Förändrade utsikter. Rädda Barnens verksamhetsberättelse med årsredovisning 2004

Förändrade utsikter Rädda Barnens verksamhetsberättelse med årsredovisning 2004

Innehåll 4 Förord 6 Det här är Rädda Barnen 8 Förändrade utsikter under 2004 10 Rädda Barnen i Sverige och världen 13 International Save the Children Alliance Vår vision är en värld där alla barns rättigheter är tillgodosedda. Det är en värld där varje barn uppskattas och respekteras, där alla barn har inflytande och där alla barn har möjligheter och framtidstro. 14 Exempel på vårt arbete i Sverige 16 Exempel på vårt arbete i världen 20 Medlemmar som förändrar 22 Insamling som ger resultat 23 Ekonomi i sammanfattning 24 Rädda Barnens kommunikation Årsredovisning 2004 26 Styrelsen 27 Förvaltningsberättelse 32 Resultaträkning 33 Balansräkning 34 Kassaflödesanalys 35 Noter 43 Bilagor 45 Revisionsberättelse 46 Stöd Rädda Barnens arbete

4 Förord Rädda Bar Världens politiska ledare blundar Fakta om barn i världen 2004 Omkring hälften av världens 2,2 miljarder barn lever i fattigdom. Varje dag dör omkring 29 000 barn under fem år i världen. Dödsfall som kunde ha förhindrats med bättre sjukvård, tillgång till rent dricksvatten och tillräckligt med mat. 121 miljoner barn i grundskoleåldern går inte i skolan. Varje år utsätts 1,2 miljoner barn för trafficking. Varje år utnyttjas 2 miljoner barn sexuellt för kommersiella syften. Över 300 miljoner barn nås inte av information eftersom de saknar tillgång till teve, radio, telefon eller tidningar. Antalet barn som förlorar sina föräldrar på grund av aids ökar hela tiden. År 2010 beräknas över 18 miljoner barn i Afrika ha mist en eller två föräldrar. 400 miljoner barn har inte tillgång till rent vatten. 270 miljoner barn saknar tillgång till hälsovård. 180 miljoner barn beräknas vara utsatta för den svåraste formen av barnarbete. Källa: The state of the world s children 2005, Unicef 2004 var det femton år sedan FN:s generalförsamling antog konventionen om barnets rättigheter. Därefter har världens alla länder, utom två, åtagit sig att följa konventionen. Avspeglade 2004 års verklighet det åtagandet? Tyvärr måste vi svara nej på den frågan. Det gäller det globala perspektivet såväl som det svenska. Allt oftare görs barn till den direkta måltavlan för terror och våld. Det var terroraktionen i Beslan i Nordossetien, då en hel skola togs som gisslan, ett fruktansvärt exempel på. I Darfur-regionen i Sudan är katastrofen ständigt närvarande. Världens politiska ledare blundar. Där fortsatte vi under 2004 arbetet för barnen. Det innebär att återförena barn och föräldrar som kommit från varandra under flykten, att bygga och hålla skolor igång och att se till att det finns lärare och material. Svenska politikers och myndigheters oacceptabla agerande i förhållande till flyktingbarn är ett (av flera) uttryck för att konventionen inte heller i Sverige alltid har fått genomslag i praktiken. Genom vårt omfattande arbete i Sverige och i världen får vi dagligen så många bevis på den kraft och förmåga barn har att hantera svåra situationer, om vi vuxna ger dem rätt verktyg: Mot alla odds tar sig barn och unga ur en tillvaro med droger och kriminalitet Arbetande barn hävdar och får sina rättigheter respekterade Barn med funktionshinder protesterar mot omvärldens diskriminering Flickor kräver sin rätt till utbildning. Jag känner stolthet och glädje, som ordförande för Rädda Barnen, över det vi var med om att skapa under 2004. Ändå frågar jag mig varför alla dessa goda exempel så ofta förblir just exempel och så sällan leder till strukturella förändringar av ett samhälle? Politiker och myndigheter talar mycket om Barnkonventionen, men handlingarna uteblir. Det är ett svek mot barnen. Det är vår skyldighet som barnrättsorganisation att tydliggöra detta och att arbeta ännu hårdare för en förändring. Vårt årsmöte 2004 antog en verksamhetsinriktning som innebär att Rädda Barnen ska intensifiera och utöka arbetet i Afrika. Det gör vi samtidigt som vi fullföljer det åtagande vi gjort i samband med flodvågskatastrofen. 2004 kommer alltid att förknippas med tsunami, ett ord som många aldrig hade hört förut. Flodvågen lämnade ofattbart lidande efter sig. Barn förlorade sina föräldrar och föräldrar sina barn. Människors hela tillvaro slogs sönder. Hjälpen till barnen att bearbeta det fruktansvärda som hänt måste finnas länge och vara kvalificerad. Vårt arbete är långsiktigt och uthålligt. När de mediala strålkastarna slocknar stannar vi kvar. Tsunamin tycks ha fött en ny insikt i samhället och en vilja att ge barn det stöd de behöver. Nu blir det viktigt att arbeta för att den insikten ska gälla alla utsatta barn, de som lever i krig och konflikter likaväl som de som utsätts för våld och övergrepp här i Sverige. År 2004 blev vi drygt 1000 medlemmar fler i Rädda Barnen! Härligt, vi är nu 83 490. Till alla nya och gamla medlemmar vill jag säga, tack för det gångna året. Tack för det tålmodiga, långsiktiga engagemanget och tack för den otåliga, intensiva aktiviteten. Nu går vi vidare. Annika Åhnberg Ordförande

