernas service till företagen på hemmaplan. Genom att lyfta regionens samlade fördelar skapas bättre förutsättningar för att locka investerare och nya etableringar. Katrineholms Logistikcentrum är ett strategiskt viktigt projekt för att skapa förutsättningar för nyetableringar och nya arbetstillfällen. Uppbyggnaden av Logistikcentrum har pågått ett antal år och projektet har nu övergått i en fas där utveckling av tåglinjer mellan Europa och Sverige samt inom landet prioriteras. Detta arbete har resulterat i långa avtal med stora tågoperatörer såväl inom som utom landet. Ett annat prioriterat område är etablering av logistikintensiva företag till Logistikcentrum. Detta kräver långsiktiga förhållningssätt och medvetenheten finns om att arbetet måste bedrivas målinriktat på många fronter. Uthållighet är ett viktigt ledord. För att öka trycket mot marknaden har en affärsutvecklare fått i uppdrag att formulera en affärsplan som tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningens proaktivitetsplan kommer att utgöra en gemensam strategi riktad mot framtida etableringar i kommunen. Landsbygd och kransorter Revideringen av det landsbygdspolitiska programmet kommer att integreras med det pågående arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för landsbygden. En förstudie genomfördes under år 2013, då kransorternas befolkning fick möjlighet att framföra sina synpunkter på kommande strategi. Katrineholms kommun kommer under år 2017 att fortsätta arbetet tillsammans med kransorterna Björkvik, Valla/ Sköldinge och Julita. 6
7 Ny i Sverige och i kommunen Den 1 mars 2016 började den nya bosättningslagen för nyanlända att gälla. Lagen innebär att alla kommuner ska ta ett gemensamt ansvar att ta emot nyanlända för bosättning. Hur många nyanlända varje kommun ska ta emot beror på kommunens storlek, arbetsmarknadsläge, hur många nyanlända och ensamkommande barn som kommunen redan tagit emot samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen. Regeringen har fastställt kommuntalen, det vill säga hur många personer respektive kommun ska ta emot. För Katrineholm är talet fastställt till 40 personer för För 2017 räknar Migrationsverket med en ökning på drygt 50 procent vad gäller antal personer som ska tas emot i Katrineholms kommun. Kommunledningsförvaltningen har det övergripande ansvaret för tillämpningen av lagen och samordnar relevanta kompetenser. Konkret innebär det att, enligt gällande lagar och regelverk, ta fram boenden för de personer som anvisas och att ta emot anvisningar från anvisande myndigheter. Arbetet innebär också bland annat att skapa rutiner för anvisningar och mottagande samt att skriva kontrakt med anvisade personer. Samarbete är av stor vikt för att klara lagkraven och väsentliga aktörer i samarbetet är samhällsbyggnadsförvaltningen, KFAB och VSR. 2.2 Översyn av fördelning av resultatmål Resultatmål/Uppdrag Invånarantalet ska öka till minst personer vid mandatperiodens slut Ytterligare förbättrat företagsklimat Ökad branschbredd i det lokala näringslivet Växande handel och besöksnäring Fler nystartade företag Fler ungdomar ska starta UF-företag Tillgången till fiberbaserat bredband ska öka Beskrivning KS KS, BMN, VON, KIAB KS KS, KTN, STN KS KS, BIN KS 7
8 3 Attraktiva boende- och livsmiljöer Övergripande mål Ökat bostadsbyggande Attraktiv stadsmiljö Levande landsbygd Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik 3.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Ökat bostadsbyggande I översiktsplanen finns målet att det fram till år 2030 ska byggas nya bostäder. Intresset för att bygga bostäder i Katrineholm har under de senaste åren varit stort. De aktiva byggherrarna i kommunen vill bygga fler bostäder, samtidigt som fler exploatörer visar intresse för Katrineholm som marknad. Bostadsförsörjningsprogrammet kommer att revideras och förbättras för att med större säkerhet kunna anpassa bostadsförsörjningen till aktuellt och rådande läge. Detta leder till ökade krav på kommunens organisation, bland annat avseende detaljplaner. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer därför att förstärkas med en tjänst för planarbete och en tjänst för bygglov. Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik För Katrineholms kommun är kollektivtrafiken avgörande för regionintegrering och tillgång till en större arbetsmarknad. Kollektivtrafiken har en avgörande betydelse för arbetsgivares möjligheter att rekrytera kompetent arbetskraft. Möjligheten att studera på högskole- och universitetsorterna underlättas med en väl utbyggd kollektivtrafik. Det behövs ett robust trafiksystem med tillräcklig turtäthet och helst samma tidsavgångar ( styva tidtabeller ) som ligger fast år efter år, för att underlätta livs- och arbetsplanering. Arbetet med översiktsplanen har legat till grund för prioriteringar när det gäller infrastrukturinvesteringar under planperioden. Tågpendlingens betydelse för Katrineholm innebär att kommunen har ett starkt engagemang för utrednings- och processarbete knutet till dels det regionala planeringsdokumentet Trafikplan 2017 och dels överenskommelsen mellan sex län om utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige. Beslut har därför tagits om att kommunerna i Sörmland tillsammans med Landstinget ska införskaffa egna fordon för regional tågtrafik med en planerad trafikstart Utvecklingsarbetet kommer att intensifieras under de kommande åren, vilket kommer att kräva en aktiv medverkan från Katrineholms kommun. För att kunna få en effektiv stadstrafik både vad avser funktion och kostnader återstår också att, tillsammans med Sörmlands kollektivtrafikmyndighet, följa upp den översyn som genomförts gällande stadstrafiken. Vid uppföljningen finns det skäl att, med hänsyn till gällande trafikavtal, aktualisera kommunplanens mål att under mandatperioden pröva nya alternativa kollektivtrafiklösningar, med bland annat försök med anropsstyrd trafik enligt Arbogamodellen. Från och med år 2016 används fossilfria drivmedel i samtliga fordon i kollektivtrafiken i länet och kommunen har dessutom föranstaltat hos kollektivtrafikmyndigheten om att genomföra försök med eldrivna bussar i stadstrafiken i Katrineholm. Det är viktigt att kommunen bevakar vad som sker i samband med den statliga planeringsprocessen gällande vägsystemet och framförallt för de riksvägar som omger Katrineholm. Katrineholms kommun kommer att aktivt delta i detta planeringsarbete i syfte att säkerställa snabba och säkra vägförbindelser med övriga delar av regionen. Arbetet med framtagandet av de nya regionala och nationella infrastrukturplanerna kommer att pågå under 8
