Patientnämnden Verksamhetsberättelse för Patientnämnden i Landstinget Gävleborg 2013 1
Innehållsförteckning Sammanfattning av verksamhetsåret 2013... 3 Uppgifter/bakgrund... 4 Inledning... 6 Patientnämndens värdegrund... 7 Arbetssätt... 7 Patientnämndens kansli... 8 Kompetensutveckling... 9 Informationsverksamhet:... 10 Kommunerna... 10 Stödpersonsverksamhet... 11 Statistik... 12 Patientnämndens kontakter alla instanser januari-december jämfört 2011-2013.... 12 Kontakter indelade i huvudgrupper samt totalt antal kontakter jämfört 2011-2013... 13 Kontakter rörande landstingets fyra divisioner jämfört 2011-2013... 14 Kontakter rörande privata vårdgivare med avtal under 2013... 14 Kontakter rörande Folktandvården 2011-2013... 15 Kontakter rörande undergrupperna tillgänglighet och bemötande jämfört 2011-2013... 15 Undergrupper under vård- och behandling jämfört 2011-2013... 16 Kontakter under den tidigare huvudgruppen Organisation jämfört 2011-2013. Uppdelat på undergrupper.... 17 De nya huvudgrupperna fr.o.m. 2014... 18 Skrivelser jämfört 2012-2013... 19 Ålder och kön 2013... 19 Fördelning av kontaktvägar till kansliet... 20 Övriga iakttagelser och kommentarer... 20 Resultat Patientenkäten rörande kontakt med kansliet... 21 Patientnämndens ledamöter och ersättare... 22 Nämndens arbete under året... 22 Kompetensutveckling... 22 2
Sammanfattning av verksamhetsåret 2013 Patientnämnden i Landstinget Gävleborg har under året haft 1306 kontakter. Vilket är en ökning med 6,4 procent jämfört med 2012. Patienter och närstående vänder sig till oss för att framföra sina synpunkter, klagomål, upplevelser och erfarenheter av vården, men också för att söka information och få råd. Följande punkter är några av de vanligast förekommande anledningarna till att de kontaktar oss: Brister i vårdansvar/informationsöverföring mellan olika vårdenheter och vårdgivare, de upplever att de bollas runt utan att någon tar ett ansvar Komplikation eller upplevd vårdskada efter behandling Avsaknad av eller brister i vårdplaneringen Brister i dialog mellan vårdgivare och patient Många av de som kontaktar oss uttrycker att de vill bidra till att förbättra vården så att ingen annan ska behöva uppleva det de själva har varit med om. Sedan januari dokumenteras ärendena i landstingets diariesystem Platina, men i ett eget diarium som ingen annan i landstinget har tillgång till. Under 2014 ska även rutiner läggas in i dokumentmodulen och målsättingen är att även nämndhanteringen ska ske i Platina. Ärendena registreras från 1 januari 2013 utifrån nya huvudgrupper med delproblem som en av fem piloter i landet. Det nya sättet att registerar är framtaget genom ett gemensamt arbete inom samtliga patientnämnder i Sverige. Eftersom pilottestet föll väl ut kommer samtliga patientnämnder att registrera sina ärenden utifrån de nya huvudgrupperna med delproblem från januari 2014. Patientnämnden har under året också tagit fram en internkontrollplan. En patientenkät är också gjord för att få veta hur kontakterna med patientnämndens handläggare har upplevts. 3
Uppgifter/bakgrund Patientnämnden och dess kansli bedriver verksamhet för Landstinget Gävleborg samt för 9 av länets 10 kommuner utifrån avtal med dessa. Patientnämnden är en från vården fristående opartisk instans dit patienter och närstående kan vända sig för att rådgöra eller lämna synpunkter på vård och omsorg. Patientnämndens uppgift är att stödja enskilda patienter att få den information de behöver för att kunna tillvarata sina intressen inom hälso- och sjukvården, samt bidra till kvalitetsutvecklingen. Patientnämnden är underställd landstingsfullmäktige och får sitt mandat via lagen om patientnämndsverksamhet (1998:1656). Enligt lagen ska det inom varje landsting och kommun finnas en eller flera nämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter inom: Den hälso- och sjukvård, som enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) bedrivs av landstinget eller enligt avtal med