A2008:005 Nationella strategier för ökad konkurrenskraft Erfarenheter från Danmark, Irland, Kanada, Nederländerna och USA Björn Falkenhall, Martin Flack, Magnus Härviden och Per Tervahauta
Nationella strategier för ökad konkurrenskraft Erfarenheter från Danmark, Irland, Kanada, Nederländerna och USA Björn Falkenhall, Martin Flack, Magnus Härviden och Per Tervahauta
ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66 00 Telefax 063 16 66 01 E-post info@itps.se www.itps.se ISSN 1652-0483 (webb), 1652-8486 (tryck) Elanders Sverige AB, Stockholm 2008 För ytterligare information kontakta Per Tervahauta Telefon +32 2 221 02 11 E-post per.tervahauta@itps.se
Förord I ITPS regleringsbrev avseende 2007 års verksamhet fick myndigheten i uppdrag att bistå regeringen i framtagandet av en nationell strategi inom näringspolitiken. ITPS uppgift var att studera andra länders politikåtgärder för att stärka det egna landets konkurrenskraft. Efter samråd med Näringsdepartementet beslutades att Danmark, Irland, Kanada, Nederländerna och USA skulle ingå i uppdraget. Fokus för studierna skulle ligga på ländernas politiska prioriteringar, organisationsformer, konkreta åtgärder och utvärderingar som har bäring på den svenska näringspolitiken. Syftet med de olika studierna har varit att lyfta fram hur andra länder resonerar och agerar i frågor som rör den nationella konkurrenskraften. Ett litet exportberoende land som Sverige måste på ett tidigt stadium få kännedom om vilka nya trender och skeenden som är på gång i dess omvärld för att kunna anpassa politiken till nya förutsättningar. De konkreta exemplen och erfarenheterna från andra länder kan fungera som inspiration i detta arbete. Rapporten har författats av Björn Falkenhall vid ITPS kontor i Los Angeles, Martin Flack ITPS Stockholm, Magnus Härviden ITPS Washington, samt Per Tervahauta (projektledare), ITPS Bryssel. Östersund, februari 2008 Brita Saxton Generaldirektör 3
Innehåll Sammanfattning... 9 1 Inledning Per Tervahauta... 25 1.1 Bakgrund... 25 2 Danmark världens konkurrenskraftigaste land? Martin Flack... 27 2.1 Fakta om landet... 27 2.1.1 Ekonomisk utveckling... 27 2.1.2 Den politiska situationen... 30 2.2 Danmarks väg till världens starkaste konkurrenskraft... 33 2.3 Utbildning och forskning... 36 2.3.1 Grundskola och gymnasium... 36 2.3.2 Högskola och universitet... 37 2.3.3 Forskning... 39 2.4 Innovationer och entreprenörskap, två centrala frågor... 43 2.4.1 Omställning och förnyelse för stärkt konkurrenskraft... 43 2.4.2 Entreprenörskapspolitik med fokus på produktivitet och tillväxt... 45 2.5 Andra fokusområden... 51 2.5.1 Arbetsmarknaden... 51 2.5.2 Hållbar utveckling, energi och klimat... 54 2.5.3 Infrastruktur... 58 2.6 Kommentarer och slutsatser... 59 Referenser... 61 3 Irland har den keltiska tigern tappat sitt klös? Per Tervahauta... 65 3.1 Fakta om landet... 65 3.1.1 Ekonomisk utveckling... 66 3.1.2 Politiska situationen på Irland... 71 3.2 Näringspolitikens organisation och övergripande prioriteringar... 73 3.2.1 Näringspolitikens utveckling och ändrade inriktning... 73 3.2.2 Näringspolitikens organisation... 75 3.2.3 Irlands sociala partnerskap... 80 3.2.4 Den nationella utvecklingsplanen regeringens övergripande prioriteringar... 81 3.3 Näringsklimatet... 82 3.3.1 Viktiga entreprenörskapsinitiativ och dokument... 82 3.3.2 Regelförenkling... 84 3.3.3 Skatter... 85 3.3.4 Arbetsmarknad... 86 3.4 Innovationsklimatet... 88 3.4.1 Utbildning... 88 3.4.2 Viktiga innovationsstrategier och prioriteringar... 89 3.4.3 Innovationspolitikens organisation... 91 3.4.4 Åtgärder för ökad innovation... 92 3.5 Energi och hållbar utveckling... 94 5