9 2017, med beslut av regeringen under våren Prioriterade investeringar under planperioden är också satsningar på tillgänglighet och trygghet för främst oskyddade trafikanter samt även miljö och gestaltningsåtgärder. Större investeringsprojekt som planeras är bland annat en omdaning av Stortorget, ombyggnad av Köpmangatan till gångfartsområde, ombyggnad av de gamla genomfarterna till stadsgator, anpassning av Fredsgatan till Kullbergska sjukhusets nya entré samt fortsatt satsning på trygghet och miljö med belysning av gator, gång- och cykelvägar och parker. Kommunen har tagit över underhållet av de gamla genomfarterna, medan den nya förbifarten sköts av Trafikverket. Detta gör det möjligt att reinvestera i omläggning och ombyggnation av gatorna i staden. Ett gestaltningsprogram för gamla genomfarten är framtaget och ombyggnationen av det nya stråket påbörjades under Tillgänglighet och frångänglighet i kommunala lokaler Tillgänglighet och frångänglighet i kommunala lokaler är en fråga om god tillgång till samhällsservice och trygghet för dem som vistas i kommunens verksamhetslokaler. Det ska vara lätt att hitta till- och ta sig in i kommunens lokaler och där mötas av kunnig professionell personal som möter och bemöter alla människor lika. Tillgänglighet handlar om fysisk tillgänglighet, skyltning, öppettider och bemötande där hörsel- och synnedsättningar så långt som möjligt ska beaktas i planeringen. Planer för utrymning och väl skyltade utrymningsvägar i kommunala lokaler bidrar till ökad säkerhet för såväl personal som besökare. Här kan samordningsfunktionen för kommunala verksamhetslokaler i samråd med fastighetsägare bidra till tydliga återkommande lägesrapporter. 3.2 Översyn av fördelning av resultatmål Resultatmål/Uppdrag Ökat bostadsbyggande Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka Fortsatt bra kommunikationer Förbättrad standard på gator, vägar, gång- och cykelvägar Beskrivning KS, VON, KFAB KS, BIN, STN, VON, KFAB KS, VON KS, STN 9
10 4 Utbildning Övergripande mål Fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan och gymnasieskolan och nå höga resultat Trygga barn och ungdomar som mår bra Höjd utbildningsnivå 4.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Digital delaktighet Ungefär människor i Sverige är inte är digitalt delaktiga. Den digitala delaktigheten är en framtidsfråga där Katrineholm har tagit ett långsiktigt helhetsgrepp för att öka den digitala delaktigheten och utveckla kommunens digitala service. För att öka den digitala delaktigheten erbjuder kommunen bland annat digitala veckor, praktiska verkstäder, föreläsningar och datorhandledningar. Ambitionen är både att få fler kommuninvånare och fler kommunanställda digitalt delaktiga. Arbetet med att öka den digitala delaktigheten sker i samverkan med samtliga förvaltningar i kommunen, vilket är unikt i kommunsverige. Kommunen blir därför ofta inbjuden som inspirationsföreläsare på konferenser kring digital delaktighet runt om i Sverige. Kommunledningsförvaltningen bidrar med datorer och handledare till datorhandledningen i biblioteket samt sitter med i styrgruppen för Digital delaktighet. 1-1-satsningen I och med satsningen på 1-1-verktyg (ett IT-verktyg per elev) till elever i grundskolan, ökar även behovet av tillgängligt nätverk. Med de nya IT verktyg som eleverna får under hösten 2016, finns möjlighet till nya och moderna arbetssätt. Att kunna söka och ha tillgång till information på sin surfplatta i samtliga delar av skolans område ses som en stor fördel för ett flexibelt och modernt lärande. I dagsläget har elever tillgång till trådlöst nätverk i skolans lokaler inomhus. Under 2017 kommer kommunen att titta på att utöka denna tillgänglighet även utomhus i anslutning till skolorna. 4.2 Översyn av fördelning av resultatmål Resultatmål/Uppdrag Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar Beskrivning KS, BIN, KTN, VIAN, VON 10
11 5 Omsorg och trygghet Övergripande mål Social omsorg som utgår från individens behov och självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet Katrineholm ska vara en trygg och säker kommun att leva och verka i 5.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare Hittills har kommunledningsförvaltningen inriktat planperiodens arbete på risk- och sårbarhetsanalyser, förstärkning av krisorganisationen samt övning av densamma i syfte att upptäcka behov av ytterligare utveckling. Samtidigt har arbetet bedrivits för att höja kunskapsnivån och förmågan kring våldsbejakande extremism, vilket resulterat i en plan som nu ligger till grund för fortsatta insatser. Utöver allt arbete som läggs på att utveckla trygghetsfrågorna i vår kommun måste också invånarna få vetskap om detta. Det är i grunden den upplevda tryggheten som är avgörande för hur människor i vårt samhälle mår. Därför bör vi under 2017 också utveckla vår förmåga att fortlöpande kommunicera vårt arbete på olika sätt med invånarna. Kommunledningsförvaltningen driver, utvecklar och har samverkansansvar i det Brotts- och skadeförebyggande rådet i samverkan med polis, räddningstjänst och samtliga förvaltningar samt KFAB. En viktig del av detta arbete är samverkansavtalet med polisen där kommunen tillsammans med polisen arbetar med förebyggande och direkta åtgärder för att höja tryggheten i kommunen. Kommunledningsförvaltningen arbetar särskilt med att kommunicera till medborgarna om arbetet med trygghet och säkerhet. Detta görs för att stärka den faktiska och upplevda tryggheten. I flerårsplanen finns medel avsatta år 2017 för investering i nytt reservelaggregat, som kan användas vid tillfälliga strömavbrott där samhällsviktig verksamhet drabbas. Kommunledningsförvaltningen försöker nu klarlägga huruvida befintliga bedöms funktionsdugliga även 2017 och om investeringen sålunda kan senareläggas till nästkommande år. WiFi på boenden Under 2017 planerar kommunledningsförvaltningen att påbörja en utbyggnad av det trådlöst nätet, WiFi, till de boenden som vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar för. Syftet är att besökare enkelt ska kunna koppla upp sig, vårdpersonal ska kunna vara mer mobila med sina arbetsverktyg och de boende ska kunna använda nätet för att utföra ärenden av olika slag. För äldre finns det många positiva effekter att ha tillgång till WiFi. Livskvaliteten ökar då de lättare kan ta del av samhällsinformationen. Det blir även lättare att hålla kontakt med anhöriga genom exempelvis Skype, Facebook och e-post. Välfärdsteknologi Inom kommunen är införande av mer välfärdsteknik aktuellt, det vill säga digital teknik för att behålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet. Välfärdsteknologitjänsterna ska bidra till trygghet, oberoende, social aktivitet, delaktighet och självbestämmande för män och kvinnor oavsett ålder och funktionsförmåga. Utbudet av digitala tjänster och digital teknik ökar i snabb takt och det är en utmaning för kommunerna att 11
12 implementera dessa som en naturlig del i sina verksamheter. Kommunledningsförvaltningen arbetar tillsammans med vård- och omsorgsförvaltningen vid införande av ny teknik. 5.2 Översyn av fördelning av resultatmål Resultatmål/Uppdrag Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare Beskrivning KS, BIN, KTN, STN, VON, VSR 12
