Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen



Relevanta dokument
Verksamhetsplan 2015 !!!

Verksamhetsplan Övergripande prioriteringar Antagen på RÅM, 3-6 jan 2016

ORGANISATION. Medlemmar. Styrelse. Kansli

VERKSAMHETSPLAN Antagen på LSU:s Representantskap 2017

Förslag på verksamhetsplan för Fältbiologerna

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd

Utkast till UNF:s arbetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2019

Information om förtroendeuppdrag 2017

UNF:s arbetsplan

Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan 6

Studentradion i Sverige Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2017 FÖRSLAG TILL ÅRSMÖTE

Verksamhetsplan med budget Röda Korsets Ungdomsförbund Stockholm Syd. Röda Korsets Ungdomsförbund rkuf.se

Huvudmålen är ofta formulerade visionärt, för att sedan brytas ned i delmål och i största utsträckning också i mätbara mål.

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

Viktiga papper JÖNKÖPING

Verksamhetsplan 2015/2016

KOMIN. UNF:s policy för intern kommunikation

Förslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2014

Arbetsplan Alla barn får växa och ha kul i en demokratisk drogfri värld

Förslag på verksamhetsplan för Fältbiologerna

MÖTESHANDLINGAR STYRELSEMÖTE

Distriktsstödsgruppen 2 Kommunikationsgruppen 3 Påverkansgruppen 4 Utbildningsgruppen 5

Studentradion i Sveriges Kommunikationsstrategi

Stadgar för Fältbiologerna

Verksamhetsplan och Arbetsordning för

Verksamhetsplan Uppsala Datavetare 2016

Svenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE

Policy för kommunikation

Verksamhetsplan fo r 2018/2019

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL

Verksamhetsberättelse för Piratpartiet i Stockholms län 2014

IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning

Rapport om ungdomsinflytande

PROPOSITION 2015:1 VERKSAMHETSINRIKTNING

Verksamhetsplan En stark röst i samhället. En väg in i yrkeslivet. En inspirerande plattform. Ett studentfackligt forum.

S-studenters långtidsplan fram till 2020

Verksamhetsplan Beslutad av årsmötet 2015

BUFFF SVERIGE; PREL VERKSAMHETSPLAN 2017

Verksamhetsplan Stockholm-Gotlands Boxningsförbund

Verksamhetsplan Tamam Lund

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2015 Friluftsfrämjandet Region Öst

Förslag på verksamhetsplan för Stockholmsdistriktet 2016

SRS:s Interna kommunikationsplan;

VERKSAMHETSPLAN 2018

Kommunikationsplan 13/14

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN Beslutad av årsmötet 29 april 2012

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025

Verksamhetsplan

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2019/2020

Förbundsstyrelsens förslag nr

Verksamhetsplan för 2015/2016

Svensk Dövidrotts prioriterade verksamhetsområden 6 Utbildning 6 Breddidrott 7 Elitidrott 8 Information och marknadsföring 9 Internationellt arbete 10

Medlemsutvecklingsstrategi

tvåtusen nitton Friskis&Svettis Järfälla verksamhetsplan för 2019

Likabehandlingsplan för studenter Läsåret 2016/17

Opinionsbildning och kommunikation

Föredragningslista Sektionsmöte , 17:00

1.3 Vision s Verksamhetsplanen..s Budgeten.s Styrdokument för kapital s Valberedningens förslag.s.

Verksamhetsplan 2018

Motionär: Förbundsstyrelsen

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?

Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013

Skolidrottsförbundet en rörelse i tiden

Kommunikationsstrategi Söderköpings kommun

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013

Hörselskadades distrikt i Stockholms län

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Expedition 50 Vad IOGT-NTO:s förbundsstyrelse ser som utvecklande steg framöver

GRUPPSTARTARKIT ETT FÖRSLAG PÅ HUR GRUPPEN KAN KOMMA IGÅNG

Röda Korsets Ungdomsförbund Karlstad Verksamhetsplan med budget 2017

Verksamhetsplan HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för

V e r k s a m h e t s i n r i k t n i n g Stockholms Ishockeyförbund Go, Sthlm go!