3.5.1 Viktiga strategier och prioriteringar... 95 3.5.2 Åtgärder... 96 3.6 Infrastruktur och kommunikationer... 97 3.7 Slutsatser... 98 3.7.1 Vad kan Sverige lära av Irland?... 100 Referenser... 102 4 Kanada är lönnlövet på väg att vissna? Magnus Härviden... 107 4.1 Fakta om landet... 107 4.1.2 Den politiska situationen... 110 4.1.3 Ekonomisk utveckling... 112 4.2 Regeringens övergripande prioriteringar... 116 4.2.1 Ett stolt och suveränt Kanada... 116 4.2.2 En stark federation... 117 4.2.3 Ett blomstrande och framgångsrikt Kanada... 117 4.2.4 Ett säkert och tryggt Kanada... 118 4.2.5 En hälsosam miljö... 118 4.3 Regeringens strategi för ökad konkurrenskraft... 119 4.3.1 En central strategi Advantage Canada... 119 4.4 Konkreta åtgärder och insatser... 122 4.4.1 Åtgärder inom skatteområdet... 122 4.4.2 Åtgärder inom finanser... 123 4.4.3 Åtgärder inom företagande... 124 4.4.4 Åtgärder inom forskning och utbildning... 124 4.4.5 Åtgärder inom infrastruktur... 125 4.5 Utvärdering och rådgivande organ... 126 4.5.1 Competition Policy Review Panel... 126 4.5.2 The Science, Technology and Innovation Council... 129 4.5.3 Årlig intern utvärdering av regeringens bidrag... 129 4.6 Slutsatser... 130 Referenser... 133 5 Nederländerna på väg att bota den holländska sjukan? Per Tervahauta... 137 5.1 Fakta om landet... 137 5.1.1 Politiska situationen i Nederländerna... 138 5.1.2 Ekonomisk utveckling... 140 5.2 Näringspolitikens utveckling och prioriterade områden... 143 5.2.1 Ökat fokus på innovationskapaciteten... 143 5.2.2 Regeringens övriga prioriterade områden... 145 5.3 Näringsklimat... 145 5.3.1 Särskild kommission för entreprenörskap och utbildning... 146 5.3.2 Kvinnors företagande... 146 5.3.3 Enklare regler och minskad administrativ börda... 147 5.3.4 Skatteincitament... 149 5.3.5 Åtgärder för att underlätta företagsstart... 149 5.3.6 Finansiering och lånegarantier till SME... 151 5.3.7 Åtgärder som underlättar företagsöverlåtelser... 152 5.3.8 Åtgärder som underlättar omstart... 152 6
5.3.9 Åtgärder som främjar arbetsmarknaden... 152 5.3.10 Åtgärder för att minska sjukfrånvaron... 155 5.4 Väl fungerande marknader... 156 5.4.1 Utökade befogenheter för konkurrensverket... 156 5.4.2 Ny sjukvårds- och sjukförsäkringsreform... 156 5.4.3 Ny lag delar upp energibolagen... 157 5.4.4 Nytt finansieringssystem för universiteten... 157 5.4.5 Övriga reformer... 157 5.5 Infrastruktur och kommunikationer... 158 5.5.1 Privat-offentliga partnerskap (PPP-lösningar)... 159 5.5.2 Bättre utnyttjande av IT-lösningar... 159 5.5.3 IT och SME... 159 5.6 Innovationsklimat... 160 5.6.1 Satsningar på humankapitalet... 160 5.6.2 Åtgärder för fler innovativa företag... 162 5.6.3 Åtgärder inom hållbar utveckling och miljöteknik... 165 5.6.4 Satsningar på design... 166 5.7 Slutsatser... 166 5.7.1 Vad kan Sverige lära av Nederländerna?... 168 Referenser... 171 6 USA hur upprätthålla den globala ledarrollen? Björn Falkenhall... 175 6.1 Fakta om landet... 175 6.2 Den federala tillväxtstrategin och prioriterade områden... 176 6.2.1 Ett mer innovativt USA... 177 6.3 Förbättrat näringsklimat... 181 6.3.1 Skattesänkningar... 182 6.3.2 Minskade kostnader för sjukvård... 182 6.3.3 Reducera bördan av godtyckliga stämningar... 183 6.3.4 Utbildning och kompetensutveckling av arbetskraften... 183 6.3.5 Immigrationsreform... 184 6.3.6 Öppna upp nya marknader för amerikanska produkter... 184 6.3.7 Specifika program med inriktning mot små företag... 185 6.3.8 Konsekvensanalyser av nya regler... 187 6.4 Delstatliga strategier och prioriteringar... 187 6.4.1 Tillväxtpolitik i Kalifornien... 187 6.4.2 Tillväxtstrategier i Iowa och andra delstater... 191 6.5 Slutsatser... 193 6.5.1 Tillväxtpolitikens inriktning och utformning... 193 6.5.2 Vad kan Sverige lära av USA?... 197 Referenser... 200 7
Sammanfattning I dagens globaliserade värld med få gränser för det internationella kapitalet och en allt hårdare konkurrens mellan företagen, blir näringsklimatet i de enskilda länderna allt viktigare för att upprätthålla sysselsättning och välfärd. Detta gäller inte minst för ett litet öppet land som Sverige. Ett konkurrenskraftigt näringsklimat omfattar de flesta politikområdena i samhället, vilket ökar behovet av en samlad konkurrenskraftsstrategi för att möta globaliseringens utmaningar och att ta vara på de möjligheter som ges. I ITPS regleringsbrev avseende 2007 års verksamhet fick myndigheten i uppdrag att bistå regeringen i framtagandet av en nationell strategi inom näringspolitiken. ITPS uppgift var att studera andra länders politikåtgärder för att stärka det egna landets konkurrenskraft. I denna