13 6 Kultur, idrott & fritid Övergripande mål Ett rikt kultur- och fritidsliv som alla invånare kan ta del av Goda förutsättningar för spontan och organiserad idrott Stark samverkan med föreningslivet God folkhälsa 6.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar God folkhälsa Folkhälsoutskottet har utvärderat arbetet från föregående kommunplan med tillhörande styrdokument för god folkhälsa. Utskottet framhåller att det dagligen pågår folkhälsoarbete i de kommunala verksamheterna. Den nya inriktningen ska därför ses som en viljeinriktning att dels skapa ett långsiktigt hållbart folkhälsarbete, men också att skapa förutsättningar för att få folkhälsoarbetet att hänga ihop med det ordinarie arbetet och att vara ett stöd i arbetet med flera av kommunplanens mål. Ett nytt styrdokument En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun utmaningar har utarbetats och översänts för synpunkter till kommunens verksamheter. Det valda fokusområdet, barns- och ungas hälsa, är ett val utifrån kunskaper om sociala investeringar. Sambandet mellan tidiga insatser och goda livsvillkor är kända. Genom tidiga och förebyggande insatser kan långsiktiga effekter uppnås. Det minskar utanförskapet, såväl socialt som ekonomiskt samt motverkar framtida kostnader. Aktivt föreningsliv och rikt fritidsliv Kommunen, tillsammans med KFV Marknadsföring AB och föreningslivet, arrangerar olika evenemang och fritidsaktiviteter för att kommunens invånare ska få en varierad fritid. Föreningslivets verksamhet möjliggör för kommunens invånare att delta i olika aktiviteter eller att aktivt bidra till föreningslivet som till exempel ledare eller tränare. Kommunen stöttar föreningslivet aktivt i olika former som till exempel bidragsgivning, men även via sponsring där föreningarna ska motivera till aktivitet, bidra till marknadsföringen av Katrineholm samt vara ambassadörer för orten. Det är viktigt att kommunens invånare upplever att Katrineholm kan erbjuda ett rikt fritidsliv som syftar till upplevelser, aktiviteter och god hälsa. Detta är viktiga faktorer för att göra platsen Katrineholm attraktiv för boende, besökare och inflyttare. 6.2 Översyn av fördelning av resultatmål Resultatmål/Uppdrag Andelen invånare med goda levnadsvanor ska öka Beskrivning KS, BIN, KTN, STN, VIAN, VON 13
14 7 Hållbar miljö Övergripande mål Minskad klimatpåverkan Rena sjöar och vattendrag Biologisk mångfald God bebyggd miljö 7.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Kommunens energiförbrukning Energimyndigheten har en ny förordning för bidrag till energi- och klimatrådgivningen, där underlaget för bidraget ses över till kommunerna. För Katrineholms del ser bidraget ut att bli snarlikt mot idag. Bidragsnivåerna fastställs under hösten. En möjlighet att söka bidrag för Energicoacher mot små och medelstora företag kommer också att utlysas under hösten, vilket väl sammanfaller med samhällsbyggnadsförvaltningens nya organisation. Som en del av energieffektiviseringsarbetet i kommunen kommer under hösten 2016 bland annat energiförbrukningen på två storkök att ses över. Detta sker i samarbete med service- och teknikförvaltningen. Det planeras även att en klimat- och energismart byggnad ska uppföras vid sportcentrum, också det i samarbete med service- och teknikförvaltningen. Klimatklivet ger förutsättningar för samarbete med näringslivet. Sedan starten har två ansökningar gjorts tillsammans med företag. Totalt har fyra ansökningar gjorts, varav en är beviljad för cykelgaraget. Arbetet med klimatklivet fortsätter till år Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i Öljaren, Kolsnaren och Viren fortsätter. En ansökan om EU-bidrag finns inlämnad för att ta bort bottensediment i Öljaren och därigenom minska övergödningen i sjön. Efter årets lyckade deltagande i länets gemensamma vattenvecka kommer kommunen även att delta kommande år med aktiviteter. Forssjö rekreationsområde, som är ett attraktivt område nära staden, ska utvecklas. Här finns goda förutsättningar för stigar, natur och friluftsliv. Syftet med utvecklandet av området är att skapa möjlighet och förutsättning för fysisk aktivitet för människor, naturguidningar, skolaktiviteter samt kunskaps- och informationsspridning om miljö, klimat och natur. 7.2 Översyn av fördelning av resultatmål Resultatmål/Uppdrag Ökad andel miljöbilar i kommunens verksamheter Kommunens energiförbrukning ska minska Andelen sjöar med god ekologisk status ska öka Skyddad natur ska bevaras för att främja biologisk mångfald Beskrivning KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB KS, BMN, STN KS, STN 14
15 8 Ekonomi & organisation Övergripande mål God ekonomisk hushållning Tillgänglig, tydlig och öppen organisation Attraktiv arbetsgivare för tryggad personalförsörjning 8.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar God ekonomisk hushållning Kommunledningsförvaltningen ansvarar för samordning och utveckling av kommunens ekonomiprocesser och styrsystem, för att säkerhetställa en god ekonomi. I uppdraget ingår att lämna förvaltningar och bolag service och konsultativt stöd inom budget, redovisnings- och upphandlingsområdet. Inför år 2017 har avdelningens strategiska ansvar och roll förtydligats. För att möta förvaltningarnas och bolagens förväntningar kommer avdelningen under året arbeta med att förbättra servicen avseende råd, stöd och utbildning. Samtidigt kommer verktygen för kommunens ekonomistyrning att ses över. I syfte att effektivisera och förenkla fortsätter under året utveckling och samordning av kommunens upphandlingsstrategi med rutiner. Effektivisering av organisationen En genomlysning av kommunledningsförvaltningen gjordes under våren Genomlysningen resulterade i en omorganisering av förvaltningen till fyra olika avdelningar; ekonomi, personal, IT- och kommunikationsavdelningen samt kommunstyrelsens kansli. En administrativ stödfunktion till kommunchefen har också tillsatts. Kommunledningsförvaltningen ska bli bättre på att leverera det stöd som de övriga förvaltningarna behöver. Även styrningen behöver utvecklas. Målet är ett klokare, effektivare arbetssätt och ett förbättrat resultat för alla kommunens verksamheter. Som ett led i det arbetet har kommunens ledningsgrupp diskuterat vilka behov förvaltningarna har i form av stöd och styrning gällande ekonomi, personal, IT, information/ kommunikation samt stöd i ärendeberedningen. Sammanfattningsvis innebär beslutet att allt verksamhetsnära stöd genomgående kommer att styras från kommunledningsförvaltningen. Kommunledningsförvaltningen ska även fortsättningsvis ansvara för de strategiska och kommunövergripande frågorna inom samtliga områden. Förvaltningsstödet inom ekonomi, information/kommunikation samt nämndadministration kommer att organiseras på respektive förvaltning. Detaljerna runt hur stöd och arbetssätt ska utformas och vidareutvecklas arbetas fram av avdelningscheferna i samråd med medarbetare och kommunens ledningsgrupp under hösten Ifråga om nämndadministrativt stöd noteras hittills att rollen som nämndsekreterare behöver breddas för att kunna möta förvaltningschefernas önskemål om stöd under hela ärendeprocessen. Då nämndsekreteraren arbetar nära förvaltningschefen ska funktionen organiseras på respektive förvaltning med central styrning. En kravprofil samt ny uppdragsbeskrivning för processtödet kommer att tas fram under hösten Sedan en förstudie gjordes 2015 kring införande av e-arkiv fortgår arbetet med förberedelser. 15