landstinget. Den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen som bedrivs av kommunerna eller enligt avtal med kommuner och den allmänna omvårdnaden enligt socialtjänstlagen (2001:453) som ges i samband med sådan hälso- och sjukvård Den tandvård enligt tandvårdslagen (1985:125) som bedrivs helt eller delvis finansierad av landstinget. Lagen om patientnämndsverksamhet anger vidare att nämnden utifrån synpunkter och klagomål ska stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutvecklingen i hälsooch sjukvården, genom att: Hjälpa patienter att få den information de behöver föra att kunna tillvarata sina intressen i hälso- och sjukvården Främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal Hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet Rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse till vårdgivare och vårdenheter Nämnden ska informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonal och andra berörda om sin verksamhet. Nämnden ska också göra myndigheten för Inspektion inom Vård och Omsorg (IVO) uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. Varje år ska nämnden lämna en redogörelse till IVO över verksamheten avseende föregående år. Enligt tvångslagarna i den psykiatriska vården, lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV), har patienter som vårdas under tvång rätt till en 4
stödperson. Föreskrifter om stödpersoner finns även i smittskyddslagen. Det är patientnämndens uppgift att utse stödpersoner. I patientnämndens uppdrag ingår inte några medicinska bedömningar och nämnden har inte några sanktionsmöjligheter. Patientnämnden arbetar utifrån landstingets måldokument för 2011-2014, Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg och dess värdegrund som står på tre ben: professionalism och ansvar, respekt och ödmjukhet, samt öppenhet och ärlighet. 5
Inledning Patientnämnden i Gävleborg har i uppdrag att utifrån synpunkter och klagomål, stödja och hjälpa enskilda patienter, boende och närstående att få den information de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen inom hälso- och sjukvården samt främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal. Patientnämnden ska också genom inkomna synpunker bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Då man kontaktar patientnämnden är man på ett eller annat sätt missnöjd med vården. Även om 1306 registrerade ärenden kan tyckas vara en liten andel i förhållande till antalet vårdkontakter som sker i Gävleborg så får man inte glömma att fler förmodligen har synpunkter men av någon anledning inte tar kontakt eller har förmågan att ta kontakt med patientnämnden eller så hör de av sig till berörd vårdenhet direkt. Med anledning av de relativt sett få antalet ärenden ser vi dock snabbt förändringar som speglar förändringar i verksamheten. Det kan vara såväl positiva som negativa förändringar som skett inom olika verksamheter i vården. Vi har noterat att vi under året fått in fler ärenden av allvarlig karaktär där vi i vissa fall tagit direkt kontakt med chefsläkare och i vissa fall har det sedan lett till en Lex Maria-anmälan. Det har också förekommit att det av yttrandet framgått att inget fel är begånget, men att det vid närmare granskning ändå lett till Lex Maria-anmälan. Handläggarna har som målsättning att synpunkterna ska hanteras inom verksamheterna i Gävleborg i första hand. Om patienter/närstående inte blir nöjd med vårdens hantering väljer de i vissa fall att gå vidare med en anmälan till IVO. I vissa fall väljer synpunktslämnarna att göra anmälan direkt till IVO. Under året har en ny landstingsövergripande rutin för hur vården ska hantera patientnämndsärenden utarbetats och fastställts. Syftet med rutinen är bland annat att tydliggöra hur vården ska utreda och ta till sig patienter och närståendes synpunkter för att sedan använda sig av dem i sitt kvalitetsarbete. En internkontrollplan är också upprättad under året och godkänd av patientnämnden. Uppföljning och fortsatt arbete med den kommer att ske under 2014. Patientnämndens kanslichef har under året deltagit på SKL:s besök då landstingets patientsäkerhetsberättelse gicks igenom. 6