rapport redovisas fem länders politiska prioriteringar, organisationsformer och konkreta åtgärder för att stärka det egna landets konkurrenskraft. Dessa är: Danmark, Irland, Kanada, Nederländerna och USA. En intressant generell iakttagelse är att flertalet länder på senare tid har etablerat någon form av råd eller rådgivande organ nära knutet till regeringen, som har till uppgift att ge vägledning i konkurrenskrafts- och globaliseringsfrågor. Dessa råd består vanligtvis av representanter för näringsliv, fackförbund och akademi, men även andra intressenter i samhället. I Danmark finns ett Globaliseringsråd som har tjänat som förebild för det svenska Globaliseringsrådet, på Irland och i Kanada har regeringen tillsatt ett konkurrenskraftsråd. I USA ska en särskild kommitté President s Council on Innovation and Competitiveness inrättas. Nederländerna har inget motsvarande konkurrenskraftsråd, men däremot ett innovationsråd eftersom landets största svaghet i fråga om internationell konkurrenskraft anses vara en bristande innovationskapacitet. Danmark Danmark är ett utvecklat industriland med en hög och jämnt fördelad levnadsstandard. Välståndet, mätt som BNP per capita, är något högre än i Sverige och Finland, men omkring 15 procent lägre än i till exempel USA och Norge. Det är den danska regeringens målsättning att Danmark ska bli ett av världens mest konkurrenskraftiga länder så att välståndet kan fortsätta att öka och att Danmark även i framtiden ska tillhöra de rikaste länderna i världen. 9
Den danska näringspolitiken för stärkt internationell konkurrenskraft finns formulerad i dokumentet Danmark i den Globala Ekonomin 1 och omfattar över 300 konkreta målsättningar inom elva områden, vilka kan samlas under fyra huvudsakliga rubriker: Utbildning i världsklass Stark och nyskapande forskning Omställning och förnyelse (Innovationer) Entreprenörskap med tillväxtfokus Utbildning anses vara en helt central del för konkurrenskraft på lång sikt, såväl grundskola som gymnasium, högskola och universitet. I grundskolan prioriteras i första hand de fyra grundläggande ämnena läsning, matematik, naturkunskap och engelska, men på senare år har barnens kreativa förmåga blivit en allt viktigare aspekt. Målsättningen är att höja nivån avsevärt för de svagaste samtidigt som de bästa eleverna ska kunna mäta sig med de bästa i världen. Fler ska börja i och framför allt slutföra gymnasiet. Målsättningen är att minst 85 procent av varje årskull ska ta gymnasieexamen 2010 och 95 procent 2015. I dag har Danmark en situation där en stor grupp ungdomar inte avslutar sina gymnasiestudier utan hoppar av för att arbeta i lågkvalificerade yrken. Omkring 80 procent av varje årskull tar studentexamen och denna siffra har varit i stort sett oförändrad de senaste tio åren. Syftet med att öka andelen som genomgår gymnasiet är att fler också ska få möjlighet att studera vidare vid universitet och högskola, vilket anses vara en viktig förutsättning för såväl en stark och nyskapande forskning som en ökad innovationskapacitet i ekonomin. Danmark har ambitioner att bli en utpräglad kunskapsnation. För att uppnå detta måste man satsa på de högre utbildningarna, det vill säga på universitet och högskolor. Regeringens målsättning är att minst 50 procent av varje årskull ska genomgå en högre utbildning från 2015 och framåt. Fler unga ska också välja naturvetenskapliga utbildningar och innehållet i samtliga kurser och program ska svara mot samhällets behov. Ett viktigt motiv bakom satsningarna på grundskola och högre utbildning är att förbättra kvaliteten på forskningen. Redan i dag är Danmark ett av de länder i världen som har högst andel vetenskapliga publikationer per capita och citeringar per artikel. För att ytterligare stärka forskningen är målsättningen att gradvis öka de offentliga satsningarna till en procent av BNP samtidigt som ett flertal åtgärder genomförs för att förbättra även kvaliteten. En större andel av 1 Danska regeringen 2006b. 10