Förord 5 nen behövs! Förtroendet för Rädda Barnen fortsätter att öka 2004 slutade i sorg och förödelse, efter flodvågskatastrofen i Asien som inträffade på annandagen och drabbade hundratusentals människor världen över. Jag vill tro att katastrofen knutit människor i de drabbade länderna närmare varandra, att den fått oss att inse att vi alla sörjer starkt, men uttrycken och förutsättningarna att återskapa ett värdigt liv skiljer sig åt. Rädda Barnen fyller sin roll, både bland dem som behöver vårt stöd och dem som vill stödja vårt arbete. Rädda Barnen och våra systerorganisationer inom International Save the Children Alliance (Alliansen) har sedan många år verksamhet i flera av de värst drabbade länderna i Asien. Därför gick det snabbt att få igång katastrofarbetet på plats. Ett nytt och stort samarbete växer nu fram, helt i linje med Alliansens beslut om en långsiktig framtidsstrategi som fattades under 2004. I Sverige öppnade vi en kristelefon och mejl för de barn och anhöriga som drabbats av katastrofen i Asien. Vi skickade även våra barnpsykologer till Thailand, för att delta i räddningsarbetet på plats. Vi genomförde seminarier för skolpersonal och startade sorggrupper för barn. Medkänslan med de drabbade växte för var dag rapporteringen rullade i media. Aldrig tidigare har vi på kort tid fått in så mycket pengar till vårt arbete. I skrivande stund, mars 2005, har vi samlat in närmare 120 miljoner kronor till katastrofen, varav en betydande del kommer från företag. Vår förhoppning är naturligtvis att svenska folkets engagemang ska sträcka sig till andra delar av världen och till andra katastrofer, konflikter och problem. För Rädda Barnen gäller det att fortsätta att sprida kunskap och engagera, inte minst kring situationen i Afrika. Vilket också betonas i den treåriga verksamhetsinriktning som årsmötet 2004 beslutade om. Under det gångna året har Elfenbenskusten och Sudan varit i fokus. I Darfur, i västra Sudan, startade vi bland annat ett omfattande program för utbildning och skydd för barn. Arbetet med att stoppa våld mot barn fortsatte både i Sverige och internationellt. Vi har framförallt kämpat mot aga och misshandel, sexuella övergrepp och väpnat våld mellan unga. I verksamhetsinriktningen är våld och övergrepp mot barn ett av tre huvudteman. De andra två är utbildning för alla och barns rätt till vuxenstöd. Under 2004 har vi fortsatt att uppmärksamma de palestinska barnens situation. Vi har utövat påtryckningar för att barn inte ska sättas i fängelse och för att de som trots allt fängslas ska få sina rättigheter tillgodosedda. I Sverige kämpar vi just nu hårt för barn som söker asyl i vårt land, framför allt barn i apatiskt tillstånd. Under året avslutade vi det operativa arbetet med Rädda Barnens Hotline, där vi aktivt bekämpat spridningen av barnpornografi på nätet. Det innebär inte att vi ger upp kampen mot barnpornografi tvärtom men vi använder nu fem års erfarenheter för att mer intensivt påverka politiker, myndigheter och inte minst Internetindustrin. Vi kommer också att samverka inom Alliansen för att begränsa spridningen av barnpornografi på nätet. Under 2004 var våra intäkter fortsatt stabila och våra kostnader för insamling och administration minskade. För Rädda Barnen är det viktigt att pengar används enligt givarens önskemål och så effektivt som möjligt. En kostnadsmedveten organisation är en förutsättning för detta. Vårt arbete att nå dit fortsätter med obruten kraft. Som ett led i det arbetet flyttar huvudkontoret från Stockholms innerstad till mindre och mer ändamålsenliga lokaler i Sundbybergs kommun. Tanken är att vi även ska utveckla nya sätt att arbeta tillsammans och därigenom öka vår trivsel. Ett annat viktigt mål för perioden har varit att minska sjukfrånvaron och vi kan glädjande nog se att sjukfrånvaron sjönk kraftigt. Det gångna året visar tydligare än någonsin att solidariteten och ansvarskänslan är stor hos oss medborgare. Det ser vi inte minst i ett växande antal medlemmar och givare. Glädjande är också att kännedomen om, och förtroendet för, Rädda Barnen fortsätter att öka. Jag hoppas att det stora stöd som hundratusentals människor visar oss gör att vi kan fortsätta växa till en ännu starkare internationell aktör för barns rättigheter. Charlotte Petri Gornitzka Generalsekreterare