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

KOMMUNIKATIONS- PLATTFORM ANTAGEN AV FÖRBUNDSSTYRELSEN

Naturskyddsföreningens medlemmar Medlemsundersökning 2018

Innehåll. 1. Syfte Metod och urval Analys Reflektioner och rekommendationer Frågor och svar 3

Verksamhetsplan. Internationella Arbetslag Volontärförmedling

ORGANISATORISKT HANDLINGSPROGRAM DISTRIKTSKONGRESS

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Valseger 2014 valplan grön ungdom väst och göteborg

Kommunikationspolicy 2015

Förslag på verksamhetsplan för Stockholmsdistriktet 2017

VERKSAMHETSPLAN & Budget IF Friskis&Svettis Lidingö

VERKSAMHETSPLAN 2016 REGION VÄST

IAL:s strategiska plan

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst

INFORMATION FRÅN VALBEREDNINGEN. Om kandidaturer till förtroendeuppdrag 2014

RKUF UPPSALA 2017 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET

VERKSAMHETSPLAN och budget Friluftsfrämjandets lokalavdelning i Linköping

Fältbiologernas stadgar

Chalmers Studentkårs Visions- och uppdragsdokument

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY

Verksamhets- program 2017

Transkript:

Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen Om visionsdokumentet Syftet med visionsdokumentet är att vara en långsiktig verksamhetsplan som täcker föreningens viktigaste verksamhetsområden men samtidigt har tydligt avskalade mål. Vi ser dokumentet som en möjlighet att stärka föreningens långsiktiga arbete på ett sätt som är väl förankrat i föreningen. Dokumentet är tänkt att bli föreningens viktigaste internpolitiska dokument och bör endast beslutas av riksårsmötet. Verksamhetplanen och budgeten ska i sin tur styras av målen i visionsdokumentet. Detta dokument sträcker sig tre år fram i tiden och därför bör ett nytt långsiktigt visionsdokument antas vid riksårsmötet 2018. Rubrikerna i dokumentet är Kommunikation, Inkludering, Organisering, Finansiering och Politiskt arbete. Under varje rubrik följer en problembild och målbild i punktform. Sist i varje del kommer en lista över resultat som vi ska ha uppnått vid periodens slut. Resultaten strävar efter att vara konkreta, mätbara, lättförståeliga och rimliga att nå inom en treårsperiod. Vision 2018: Att bredda och stärka föreningen Fältbiologerna har potential att vara Sveriges största och starkaste förening för ungdomar som är intresserade av natur och miljö. I dagsläget är vi istället en homogen grupp med relativt få medlemmar och vi måste därför ta ett tydligt grepp om de problem och möjligheter som finns med hur vi organiserar oss. 1. KOMMUNIKATION En tydlig strategi för utåtriktad kommunikation är en förutsättning för att i längden vara tongivande i miljödebatten, sprida kunskap om och engagemang för natur och miljö samt att nå fram till våra målgrupper. Vidare är det internt inom föreningen nödvändigt med enkla, smidiga och lättillgängliga former för diskussion och utbyte av kunskap, information och föreningsdokument. Huvudmål för kommunikation Vi har starka utåtriktade kommunikationskanaler och når därmed ut till våra målgrupper samt har utvecklat möjligheterna till kommunikation inom föreningen. 1 2 1.1) Våra målgrupper har god kännedom om Fältbiologernas verksamhet och åsikter. 1.2) Vi har en medveten och enhetlig utåtriktad kommunikationsstrategi. 1.3) Det är enkelt att dela kunskap och dokument samt föra diskussion internt i föreningen. 1 Hemsidan, sociala medier, medlemstidningen, broschyrer, flygblad och nyhetsbrev. 2 Potentiella medlemmar, miljörörelsen, makthavare, allmänhet och bidragsgivare

1.4) Fältbiologerna för fram sina åsikter med tydlighet och är en självklar opinionsbildare i miljödebatten. 1.5) Fältbiologen är en självklar del i föreningens kommunikation internt och gentemot våra målgrupper. 1.1.1) Fältbiologerna är ett lika känt namn hos våra målgrupper som Scouterna, Greenpeace, Grön Ungdom och Naturskyddsföreningen är. 1.1.2) Vår bas av följare på sociala medier är fyra gånger så stor som antalet medlemmar i föreningen. 1.2.1) Vi har en enhetlig grafisk profil som används i alla våra utåtriktade och interna kommunikationskanaler. Denna tas fram i samarbete med medlemmarna. 1.2.2) Alla våra kommunikationskanaler har en tydlig funktion och syftar på ett genomtänkt sätt till att nå våra olika målgrupper. 1.3.1) Vi har ett internt forum på internet där föreningens medlemmar kan diskutera, utbyta information och dela föreningsdokument. 1.3.2) Det finns minst en riksaktivitet varje år, förutom årsmötet, med syfte att medlemmar ska kunskapsutjämna och diskutera föreningsfrågor. 1.4.1) Vi omnämns flera gånger i veckan i natur- eller miljörelaterade nyheter. 1.4.2) Vi har minst fördubblat antalet miljösammanhang 3 föreningen representeras i (jämfört med 2014). 2. INKLUDERING För att kunna vara en förening där alla unga ges samma förutsättningar att delta i vår verksamhet måste vi jobba aktivt med inkludering. Huvudmål för inkludering Vi är en organisation där alla unga känner sig välkomna, inkluderade och har möjlighet att delta i föreningens arbete. 2.1) Vi granskar ständigt vilka hinder som finns för att delta i föreningen utifrån klass, ålder, etnicitet, kön och funktionalitet samt andra diskrimineringsgrunder. 2.2) Vi arbetar medvetet för att värva fler medlemmar som är yngre än 20 år. 2.3) Vi har en mer tillgänlighetsanpassad verksamhet. 2.4) Separatism 4 används aktivt som metod för inkludering i verksamheten. 2.5) Det är möjligt att delta på Fältbiologernas aktiviteter oavsett ekonomiska förutsättningar och var en bor i landet. 3 Konferenser, paneldebatter, möten, bokbord och andra representativa sammanhang. 4 Ett separatistiskt forum är en plats där bara en viss kategori är välkomna, ex. kvinnor. Meningen är att den gruppen människor i lugn och ro ska få komma till tals, diskutera med varandra och utvecklas utan att tryckas ner av den grupp som vanligtvis har makten i samhället. En ungdomsorganisation är ett exempel på ett separatistiskt forum.