de offentliga forskningsbidragen ska delas ut i konkurrens mellan olika aktörer, samarbetet mellan forskningsinstitut och näringsliv ska öka och tillgången till kvalificerade forskare inom relevanta områden likaså. Forskningens resultat ska också i högre grad omsättas till ny kunskap, nya produkter och tjänster som kan användas i ett kommersiellt syfte, det vill säga till innovationer i det privata näringslivet. I februari 2007 sjösatte regeringen, genom Rådet för Teknologi och Innovation (RTI), ett särskilt handlingsprogram för innovationer, Innovation Danmark 2007 2010. Programmet omfattar mer än 70 konkreta initiativ för att främja innovationer och RTI har avsatt tre miljarder DKK för att initiativen ska omvandlas i faktiska och effektiva åtgärder. Danmark har ett relativt högt nyföretagande jämfört med andra länder och fokuserar entreprenörskapspolitiken på att öka tillväxten i de nya företagen. De så kallade tillväxtentreprenörerna anses vara särskilt viktiga för den samlade utvecklingen i ekonomin genom deras bidrag till både sysselsättnings- och produktivitetstillväxt. Ramvillkoren för entreprenörskap med tillväxtfokus beskrivs i Erhvervs- og Byggestyrelsen årliga rapport Entreprenörskapsindex. Basen för entreprenörskapsindexet är de fem huvudområden som identifierats som de viktigaste för ett gynnsamt entreprenörskapsklimat: Marknad och efterfrågan Kapitalförsörjning Kunskapsförsörjning Incitament Kultur (synen på företagande och entreprenörskap) Ambitionen är att utvecklingen inom varje område ska kunna mätas och följas upp över tiden med hjälp av lämpliga indikatorer. Till viss del har man redan uppnått detta. Allmänt erkända och internationellt jämförbara indikatorer finns framför allt inom områdena Kapital, Kunskap och Incitament, medan det fortfarande saknas några pusselbitar gällande Marknad och Kultur. Vid sidan av nämnda huvudsakliga faktorer som antas vara viktiga för Danmarks konkurrenskraft finns två övriga områden som tar stor plats både i den offentliga debatten och på den politiska agendan: klimat- och energifrågan och arbetsmarknadspolitiken. Danmark har skrivit på Kyoto-protokollet och förbundit sig att drastiskt minska utsläppen av växthusgaser under kommande år. Detta innebär en stor utmaning 11
och kräver betydande insatser inom samhällets samtliga delar. Den danska regeringens strategi bygger på två huvudsakliga pusselbitar som anses kunna åstadkomma en stor del av den förändring som krävs. Dels satsar man kraftigt på att utveckla miljötekniken då denna ses som ett verktyg som både kan minska miljöpåverkan och har potential att bidra till ekonomisk tillväxt, dels arbetar man fokuserat på att öka energieffektiviteten i såväl industrin som hushållen. I juli 2007 presenterade regeringen sin handlingsplan för främjandet av miljöteknik vilken innehåller nio övergripande initiativ inom vilka ett flertal konkreta åtgärder planeras för de kommande 5 10 åren. Till viss del finansieras åtgärderna av den så kallade miljömiljarden, varav 120 miljoner är avsatta till miljötekniksatsningar under perioden 2007 2009. Därutöver är den främsta källan till finansiering medel från de övergripande satsningarna på forskning, utveckling och innovationer inom ramen för globaliseringsbudgeten. Bidraget härifrån är 670 miljoner DKK fram till 2010. Även finansiering från EU kommer att spela en avgörande roll för den danska handlingsplanens framgång. Energieffektiviseringar är den andra delen i klimatstrategin och här har regeringen träffat breda uppgörelser med såväl övriga riksdagspartier som stora delar av näringslivet. Till exempel slöt regeringen i augusti 2006 ett avtal om energieffektivitet med landets energiproducenter och -distributörer. Avtalet gäller mellan 2006 och 2013 och innebär att dessa företag förbinder sig att genomföra energibesparingar motsvarande 30 miljoner kw-timmar per år under perioden. Hur besparingarna sker är upp till företagen själva att bestämma för att få till stånd en så kostnadseffektiv förändring som möjligt. Slutligen är arbetsmarknadspolitiken ett mycket viktigt område, inom vilket den danska modellen också blivit uppmärksammad internationellt. Kombinationen av en flexibel arbetsmarknadslagstiftning och generösa trygghetssystem, så kallad flexicurity har av många ansetts relativt