Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalernas förslag till Nynäshamns kommuns Mål och budget

Relevanta dokument
Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalernas förslag till Nynäshamns kommuns Mål och budget

Mål och budget Satsningar i Nynäshamn kommun

Plats och tid: Nämndhuset, Nynäshamn, lokal: Landsort kl

BILAGA 1: JÄMFÖRELSE AV INDIKATORERNA I 2016 ÅRS BUDGET (S+FP+MP) MED ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2016 (S+FP+MP)

Strategiska planen

Inledning Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!...

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

2019 Strategisk plan

2017 Strategisk plan

Budget 2018 och plan

Nämndsplan KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. - Preliminär nämndsplan år 2020

Verksamhetsplan

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

Antagen av KF , 145. Vision 2030

God ekonomisk hushållning

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

VI TAR ANSVAR! BUDGET 2019

Nynäshamns kommun Mål och Budget Antagen av kommunfullmäktige:

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

Strategisk inriktning

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt

haninge kommuns styrmodell en handledning

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Bygg- och miljötillsynsnämnden

Verksamhetsplan Omvårdnadsnämnd

Planera, göra, studera och agera

BUDGET 2011, PLAN ÄLVDALENS KOMMUN

Nämndsplan Socialnämnden. - Preliminär nämndsplan

Verksamhetsplan för nämnd och bolag

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

Visioner och kommunövergripande mål

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Vision och Mål Laholms kommun

STRATEGISK PLAN ~ ~

Personalpolicy. Laholms kommun

Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö

Personalpolitiskt program

Mål- och resursplan 2019

Budget 2018 och plan

Framtidstro och orosmoln

BUDGET 2019 DÄRFÖR MÅSTE KOMMUNEN GÅ MED PLUS

Verksamhetsplan Budget Överförmyndarnämnden

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Tillsammans skapar vi vår framtid

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Granskning av delårsrapport 2016

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

1(9) Budget och. Plan

Kommunövergripande mål

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige

Täby kommuns kommunikationsplattform

Personalpolitiskt program

Granskning av delårsrapport 2016

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning)

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Budgetrapport


Uppföljning mål och nyckeltal Bilaga till årsredovisning

Personalpolicy för Laholms kommun

Styrmodell för Nybro kommuns mål- och resultatstyrning

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Vision 2030 Burlövs kommun

Delårsrapport 31 augusti 2011

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Vision och mål. Antagen av: Ärendebeteckning: Kommunfullmäktige Dokumentägare: Dokumentansvarig: Dokumenttyp:

Internbudget Barn- och utbildningsnämnden

Antagen av kommunfullmäktige

1 (5) Delårsrapport Kommunstyrelsen. Datum Delårsrapport Kommunstyrelsen Tertial

Information om preliminär bokslutrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2014

Nämndsplan för valnämnden Antagen

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Uppföljning mål och nyckeltal Bilaga till årsredovisning

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Balanserat styrkort Regionstyrelsen. Fastställt i Regionstyrelsen Dnr 18RS2137

Verksamhetsplan

Granskning av delårsrapport 2014

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Kommunfullmäktiges mål. för mandatperioden

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

Mål och vision för Krokoms kommun

Verksamhetsplan Budget Överförmyndarnämnden

Arbetsgivarpolitisk strategi för Sundsvalls kommun

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...

Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att anta riktlinjen för styrmodellen.

Verksamhetsplan kommunstyrelsen

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Integrationsprogram för Västerås stad

Utvecklingsplan Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Framtidsbild KS Kommunfullmäktiges presidium

Hälsoplan för Årjängs kommun

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

Transkript:

Rev: 2016-10-18 Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalernas förslag till Nynäshamns kommuns Mål och budget 2017 2020

2(48) Innehållsförteckning Ordförande har ordet... 3 Framtidsvision för Nynäshamns kommun... 4 Kommunens uppdrag... 6 Mål och budget i Nynäshamns kommun... 6 Hållbar utveckling... 9 Kommungemensamma mål 2017-2020... 10 Ett ekonomiskt hållbart Nynäshamn... 10 Ett socialt hållbart Nynäshamn... 13 Ett ekologiskt hållbart Nynäshamn... 15 Ekonomiska förutsättningar och befolkningsutveckling... 16 Kommunbidragsfördelningen 2017... 18 Investeringar 2017 2020... 22 Resultat- och balansräkning... 25 Kommunstyrelse och nämnder... 26 Kommunstyrelsen... 26 Barn- och utbildningsnämnden... 32 Socialnämnden... 36 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden... 42 Kultur- och fritidsnämnden... 44 Ordlista... 46

3(48) Ordförande har ordet Presenteras på Kommunfullmäktigemötet

4(48) Framtidsvision för Nynäshamns kommun Framtidsvisionen är den styrande politikens idé om hur samhället i Nynäshamns kommun har utvecklats fram till 2030. Med visionen vill de tre partierna ge en vägledning till boende och verksamma i kommunen, men också till omvärlden, om vad kommunen strävar efter och vill uppnå. Vision 2030 Nynäshamn är den regionala ledaren inom social innovation, kultur, sjöfart och besöksnäring. Här finns utrymme för både gemenskap och utveckling. Nynäshamn där havet och livet möts. Nynäshamn har det bästa av Sverige på en och samma plats. Genom att bygga vidare på varje kommundels unika kvaliteter har det skapats en helhet som erbjuder något för alla och en variation som är unik i sitt slag. En kvalitet som låter tala om sig även utanför Sveriges gränser. De olika hamnarna i Nynäshamn tar världen till Nynäshamn och Nynäshamn ut i världen. Kommunen har ett utvecklat samarbete med ett antal viktiga hamnstäder runt Östersjön och utvecklar tillsammans gemensamma strategier för miljövänligare sjöfart samt hållbar handel, logistik och besöksnäring. Det medför att Nynäshamn blivit den naturliga etableringsorten för företag att välja, eftersom hållbarhetsperspektivet inom produktion, transporter och socialt ansvarstagande ger viktiga konkurrensfördelar på världsmarknaden. Det finns ett rikt och varierat service- och handelsutbud, som skapar känslan av en levande kommun. Människor söker sig till Nynäshamn för att få det goda i livet; ett bra jobb, en aktiv fritid och nära till både kultur och natur. En kvalitativ skola ger varje barn förutsättningar att växa till bildade och självständiga individer. Många kreativa människor lockas av den fantastiska miljön, de många mötesplatserna och det välkomnande klimatet. Genom aktiva och nytänkande insatser är den sociala sammanhållningen stark, vilket bidrar till både stolthet och framtidstro. Välfärdstjänsterna för äldre skapar både en känsla av frihet och trygghet. I Nynäshamn finns plats för både gemenskap och utveckling. Här är det nära till det viktiga i livet. Nynäshamn där havet och livet möts.