Patientnämndens värdegrund Gott bemötande Alla som har kontakt med verksamheten bemöts på ett professionellt och respektfullt sätt. Arbetet utförs utifrån Landstinget Gävleborgs värdegrund. Respekt och ödmjukhet innebär för patientnämndens kansli ett empatiskt förhållningssätt. Att bekräfta och lyssna in det patienten har upplevt. Vi ska också verka för goda relationer med vården. Öppenhet och ärlighet är en förutsättning vid varje kontakt såväl internt som externt. Vi ska vara tydliga med vad vi kan vara behjälpliga med utifrån vårt uppdrag. Agera så att det gagnar båda parter. Vara tillgängliga för patienter och personal. Professionalism och ansvar innebär att vi ska bistå patienter och anhöriga på ett trovärdigt sätt så att deras upplevelser och kunskap tillvaratas på ett konstruktivt sätt och därmed bidra till en patientsäker vård och kvalitetsförbättringar. Vi ska också hålla oss uppdaterade om förändringar. Arbetssätt Personalen vid patientnämndens kansli liksom patientnämndens ledamöter omfattas av samma sekretessregler som personal inom hälso- och sjukvården. Alla kontakter med vårdgivare sker med patientens medgivande. Det dagliga arbetet kring inkomna ärenden hanteras av kansliets handläggare. Vi lyssnar, informerar och förmedlar synpunker och problem till verksamheten. Vi kan i vissa fall ge förslag till lösningar och utgör en länk mellan patient och vård samt ger den hjälp och stöd som förhållandet kräver. Samtliga tjänstemän vid kansliet är delaktiga i arbetet med patientärenden. Kontakten med patientnämndens kansli sker oftast via telefon. Men synpunkter kommer också in via e-post, brev och Mina Vårdkontakter. I vissa fall vill patient/närstående träffa oss då de tycker det är lättare att prata med en fysisk person. Dessa möten sker på kansliet eller på orten där de bor. Ca 50 sådana möten har ägt rum under året. Kontakterna som initierats av patient/boende eller närstående har ofta handlat om rådgivning/information. Efter information om vilka rättigheter man har om vart man kan vända sig väljer en del patienter/närstående att själva klara ut sina problem. Vi förmedlar också kontakter med vården och många ärenden löses efter några telefonsamtal. Synpunkter som inkommer skriftligt skickas i de flesta fall till berörd verksamhetschef för yttrande. I de fall patient/närstående inte är nöjd med yttrande kan i vissa fall ett vårdmöte 7
anordnas mellan patient/närstående, och berörd chef tillsammans med handläggare för att klara ut återstående frågeställningar. De flesta skrivelserna avslutas på delegation av handläggare och ett avslutningsbrev skickas till patient/närstående och berörd verksamhetschef samt delges patientnämnden vid sammanträde. Ca 20-30 skrivelser per år tas upp och beslutas i nämnden, det handlar då oftast om ärenden av principiell karaktär eller då ett problem är ofta förekommande inom något specifikt vårdområde. Också i dessa fall skickas avslutningsbrev till patient/närstående samt för kännedom till berörd verksamhetschef. I vissa fall bjuds verksamhetschef eller annan verksamhetsföreträdare in till nämndssammanträdet. Detta är ett bra sätt att förbättra kontakten mellan patientnämnden och verksamheterna. Månatligen skickas en rapport med avidentifierade ärende till respektive verksamhetsområde för kännedom. Vissa verksamheter får uppgifterna halvårsvis. Tanken är att verksamheten ska använda dessa för att se mönster och identifiera problemområden som kan användas i deras förbättringsarbete. Under året har pinnstatistiken kopplats direkt till landstingets system Cyklop, vilket innebär att samtliga verksamheter kan ta ut sin egen pinnstatistik veckovis. Kansliet prioriterar så långt det är möjligt tillgängligheten men fortsätter med arbetsplatsbesök då verksamheter vill att vi ska komma. Det har dock inte varit