16 Målsättningen för 2017 är att genomföra en så kallad pilotstudie i form av ett begränsat e-arkiv som ska fungera som vägvisare för det fortsatta arbetet mot ett fullskaligt e-arkiv. Kostnaden för en sådan studie uppskattas till 660 tkr. Stora delar av dessa kostnader kan avräknas vid ett samlat införande av en e-arkivlösning för kommunens berörda verksamheter. Ett samlat införande av e-arkiv förväntas kunna ske från 2018 om nödvändiga resurser, cirka 1,5 Mnkr då görs tillgängliga. Till kostnaderna för e-arkiv tillkommer årlig lagringskostnad, som bedöms öka från år till år i takt med ökande volymer. Kommunarkivet har idag brist på arkivutrymme och har därför tvingats införa tillfälligt mottagningsstopp. Det är fullt i hyllorna, med enstaka utrymmen som dock inte räcker till för de leveranser som förväntas. Det går att frigöra visst utrymme genom ett omfattande och tidskrävande omsorteringsarbete, som inte bedöms rimligt, eftersom det endast ger respit för kanske ett års leveranser. Sedan i vintras har kommunledningsförvaltningen sökt andra ändamålsenliga lokaler för arkivet utan att hitta något passande. Emellertid finns nu möjligheten att från årsskiftet överta de arkivutrymmen som KFAB disponerar på Djulögatan. Det är en lösning som bedöms klara behoven för åtminstone de närmaste åren. Det bör noteras att en övergång till e-arkiv inte leder till att de fysiska arkivbehoven upphör. Handlingar förvaras i myndigheternas när- och mellanarkiv under uppskattningsvis tio år innan de överlämnas till kommunarkivet för slutförvaring. E-arkiv påverkar i princip endast mängden tillkommande handlingar därefter. Också sedan e-arkivering införts kommer de kommunala myndigheterna behöva överlämna sådana handlingar som inte omfattas av e-arkivering till kommunarkivet. Samhällsbyggnadsförvaltningen omorganiserades under 2016 i fyra avdelningar; Tillväxt och Utveckling, Bygg och Planering, Miljö samt Förvaltningsadministration. Syftet med omorganiseringen är att uppnå en ökad fokusering på tillväxt och utveckling samt snabbare beslutsvägar som gör att intressenter för Katrineholm kan få sina behov tillgodosedda på ett bättre sätt. Kommunens lokalresurser Katrineholms kommun och KFAB samverkar i framtagandet av lokaler, så att lokalresurserna utvecklas funktionellt och kostnadseffektivt. För detta krävs god framförhållning med planering för ändrade förutsättningar. Arbetet med framtagande av en lokalförsörjningsplan har påbörjats och ett långsiktigt samarbete mellan KFAB och kommunen sker, avseende lämplig hantering av lokaler som de kommunala verksamheterna lämnar. Ny kunskap och ny teknik Större mängder information än någonsin tidigare bearbetas, lagras, kommuniceras och mångfaldigas i dagens samhälle. Alltmer data hamnar i molnet. Kommunens verksamhetssystem finns placerade i olika serverhallar. De anställda ställer krav på att kunna arbeta från olika verktyg. Trenden visar att allt fler vill kunna arbeta där man är, vart man än är och kommunens medborgare vill kunna nå och lämna information via lättillgängliga e-tjänster. Dagens informationshantering utförs dessutom i allt högre grad med stöd av IT och inte sällan över det publika nätverket Internet. Den ökande utvecklingen av IT innebär även att samhället öppnas upp för stora risker. Brister i hanteringen och säkerheten för informationen riskerar att få omfattande konsekvenser, såväl för samhället i stort som för enskilda. Brister kan leda till ett försämrat förtroende för offentliga och privata aktörer som tillhandahåller viktiga tjänster. För att kommunens verksamheter ska kunna bedriva sin verksamhet på ett så effektivt sätt som möjligt ställs höga krav på verksamhetssystemen avseende säkerhet och tillgänglighet. För att möta de ökade kraven på säkerhet och som en naturlig följd av de satsningar kommunen 16
17 gör på e-förvaltning, behöver kommunen en säkerhetsplattform som gör det möjligt att lösa säker åtkomst enkelt och bekvämt för såväl anställda och elever som för medborgare. Tydlig och effektiv kommunikation Katrineholms kommuns webbplats är kommunens ansikte utåt. Besöksantalet ökar stadigt för varje år och uppgår till drygt en miljon besök per år. Det är nästan en dubblering sedan webbplatsen lanserades Katrineholm.se behöver utvecklas för att bättre möta besökarnas behov. Idag har kraven skärpts och förändrats med ny teknik och ny standard, vilket gör att den inte längre håller samma nivå och blir svår att underhålla. Kraven för tillgänglighet och användarvänlighet har också förändrats. Med en ny webbplats kan kommunen skapa en öppnare och mer kommunikativ organisation samt förenkla medborgarnas kontakt med kommunen. Den nya webbplatsen ska fungera lika bra i mobil miljö. Det ska också vara enkelt att hitta den information som eftersöks. Webbplatsen ska byggas på en plattform som gör den flexibel, lättskött och kostnadseffektiv. Under hösten 2017 föreslås att arbetet med byggnationen av en ny webbplats påbörjas, med lansering under Invånarnas möjligheter till insyn och dialog ska öka Katrineholms kommun ska vara en tillgänglig, tydlig och öppen organisation. En viktig del är i detta är fortsatt utvecklingsarbete för att förbättra kommunens tillgänglighet per telefon och e- post. Detta följs upp årligen genom Kommunens Kvalitet i Korthet. Viktiga fokusområden framåt är förbättrad löpande kommunikation mellan förvaltningarna och kommunens växel och registratorer, lärande av goda interna och externa exempel samt förtydligande av rutiner och riktlinjer för såväl telefoni som e-posthantering. Samtalsstatistik från kommunens nya växelsystem kommer framåt att ge underlag för utökad analys och fortsatt utvecklingsarbete. Via SCB:s medborgarundersökning får invånarna möjlighet till insyn och dialog i de kommunala verksamheterna. Den senaste undersökningen genomfördes hösten En andra uppföljning av resultatet från undersökningen 2014 är nu under genomförande. Hösten 2016 görs en ny medborgarundersökning. Tryggad personalförsörjning Kommunledningsförvaltningen har det strategiskt ansvaret för kommunens personalarbete, lönehantering samt samordning och utveckling av kommunens internutbildning. Huvuduppdrag är att stödja och stötta kommunens ledning och verksamheter i HR-frågor för att upprätthålla och öka engagemanget kring en god personalpolitik, i syfte att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla våra medarbetare. Prioriterade utmaningar för att öka kommunens attraktionskraft är att införa heltid som norm samt att minska sjuktalen. Från och med 1 januari 2017 kommer nyrekryteringar, samt visstidsanställningar längre än tre månader, anställas på heltid. Heltidsreformen byggs på från och med 1 juli 2018 med att erbjuda samtliga anställda vid kommunen en heltidstjänst, med möjlighet att välja en lägre sysselsättningsgrad. För att nå dit krävs ett stort engagemang inom förvaltningarna, samtidigt som personalavdelningen ska driva utvecklingen av tidiga, förebyggande och hälsofrämjande insatser eller åtgärder. Inför år 2017 har personalavdelningens uppdrag fastställts. För att möta kommunens utmaningar och förvaltningarnas förväntningar finns behov av en förstärkning av HR-kompetenser tillsammans med ett förtydligande av vad HR ska erbjuda. Genom att förstärka och tydliggöra medarbetarnas utveckling fortsätter 17