5(48) Utmaningar för Nynäshamns kommun För att visionen ska kunna nås måste några utmaningar hanteras och hinder övervinnas Klimatförändringar och att uppnå en ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling Kompetensförsörjning och livslångt lärande Bostadsförsörjning för en växande befolkning Planlagd mark i strategiska lägen för bostäder och verksamheter Ett socialt balanserat samhälle baserat på jämställdhet, jämlikhet och gemenskap Sammanhållning mellan staden och övriga kommundelar Fem hävstänger för förändring Här beskrivs kort några särskilt viktiga komponenter eller områden som är viktiga för att möjliggöra arbetet med att uppnå visionen. 1. Genom byggande och starten av Norviks hamn förbättras förutsättningar för kommunens utveckling för sysselsättning, företagsetablering och befolkningsutveckling 2. Genom ett kvalitativt och varierat kommunalt utbildningssystem kan kommunens och regionens utveckling stödjas. 3. Genom en snabb och pålitlig kommunorganisation och myndighetsutövning som är rättssäker och utvecklingsbenägen utvecklas servicen för kommunens invånare och företagare. 4. Genom en kommunal organisation med ett ledarskap och medarbetarskap som präglas av öppenhet, respektfullhet, mod och engagemang är kommunen en attraktiv arbetsgivare med kompetenta medarbetare. 5. Genom ett rikt kulturliv och social innovationsförmåga bygger kommunen broar mellan människor och kommundelar. Den sociala sammanhållningen och mötesplatserna som är attraktiva, trygga och tillgängliga för alla ger förutsättningar för delaktighet och ett öppet samhälle.

6(48) Kommunens uppdrag Kommunens huvuduppdrag är att leverera en god kommunal service och bidra till en hållbar samhällsutveckling för kommuninvånarna. Det sker genom myndighetsutövning, tjänster och service. Kommunernas uppdrag styrs genom lagstiftning om vilka uppgifter som är obligatoriska för alla kommuner till exempel skollagen, socialtjänstlagen och plan och bygglagen. Nynäshamns kommun som många andra kommuner bedriver även frivillig verksamhet som kultur och fritid, näringslivsutveckling med mera. Ramen för den kommunala verksamheten anges i kommunallagen. Kommunen driver många olika verksamheter som antingen berör samtliga invånare eller en speciell målgrupp. Kommunen är en komplex organisation som måste styras utifrån en gemensam grund med ett helhetsperspektiv utifrån invånarna i Nynäshamns behov. Därför behövs en gemensam styrmodell som omfattar hela kommunens verksamheter. Med en inriktning som driver organisationens utveckling mot de gemensamma målen. Mål och budget i Nynäshamns kommun Mål och budget 2017-2020 är kommunfullmäktiges styrdokument för övergripande prioriteringar av verksamheternas inriktning genom de kommungemensamma målen och fördelningen av de ekonomiska resurserna till nämnderna. Mål och budget är en flerårig plan för att åstadkomma framförhållning och beredskap inför de kommande åren. Mål och budget är organisationens viktigaste dokument för styrning under budgetperioden. Dokumentet bygger på Nynäshams kommuns modell för mål och resultatstyrning. Under 2016 har en översyn genomförts av målen och tillhörande indikatorer. Eftersom mål och budget är ett levande dokument kommer arbetet med detsamma att fortsätta och framförallt fortsätta att synkroniseras med nämndernas arbete med verksamhetsplan och internbudget. För att skapa en effektiv organisation som gör rätt saker på rätt sätt behöver målkedjan fortsätta utvecklas. Målkedjan innebär att kommunen har mål på olika nivåer och att det uppstår en kedja av händelser som gemensamt bidrar till att vi gör rätt saker. Målkedjan ska garantera att den politiska viljeinriktningen når hela vägen ut i verksamheten.

7(48) Nynäshamns kommuns styrmodell Nynäshamns kommuns styrmodell bygger på demokratins grunder. Kommunfullmäktige, som är den högst beslutande församlingen, ger nämnder och verksamheter uppdrag genom att upprätta Mål och budget. Mål och budget innefattar dels resurser för att bedriva verksamhet och dels effektmål för att ge respektive nämnd/verksamhet ledsagning i uppdraget. Effektmålen beskriver var kommunfullmäktige önskar att kommunen är i slutet av planperioden (4 år). Till grund för Mål och budget ligger Nynäshamns kommuns vision. Nämnderna arbetar fram mål, åtaganden och aktiviteter som tillsammans blir verksamhetsplanen för respektive nämnd. Vision Mål och budget Policy och strategier* Verksamhetsplan och internbudget Avdelningsplaner Enhetsplaner Medarbetare *Ett flertal policys och strategier finns inom kommunen som en del av styrningen. Respektive nämnd förhåller sig till dem i samband med målarbetet. Kopplat till respektive kommunfullmäktigemål finns det indikatorer som är riktningsvisare för Mål och budget perioden 2017 2020. Målvärdena avser värdet som ska uppnås vid periodens slut. Indikatorer där det anges inget målvärde ska ses som nyckeltal och kommer att rapporteras vid respektive uppföljning. Index är ett samlat värde av olika värden i till exempel en enkätundersökning. Alla nämnder ska bidra till måluppfyllelsen för respektive mål satta av kommunfullmäktige. En viktig del i vårt styrsystem är uppföljningen av mål och användningen av ekonomiska resurser. Kommunstyrelsen upprättar tertialrapport, delårsrapport och årsredovisning för kommunen. Kommunfullmäktige godkänner uppföljningsrapporterna som ligger till grund för kommande års verksamhetsplanering. Kommunstyrelsen och nämnderna har gemensamma genomgångar av lämnade rapporter. Vid sidan av rapporteringen till kommunfullmäktige ska nämnderna, enligt uppföljningsplan, månatligen följa verksamhetens ekonomiska utveckling med utgångspunkt från nämndens internbudget.

8(48) Nämndernas uppdrag Respektive nämnd och styrelse upprättar en verksamhetsplan för året i enlighet med respektive nämnds reglemente. I nämnds/styrelses beslut om verksamhetsplan (ettårsplanen) och internbudgeten fastställs hur nämnden genom egna mål ska bidra till uppfyllelse av de kommungemensamma målen. Det är viktigt att nämndens mål är tydligt kopplade till kommunfullmäktiges mål och bidrar till kommunens samlade måluppfyllelse. Nämndernas mål utvärderas kvalitativt och kvantitativt av respektive nämnd och blir en del av kommunfullmäktiges bedömning av Mål och budget. Nämnderna är skyldiga att lämna uppföljningsrapporter, prognoser om måluppfyllelse och ekonomiskt utfall till kommunstyrelsen vid tre tillfällen per år. Efter första tertialen lämnar nämnderna en avvikelserapport över utfall samt gör en ekonomisk prognos för helåret. Den andra tertialrapporten är mer omfattande och både mål och ekonomi prognostiseras. Efter ett fullföljt budgetår lämnar respektive nämnd/styrelse en verksamhetsberättelse som innefattar hela det gångna verksamhetsåret.