lika många sådana besök under 2013 vilket medför att forum för att återföra patientupplevelser har minskat under året. Patientnämndens kansli Vid patientnämndens kansli arbetar idag 4,0 handläggare inklusive kanslichef. Kansliet har tidigare haft 3,0 tjänster till sitt förfogande men inför 2013 fick vi en utökad budget och ytterligare en handläggare kunde anställas som började arbeta här den 1 april. Under årets två första månader hade kansliet en extra resurs inhyrd för att arbeta med implementering av det nya diariesystemet samt för att kunna skräddarsy systemet så att det uppfyller kansliets behov. En handläggare har under året valt att avsluta sin anställning inom landstinget och en ny handläggare har rekryterats på denna tjänst, nämndsekreterare/handläggare. Den nya medarbetaren började sin anställning den 1 november så kansliet är vid utgången av året fulltalig. Kansliets personal har under året påbörjat arbetet med att se över och tydligöra rutiner och arbetsbeskrivningar. Dessa ska läggas in och fastställas i Platina som en del i kvalitetssäkringen av den interna verksamheten. 8
En patientenkät är genomförd och skickad till 119 patienter/närstående som inkommit med en skrivelse. Frågorna rörde framförallt bemötande och information från kansliets handläggare. Enkäten är sammanställd och har blivit en rapport att användas i det fortsatta förbättringsarbetet. Som bieffekt inkom också synpunkter på hur vården har hanterat och svarat på skrivelserna. Kompetensutveckling Personalens deltagande i olika nätverk bidrar till kompetenshöjning och ger möjlighet till omvärldsbevakning. Dessa aktiviteter har genomförts: Kansliets personal har deltagit i patientnämndernas nationella tjänstemannakonferens Delar av kansliets personal har deltagit i en regionkonferens i Nyköping Ansvarig personal för stödpersonsverksamheten har anordnat samt deltagit på utbildning för stödpersoner tillsammans med Patientnämnderna i Dalarna och Jämtland. Delar av kansliets personal har deltagit på patientsäkerhetskonferensen i Stockholm Kanslichefen har deltagit på nationella patientnämndskonferensen i Göteborg Kanslichefen samt en av handläggarna har genomgått landstingets interna utbildning i internkontroll och riskanalys samt händelseanalys Kanslichefen har också gått en medieutbildning anordnad av Landstinget Gävleborg En handläggare har gått en utbildning i psykiatri för icke-psykiatriker Handläggare har även gått mindre landstingsinterna utbildningar för att hantera olika system Personalen har under året börjat med handledning i grupp. Arbetsplatsträffar sker i regel varannan vecka. En genom gång av ärendena sker också med jämna mellanrum för kvalitetssäkring samt i kompetenshöjande syfte. Friskvård är en viktig del, där personal bland annat deltagit i de av landstinget anordnade aktiviteterna Stafett Vasan och Bellmanstafetten. Kansliet har också en som tillhör en av de uttagna vintercyklisterna. Kanslichefen ingår i patientnämndernas nationella tjänstemannanätverk som träffas fyra gånger per år. Det är i detta nätverk som beslut för gemensamma frågor tas. Utifrån detta nätverk utses arbetsgrupper till olika forum. Ett av dessa forum är att vara kontaktperson gentemot IVO för att utveckla samarbetet mellan IVO och patientnämnderna. I denna arbetsgrupp ingår Gävleborgs kanslichef tillsammans med ytterligare två personer från nätverket och de brukar träffas två till tre gånger per år. 9