framgångsrik. Efter att detta system togs i bruk i början av 1990-talet har arbetslösheten sjunkit från tio procent till knappt fyra procent (2006). Det bör dock poängteras att denna period kännetecknats av en relativt gynnsam ekonomisk utveckling, vilket sannolikt spelat en avgörande roll också för den positiva sysselsättningsutvecklingen. Enligt en tidigare studie från ITPS är dock rörligheten på den danska arbetsmarknaden avsevärt högre än på den svenska, samtidigt som sjukfrånvaron är lägre och känslan av trygghet högre. Irland Irland har sedan början av 1990-talet genomgått en ekonomisk omvandling av stora mått. Fram till och med 1980-talet var Irland ett av Europas fattigaste 12
länder som karaktäriserades av en låg ekonomisk tillväxt, hög inflation, höga skatter och en betydande statsskuld. I början av 1990-talet inleddes dock Irlands ekonomiska metamorfos som gav Irland benämningen den keltiska tigern. Från 1994 till 2001 hade landet en enastående hög genomsnittlig tillväxt på närmare tio procent per år, vilket har resulterat i att Irland i dag har EU:s näst högsta BNP per capita. En rad samverkande faktorer låg bakom rekordtillväxten, både externa och interna. Till de externa hör bland annat tillväxten i den globala handeln och den amerikanska ekonomin, samt skapandet av EU:s inre marknad och tillgången till EU-bidrag. När det gäller de interna faktorerna fattade den irländska regeringen ett antal strategiskt viktiga beslut, däribland att sänkta skatterna och att ingå överenskommelser med Irlands sociala partnerskap som höll tillbaka löneutvecklingen och gav stabilitet på arbetsmarknaden. Regeringen har även under lång tid fört en aktiv politik för arbetskraftsinvandring, vilket har bidragit till att landet har en ung och välutbildad befolkning. Sammantaget har dessa faktorer lockat ett betydande antal multinationella företag (främst amerikanska) till Irland. Inflödet av utländska direktinvesteringar (FDI) har varit mycket stort i ett internationellt perspektiv och de utländska företagen står i dag för cirka 90 procent av landets totala export. Den ekonomiska tillväxten har dock mattats av på senare år och en negativ utveckling inom ett flertal viktiga områden hotar den irländska framgångssagan. Kostnaderna skenar, produktiviteten avtar och lönerna stiger allt snabbare, vilket gradvis urholkar Irlands internationella konkurrenskraft. Fastighetspriserna har dessutom rusat i höjden och många befarar en bostadsbubbla som ifall den spricker skulle få allvarliga konsekvenser för ekonomin, inte minst mot bakgrund av att byggbranschen för närvarande står för en ohållbart stor del av sysselsättningen och tillväxten i ekonomin. Privatkonsumtionen, som har varit motorn i ekonomin de senaste åren, riskerar vidare att mattas av om bostadspriserna faller och de tungt skuldbelagda irländarna får mindre kvar i plånboken. Bertie Ahern, som för tredje mandatperioden i rad utsetts att leda landet, står onekligen inför stora politiska utmaningar. Hans parti Fianna Fail leder en koalitionsregering som även består av Progressive Democrats och de gröna. Den nya regeringen har utannonserat stora investeringar inom en rad områden för att åtgärda brister i infrastrukturen, höja kunskapsnivån på humankapitalet och stärka det allmänna innovationsklimatet i landet. Den nationella utvecklingsplanen 2007 2013 utgör det huvudsakliga ramverket för regeringens viktigaste prioriteringar de kommande åren och omfattar 13
investeringar på totalt 184 miljarder euro. En intressant aspekt är att prioriteringarna har förhandlats fram inom ramen för Irlands till synes inflytelserika och betydelsefulla sociala partnerskap, The National Economic and Social Council (NESC). NESC bildades redan 1973 och består av representanter för en rad intressenter i samhället däribland näringsliv, fack och utbildningsväsende. Den senaste uppgörelsen inom ramen för NESC, Towards 2016, täcker en tioårsperiod och utgör själva fundamentet för den nationella utvecklingsplanen 2007 2013. Att regeringens huvudprioriteringar i stor utsträckning bygger på dessa uppgörelser skapar goda förutsättningar för långsiktiga