9(48) Hållbar utveckling Hållbar utveckling är stommen i kommunens styrning. Hållbarhetsbegreppet innebär att sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner hänger ihop och påverkar varandra och därför inte kan hanteras var för sig. Hållbar utveckling i sig är inte en målsättning utan en kontinuerlig process på alla nivåer och i alla delar av kommunens verksamhet. Hållbar utveckling tillfredsställer nuvarande behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Det kan till exempel betyda att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Samhället bör i stället anpassas till vad miljön och människors hälsa tål och långsiktigt investera i dessa resurser. Ekonomisk hållbarhet handlar, enkelt uttryckt, om att få ekonomin att gå runt. En strävan mot ekonomisk utveckling är ett långsiktigt mål. Det handlar om att kunna möta efterfrågan med ett lämpligt utbud men även om att möjliggöra sig av lokala produkter och tjänster för att värna om den lokala ekonomin. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Social hållbarhet har en avgörande betydelse för det demokratiska samhället och är nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ett socialt hållbart samhälle är stabilt, men samtidigt förändringsbenäget. Ett samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, ett samhälle där människor känner tillit och förtroende för varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen. Ekologisk hållbarhet, handlar om att hushålla med biologiska och materiella naturresurser på lång sikt. Miljön ska skyddas, det innebär att utsläpp inte ska

10(48) skada natur eller människor och att det naturliga kretsloppet ska värnas. Naturfrämmande ämnen bör inte förekomma i miljön och den biologiska mångfalden ska bevaras. Målet är att skapa en effektiv användning av energi och naturresurser. Kommungemensamma mål 2017-2020 De kommungemensamma målen är kommunfullmäktiges uppdrag till Nynäshamns kommuns nämnder. Respektive mål beskriver vilka effekter Nynäshamns kommun vill uppnå och vilket tillstånd som eftersträvas under planeringsperioden. Ett ekonomiskt hållbart Nynäshamn Mål 1. Nynäshamn växer som kommun Nynäshamn befinner sig i en region med kraftig befolkningstillväxt. Kommunens ambition är att växa med 1-2% per år. Kommunen erbjuder nya och nuvarande Nynäshamnsbor olika former av attraktiva bostäder i varierade upplåtelseformer för att de ska kunna välja det boende som bäst passar den egna situationen. En grundläggande förutsättning för långsiktig samhällsekonomisk stabilitet är kommuninvånarnas sysselsättning, på en stark och mångsidig lokal och regional arbetsmarknad. För att underlätta för kommuninvånarna att välja gång/cykel eller kollektiva färdsätt är det viktigt att kommunikationerna är bra till och från arbete, studier och andra aktiviteter. Indikator/ Nyckeltal Senaste utfall Målvärde 2019 Målvärde 2020 Befolkningsutveckling (2015) 1,7 % 1,2 % 1,4 (2014) 0,9 % Antalet färdigställda bostäder (2015) 86 Inget målvärde Inget målvärde (bostäder med slutbesked) (2014) 141 Andelen arbetslösa i (2015) 6,0 % 5,5 % 5,5 % kommunen (16-64 år) (2014) 6,5 % Andelen arbetslösa ungdomar (2015) 11,6 % 9 % 9 % (18-24 år) (2014) 12,2 % Medborgarnas uppfattning om (2016) 51 60 60 kommunikationerna till och från, samt inom kommunen (index) (2015) 53 (2013) 58 Andelen ungdomar 24 år som påbörjat utbildning på högskola (2015) 30 % 40 % 40 %

11(48) Mål 2. Nynäshamn är en företagsvänlig kommun Nynäshamn är en attraktiv plats för etablering och utveckling av företag. Inom kommunen kan företag starta, växa och utvecklas. Kommunorganisationen samverkar aktivt för att ge företagen goda förutsättningar att växa genom att erbjuda möjligheter till god kompetensförsörjning, aktiv markpolitik, och stöd. Nynäshamns är den naturliga platsen för företag som har hållbarhetsperspektiv på produktion, transporter och socialt ansvarstagande. Indikator/ Nyckeltal Senaste utfall Målvärde 2019 Målvärde 2020 Antalet nystartade företag (2014) 209 230 230 (2013) 192 Nöjd-Kund-Index för (2015) 65 70 72 företagare (2013) 58 Antal sysselsatta i näringslivssektorn (antal arbetstillfällen) (2014) 4 820 Inget målvärde Inget målvärde Mål 3. Nynäshamns kommun bedriver en effektiv verksamhet med god service och ett gott bemötande Nynäshamns kommun har en långsiktigt hållbar ekonomi. Genom en effektiv kommunal verksamhet och politiska prioriteringar skapas utrymme för framtida behov. Alla verksamheter prövar löpande möjligheterna till nya och effektivare arbetssätt. Kommunorganisationen samverkar för att ge företagen och invånare goda förutsättningar genom att erbjuda god service, bra bemötande och en tydlig och förståelig myndighetsutövning. Alla kommuninvånare bemöts med respekt och ingen diskrimineras. Kommuninvånarna och företagen upplever att det är enkelt att ha kontakt med kommunen, att de snabbt får svar och är nöjda med den service som ges. Indikator/ Nyckeltal Senaste utfall Målvärde 2019 Målvärde 2020 Kommunens ekonomiska resultat, i % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag Vad kostar verksamheten, avvikelse från standardkostnad (2015) 7,8 % (2014) 2,1 % 2,0 % 2,0 % Nettokostnadsavvikels en 2014 var: -13,7 Inget målvärde Inget målvärde Ramavtalstrohet Inget målvärde Inget målvärde Tillgänglighet telefon (2015) 39 % 55 % 60 % (2014) 46 % Tillgänglighet e-post (2015) 70 % 85 % 90 % (2014) 76 % Medborgarnas uppfattning om kommunens bemötande (index) (2016) 6,0 (2015) 6,0 (2013) 6,5 7,0 7,5 Medborgarnas uppfattning om kommunens service (index) (2016) 5,8 (2015) 5,8 (2013) 6,2 7,0 7,5

12(48) Mål 4. Nynäshamns kommun är en attraktiv arbetsgivare Nynäshamns kommun både upplevs och är känd som en attraktiv arbetsgivare. Våra medarbetare är våra viktigaste ambassadörer för att locka nya medarbetare. Kommunens medarbetare upplever att de har möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande över hur arbetet bedrivs. Kompetensutveckling utifrån verksamheternas behov är viktigt för medarbetarnas utveckling. Indikator/ Nyckeltal Senaste utfall Målvärde 2019 Målvärde 2020 HME-index* - motivation (2015) 78,7 (2014) 80,3 HME-index *- ledarskap (2015) 79,0 (2014) 81,4 HME-index* - styrning (2015) 80,3 (2014) 82,3 Sjukfrånvaro (2015) 8,6 % (2014) 7,6 % Andelen medarbetare som (2015) 72,3 % rekommenderar kommunen (2014) 69,7 % som arbetsgivare *Hållbart medarbetarengagemang 85 87 86 88 87 89 6,2 % 6,0 % 75 % 77 %