Under året har kansliet fått ett nummer in till kansliet 026-15 65 53, ett gruppnummer där samtal kopplas till ledig handläggare. Då vi inte har möjlighet att ta emot samtal på grund av andra uppdrag och möten finns det i stort sett alltid möjlighet att tala in ett meddelande på telefonsvarare. Informationsverksamhet: Informationstillfällen under året: Landstingsstyrelsen i januari Information på Högskolan i Gävles sjuksköterskeprogram i januari och juni Nätverksträff för undersköterskor och rehab assistenter inom primärvården Information till läkargruppen inom verksamhetsområde internmedicin Information till personalen på infektion Information på Medborgarskolan, FAS 3 Information på omsorgsprogrammet, Bessemergymnasiet Information till omvårdnadsnämnden i Ljusdals kommun Information till socialnämnden och chefer och personal i Hofors kommun Information till HOPE-deltagare (ett utbytesprogram inom Europa för personal med ledande ställning inom hälso- och sjukvård). För att nå fler sjuksköterskestudenter på Högskolan i Gävle har patientnämndens föreläsning spelats in så att fler studenter har möjligheten att ta del av informationen. Kommunerna Under året har de nya avtalen med kommunerna trätt i kraft. Alla kommuner förutom Gävle kommun har valt att teckna avtal med Landstinget Gävleborgs patientnämnd. Eftersom avtalet var ettårigt med möjlighet till förlängning har även ett förlängningsavtal tecknats inför 2014. I samband med de nya avtalen har kanslichefen efterfrågat att få komma och göra en presentation om nämndens arbete till berörd nämnd inom respektive kommun. Forum för information till berörda chefer och brukare/närstående har också efterfrågats för att kunna ge information om verksamheten. Hittills har presentationer gjorts i Ljusdals omsorgsnämnd och Hofors socialnämnd samt chefer och personal som arbetar med hälso- och sjukvård inom Hofors kommun. Samtliga kommuner har fått uppsättningar av patientnämndens broschyr skickade till sig. 10
Under 2013 har det liksom föregående år varit få ärenden rörande kommunerna i länet. Inkomna ärenden förmedlas skriftligt alternativt muntligt till berörd medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) för hantering. Två gånger per år skickas avidentifierade ärendemeningar i en rapport till respektive kommun. Den kommun som vi fått in flest antal ärenden inom är Sandvikens kommun. Vi har inte fått in några synpunkter på fem av kommunerna. Stödpersonsverksamhet Patientnämndens kansli har enligt lag om psykiatrisk tvångsvård en skyldighet att förordna stödpersoner som tvångsvårdas i psykiatrin eller isoleras enligt smittskyddslagen. Stödpersonen ska bistå den tvångsvårdade patienten i personliga frågor samt följa reglerna om tystnadsplikt. I uppdraget ingår att besöka patienten en gång i veckan. Stödpersonerna uppbär en ekonomisk ersättning. Ett förordnande om stödperson varar så länge tvångsvården pågår och kan därefter, om patienten och stödpersonen så önskar, fortsätta ytterligare fyra veckor. 2011 noterades en kraftig nedgång av antalet ansökningar om stödperson, vilket har hållit i sig kommande år. En orsak till nedgången kan vara att vårdtiden är kortare, övrig orsak är oklar. Vi har 18 disponibla stödpersoner, 10 kvinnor och 8 män. 2 nya stödpersoner har rekryterats under året, båda är män. Under året har gemensamma utbildningsdagar genomförts i Orbaden, som anordnades av Gävleborg. Dalarna och Jämtland deltog också. Föreläsare var Anneli Jäderholm, som har egna erfarenheter av tvångsvård. Programmet innehöll upplevelse av bältning, förslag till alternativ gränssättning, vikten av att få göra val, behålla sin autonomi - självbestämmande/ integritet, kommunikationen, kroppspråket och gesternas betydelse och avslutade med diskussioner i smågrupper på tema bemötande tvångsvård. Föreläsningen var mycket bra och uppskattade av våra stödpersoner. Pågående uppdrag har under året varierat mellan 14 till 27 stycken. 11
Statistik Patientnämndens kontakter alla instanser januari-december jämfört 2011-2013. 600 500 400 300 200 100 2011 2012 2013 0 Patientnämndens kansli har haft 1306 kontakter från patient/anhörig under år 2013 vilket är en ökning med ca 6,4 procent jämfört med 2012. Av dessa kontakter rör 1058 stycken någon av hälso- och sjukvårdens fyra divisioner. Antalet återkommande kontakter som inte får ett nytt ärendenummer ligger på runt 200. Antalet ärenden som berör kommunernas verksamhet ligger på en fortsatt låg nivå. 13 ärenden under 2013 jämfört med 15 ärenden under 2012. Antalet ärenden inom de fyra divisionerna har ökat med 6 procent jämfört med 2012. Ökningen av antalet inkomna synpunkter har varit störst inom division primärvård som ökat med 13 procent, näst därefter kommer medicin-psykiatri som ökat med 7 procent medan division operation ökat med 2,5 procent. Division diagnostik har minskat sina ärenden med nästan en tredjedel trots att de hade få ärenden redan 2012. 12