2.1.1) Alla förtroendevalda och arrangörer av aktiviteter utbildas i ledarskap samt makt- och normkritik. 2.1.2) Medlemmarna tillfrågas årligen om sin upplevelse av tillgänglighet inom organisationen utifrån de nämnda diskrimineringsgrunderna och underlaget används sedan för att förbättra situationen inom de aktuella områdena. 2.2.1) Anställda och ideella bedriver varje år aktiv värvning på högstadier och fritidsgårdar på minst 15 orter med stor geografisk spridning. 2.3.1) Alla riksaktiviteter är tillgänglighetsanpassade och information om tillgänglighet finns alltid att tillgå innan aktiviteten äger rum utefter rådande förutsättningar. 2.3.2) Grundläggande information om Fältbiologerna finns på faltbiologerna.se att tillgå på alla Sveriges minoritetsspråk, teckenspråk samt de fem vanligaste språken talade av ungdomar i Sverige. Det går även att få informationen uppläst. 2.4.1) Prova-på-aktiviteter är ett återkommande inslag i verksamheten och anordnas av riks minst en gång per termin. 2.4.2) Introduktionsutbildningar för nya medlemmar anordnas på minst fyra olika orter varje år. 2.4.3) Att verktyg så som separatism används för att öka inkluderingen av medlemmarna. 2.5.1) Varje år anordnas minst tre riksaktiviteter med stor geografisk spridning. 2.5.2) Vi har ett kostnadsutjämningssystem för resor till riksaktiviteter i föreningen. 3. ORGANISERING Vi ser ett växande intresse bland ungdomar att engagera sig för miljöfrågor. Fältbiologerna behöver anpassa sig för att möta detta intresse. Folk vill bidra på olika sätt i miljörörelsen. För att skapa en bred folkrörelse måste Fältbiologerna tydligare göra det möjligt för engagemang i fler former och på fler nivåer än idag; en ska känna sig välkommen i Fältbiologerna vare sig det är för ett tillfälle eller varje vecka under en lång period. Huvudmål för organisering Fältbiologerna har en demokratisk och tydlig uppbyggnad som är lätt för medlemmar att påverka och som gör det enkelt och roligt att engagera sig på flera olika sätt inom föreningen. 3.1) Vi har utvecklat flera nya sätt att engagera sig för natur och miljö genom Fältbiologerna. 3.2) Vi har en hållbar arbetssituation för förtroendevalda samt anställda som skapar arbetsglädje och där ingen behöver bära en orimligt stor arbetsbörda. 3.3) Vi jobbar aktivt med värvning på lokal, regional och nationell nivå. 3.4) Vi har aktiv lokalverksamhet över hela landet. 3.5) Vår verksamhet för fältbiologer mellan 7-12 år är väl anpassad till målgruppen. 3.6) Vi har en strategi hur utbildning bedrivs inom föreningen på nationell, distrikts- och lokalnivå