13(48) Ett socialt hållbart Nynäshamn Mål 5. Nynäshamn är attraktivt att bo, leva i och besöka Nynäshamn är en attraktiv och trygg kommun för kommuninvånarna och besökare. Kommunen erbjuder en god livsmiljö, med närhet till det viktiga i livet, som lockar till att starta och utveckla verksamheter, till att bosätta sig här och till att besöka kommunen. Kommunen upplevs som ett öppet, tolerant samhälle med en god social sammanhållning. Nynäshamns kommun skapar goda möjligheter för en innehållsrik och omväxlande fritid genom sin natur-, kultur-, idrotts och fritidsmiljö. Verksamheterna stimulerar till aktivt deltagande och barn och ungdomar ska prioriteras. Indikator/ Nyckeltal Senaste utfall Målvärde 2019 Målvärde 2020 Andel invånare som uppger att de kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till Nynäshamn (2016) 57 (2015) 55 (2013) 61 Nöjd-Region-Index (NRI) (2016) 55 (2015) 54 (2013) 58 Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? (index) (2016) 59 (2015) 57 (2013) 58 Trygghetsindex (2014) 1,88 (2012) 1.47 Antal anmälda brott/100 000 (2015) 13 420 invånare (2014) 12 434 65 68 62 64 62 64 1,5 1,5 Minska Minska Mål 6. Nynäshamn präglas av gemenskap och jämlika livschanser I ett demokratiskt samhälle har alla människor lika värde och rättigheter att delta i samhällslivet oberoende av kön, förutsättningar och bakgrund. Kommunens arbete främjar delaktighet, jämställdhet, mångfald och likabehandling. Det har avgörande betydelse för att förhindra ohälsa. Hälsa definieras som ett tillstånd av fullständig fysisk, psykisk och socialt välbefinnande av Världshälsoorganisationen (WHO). Hälsa är därmed något mer än frånvaro av sjukdom. Hälsa är något positivt som omfattar goda livsvillkor, goda levnadsvanor och frånvaro av missbruk. Prioriterad målgrupp i kommunens arbete är barn, ungdomar och äldre. Indikator/ Nyckeltal Senaste utfall Målvärde 2019 Målvärde 2020 Nöjd-Inflytande-Index (NRI) (2016) 33 (2015) 34 (2013) 37 Kommunens möjliggörande för medborgarna att delta i kommunens utveckling (index) (2015) 63 (2014) 54 45 47 70 72 Valdeltagande i allmänna val (2014) 85,1 % Valdeltagande mäts vid valår Valdeltagande mäts vid valår

14(48) Självskattad hälsa (Stockholms (2014) 64 % läns landsting) (2010) 66 % Ohälsotal (SCB) (2014) 31,8 (2013) 30,3 Medellivslängd för män (2015) 79,1 (2014) 79,0 Medellivslängd för kvinnor (2015) 82,8 (2014) 81,9 71 % 75 % 30,0 28,0 Inget målvärde Inget målvärde Inget målvärde Inget målvärde Mål 7. Alla barn och ungdomar växer upp med goda villkor för utveckling, lek och lärande Tillgången till ett förskole- och utbildningssystem av hög kvalitet har stor betydelse för barns och ungdomars livssituation. Nu och senare i livet. Utbildningen ger alla likvärdiga möjligheter att utvecklas och nå goda resultat, oavsett bakgrund eller förutsättningar. För barnen och ungdomarna är den trygga och utvecklande miljön både socialt och fysiskt, samt utbudet av bra kultur och fritidsaktiviteter viktiga förutsättningar för framtiden. Indikator/ Nyckeltal Senaste utfall Målvärde 2019 Målvärde 2020 Andel elever i åk 9 som uppnår kunskapskraven i alla ämnen Rädda barnens mätning av barnfattigdom Barn/ Personal i förskolan Inget målvärde Inget målvärde

15(48) Ett ekologiskt hållbart Nynäshamn Mål 8. Nynäshamn kommuns verksamheter främjar utvecklingen av ett långsiktigt hållbart och klimatneutralt samhälle Nynäshamns kommuns verksamheter präglas av hållbar utveckling och är ett föredöme för kommuninvånare och företag i kommunen. Kommunen arbetar förebyggande, anpassar verksamheten så att livsbetingelserna inte försämras och generellt eftersträva resurseffektiva insatser. Indikator/ Nyckeltal Senaste utfall Målvärde 2019 Målvärde 2020 Andel inköpta ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen Andelen fossilbränslefria bilar i kommun och helägda bolag (ägda och leasade) Förändring av energianvändning i kommunens verksamheter och helägda bolag (sedan 2009) (2015) 19,3 % (2014) 10,8 % 30 % 35 % (2014) 2 % 5 % 10 % Minskat energiuttag i kommunens verksamhetslokaler 5 % 5 % Mål 9. Nynäshamns natur- och kulturvärden bevaras, förbättras och utvecklas Nynäshamn har stora natur- och kulturvärden som både bevaras och utvecklas. Tillgängligheten finns till kommunens naturområden för alla invånare och besökare. Viktiga stråk och svaga samband i grönstrukturen är stärkta, kulturvärden synliggörs och vattenmiljöers ekologiska status är goda. Verksamheter och aktiviteter på landsbygden och i skärgårdsområdet som går att förena med en god resurshushållning och som bidrar till att stärka värdena främjas. Indikator/ Nyckeltal Senaste utfall Målvärde 2019 Målvärde 2020 Andelen ny bebyggelse som kan anslutas till kommunalt VA Andelen kväve och fosforbelastning i kommunens vattendrag Andelen inventerade enskilda avlopp i kommunen Andel skyddad natur (av kommunens totala areal) Andel hushåll som lämnar matavfall för biologisk behandling eller hemkomposterar Förändring av växthusgasutsläpp per invånare sedan 2006 (exkl. raffinaderi och bränslehantering) (2014) 95 % (2013) 70 % (2014) 40 % (2013) 20 % (2015) 20 % (2014) 8 % (2014) 7 % (2013) 7 % 100 % 100 % 15 % 15 % Inget målvärde Inget målvärde Inget målvärde Inget målvärde Inget målvärde Inget målvärde Inget målvärde Inget målvärde

16(48) Ekonomiska förutsättningar och befolkningsutveckling Skatter och generella statsbidrag För budgetåret 2017 är utgångspunkten att kommunens skatter och generella stasbidrag kommer att uppgå till 1 425 miljoner kronor. Bedömningen görs utifrån Sveriges kommuners och landstings prognos den 5 oktober 2016. Skatteprognosen 5 oktober visar att kommunens skatter och generella stasbidrag hamnar något högre än jämfört med Mål och budget åren 2016 2019. År 2016 2017 2018 2019 2020 Remisversion 1 367 1 427 1 481 1 523 1 562 Budget per juni 1 363 1 420 1 469 1 518 1 570 Prognos per 5 okt 1 358 1 412 1 458 1 508 1 559 Välfärdstjänster* 13 13 13 13 MoB 2016-2019 1 355 1 406 1 462 1 515 * Regeringens aviserade satsning på välfärdstjänster (10,0 miljarder) återfinns inte i prognosen och ligger därför som en tillkommande rad Konjunktur och prognoser Kommunsektorn står inför stora verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar. Utvecklingen går nu in i ett skede som innebär att kostnaderna för demografin ökar snabbare än intäkterna. Detta kräver ett nytt synsätt på kommunal välfärd och en rad åtgärder från stat, kommuner och landsting. Den framtida kraftiga ökningen av det demografiska trycket har tidigare förväntats komma efter 2020, och framförallt till följd av många fler äldre, vilket främst skulle påverka äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Den demografiska dramatiken har dock tidigarelagts, genom den starkt ökande befolkningen. Det har främst med den historiskt stora flyktinginvandringen att göra, men är också en följd av ett ökat barnafödande. Skatteunderlaget räcker inte för att möta de ökade kraven. Kostnadsökningarna kommer att tillta, samtidigt som intäkterna ökar långsammare. Det är därför nödvändigt att redan nu ha ett starkt fokus på åtgärder som kan bromsa kostnadsutvecklingen. Det finns ingen enskild lösning utan det kommer krävas en rad åtgärder under lång tid. En ökad skattekraft genom att fler kommer i arbete är utan tvekan den viktigaste grundförutsättningen för att bättre kunna finansiera välfärdstjänsterna. Om stora skattehöjningar ska undvikas behöver kommunen fortsätta att effektivisera sina verksamheter, förändra arbetssätt och tillämpa ny kunskap och teknik. Nationella nyckeltal 2016 2017 2018 2019 2020 Arbetslöshet 6,8 % 6,3 % 6,4 % 6,5 % 6,6 % Inflationstakt KPIF* 1,3 % 1,8 % 2,0 % 2,1 % 2,0 % BNP 3,5 % 2,5 % 2,0 % 2,2 % 2,7 % *KPIF konsumentprisindex med fast ränta är ett mått på underliggande inflation och syftar till att ta bort effekten av förändrade räntesatser från KPI