Kontakter indelade i huvudgrupper samt totalt antal kontakter jämfört 2011-2013 1400 1200 1299 1306 1227 1000 800 600 489 750 766 566 2011 2012 2013 400 200 0 297 208 240 257 202 36 18 3 behandling bemötande organisation övrigt totalt Det har varit en marginell ökning av vård- och behandlingsärenden totalt sett medan antalet bemötande- ärenden har ökat med drygt 18 procent under senaste året. Även antalet organisationsärenden har ökat med 15 procent. Antalet behandlingsärenden är fortfarande klart flest. Alla ärenden läggs in på den vårdenhet där händelsen har ägt rum även om åtgärden blir en anmälan till patientförsäkringen LÖF eller IVO. Detta för att vården ska få kännedom om alla synpunkter som kommit in inom deras respektive område samt för att kunna använda sig av informationen i förbättringsarbetet. 13
Kontakter rörande landstingets fyra divisioner jämfört 2011-2013 1200 1000 1057 997 800 731 600 antal 400 371 630 613 2011 2012 2013 200 174 175 202 186 192 242 0 behandling bemötande organisation totalt Antalet vård- och behandlingsärenden har minskat inom landstingets divisioner medan bemötandeärendena och ärenden rörande övriga delar har ökat. Kontakter rörande privata vårdgivare med avtal under 2013 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2013 2013 14
Kontakter rörande Folktandvården 2011-2013 2011 2012 2013 Behandling 13 25 24 Bemötande 7 2 5 Organisation 26 16 8 Totalt 46 43 37 Vi har haft ett minskat antal ärenden inom Folktandvården. Framförallt har ärenden rörande ekonomiska frågeställningar minskat. Kontakter rörande undergrupperna tillgänglighet och bemötande jämfört 2011-2013 160 140 120 100 80 60 53 40 38 33 20 0 tillgänglighet/väntetider 134 138 127 bemötande 2011 2012 2013 Antalet kontakter rörande tillgänglighet har fortsatt att minska medan antalet kontakter rörande bemötande fortsätter att öka. 15
Undergrupper under vård- och behandling jämfört 2011-2013 900 800 750 766 700 600 500 400 300 200 100 0 80 20 43 160 165 91 421 286 231 3746 64 51 73 30 1 411 2 3 8 7 170 488 2011 2012 2013 Vad gäller behandlingsärenden så är det klart flest som handlar om behandling därefter kommer resultat som då oftast handlar om vårdskada men i vissa fall om ej önskat resultat. Tredje störst i denna grupp är felaktig eller fördröjd diagnos. Många av behandlingsärendena innehåller många gånger brister i bemötande och kommunikation vilket i vissa fall har lett till konsekvenser avseende främst dessa tre delproblem. 16
Kontakter under den tidigare huvudgruppen Organisation jämfört 2011-2013. Uppdelat på undergrupper. 200 180 181 160 140 132 120 100 80 60 40 20 0 46 6467 57 3633 16 20 25 10 9 7 4 63 23 22 16 21 101312 15 8 8 55 2011 2012 2013 Från 2013 är huvudgruppen Organisation uppdelad i fem nya huvudgrupper nämligen sekretess och journal, ekonomi, organisation, vårdansvar och administrativ hantering. Men i stapeldiagrammet ovan jämförs 2013 års huvudproblem som tidigare låg under en huvudgrupp Organisation gemensamt med tidigare års huvudgrupp Organisation för att kunna jämföra med tidigare år. Inom huvudgruppen Organisation handlar flest ärenden om problem med vårdkedja och bristande vårdplaner. Därefter kommer problem med den administrativa hanteringen d.v.s. att remisser och prover/provsvar eller intyg ej skrivs, skickas eller meddelas patienten. Tredje största gruppen är problem med tillgängligheten. 17