beslut som har stor chans att överleva även ett regimskifte. Med utgångspunkt i den nationella utvecklingsplanen har regeringen tagit fram en mängd områdesspecifika strategier för exempelvis teknisk utveckling och innovationer, utveckling av humankapitalet, energi, hållbar utveckling samt bioenergi och transport, som innehåller konkreta mål, program och åtgärder. Irlands näringsklimat rankas relativt högt i internationella studier även om det är på väg att försvagas i takt med stigande kostnader. Låga skatter är ett viktigt inslag i detta, men även anställningsvillkor och regelförenkling. Innovationsklimatet, som omfattar bland annat satsningar på FoU och utbildning, har dock länge kännetecknats av stora brister. Irland faller inte särskilt väl ut i olika internationella jämförelser av innovationsindikatorer. Investeringarna i FoU och utbildning ligger långt under genomsnittet inom EU och antalet patent är få. Regeringen har dock vidtagit en rad åtgärder under 2000-talet för att komma ikapp övriga länder och ännu fler planeras för de kommande åren. Satsningar på bioteknik och informations- och kommunikationsteknologi (IKT) tillhör de prioriterade sektorerna. Irland är i dag en av världens största läkemedelsexportörer och det finns flera betydande bioteknikkluster på den gröna ön. Vad kan då Sverige lära av Irland? Bägge länderna är små befolkningsmässigt och starkt beroende av exporten. Mot bakgrund av den stora myndighetsöversyn som den svenska regeringen för närvarande genomför och då främst den del som avser Näringsdepartementets område, kan det finnas anledning att titta närmare på de olika myndigheternas roll och funktion. På Irland finns exempelvis Enterprise Ireland, en med svenska mått stor genomförandemyndighet som har till uppgift att stötta det inhemska företagandet (främst tillväxtföretag) på en mängd olika sätt. Enterprise Ireland, som hade en budget på 277 miljoner euro 2006, kan närmast liknas vid en kombination av Nutek, Exportrådet, Vinnova och Almi. I Sverige främjar dessa myndigheter (och bolag) företagandet ur olika perspektiv, var och en inom sitt avgränsade uppdrag och ibland med otydlig ansvarsfördelning. Kan det finnas 14
skäl att samla de olika främjandeinsatserna inom ramen för en myndighet och vilka för- respektive nackdelar skulle det i så fall innebära? De svenska företagens konkurrenskraft och tillväxt bestäms onekligen av en mängd faktorer som i flera avseenden hänger ihop och är inbördes beroende av varandra. I regeringens fortsatta arbete med att förnya myndighetsstrukturen inom Näringsdepartementets område finns det därför goda skäl att studera det irländska exemplet närmare. Utgångspunkten för en sådan studie borde vara i vilken utsträckning (om alls) den irländska strukturen bidrar på ett bättre, tydligare och mer kraftfullt sätt än den svenska till näringslivets utveckling och en exportledd tillväxt. I övrigt vore det intressant att titta närmare på de irländska sociala partnerskapens funktion och betydelse. Dessa påminner i mångt och mycket om Saltsjöbadsavtalen och den konsensus som präglade dåtidens svenska politik. Irlands politik för arbetskraftsinvandring (mot bakgrund av Sveriges demografiska utveckling), olika former av skatteincitament och regelförenklingsarbete är andra områden av intresse för Sverige. Kanada Kanada är ett av världens rikaste länder med en stark ekonomi framburen både av råvarubaserad och av högteknologisk industri. Landet, världens till ytan näst största, är en federation med tio provinser med stort självbestämmande samt tre territorier. Närheten till USA präglar både inrikes- och utrikespolitiken och dominerar handelspolitiken. Kanada har haft en stabil tillväxt kring tre procent under de senaste åren och ekonomin är i dag stark med en historiskt sett låg arbetslöshet. Trots de just nu goda tiderna står Kanada inför ett antal utmaningar i form av en trög inre marknad med bristande konkurrens och handelshinder mellan provinserna, ökande sjukvårdskostnader, alltför få studenter i högre utbildning samt social misär bland delar av ursprungsbefolkningen. Ett av de allvarligaste hoten mot landets långsiktiga välstånd och konkurrenskraft är ett växande produktivitetsgap gentemot USA, vilket kan bli förödande vid en konjunkturnedgång. Efter många år av liberalt styre lyckades en konservativ minoritetsregering under premiärminister Stephen Harper ta över makten år 2006 genom att lägga sig mer i mitten och därmed locka över många väljare från vänstersidan. Den nya regeringen är mer Bushvänlig, marknadstillvänd och mer fokuserad på inrikesfrågor än den tidigare, men har också i snabb takt genomfört uppskattade reformer med bland annat skattesänkningar och väntetidsgaranti i vården. 15