17(48) Nynäshamns kommuns befolkningsutveckling Nynäshamns kommun tog under våren 2016 fram en befolkningsprognos för åren 2016-2025. I början av 2016 uppgick kommunens befolkning till 27 500 personer. Vid utgången av 2025 beräknas befolkningen uppgå till 30 500 personer, det innebär en ökning med totalt 3 000 invånare under prognosperioden. Den prognostiserade befolkningsökningen är kopplad till antalet nya bostäder som planeras i kommunen. Det tillsammans med oroligheter i omvärlden och i framtida flyktingströmmar gör att prognosen i ett längre tidsperspektiv bör tolkas med försiktighet. Nynäshamns kommuns befolkningsökning 2015 samt prognos över befolkningsutvecklingen år 2016-2025 Nynäshamns kommun har i likhet med övriga riket en åldrande befolkning. Antalet invånare som är i yrkesverksam ålder minskar succesivt i relation till antalet äldre och barn och unga, det gör att försörjningskvoten ökar. En annan strukturell förändring är att antalet äldre inom några år blir fler än antalet barn och unga. Efterfrågan på olika former av samhällstjänster varierar över tid efter invånarnas ålder. Ur planeringssynpunkt är det viktigt att känna till åldersstrukturen eftersom den påverkar det framtida behovet av samhällstjänster. I Nynäshamns kommun utmärker sig tre åldersgrupper eftersom invånarantalet är högre i dem jämfört med kommunens övriga åldersgrupper. De tre åldersgrupperna består av de stora födelsekullarna på 90-talet, invånare födda i slutet av 60- talet och i början av 70- talet (variera dock inom spannet), samt de stora födelsekullarna från 40-talet. Under prognosperioden kommer antalet invånare i de tre grupperna fortsätta vara högre jämfört med övriga åldersgrupper, men skillnaderna kommer att jämnas ut något. Befolkningsökningen under perioden kommer främst att ske inom förskola/skola och bland invånare över 75 år.

18(48) Kostnadsutveckling och volymförändringar Bedömningen är att kommunens skatter och statsbidrag kommer att uppgå till 1 425 miljoner kronor år 2017. Kostnadsökningen i budgeten för 2017 har beräknats för, arbetskraftskostnader till 3,0 % samt övriga kostnader till 2,0 %. Påslaget är gjort utifrån SKL:s rekommendationer. Kommunbidragsfördelningen 2017 Utgångspunkten för kommunbidragsfördelningen 2017 är Mål och budget för år 2016, som fullmäktige beslutade om i november 2015. Verksamhetsförändringarna inarbetade i budget 2016 ligger fast för kommande planeringsperiod. Förändringar enligt beslut i tertialrapport 1 2016 har beaktats i budgeten för 2017. Det innebär att förändringar som har effekt på kommande år ligger kvar medan förändringar som enbart gäller för innevarande budgetår tas bort. Mål och budget oktober 2016 Justerad budget 2016 Pris/ personal Volym Vsh förändring Förslag 2017 Kommunstyrelsen 135,1 2,7 13,5 149,1 Mark och exploatering 9,0-2,0 7,0 Barn- och utbildningsnämnden 594,5 11,8 6,6 12,3 625,3 Kultur- och fritidsnämnden 50,0 1,0-2,6 45,8 Socialnämnden 460,5 9,1 5,3 1,6 476,5 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 59,0 1,1 3,1 59,9 Summa nämnder 1 308,1 32,3 11,9 27,8 1 363,7 Finansförvaltningen 29,0-2,0 27,0 Budgeterat resultat 20,0 20,0 Personalkostnad 1 % (centralt) 0,0 7,0 7,0 Kommunstyrelsens reserv 6,2 7,4 Summa kommun 1 363,3 1 425,0 Vatten och avlopp inom Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden är helt taxefinansierad och finns ej med i tabellen. Kommunstyrelsens reserv Med hänvisning till vissa osäkerhetsfaktorer, som exempelvis befolkningsutveckling och volymförändringar 2017, kommer 7,4 miljoner kronor inte att fördelas ut. Reserven läggs under kommunstyrelsen och beaktas under kommande budgetår. Exempel på osäkra kostnader är evakueringskostnader av förskolor, eventuell permanentning av Tema fritids och socialnämndens kostnadsökningar på grund av Försäkringskassans förändrade bedömningar av personlig assistans. En annan osäkerhet är förändringarna i ersättningssystemet för ensamkommande flyktingbarn och andra flyktinggrupper.

19(48) Uppräkning av pris- och personalkostnad Arbetskraftskostnaderna för respektive nämnd är uppräknade med 2,0 % och övriga kostnader med 2,0 %. Detta är gjort utifrån SKL:s rekommendationer och proportionerligt utifrån nämndernas respektive andel av personalkostnader och övriga kostnader. 1 % av arbetskraftskostnader är inte utlagt på nämnderna utan avsatta för gemensamma åtgärder i kommunens lönebildningsprocess. Budgeten för lönebildningsprocessen är på 7 mnkr och är placerad centralt. Personalomkostnadspålägget kommer 2017 att vara oförändrat. Volymförändringar Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden har kompenserats utifrån kommunens befolkningsprognos 2016. Hyresförändringar Utifrån Nynäshamns kommuns hyresmodell sker en justering mellan förvaltningar inför budgetår baserat på tillkommande eller avgående fastigheter, avskrivningar och förändringar i ansvaret för fastigheten. Hyresnivån justeras även utifrån självkostnad för fastigheten. Förändringar som påverkar 2017 års budget: 2016 2017 Skillnad Kompensation i resursfördelningen Justering Socialnämnden 32 343 33 033 690 754-63 Barn och utbildningsnämnden 61 032 67 799 6 767 1 422 5 344 Kultur och fritidsnämnden 21 470 18 978-2 493 500-2 993 Miljö och samhällsbyggnadsnämnden 3 358 3 742 384 78 306 Kommunstyrelsen 3 073 2 907-166 72-238 Nämndhuset 5 702 6 224 522 133 389 Totalt 126 978 132 682 5 704 2 959 2 746 Framförallt är det två nämnder som berörs: Barn- och utbildningsnämnden erhåller kompensation för framförallt inhyrning av moduler för förskola men även viss upprustning av skolor. För Kultur- och fritidsnämnden förändras nämndbidraget nedåt pga. av minskade kostnader för avskrivningar. Mellan dessa nämnder har hyror även justerats pga. nyttjande t.ex. ishallen som barn och utbildningsnämnden har 36 % av och kultur och fritidsnämnden resterande. I båda fallen är det både intäkter och kostnader som tillkommer eller försvinner. Kvarvarande total hyreskostnadsökning justeras via kommunstyrelsens reserv. Verksamhetsförändringar Respektive nämnd har föreslagit verksamhetsförändringar. I förarbetet till Mål och budget har dessa beaktats och delar lyfts in i föreslagen budgetram. Barn- och utbildningsnämnden Nämnden kommer 2017 införa ett nytt resursfördelningssystem. Förändringarna tar fasta på Skolinspektionens kritik och möter kraven i skollagstiftningen. Resursfördelningssystemet ska implementeras under budgetåret 2017. Barn- och utbildningsnämndens resursfördelningsram utökas därför med 10 miljoner kronor och innebär en satsning på stöd inom skolan bland annat genom utökat