18 samhällsbyggnadsförvaltningens arbete med att utvecklas som en attraktiv arbetsgivare. Förvaltningen följer upp och arbetar med planen för friskare medarbetare. Den nya metoden för innovativt medarbetarskap testas i full skala på samhällsbyggnadsförvaltningen och är en stående punkt på arbetsplatsträffarnas agenda. Förväntningarna på metoden är att kunna arbeta mer systematiskt med förändringsarbete, som kommer att leda till ett mer påtagligt resultat. 8.2 Översyn av fördelning av resultatmål Resultatmål/Uppdrag Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Avskrivningar ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten Kommunens lokalresurser ska utvecklas för ökad funktionalitet, kostnadseffektivitet och kundnöjdhet Kommunens tillgänglighet per telefon och e-post ska förbättras Tydlig och effektiv kommunikation Ökat medarbetarengagemang Tryggad personalförsörjning genom utvecklad rekrytering Minskad sjukfrånvaro Beskrivning KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN 18
19 9 Prioriterade investeringar Kommunledningsförvaltningen I och med satsningen på 1-1-verktyg till elever i grundskolan ökar behovet av tillgängligt nätverk. I dagsläget har elever tillgång till nätverk i skolans lokaler inomhus. Önskemål är att utöka denna tillgänglighet även utomhus i anslutning till skolan (hela skolområdet). Investeringen kan göras enligt två olika alternativ. För att möta de ökade kraven på säkerhet och som en naturlig följd av de satsningar kommunen gör på e-förvaltning, behöver kommunen en säkerhetsplattform som gör det möjligt att lösa säker åtkomst enkelt för såväl anställda och elever som för medborgare. Kommunens IT-miljö måste vara uppbyggd på ett sådant sätt att krav på säkerhet och tillgänglighet uppnås. Förslaget är att utöka befintlig säkerhetsplattform för skolportalen till att omfatta hela kommunen med de e-tjänster och verksamhetssystem som finns idag. Under förutsättning att befintligt reservelverk bedöms vara funktionsdugligt även 2017 bör reinvesteringen på 700 tkr kunna senareläggas ett år till Samhällsbyggnadsförvaltningen Genomförande av åtgärder enligt den framtagna dagvattenstrategin, till exempel sårbarnhetsanalys gällande höga flöden, provtagningar med mera. Kommunen har även tagit fram en handlingsplan med åtgärder för att nå de övergripande lokala miljömålen. Förutom rena sjöar och vattendrag handlar åtgärderna om minskad miljöpåverkan, biologisk mångfald samt god bebyggd miljö. En förtätning av bostadsområdena öster och väster om Bievägen planeras genom ytterligare exploatering av området. Åtgärder måste vidtas på befintlig gata bland annat för att möta den ökade trafiken. Genom avtal är kommunen delägare i bron vid Duveholms pensionat. Vid inspektion visade det sig att brofästena är i mycket dåligt skick och behöver åtgärdas snarast. En upprustning av brofästena innebär även att själva brodelen måste bytas ut till en ny. I samband med arbetet med översiktsplanen och GC- planen har vissa felande länkar identifierats i GC-vägnätet som behöver kompletteras. Ett framtagande av en hastighetsplan pågår. Arbetet syftar till att införa det nya hastighetssystemet med 40 respektive 60 km/tim. Åtgärder som föreslås är förutom nya vägmärken också ombyggnader av gator för anpassning till de nya hastigheterna. Driftkostnader ökar därmed med 20 kkr/år. Ett nytt bostadsområde planeras söder om Eriksbergsvägen vid Furuliden. Åtgärder måste vidtas på befintliga gator bland annat för att möta den ökade trafiken. Kategor i Benämning Budget (tkr) Driftkostnad (tkr) Bredband Utbyggnad trådlösa nätverk Årliga nätverksinvesteringar Trådlöst nätvärk i skolornas utemiljö Mobilt reservelverk Säkerhetsplattform
20 Kategor i Benämning Budget (tkr) Driftkostnad (tkr) Summa Kommunledningsförvaltning Tillgänglighetsåtgärder Miljöinventeringar Övriga investeringar Åtgärder enligt dagvattenstrategin Focusområde vatten Focusområden övriga Sjöreningsprojektet Drottninggatan Trädgårdsgatan - Floragatan- Fredsgatan Nollvisionsåtgärder Ny park på Norr (Park 2030) Forssjö fritidsområde Värmbolsvägen - Dalvägen Stensättersgatan Hastighetssäkring övergångsställen Hastighetssäkring av områden Sveaparken Temaparker Kollektivtrafikåtgärder Genomfarten Infart P-hus Lövåsen/Sandbäcken Aktivitetsparker i kransorterna Stortorget Infart Djulöområdet Åtgärder enligt parkeringsstrategi Bievägen, Norra stadsdelen Nya informationsplatser/skyltar Vasavägen Attraktiva gångstråk Järnvägsinfarterna GC-väg till Lokstallarna Herrgårdsvägen, ny bro vid Duveholm Gator, övrigt Ljus i staden Belysning i parker Åtgärder enligt GC-plan Dalagatan, GC-väg mm GC-väg Vingåkersvägen-Rönngatan Aulaparken Belysning i centrum
21 Kategor i Benämning Budget (tkr) Driftkostnad (tkr) 5 Åtgärder enligt Djulögruppen Hundparker Östermalmsgatan GC-väg GC-väg Nävertorpsgatan Åtgärder enligt Hastighetsplanen Cirkulationsplats Rv 52/Värmbolsvägen GC-väg Kungsgatan Cirkulationsplats Kungsgatan/Fredsgatan Köpmangatan Gångfartsområde Sportcentrum, åtgärder enl. Framtidsgruppen Eriksbergsvägen/Kyrkogårdsvägen Exploatering Lövåsen Exploatering Knorran Exploatering Nyköpingsvägen Summa Samhällsbyggnadsförvaltning varav exploatering Total budget
22 10 Bilaga: Nya upphandlingar Föremål för upphandling Värdetransport- och uppräkning kontanter Kategori Direktupphandling eller upphandling Leasing Ja/Nej Tidpunkt Tjänst Upphandling 2017 Drift Planering- och uppföljning Tjänst/Vara Upphandling 2017 Drift Lönesystem Tjänst Upphandling 2017 Drift Försäkringsförmedling Tjänst Upphandling Drift Revision Tjänst Upphandling Drift Vagnpark Vara Upphandling Ja Drift Kaffemaskiner Vara Upphandling 2017 Drift Drift eller investering 22