Den nya regeringen har också tagit fram nya strategier för forskning, innovation, tillväxt och konkurrenskraft. Övergripande är inriktningen mer fokuserad på att skapa ekonomisk tillväxt genom ökad konkurrenskraft och kommersialisering. För att öka landets konkurrenskraft, och därmed skapa fler och mer högavlönade arbetstillfällen samt ekonomiskt välstånd, har regeringen lanserat en långsiktig strategisk ekonomisk plan, Advantage Canada. Den identiferar fem områden med kanadensiska komparativa fördelar som prioriteras i regeringens satsningar för att stärka landets konkurrenskraft. 1 Skatter skatterna ska sänkas för alla invånare och den lägsta bolagsbeskattningen inom G7-gruppen ska etableras för att frigöra kapital till investeringar. 2 Finanser statsskulden ska avbetalas varje år för att helt elimineras till år 2021 och insparade räntekostnader ska överföras direkt till skattebetalarna. 3 Företagande den administrativa bördan ska minskas, regelverken förenklas och den inhemska konkurrensen ökas för att göra företagen mer effektiva och konkurrenskraftiga på den globala marknaden. 4 Forskning och utbildning Kanada ska ha den bäst utbildade, kompetenta och anpassningsbara arbetskraften i världen. 5 Infrastruktur den moderna infrastruktur som behövs för ett effektivt flöde av varor, tjänster och människor samt för att utveckla handel och välstånd ska byggas ut. Alla program och initiativ ska utgå från någon eller några av de kärnprinciper som styr regeringens policyarbete: 1 En fokuserad offentlig sektor och regering: Regeringen ska fokusera på uppgifter inom sin kärnkompetens och ansvarsfullt använda skattemedlen. 2 Skapa nya möjligheter och val för medborgarna: Regeringen ska underlätta för människor att nå sina mål. 3 Investera i hållbar tillväxt: Regeringen ska söka samarbeten med provinser och näringsliv inom strategiska områden som forskning, miljövård och modern infrastruktur. 4 Få företagen att växa och lyckas: Regeringen ska skapa rätt förutsättningar för tillväxt. Konkurrenskraftsstrategin är i sin tur en del av regeringens övergripande målsättning och prioriteringar som bland annat omfattar miljö, sjukvård, nationell sammanhållning, trygg närmiljö och en arktisk strategi för att hävda Kanadas 16
intressen. Näringsdepartementet och Finansdepartementet leder de flesta av de konkreta initiativ som skapas ur konkurrenskraftsstrategin. Särskilda delstrategier, med utgångspunkt i Advantage Canada, har tagits fram för vissa politiska områden som finanspolitik samt forskning och teknik. I budgeten 2007 finansieras och därmed konkretiseras de program som valts ut inom de styrkeområden som definieras i konkurrenskraftsstrategin. Bland satsningarna märks program för att locka högutbildad arbetskraft till landet och en invandringspolitik inriktad på att minska de negativa effekterna av den åldrande befolkningen, en betydande upprustning i infrastruktur som ska underlätta handelsutbyte med de viktigaste framtida handelsnationerna i Asien och USA, en satsning på fort- och utbildning, skattesänkningar för att uppmuntra arbetslinjen och investeringar, sänkning av statsskulden med målet att helt eliminera den år 2021 samt en minskning av redovisnings- och pappersbördan för företag. Regeringen inrättade i juli 2007 ett råd, Competition Policy Review Panel, som har till uppgift att till juni 2008 ta fram rekommendationer med det övergripande målet att stärka landets konkurrenskraft och skapa fler jobb i Kanada. Ett permanent råd, Science, Technology and Innovation Council, som bildades i