20(48) individuellt stöd som särskilda undervisningsgrupper. Men även utvecklat språkstöd samt en satsning på psykolog och utvecklingslärare. Barn- och utbildningsnämnden erhåller också 2,5 miljoner kronor för en satsning på minskade barngrupper inom förskolan. Planeringen innebär en minskning med genomsnitt ett barn per avdelning inom kommunen. Satsningen finansieras delvis med statsbidrag. Totalt 12,5 miljoner kronor Enligt beslut i kommunfullmäktige i december 2015 beslutades att överföra det övergripande ansvaret för kommunens sommarjobb från barn- och utbildningsnämnden till kommunstyrelsen fr o m 1 januari 2016. Kommunfullmäktige beslöt även att överföra budgetanslaget för kommunens sommarjobb med 5,5 mnkr från barn- och utbildningsnamnden till kommunstyrelsen. I budget 2017 genomförs en budgetsjustering för båda nämnderna. Totalt överförs 5,5 miljoner kronor från barn- och utbildningsnämnden till kommunstyrelsen. Socialnämnden Nämnden genomför en särskild satsning på uppdragsutbildning motsvarande omvårdnadsprogramet med 0,3 miljoner kronor. Satsningen är en del av integrationen av nyanlända och avser utbildning med 24 platser under 2 terminer. Socialnämnden erhöll ett utökat nämndbidrag i samband med tertialrapport 1 2016 för lönesatsningen i det centrala avtalet för undersköterskor. Nämnden kompenseras med 0,5 miljoner kronor för helårseffekten av avtalet. Den treåriga satsningen på socialsekreterare fortsätter, avsatt medel per år är 0,8 miljoner kronor. Totalt 1,6 miljoner kronor Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Nämnden har beslutat om en skötselplan som visar vad stadsmiljöavdelningen bör utföra avseende den yttre miljön. Förvaltningen får en utökning av kommunbidraget med 2,5 miljoner för att höja nivån på renhållningen och grönyteskötseln i kommunen. I samband med framtagande av detaljplaner med anledning av VAutvecklingsplanen tillskjuts 0,5 miljoner kronor för planarbeten. Kostnaden är initial och kommer med tiden att finansieras genom bygglovsavgifter. Enligt tidigare beslut (mål och budget 2013) utlovades en utökning med 35 % inom fixartjänsten för funktionshindrade under 65 år. Utökningen kostnadsberäknas till 0,2 miljoner kronor och miljö- och samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att genomföra förändringen. Totalt 3,2 miljoner kronor

21(48) Enligt beslut i samband med miljö och samhällsbyggnadsnämndens utredning gällande fastighetsavdelningen beslutades att ansvaret för skogsförvaltningen. Ansvaret och resursen för förvaltningen förs över till kommunstyrelsen. Totalt 0,4 miljoner kronor Kultur och fritidsnämnden En aviserad höjning med 0,25 miljoner kronor för serviceavtalet avseende vaktmästartjänster, främst för Kvarnängens IP, ishall och simhall. Nämnden kommer att se över interndebiteringarna och taxorna i anläggningar, men bedömer att det kan bli svårt att hämta hem hela höjningen inför 2017. Nynäshamns Kommun deltar under 2017 tillsammans med 115 av Sveriges kommuner i en gemensam upphandling av ett nytt boknings- och bidragssystem, som ersätter det gamla. Förändringen ska effektivisera och modernisera bokningsoch bidragshanteringen Kostnad för 2017 ca 0,1 mnkr. Total kostnad 0,35 miljoner kronor Kommunstyrelsen Kommunförbund, gemensamma nämnder får en uppräkning med 2,0 miljoner kronor som finansierar Nynäshamns kostnader för gemensamma tjänster. Ökat antal godemän för barn och ungdomar under 18 år innebär högre kostnader för överförmyndarnämnden. En satsning med fyra tjänster genomförs på upphandlingsnämnden utifrån att efterfrågan på upphandlingar ökar genom att verksamheterna och regionen växer och genererar mer och oftare större investeringsprojekt. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige erhåller en satsning på 0,75 miljoner kronor. Det är framförallt en kvalitetshöjning med att digitalisera kommunfullmäktige genom ett digitalt system för möten. Kommunen börjar även med förberedelserna för val 2018. Valnämnden tillsammans med berörda tjänstemän kommer att påbörja arbetet för att öka valdeltagandet. Kommunstyrelseförvaltningen erhåller en utökning med 2,9 miljoner kronor. Stödfunktionerna utökas med 2,0 miljoner kronor utifrån nämndernas efterfrågan bland annat genom att öka ekonomistödet till barn- och utbildningsnämnden och stöd i arbetsgivarfrågor. De kommungemensamma systemen utvecklas, till en kostnad av 0,3 miljoner kronor. Kommunhusets gym är i dag välbesökt men utrustningen är uttjänt och en satsning på gymmet genomförs med 0,1 miljoner kronor. Förvaltningen tillförs även utredningsmedel med 0,5 miljoner kronor för kommunövergripande utredningar. Kontaktcenter planeras att starta i början av 2017. Medel för att finansiera delar av driften har varit en del av kommunstyrelsen reserv under 2016. Inför 2017 flyttas 1,6 miljoner kronor över till kommunstyrelsen för kontakcentrets finansiering. Total kostnad 7,3 miljoner kronor

22(48) Investeringar 2017 2020 En investeringsplan är framtagen för perioden. Nynäshamns kommun kommer att gå in i en investeringstung period genom att ett antal verksamhetslokaler behöver åtgärdas alternativt ersättas samt att genom den ökade befolkningen behöver verksamhetslokaler nyanskaffas. Utrymme för investeringar är utan nya lån ca 90 miljoner kronor per år vid ett resultat för kommunen på 2 %. Högre investeringsnivåer behöver finansieras genom effektivisering i verksamheterna. Från Prognos Nämnd tidigare 2017 2018 2019 2020 år Kommunstyrelsen 8,5 6,3 4,0 5,0 0 0 Barn- och utbildningsnämnden 8,1 6,0 7,3 7,3 7,3 7,3 Kultur- och fritidsnämnden 0,3 0,3 0,85 0,3 0,3 0,3 Socialnämnden 5,6 5,6 2,5 2,5 2,5 2,5 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden exkl. VA och 38,8 38,8 29,0 20,0 20,0 20,0 fastighet Fastighets- och serviceavdelningen 245,2 158,7 65,0 120,0 125,0 115,0 - Förskola 50,0 50,0 5,0 30,0 5,0 25,0 - Skola 0 0 0 10,0 40,0 -Vård och omsorgsboende 0 10,0 40,0 50,0 0 - LSS bostäder 0 0 0 10,0 0 - Hyresgästanpassningar 0 20,0 20,0 20,0 20,0 - Reinvesteringar och Underhåll 80,9 64,6 30,0 30,0 30,0 30,0 - Övrigt 39,3 25,9 0 0 0 0 - Energi- och miljöinvesteringar 75,0 18,2 0 0 0 0 Vatten och avlopp 21,5 21,5 15,0 15,0 15,0 15,0 SUMMA 328,0 237,2 123,6 170,1 170,1 160,1 VA-utbyggnad (med anledning av VA-plan) Beskrivning av investeringsobjekt 18,0 18,0 4,6 19,0 76,0 90,0 Kommunstyrelsen erhåller 1,0 miljoner kronor i ytterligare 1 år för upphandling av ekonomisystem samt 2,0 miljoner kronor för projekt E-arkiv. Med början 2017 avsätts 1,0 mnkr för planering av en upphandling för IT-drift för kommunen, totalt 5,0 miljoner kronor. Barn- och utbildningsnämnden erhåller 7,3 miljoner kronor per år. Av det går 2,2 miljoner kronor till fortsatta IT-investeringar enligt den framtagna ITstrategin. Övriga investeringsmedel går till reinvesteringar inom skola och förskola.