De nya huvudgrupperna fr.o.m. 2014 1400 1306 1200 1000 800 736 600 400 200 0 30 241 37 46 94 63 57 2 2013 2014 2015 Vård- och behandling Omvårdnad Kommunikation Patientjournal och sekretess Ekonomi Org. Och tillgänglighet Vårdansvar Adm. Hantering Övrigt Totalt Fördelning av antalet kontakter inom de nya huvudgrupperna. Den nya huvudgruppen Organisation som från 2013 innehåller både tillgänglighet, lång väntetid, vårdgaranti, valfrihet och resursbrist är i dagsläget den största huvudgruppen efter Vård- och behandling och Kommunikation. Efter dessa tre kommer ärenden rörande Vårdansvar där vi ser brister mellan såväl verksamhetsområden och divisioner, som mellan olika vårdgivare och huvudmän. Antalet ärenden rörande enbart tillgänglighet och väntetider har dock fortsatt att minska även detta år. De nya huvudgrupperna är: 1. Vård- och behandling 2. Omvårdnad 3. Kommunikation 4. Patientjournal och sekretess 5. Ekonomi 6. Organisation och tillgänglighet 7. Vårdansvar 8. Administrativ hantering Under var och en av huvudgrupperna finns olika delproblem, 2-9 stycken. Att registrera på detta mer detaljerad sätt samt med ytterligare tillägg om på vilket sätt det har fallerat, exempelvis bristande, felaktig etc. kommer det bli lättare att identifiera vad som fallerar ur ett patientperspektiv. 18
Skrivelser jämfört 2012-2013 250 200 177 171 206 150 143 2012 100 2013 50 28 29 31 0 PN-avslut Handl-avslut Totalt Vårdmöten Antalet skrivelser har under 2013 ökat med 20 procent jämfört med 2012. De flesta avslutas av handläggare på delegation medan skrivelser avslutade av nämnden ligger på samma nivå. En del skrivelser avslutas i form av vårdmöte där patient/närstående, handläggare och berörd chef deltar. I dessa fall skrivs inga avslutningsbrev. Att skrivelserna har blivit fler kan vara ett tecken på att patienter/närstående vill tydliggöra det de ser som problem i vården. I allt för många yttranden från vården saknas fortfarande patientperspektivet och information om på vilket sätt vården tagit till sig patienternas synpunkter samt vilka åtgärder som kommer att vidtas. Med anledning av detta har många vårdmöten ägt rum. Ålder och kön 2013 250 200 150 100 50 man kvinna totalt 0 0-9 år10-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-69 år 70-7980-89 år år 90 - år okänt De flesta ärendena handlar om patienter i åldersspannet 50-69 år, bestående av något fler kvinnor än män. 19
Fördelning av kontaktvägar till kansliet Telefon 1059 Brev/e-post 186 MVK 54 Okänt 5 Besök 50 ca Vårdmöten 31 ca Totalt antal möten 81 ca Övriga iakttagelser och kommentarer Liksom föregående år kan många ärenden härledas till hyrläkarfrågan och den bristande läkarkontinuiteten. Det blir många olika kontakter där patienterna upplever att det inte finns någon som tar ett helhetsansvar för dem. Brister i vårdansvar/informationsöverföring mellan olika vårdenheter och vårdgivare, de upplever att de bollas runt utan att någon tar ett ansvar. Det är vanligt förekommande mellan primärvård och psykiatri där ingen av parterna vill ta ett ansvar för att sjukskriva patienten vilket gör patienterna upprörda och frustrerade. Det har varit en ökning av antalet ärenden inom vuxenpsykiatrin med 16 procent från 101 ärenden 2012 till 118 ärenden för 2013. Andra problem som uppmärksammats är avsaknad av eller bristande uppföljning av vårdplaner inom framförallt psykiatrin. Många synpunkter handlar om bristande delaktighet från patienten samt brister i dokumentation vilket i sin tur leder till patientsäkerhetsrisker och andra konsekvenser för patienterna. Brister i receptförskrivning som leder till onödigt många uttag för patienten vilket medför ökade kostnader för patienten och fler kontakter med vården. Det har skett en tredubbling av ärenden rörande journal- och sekretessfrågor. Det är många synpunkter på den administrativa hanteringen, som borttappade/fördröjda remisser och provsvar. Där konsekvenserna förutom onödig oro för patienterna också har lett till försenade diagnoser och behandlingar. Det finns också en del ärenden rörande avgifter som ofta beror på bristande helhetssyn av patienten vilket leder till ekonomiska konsekvenser för patienten men också fler besök och administration för vården. 20