23 11 Bilaga: Fördelning av resultatmål samt indikatorer Enligt övergripande plan med budget Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer Tillväxt, jobb och egen försörjning Attraktiva boende- och livsmiljöer Invånarantalet ska öka till minst personer vid mandatperiodens slut KS Ytterligare förbättrat företagsklimat KS, BMN, VON, KIAB Ökad branschbredd i det lokala näringslivet KS Växande handel och besöksnäring KS, KTN, STN Fler nystartade företag KS Fler ungdomar ska starta UF-företag KS, BIN Tillgången till fiberbaserat bredband ska öka KS Ökat bostadsbyggande KS, VON, KFAB Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka KS, BIN, STN, VON, KFAB Invånarantal Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens service Svenskt Näringslivs ranking av kommunerna Kundnöjdhet avseende kommunens service och bemötande vid bygg-, trafikoch miljöärenden Kundnöjdhet avseende lokaler som KIAB tillhandahåller Antal lokala livsmedelsleverantörer via kommunens interna omlastningscentral Andel av totala antalet branscher i Sverige som finns representerade i Katrineholms näringsliv Försäljningsindex för dagligvaruhandeln Försäljningsindex för sällanköpsvaruhandeln Detaljhandelns totala omsättning Sysselsättning inom handeln Omsättningen inom besöksnäringen Sysselsättningen inom besöksnäringen Antal nya företag Antal nya företag per 1000 invånare Andel nya företag som finns kvar efter tre år Antal elever som driver UF-företag Andel invånare med tillgång till fiberbaserat bredband, i tätort resp landsbygd Andel invånare med tillgång till 100 Mbit/s bredband, i tätort resp landsbygd Antal färdigställda lägenheter i nybyggda småhus Antal färdigställda lägenheter i nybyggda flerbostadshus Kommunens försäljning av tomter för småhus och flerbostadshus Handläggningstid för bygglov Redovisning av tillgänglighetförbättrande åtgärder i kommunala lokaler Tillgänglighetsinventering (fysisk) av 23
24 Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer Utbildning Omsorg och trygghet Kultur, idrott och fritid Hållbar miljö Fortsatt bra kommunikationer KS, VON Förbättrad standard på gator, vägar, gång- och cykelvägar KS, STN Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar KS, BIN, KTN, VIAN, VON Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare KS, BIN, KTN, STN, VON, VSR Andelen invånare med goda levnadsvanor ska öka KS, BIN, KTN, STN, VIAN, VON Ökad andel miljöbilar i kommunens verksamheter KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB STN:s fastigheter och anläggningar (camping, badplatser, parker, lekplatser med mera) Invånarnas bedömning av kommunikationerna Antal resande med stadstrafiken (buss) Antal resande med landsbygdstrafiken (buss) Antal tågstopp i rusningstid vid Katrineholm Central (vardagar kl samt under normal säsong) Andel invånare som är nöjda med kommunens gång- och cykelvägar (belysning, underhåll, snöröjning, trafiksäkerhet) Andel invånare som är nöjda med kommunens gator och vägar (belysning, underhåll, snöröjning, trafiksäkerhet) Vägunderhåll i förhållande till beräknat nyvärde Andel invånare som upplever sig vara digitalt delaktiga Andel anställda i Katrineholms kommun som känner sig digitalt delaktiga Invånarnas bedömning av tryggheten i kommunen Andel av till kommunen inkommande uppdrag avseende klottersanering som slutförs inom 24 timmar Antal anmälda våldsbrott i kommunen (per invånare) Antal personer som skadas eller omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsats Andel olyckor där räddningstjänstens första enhet kommer fram inom målsatt tid Antal personer som utbildats av räddningstjänsten kring olycksförebyggande och olycksavhjälpande åtgärder Andel av de olyckor som föranlett räddningsinsats där en första skadebegränsande åtgärd gjorts av enskild Andel invånare som använder tobak Andel invånare med skadliga alkoholvanor Andel invånare med goda kostvanor Andel invånare som är fysiskt aktiva Andel miljöbilar av totalt antal bilar i kommunkoncernen Kommunens energiförbrukning ska minska Minskning av energianvändning i kommunens lägenhetsbestånd sedan 24
Uppföljning av Kommunplan Våren 2018
Uppföljning av Kommunplan 2015-2018 Våren 2018 Kommunplan 2015-2018 Sju målområden: Tillväxt, jobb och egen försörjning Attraktiva boende- och livsmiljöer Utbildning Omsorg och trygghet Kultur, idrott
Nämndens plan med budget 2016
s handling nr 57/2015 Nämndens plan med budget 2016 Fastställd av kommunstyrelsen 2015-12-16, 258 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Vision 2025... 3 2 Ansvarsområden och volymmått... 4 2.1 Kommunstyrelsen...
Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun
1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs
Året som gått. Katrineholms kommuns årsredovisning 2016
Året som gått Katrineholms kommuns årsredovisning 2016 DE STORA BESLUTENS ÅR Tolvslaget den 31 december 2016 markerade startskottet för Katrineholms nästa århundrade och vilken nyårsafton det blev! Uppslutningen
Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018
Verksamhetsplan Kommunstyrelse 2018 Innehållsförteckning Nybro kommuns vision & mål...3 Verksamhetsidé... 4 Budget... 6 Organisation... 7 Mål... 8 Prioriterade områden & strategiska åtgärder... 9 2 Nybro
Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.
Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination
Näringslivsprogram Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810
Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020
1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att
Statliga engångsmedel med anledning av flyktingsituationen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNCHEF MED LEDNING 2015-12-11 KS/2015:510 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Statliga engångsmedel med anledning av flyktingsituationen
2019 Strategisk plan
2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige
Bredband Katrineholm
Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket
Vision för Alvesta kommun
Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,
Strategiska planen
Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad
Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.
Bakgrund och syfte Näringslivsstrategin avser perioden 2019-2022 men tar sikte på de långsiktiga målen för Täby. Aktiviteter som ansluter till strategin sammanställs i handlingsplan för näringslivsutveckling.
Förslag till Nämndens underlag för övergripande plan med budget 2016-2018
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-08-18 KS/2015:348 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ekonom Julia Norén Kommunstyrelsen Förslag till Nämndens underlag
Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration
INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling
INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd
INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och välfärd Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling
Näringslivspolicy för Lidingö stad
1 (8) DATUM DNR 2017-03-29 KS/2017:122 Näringslivspolicy för Lidingö stad 2 (8) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med näringslivspolicyn... 4 Näringslivspolicyn bygger på övergripande vision och
Näringslivsstrategi Strömstads kommun
Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen
Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.
Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut
Habo kommun - Den hållbara kommunen med ett välmående näringsliv
Den hållbara kommunen för hela livet! Habo kommun - Den hållbara kommunen med ett välmående näringsliv Näringslivstrategi 2019-2022 2 3 Innehåll 1. Inledning och syfte 2. Vision 3. Utvecklingsområden och
Framtidstro och orosmoln
Majoritetens förslag till: Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-11 för Katrineholms kommun Framtidstro och orosmoln Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-2011 innehåller
Österåkers kommuns styrdokument
Österåkers kommuns styrdokument Näringslivsstrategi för Österåkers kommun 2017-2018 Antagen av Kommunfullmäktige 2017-08-28, 8:25 Dnr: KS 2016/0150 Kommentar: Till näringslivsstrategin finns en tillhörande
Kommunstyrelsens plan med budget 2012-2014
Kommunstyrelsens handling nr 6/2012 Kommunstyrelsens plan med budget 2012-2014 Kommunchef med ledning Datum: 2012-01-17 2 (14) Inledning Utgångspunkten för planeringsarbetet inför planperioden 2012-2014
Uppdragsplan Kommunstyrelsens uppdragsplan KS 2017/0406. Fastställd av kommunstyrelsen den 3 april 2017
Uppdragsplan 2017 2017-04-03 Kommunstyrelsens uppdragsplan 2017 KS 2017/0406 Fastställd av kommunstyrelsen den 3 april 2017 Uppdragsplanen innehåller planeringsförutsättningar, uppdrag, mål och fokusområden
VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg
VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande
Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium
2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism
olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning
SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2
Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15
Sida (5) Förvaltning: Kultur- och fritidsförvaltningen Ansvarig: Administration Dokumenttyp: 382 Diarienummer: ST 265/5, FN 47/5 Beslutat av: Kommunfullmäktige Publiceringsdatum: 209-0-29 Revideras: 2023-0-28
Antagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73)
Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2019-05-21 1 (1) 65 Digitaliseringsstrategi för (KS/2019:73) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Anta Digitaliseringsstrategi för. Ärendebeskrivning
Vision 2030 Burlövs kommun
Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs
Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet
Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Resultat dialogen Naturen är en förutsättning för att kunna erbjuda bra boendemiljöer och locka till sig nya invånare, men även besökare vilket ökar turismen. Detta är något som efterfrågas bland både
Sundbybergs stads näringslivspolicy 1
KOMMUNKONTORET 2013-04-05 1 (5) Sundbybergs stads näringslivspolicy 1 Övergripande mål Grunden för välfärd för Sundbybergs stads invånare är en hållbar och långsiktig ekonomisk tillväxt. Företagandet är
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att
Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18
IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens
Övergripande plan med budget 2013-2015
s handling 8/2012 Övergripande plan med budget 2013-2015 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012 1 Ansvarsområde med verksamhetsfakta 1.1 Ansvarsområde Miljö- och hälsoskyddsnämnden fullgör kommunens uppgifter
Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län
Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Regional utvecklingsstrategi 2018 2030 Kortversion Örebroregionen Sveriges hjärta En attraktiv och pulserande region för alla Området som idag kallas Örebroregionen
Strategisk plan 2015-2018
Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:
2017 Strategisk plan
2017 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
POLICY. Miljöpolicy för Solna stad
POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Digitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun
2019-01-14 KS 2018.327 1.4.5.3 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Digitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2019-01-14 11 Avdelning/enhet med ansvar för revidering: Kommunledningskontoret/Ekonomiavdelningen
vingaker.se Strategi för utveckling i Vingåkersbygden
vingaker.se Strategi för utveckling i Vingåkersbygden Syftet med denna landsbygdsstrategi 2018 2023 är att skapa ett långsiktigt arbetssätt för landsbygdsutveckling, som ingår som en naturlig del i kommunens
Remiss av förslag till Näringslivsprogram för Marks kommun
Remiss av förslag till Näringslivsprogram för Marks kommun Marks kommuns Näringslivsråd har efter beslut i rådet i december 2017 arbetat fram ett förslag till Näringslivsprogram. Programmet syftar till
Näringslivsstrategi för Mora
Näringslivsstrategi för Mora I n n e h å l l Övergripande målsättning... 3 Specifika målsättningar till 2022... 3 Mått för uppföljning... 3 Målgrupper... 3 Strategi... 4 Fokusområden... 4 Förutsättningar...
NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun
NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer
Handlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi
2019-2020 Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi Det goda livet, idag och imorgon. På landet, i staden och mitt emellan. Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi 2019-2020 Skara
r 1 Friluftspolitisk policy KALK KOMMUN l Friluftspolitisk policy Allmänna i , 20 Kommunfullmäktige Dokumentnamn Beslutsinstans
r 1 Friluftspolitisk policy Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans l Friluftspolitisk policy Allmänna i 2019-02-04, 20 bestämmelser l Kommunfullmäktige...J Friluftspolitisk policy
Näringslivspolitiskt program
Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt
Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015
Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål Nämnd/styrelse: Kommunstyrelsen År: Förvaltning/bolag: Kommunstyrelsens förvaltning Kommun- Inriktningsmål Effektmål gemensamt mål Nr. Önskvärt resultat: Nuläge
Första version av arbetsdokument Liselott Lindkvist
:TS 2013-139 1(8) 0.1 2016-06-03 Första version av arbetsdokument Liselott Lindkvist År Benämning Beslutsinstans 2012 Vision 2030 KF 2007 Översiktsplan KF 2013 Fördjupad översiktsplan Nybro stad KF 295,
Uppdragsplan. Kommunstyrelsens uppdragsplan KS 2017/1600. Fastställd av kommunstyrelsen den 5 februari 2018.
Uppdragsplan 2018-02-05 Kommunstyrelsens uppdragsplan 2018 KS 2017/1600 Fastställd av kommunstyrelsen den 5 februari 2018. Uppdragsplanen vänder sig till kommunstyrelsens kontor och översiktsplaneringen
Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun
Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande
Näringslivsprogram 2018
1(5) Näringslivsprogrammets syfte Styrningen i Täby utgår från kommunens vision att Täby ska utvecklas med frihet och trygghet för en hållbar framtid. Visionen om frihet och trygghet definieras bland annat
Digitala Kumla Program fo r verksamhetsutveckling med sto d av digitalisering. Vision. Program. Policy. Regler.
Digitala Kumla 2025 Program fo r verksamhetsutveckling med sto d av digitalisering. Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehåll Digitala Kumla
Besöksnäringsstrategi
Besöksnäringsstrategi 2019-2030 Tillväxt, Bergs kommun Ketty Engrund 2019-05-31 Strategi för en hållbar besöksnäring i Bergs kommun till år 2030 Inledning Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk
Utvecklingsplan för Bodens kommun Fastställd av kommunfullmäktige
Utvecklingsplan för Bodens kommun 2015-2025 Fastställd av kommunfullmäktige 2014-04-07 39 Innehållsförteckning Boden en växande kommun med många fördelar!... 3 Vision för Boden 2025:... 4 Utveckling...