juni 2007 efter sammanslagning av tre tidigare vetenskapliga råd, ska ge evidensbaserade rekommendationer till regeringen kring hur forskning och teknikutveckling kan stärka Kanadas konkurrenskraft och förbättra livskvaliteten för landets invånare. Nederländerna Nederländerna företräds sedan den 22 februari 2007 av en koalitionsregering under ledning av den tidigare premiärministern Jan Peter Balkenende, Kristdemokraterna (CDA). Det är den fjärde koalitionsregeringen i rad som leds av Balkenende. Ingen av de tidigare har suttit hela mandatperioden och den nuvarande koalitionen har redan visat tecken på inre stridigheter. Regeringen driver en mittenpolitik med dragning åt vänster. Oavsett vilka partier som har styrt landet det senaste decenniet har näringspolitiken huvudsakligen byggt på generella åtgärder för att förbättra näringsklimatet och stärka landets konkurrenskraft. Tyngdpunkten har legat på åtgärder för att förbättra konkurrensen inom olika sektorer och att minska den administrativa bördan för företagen. Regeringens filosofi har varit att innovationer och konkurrenskraftiga företag främst skapas genom öppna marknader och en väl fungerande konkurrens och att staten i övrigt inte ska detaljstyra för mycket genom riktade insatser till olika målgrupper eller områden. Officiellt existerar 17
exempelvis ingen särskild politik för kvinnors eller invandrares företagande. Alla satsningar sker i stället inom ramen för den generella näringspolitiken som syftar till att underlätta för fler och växande företag. Nederländerna betraktas som världsledande i dag när det gäller metoder för att mäta och minska den administrativa bördan. Många andra länder, däribland Sverige, har haft Nederländerna som förebild i regelförenklingsarbetet. Nederländerna var också det första landet inom EU att sätta kvantitativa mål för regelförenklingsarbetet. Företagens administrativa börda skulle minskas med 25 procent till 2007, vilket man nu säger sig ha uppnått. Det nya målet är att minska den totala regelbördan, det vill säga även genomförandekostnaden, med 25 procent till 2011 och för detta ändamål har nya metoder tagits fram. Nederländernas ovanligt kraftiga lågkonjunktur i början av 2000-talet, då landet tappade stort i konkurrenskraft jämfört med andra likvärdiga länder, ledde dock till ett något ändrat fokus för näringspolitiken. Att landet drabbades hårdare än sina viktigaste konkurrentländer ansågs nämligen bero på en bristande innovationskapacitet, vilket fick benämningen den holländska sjukan. Sedan 2003 har därför regeringen initierat ett flertal åtgärder för att stärka innovationskapaciteten i landet genom bland annat utbildningssatsningar, ökat samarbete mellan privata och offentliga aktörer, samt specifika branschprogram. Dessa åtgärder har dock än så länge inte gett några avtryck i statistiken. FoU-investeringarnas andel av BNP har till och med minskat på senare tid och landets produktivitetsutveckling är fortsatt svag. En annan stor utmaning för Nederländerna rör arbetsmarknaden och utbudet av arbetskraft. Landet har för närvarande EU:s lägsta arbetslöshet på endast 3,2 procent (2007), vilket inte enbart är av godo. Den låga arbetslösheten pressar upp lönerna och inflationen. En viktig politisk prioritering är därför att öka arbetskraftsutbudet, främst bland kvinnor (som i väldigt stor utsträckning arbetar deltid jämfört med övriga EU) och invandrare. Regeringen har vidtagit en rad åtgärder på senare tid för att åtgärda problemet, bland annat skärpta regler för arbetslöshetsersättning och sjukpenning, men även utbyggd barnomsorg. Samtidigt har dock reglerna för invandring blivit betydligt striktare på senare år, vilket har resulterat i en nettoutvandring från landet. Eftersom Nederländerna precis som Sverige har en demografisk utveckling där färre ska försörja fler i framtiden väntar stora problem. Vad kan Sverige lära av Nederländerna? Trots den dystra bilden av arbetskraftsutbudet finns det dock exempel på enskilda initiativ för att främja arbetskraftsinvandringen där Sverige kan lära av Nederländerna. Ett sådant exempel är att utländska studenter från länder utan- 18