Patientnämndens handläggare får ta emot många samtal med patienter som upplevt bristande empati i vården. Då många upplever sig ha fått en vårdskada eller drabbats av allvarlig händelse har kansliet förmedlat kontakter eller blanketter till patientförsäkringen LÖF respektive IVO samt i vissa fall varit behjälplig att formulera texten i dem utifrån patienten/närståendes information. Som det ser ut idag förekommer det tyvärr alltför ofta att yttrandena inte är skrivna utifrån patientperspektivet och att inte heller utredningen är gjord utifrån patientens perspektiv utan enbart utgår från journalgranskning. Det saknas också många gånger information om förbättringar gjorts eller ska göras. Det finns en risk att patienter/närstående inte vill vända sig till patientnämnden igen utifrån hur vården handerar deras synpunkter och att de ytterligare tappar förtroende för vården. I de fall där patientperspektivet saknas i utredning eller svar till patienten påpekar patienterna oftast det. Med anledning av detta kommer patientnämndens handläggare därför att under 2014 speciellt granska kvalitén i yttrandena från vården utifrån rutinen. I fall där vården inte hittar dokumentation på det patienten beskriver har man valt att kommentera enbart med att det inte finns med i journalen. Oftast finns ingen kommentar rörande om man gjort försök att finna anledningen till att dokumentation finns samt vad man vid behov ämnar göra för att det inte ska hända igen. Under året har kansliets chef varit till IVO:s regionala tillsynsmyndighet i Örebro för att utbyta information och synpunkter rörande vården i Gävleborg. Detta sker som regel en gång per år. Hemsidan har setts över med jämna mellanrum och uppdaterat uppgifter och information. Resultat Patientenkäten rörande kontakt med kansliet 94 procent har upplevt bemötande som mycket bra eller bra. 93 procent har upplevt tillgängligheten som mycket bra eller bra. 82 procent har upplevt att det haft förtroende för handläggaren 70 procent har uppfattat information om vad patientnämnden kan hjälpa till med 75 procent har fått information och vägledning på ett sätt som de förstod 83 procent har upplevt kontakten i sin helhet med patientnämnden som mycket bra eller bra. Endast 46 procent av de som svarat uppfattat innehållet från vården på ett mycket bra eller bra sätt, mer än 50 procent har således uppfattat det på ett mindre bra eller dåligt sätt där 17 procent anser att det varit dåligt. 21
Patientnämndens ledamöter och ersättare Patientnämnden har 7 politiskt valda ledamöter samt 7 ersättare. Ledamöter Torbjörn Rönnkvist (S), ordförande Birgitta Medin (M) vice ordförande Aina Woxberg (S) Per Bång (M) Helena Wikström (C) Claes Norrå (SVP) Britt-Marie Rosenqvist (MP) Ersättare Dick Lindkvist (S) Ewa Löfqvist (S) Annemari Bergström (M) Lars Stål (C) Inger Enros (FP) Elisabeth Bjurbo (KD) Lena Jansson (MP) Medicinskt sakkunniga Carin Wetterberg, tandläkare Mette Nilsen, familjeläkare t.o.m. april 2013 David Bonnevier, familjeläkare fr.o.m. maj 2013 Elisabeth Persson Calderon, sjuksköterska MAS Nämndens arbete under året Patientnämnden i Gävleborg har haft sex sammanträden under året. Nämndens ordförande har vid två tillfällen under året tillsammans med kanslichefen föredragit för landstingsfullmäktige om patientnämndens arbete samt redovisat sammanställning av inkomna synpunkter. Alla skrivelser såväl de som avslutas i nämnden som de som avslutas på delegation och delges nämnden kommer berörda verksamhetschefer till del genom att de får avslutningsbrev för kännedom efter sammanträden. Kompetensutveckling Två ledamöter har deltagit på patientsäkerhetskonferensen i Stockholm Två ledamöter har deltagit på nationella patientnämndskonferensen i Göteborg. En ledamot har deltagit på seminariet rörande internationella världsteckenspråkdagen. Gävle 2014-02-04 Torbjörn Rönnkvist Ordförande Patientnämnden Gunilla Nordström Kanslichef 22