23(48) Kultur- och fritidsnämnden erhåller 0,85 mnkr för 2017 för utbyte av registreringssystem i biblioteket samt upprustning av idrottsmaterial i hallarna. Övrig period erhåller nämnden 0,3 miljoner per år som för reinvesteringar. Socialnämnden får 2,5 miljoner kronor per år. Av dessa går en miljon kronor till arbetsmiljöåtgärder, en miljon kronor till IT-investeringar och 0,5 miljoner kronor till inventarier. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har totalt ansvar för den största andelen av investeringsbudgeten, totalt 109 miljoner kronor för år 2017. Därefter ökar behoven utifrån fastighetsrelaterade investeringsbehov. 15 miljoner kronor per år går till VA-verksamheten för bland annat investeringar för fortsatt utbyggnad av kommunens vatten- och avloppsledningsnät. VAutbyggnaden utifrån VA-planen är beaktad i investeringsplanen från och med 2017. Av miljö- och samhällsbyggnadsnämndens investeringsmedel går 70 miljoner kronor, för år 2017, fastighetsavdelningen. Den större delen för 2017 är reinvesteringar och underhåll på kommunens verksamhetsfastigheter samt påbörjad projektering för vård och omsorgsboende. Investeringsmedel för reinvesteringar och underhåll är kopplat till budgetåret och ska finansieras genom årets avskrivningar. Inom fastighetsområdet planeras två nya förskolor i Nynäshamns tätort under perioden. Inom gatuområdet planeras främst Nynäsvägen etapp 3 att genomföras. Under perioden kommer insatser inom Ösmo vägnät att genomföras i flera etapper. Vidare krävs fem miljoner för att slutföra Ösmolyftet under 2017. Under 2017 kommer Svandammsparken att rustas liksom lekplatserna på Heimdal och Höjdgatan. Gästhamnen har mest löpande reinvesteringar under perioden, framför allt för underhåll av befintliga anläggningar för båtlivet. En större satsning genomförs 2017 och avser utbyte av hela Fiskebryggan. VA-planen Genomförandet av VA-utvecklingsplanen har inletts. Under 2017 sker projektering och själva genomförandet startar 2018 vid Älgviken till Solsa samt Östra Segersäng. Under 2019-2020 inleds utbyggnaderna till Oxnö samt till Landfjärden. Exploateringar Under 2017-2020 pågår exploateringar för såväl bostäder som verksamheter. Exploateringsobjekten återfinns till största delen inom Nynäshamns tätort. Redan påbörjade projekt som fortsätter/avslutas är Telegrafen/Vaktberget, Västra Segersäng, Källberga, gästhamnsområdet, kvarteret Järnvägsparken och Kalvö verksamhetsområde. Nyexploatering inom norra Landfjärden beräknas starta under planeringsperioden.

24(48) Taxor och avgifter Beslut om ändringar av taxor och avgifter tas i samband med Mål och budgetbeslutet på kommunfullmäktiges sammanträde i november. Internpriser 2017 För 2017 föreslås följande internpriser Förändringar av internhyrorna kommer att ske för 2017, bland annat med anledning av färdigställda ombyggnationer. Förändringar av hyreskostnader för verksamhetslokaler beaktas i kommunbidragsfördelningen enligt rubriken hyresförändringar. Städkostnaderna ökar med maximalt 2,3 %. Fordonshyrorna ökar med maximalt 2,0 %. Priset för administrativa datorer ökar med 1,2 % till 30 000 kronor/arbetsplats. För alla användare debiteras 1 000 kronor per användarkonto. Bemanningscentrums timpris ökar med 3,0 % till 240,20 kronor/timme.

25(48) Resultat- och balansräkning RESULTATRÄKNING, MNKR Prognos 2016 enl T2 2017 2018 2019 2020 Verksamhetens intäkter 309 315 321 328 334 Verksamhetens kostnader -1 573-1 643-1 679-1 733-1 789 Avskrivningar -52-53 -56-59 -61 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -1 316-1 381-1 414-1 464-1 515 Skatteintäkter 1 128 1 189 1 223 1 269 1 319 Generella statsbidrag, skatteutjämning 227 236 235 239 241 Finansiella intäkter 8 3 3 3 3 Finansiella kostnader -11-27 -27-27 -27 RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO 36 20 20 20 20 PERIODENS RESULTAT 36 20 20 20 20 BALANSRÄKNING, MNKR Prognos 2016 enl T2 2017 2018 2019 2020 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Summa materiella anläggningstillgångar 1 282 1 352 1 466 1 578 1 677 Finansiella anläggningstillgångar 335 325 315 305 295 Summa anläggningstillgångar 1 616 1 677 1 781 1 882 1 971 Omsättningstillgångar Summa omsättningstillgångar 363 350 350 350 350 Kassa och bank 64 50 50 50 50 Summa omsättningstillgångar 427 400 400 400 400 SUMMA TILLGÅNGAR 2 043 2 077 2 181 2 282 2 371 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 741 761 781 801 821 därav: årets resultat 36 20 20 20 20 Summa Eget kapital 741 761 781 801 821 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 159 156 168 180 193 Summa avsättningar 159 156 168 180 193 Skulder Långfristiga skulder 927 981 1 063 1 142 1 208 Kortfristiga skulder 216 179 169 159 149 Summa skulder 1 143 1 160 1 228 1 301 1 357 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 043 2 077 2 181 2 282 2 371

26(48) Kommunstyrelse och nämnder Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen omfattar verksamheterna: Kommunfullmäktige och kommunstyrelse Kommunstyrelseförvaltning Mark och exploatering Kommunalförbund, gemensamma nämnder, avgifter med mera Kommunfullmäktige och kommunstyrelse Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen omfattar: Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Revision Valnämnd Kommunstyrelsens landsbygdsutskott har uppdraget att utarbeta ett Landsbygdsprogram som ska vara klart under mandatperioden 2015-2018. Avsikten är att belysa landsbygdens villkor och beskriva hur kommunen strategiskt ska utveckla landsbygden i kommunen. Efter en kartläggning och samråd med olika intressenter på landsbygden har utskottet bedömt att inriktningen för det fortsatta arbetet bör vara att utgöra ett tydligt stöd till lokala initiativ till utvecklingsprojekt. Flera projekt har redan påbörjats med hjälp av utskottets projektledare. De delar som kvarstår utifrån utskottets uppdrag kommer att arbetas in i kommunens översiktsplan för att ge en helhetssyn över förutsättningarna för landsbygden inom kommunen. Arbetet med att planera och upphandla ett system för att digitalisering av kommunfullmäktiges möteshantering kommer genomföras under planeringsperioden. Kommunen börjar även med förberedelserna inför val 2018. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen är kommunstyrelsens ledningsorgan och ska i den rollen: Leda och följa upp kommunens övergripande styrning av verksamhet och ekonomi. Samordna, styra, utveckla och följa upp kommunövergripande strategiska processer; näringsliv, samhällsplanering, exploatering, kommunikation, marknadsföring, besöksnäring, internationella frågor, folkhälsofrågor, frågor om trygghet och säkerhet, medborgarservice med flera. Samordna, styra, utveckla och följa upp kommunövergripande stödprocesser; ekonomi, upphandling, personal, kommunikation, marknadsföring, IT, telefoni, juridik, ärende- och dokumenthantering. Kommunstyrelseförvaltningen utgör också kanslifunktion för kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och valnämnden.