Tillsammans skapar vi vår framtid
Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om
Bilaga till Landsbygdsstrategi
HANDLINGSPLAN VERSION 2017 Bilaga till Landsbygdsstrategi 2016-2020 Det goda livet, idag i morgon. På landet, i staden mittemellan. Handlingsplan till Landsbygdstrategi 2016-2020 Skara kommun har tagit
Kommunstyrelsens plan med budget 2012-2014
Kommunstyrelsens handling nr 8/2012 Kommunstyrelsens plan med budget 2012-2014 Samhällsbyggnadsförvaltningen Version 3 Datum: 2012-01-17 2 (13) Inledning Utgångspunkten för planeringsarbetet inför planperioden
Näringslivsstrategi för Nyköpings kommun
Dnr KK18/125 STRATEGI Näringslivsstrategi för Nyköpings kommun 2018-2023 Antagen av Kommunfullmäktige 2018-04-10 Dnr KK18/125 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 1 Mål... 3 1.1 Tillväxt i Näringslivet...
Regionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år
2018-09-05 Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Stadig Pilhagen Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Bostadsförsörjningsprogram
Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens
Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY
MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT SKAPAR VI EN BRA ARBETSMILJÖ OCH GER SAMHÄLLSSERVICE MED HÖG KVALITET. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen
Verksamhetsplan Verksamhetsområde samhällsbyggnad
Verksamhetsplan 2018 Verksamhetsområde samhällsbyggnad Innehållsförteckning Verksamhetsplan samhällsbyggnad 2018 1 1 Verksamhetsområdets mål 3 2 Förutsättningar 3 3 Nulägesanalys 3 4 Verksamhetsmål, uppföljning
Mål och vision för Krokoms kommun
Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag
Budget och verksamhetsplan Kultur och fritidsnämnden
och verksamhetsplan 2019 Kultur och fritidsnämnden Innehållsförteckning Verksamhetsplan... 3 Uppdrag... 3 Driftbudget... 3 Styrkort... 4 Verksamhetsplan... 5 Verksamhetsmått... 5 Utblick 2020-2021... 6
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Kommunstyrelseförvaltningen
Kommunstyrelseförvaltningen Åstorps kommuns Bredbandsstrategi Beslutat av Kommunfullmäktige 2016-05-30 66 Dnr 2015/431 2(7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Definition av bredband... 3 1.2 Beslutsstruktur...
Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun
Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads
Program Strategi Policy Riktlinje. Riktlinjer för politiska styrdokument
Program Strategi Policy Riktlinje Riktlinjer för politiska styrdokument Dokumentnamn: Riktlinjer för politiska styrdokument Berörd verksamhet: Alla nämnder och förvaltningar Fastställd av: 2017-12-19 242
Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun
Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige
Dnr KK15/768. e-strategi för Nyköpings kommun. Antagen av kommunfullmäktige
Dnr KK15/768 e-strategi för Nyköpings kommun 2016-11-08 Dnr KK15/768 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 1 Syfte... 4 2 Utgångspunkter och principer... 4 3 Insatsområden... 5 Stärkt medborgardialog
STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08
2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas
Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt
2020-2023ff Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt Mål och inriktning 2020-2023 Antaget av kommunfullmäktige 2019-04-23 Förord Tillsammans gör vi Varberg ännu bättre Vi har i kommunen under
Kommunens strategiska mål
Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att
Bygg- och miljötillsynsnämnden
2019 Bygg- och miljötillsynsnämnden Verksamhetsplan 2019-2021 Innehållsförteckning Vallentuna - här växer människor och företag...3 Nämndens uppgift...5 Kommunens strategiska inriktningar och mål...6 Här
Strategisk inriktning
PLAN 1(8) Maria Eriksson, 0586-481 29 maria.eriksson@degerfors.se Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion Strategisk inriktning 2018-2019 Dokumenttyp Plan Dokumentet gäller Kommunkoncernen
Program för strategisk IT
STYRDOKUMENT PROGRAM 2016-12-05 DNR: 2013-000262 Antagen av kommunfullmäktige den 29 november 2016 128 Gäller från och med den 1 december 2016. Program för strategisk IT 1. Inledning... 2 2. Målbild för
Bredbandsstrategi 2012
1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven
MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY
MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen
Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad
Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Tjänsteutlåtande Dnr 1.6.1-6148/2016 Sida 1 (7) 2016-08-31 Handläggare Somia Frej Telefon: 08-508 33 027 Till Utbildningsnämnden 2016-09-22
Åtagandeförslag Totalt 21 åtaganden. Hållbar utveckling: 12 åtaganden Koncernövergripande: 9 Socialnämnden: 3
Åtaganden 2019 Åtagandeförslag 2019 Totalt 21 åtaganden Hållbar utveckling: 12 åtaganden Koncernövergripande: 9 Socialnämnden: 3 Effektiv organisation: 9 åtaganden Koncernövergripande: 7 Socialnämnden:
ETT STARKARE SAMHÄLLE ETT TRYGGARE GNOSJÖ BUDGETRAMAR 2019 MED PLAN FÖR
ETT STARKARE SAMHÄLLE ETT TRYGGARE GNOSJÖ BUDGETRAMAR 2019 MED PLAN FÖR 2020-2021 1 ETT STARKARE SAMHÄLLE ETT TRYGGARE GNOSJÖ BUDGETRAMAR 2019 MED PLAN FÖR 2020-2021 Vi är överens med minoritetsstyret
Mål för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden
Mål för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2015-2018 Vårt uppdrag - vårt ansvar I ekokommunen Eslöv ansvarar Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden för energi- och klimatarbete samt att tillgängliggöra och
FN 2018/303. Verksamhetsplan Fastighetsnämnd
FN 2018/303 Verksamhetsplan 2019 Fastighetsnämnd Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Nämndens ansvar och uppgifter...3 3 Nämndens utvecklingsområden...4 4 Mål...5 4.1 Hög kvalitet...5 4.2 Hög effektivitet...5
Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50
Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3
Översiktsplan för Vingåkers kommun
INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05
IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och
Handläggare: Kerstin Söderlund E-postadress: Telefonnr: Diarienr: KS/2016:42
Dokumenttyp: Nämndsplan Tjänsteställe: KFV Handläggare: Kerstin Söderlund E-postadress: Telefonnr: Datum:2016-02-23 Mottagare: Berörda verksamheter Diarienr: KS/2016:42 Nämndsplan för kommunstyrelsen 2016-2018
IT-strategi. Krokoms kommun
IT-strategi Krokoms kommun Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms
Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun
DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.
Politiska inriktningsmål för integration
Dnr 2016KS524 078 Politiska inriktningsmål för integration Förord Kommunen har enligt lag det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I detta ansvar ryms att förhålla