3.1.1) Vi har enkla verktyg för miljögrupper på skolor och universitet att kunna ansluta sig till Fältbiologerna. 3.1.2) Det är möjligt för medlemmar och icke-medlemmar att engagera sig för natur och miljö genom Fältbiologerna i form av kortare punktinsatser eller i tidsbestämda projekt. 3.2.1) Medlemmar kan engagera sig i Fältbiologerna genom att utföra enkla volontärinsatser i föreningen för att minska de förtroendevaldas arbetsbörda och bidra med sina kunskaper till föreningen. 3.2.2) Det är fler som kandiderar till förtroendeuppdrag än vad det finns valbara platser 3.2.3) Det finns tydliga rutiner för informationsutbyte och samarbete mellan förtroendevalda i föreningens olika organ samt mellan mandatperioder. 3.3.1) Vi är 5000 medlemmar i föreningen i åldern 7-25 år. 3.3.2) En låg andel medlemmar lämnar föreningen efter första året som medlemmar. 3.4.1) Vi har stabil lokal verksamhet i form av skolklubbar och lokalföreningar över hela landet. 3.4.2) Att det finns aktiva distrikt över hela landet. 3.4.3) Riksföreningen har kapacitet att stötta alla klubbar, distrikt och nätverk 3.5.1) Fältbiologerna har informationsmaterial som är riktat till unga i åldern 7-12 år. 3.5.2) Det finns handledningsmaterial för minifältisledare och det anordnas minst en minifältisledarutbildning varje år. 3.5.3) Fler aktiva Fältbiologer är i åldern 7-12 år (jämfört med 2014). 4. FINANSIERING Fältbiologerna har i dagsläget ett stort och brett utbud av verksamhet, genomfört med små resurser. Med större medel kommer föreningen kunna tillgängliggöra verksamheten och nå ut till fler grupper i samhället. I dagsläget är föreningen beroende av två stora bidragsgivare och har obefintliga intäkter från gåvor. Dessutom ser våra lokalföreningar och nätverk ofta riksföreningen som den enda möjligheten att söka ekonomiska medel. Vi ser att större resurser, men också fördelat på fler bidragsgivare skulle öka föreningens trygghet och ge mer långsiktighet till verksamheten. Huvudmål för finansiering Vi är en förening med stora intäkter och en bred resursbas som skapar långsiktighet och trygghet i verksamheten. 4.1) Vi har en större ekonomisk stabilitet i form av fler bidragsgivare och större kontinuitet i bidragssökandet. 4.2) Medlemmar på alla nivåer i föreningen har kunskap om projektplanering och bidragssökning. 4.3) Resurser fördelas medvetet i föreningen så att de kommer alla till del. 4.4) Det är lätt för privatpersoner och företag att vara månadsgivare och bidra till Fältbiologernas insamlingar.

4.1.1) Vi har årliga organisationsbidrag från minst tre olika bidragsgivare. 4.1.2) Det finns resurser på rikskansliet som aktivt jobbar med att få in finansiering till verksamheten. 4.1.3) En tredjedel av vår riksföreningens kurs- och lägerverksamhet finansieras av externa medel. 4.2.1) Riksföreningen utbildar och informerar kontinuerligt medlemmar i att söka olika typer av externa bidrag. 4.3.1) Medlemmar upplever att vart de bor eller hur väl insatta de är i föreningen inte har någon inverkan på deras ekonomiska möjligheter att arrangera en aktivitet. 4.4.1) Inkomsterna av gåvor och medlemsavgifter ska sammanlagt uppgå till minns 500 000 kr. 5. PÅVERKANSARBETE Fältbiologerna samlar unga med bred kunskap och stort engagemang. Vi ska verka för att deras arbete påverkar och deras röster blir hörda i miljödebatten. Genom att anordna interna utbildningar i sakfrågor och genom att samarbeta med andra organisationer kan vi stärka och sprida vårt arbete. Huvudmål för påverkansarbete Fältbiologerna är en förening där alla medlemmar har tillgång till verktyg och kunskap för att med självförtroende och kraft kunna påverka samhället i enlighet med föreningens åsikter. 5.1) Fältbiologernas medlemmar har förutsättningar att skaffa sig praktisk och teoretisk kunskap och erfarenhet åtminstone i aktuella fokusområden. 5.2) Vi har årligen rikstäckande kampanjer som finns tillgängliga för lokalföreningarna om de vill ansluta sig. 5.3) Det finns krisberedskap. Fältbiologerna ska kunna vara där det händer och påverka när det behövs, även i situationer där vi inte kunnat planera i förväg. 5.4) Vår externa representation i andra föreningar är väl förankrat inom Fältbiologerna. 5.1.1) Det finns tryckt eller digitalt material med information om åtminstone Fältbiologernas fokusområden. 5.1.2) Vi anordnar årligen sakpolitiska kurser och/eller aktiviteter i fält om minst klimat-, jordbruks-, skogs- och gruvfrågor. 5.2.1) Från riks ska det finnas kompetens och resurser att skapa och sprida digitalt och fysiskt kampanjmaterial för att driva samordnade miljöpolitiska kampanjer över hela landet. 5.3.1) Det finns möjlighet för medlemmar att söka snabba pengar för aktioner och kampanjer som måste ske omedelbart. 5.4.1) Fältbiologernas representation i andra föreningar presenteras minst en gång per år i Fältbiologen. 5.4.2) Minst en nyhet om de föreningar vi är representerade i finns med i nyhetsbrevet per år. 5.4.3) Fältbiologernas representanter i andra föreningar ska uppmuntras att delta i minst ett styrelsemöte under året samt att kontinuerligt rapportera om sitt arbete till styrelsen.