27(48) Det är kommunallagen och kommunstyrelsens reglemente som anger uppdrag och ram för kommunstyrelseförvaltningens verksamhet. Kommunstyrelseförvaltningen ska fortsätta arbetet med utvecklingen tillsammans med övriga förvaltningar att utveckla kommunledningens roll, samt verksamheternas utveckling. Kommunorganisationen ska även fortsätta utvecklingen att leverera en än bättre service och en rättssäker myndighetsutövning till kommunens invånare och näringsliv. Arbetet med att utveckla tydliga strukturer och rutiner för styrning, stöd och uppföljning av resultat fortsätter. En viktig del är utvecklingen av kommunens styrsystem. Den politiska styrningen genom kommunfullmäktiges Mål och budget ska än tydligare kopplas ihop med nämndernas verksamhetsplaner. Det syftar även till att effektivisera de gemensamma, kommunövergripande processerna och tydligare beskriva effekterna av planerade och genomförda åtgärder. Nynäshamn har stora möjligheter att vara en eftertraktad plats att bo, leva och verka i. Men det krävs fortsatta insatser och utvecklingsarbete inom hela kommunorganisationen. Nynäshamns platsvarumärke är utgångspunkt för arbetet med att marknadsföra och stärka bilden av Nynäshamn både för presumtiva invånare och företagare. Arbetet med att öka kommunens attraktivitet är även beroende av andra tillväxtfrämjande arbeten. Viktigt är att få ett övergripande samspel mellan näringslivs- och kommunikationsfrågor. Insatser och aktiviteter kommer att göras både internt i organisationen och ut mot olika målgrupper. Kommunens näringslivsstrategi tillsammans med besöksnäringsstrategin är utgångspunkt för vilka insatser som ska genomföras för att främja näringslivsutvecklingen, dels inom kommunorganisationen och i samverkan med näringslivets aktörer och även i samverkan med andra kommuner. När byggandet av Stockholm Norvik hamn nu startat ser vi ett starkt ökat intresse såväl hos företag, som vill etablera sig här, som aktörer inom bostadsmarknaden och kommersiell service. Kommunstyrelseförvaltningen medverkar i arbetet med personalresurser och utredningsinsatser för kommunens del. Viktigt är även att samordna hela kommunorganisationens arbete kopplat till hamnen. Men det behövs även ett proaktivt näringslivsarbete och planeringsarbete för att kommunens företagare kan dra nytta av hamnetableringen. Nynäshamn växer och kommunen behöver ha en rullande strategisk planering för bostadsbyggande och kommunal service. Ett viktigt verktyg för det är arbetet med ett Bostadsförsörjningsprogram och en strategisk lokalförsörjningsplan för verksamheterna. Under mandatperioden kommer även översiktsplanen aktualitetprövas och revideras. Kommunstyrelseförvaltningens roll att både stödja och driva utveckling i hela kommunorganisationen ställer stora krav på förvaltningen. Behoven av stöd i verksamhetsförvaltningarna är stort. Framförallt gäller det inom arbetsgivar-,

28(48) ekonomi- och IT-området. Behovet är även stort att fortsatt driva utvecklingen inom våra ansvarsområden för att skapa förutsättningarna för en effektiv och professionell kommunorganisation. Kommunstyrelseförvaltningen erhåller en utökning med 2,9 miljoner kronor. Stödfunktionerna utökas med 2,0 miljoner kronor utifrån nämndernas efterfrågan bland annat genom att öka ekonomistödet till barn- och utbildningsnämnden och stöd i arbetsgivarfrågor. De kommungemensamma IT-systemen utvecklas, till en kostnad av 0,3 miljoner kronor. Kommunhusets gym är i dag välbesökt men utrustningen är uttjänt och en satsning på gymmet genomförs med 0,1 miljoner kronor. Förvaltningen tillförs även utredningsmedel med 0,5 miljoner kronor för kommunövergripande utredningar. Den gemensamma värdegrunden för hela organisationen är en viktig utgångspunkt för att bygga en sund och tydlig organisationskultur. Syftet är att skapa förutsättningarna till en effektiv och serviceinriktad organisation för våra kommuninvånare och företag, samt ett bra arbetsklimat internt i organisationen. Kommunikation är viktiga verktyg för att sätta bilden av Nynäshamn. Arbetet fortsätter att utveckla kommunens kommunikation och information, både internt och externt. Även där behöver förvaltningarna stöd från kommunstyrelseförvaltningen, men framförallt säkerställa att det finns resurser för eget arbete med att kommunicera. Under de senaste åren har vi fokuserat på chefernas roll och uppdrag i kommunen. Utgångspunkten är att bra ledarskap på alla nivåer i organisationen är en central fråga för att nå kvalitet i våra verksamheter och bra arbetsmiljö för våra medarbetare. För att våra chefer ska ha möjlighet att klara av sina komplexa uppdrag behöver de olika former av stöd och utvecklingsinsatser. Det påbörjade arbetet med att stödja och utveckla kommunens samtliga chefer genom det pågående chefs- och ledarutvecklingsprogrammet kommer att fortsätta under planeringsperioden. Målsättningen är att samtliga kommunens chefer ska ha genomgått det inom 3 år. Sjukfrånvaron har under de senaste åren fortsatt att öka i kommunen och i samhället i övrigt. Det är de långa sjukskrivningarna som ökar och ökningarna sker mest inom de psykiska diagnoserna, vilket är mycket oroande. Utöver de insatser som redan görs både generellt och individuellt kommer arbetet med att ta fram olika arbetssätt genom Strategi för ett friskt arbetsliv att fortsätta under planeringsperioden. Bemanningscentrums uppdrag är att bemanna kortidsvikarier inom delar av barnoch utbildningsnämnden och socialnämndens verksamheter. Det har blivit allt svårare att rekrytera och behålla personal, samtidigt som högre krav ställs från verksamheterna avseende kompetens och kvalifikationer. Dessutom har tendensen varit att alltfler av medarbetarna i bemanningscentrums pool rekryteras till fasta tjänster inom barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Det är positivt att verksamheterna på detta sätt snabbt kan rekrytera kvalificerade medarbetare. Men det innebär samtidigt att det uppstår vakanser i bemanningspoolen, vilket drabbar verksamheterna genom att det är svårigheter att bemanna korttidsvikarier.