6 Information om Rädda Barnen Det här är R Vårt ursprung Rädda Barnens historia börjar i England 1919. Första världskriget var slut och de allierade genomförde en handelsblockad mot fienden. Närmare tre miljoner barn led av svält. Från en vindskupa i Cambridge kämpade Eglantyne Jebb mot handelsblockaden. Hon höll föredrag, spred appeller och delade ut flygblad. Hennes mål var att häva blockaden och sätta in humanitär hjälp. Inga barn skulle lida oförskyllt, inte heller på fiendesidan. Den 19 maj 1919 arrangerade hon ett massmöte i Albert Hall som blev startskottet för den första Save the Childrenorganisationen. Eglantyne Jebb insåg att samhället måste förändras för att barn ska få det bättre och hon var en av de första att formulera begreppet barnets rättigheter. Bara några månader senare, den 19 november 1919, startade Rädda Barnen i Sverige. Vår organisation Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden demokratisk folkrörelse. Vi har 83 500 medlemmar i 269 lokalföreningar och ett ungdomsförbund. Totalt är det närmare 250 000 personer medlemmar, faddrar och givare som stöder vårt arbete. Vi har huvudkontor i Stockholm, elva regionkontor runt om i Sverige och åtta regionkontor utomlands. Rädda Barnen är en av de ledande medlemmarna inom International Save the Children Alliance som verkar i över 100 länder. De 27 medlemsorganisationerna bildar en slagkraftig rörelse för barn och barns rättigheter över hela världen. Läs mer om Alliansen på sidan 13. Vår vision Vår vision är en värld där alla barns rättigheter är tillgodosedda. Det är en värld där varje barn uppskattas och respekteras, där alla barn har inflytande och där alla barn har möjligheter och framtidstro. Vår verksamhetsidé och värdegrund Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår värdegrund utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Värdegrunden bygger på övertygelsen att alla människor har lika värde, att barn har särskilda rättigheter och att alla människor har ett ansvar för att de ska bli verklighet. Den bygger också på att stater har särskilda skyldigheter för att barns rättigheter efterlevs. Därför arbetar vi för att påverka staterna att ta detta ansvar. Barnkonventionen Konventionen om barnets rättigheter, Barnkonventionen, antogs av FN den 20 november 1989. Barnkonventionen är ett juridiskt dokument en folkrättsligt bindande överenskommelse. Det innebär att de länder som ansluter sig till konventionen garanterar att deras lagstiftning och politik också överensstämmer med konventionen. Staterna är ansvariga för att förverkliga konventionens artiklar och att barn och vuxna är medvetna om dem. Det land som vägrar se att barn far illa, eller som blundar för barns behov, bryter mot konventionen. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till konventionen. Det är nästan alla länder i världen. Våra mål Rädda Barnens arbete inriktas i första hand på de barn som har allra svårast att få sina rättigheter respekterade och tillgodosedda. Barn som utsätts för våld och övergrepp. Barn som är skilda från eller saknar tillräckligt stöd från sin familj eller andra vuxna. Barn som inte får den utbildning de har rätt till. Barn i väpnade konflikter och katastrofer. Och barn som lever i fattigdom. Rädda Barnen har arbetat för barns rättigheter sedan 1919.

Information om Rädda Barnen 7 ädda Barnen Barnkonventionen slår fast att alla barn och ungdomar upp till 18 år har samma rättigheter. Rätt att leva och utvecklas. Rätt att växa upp i trygghet och skyddas mot övergrepp. Och rätt att respekteras för vad de tycker och tänker. Barnkonventionens 54 artiklar bygger på fyra grundprinciper som är vägledande för hur alla artiklar ska tolkas och förverkligas: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. De viktigaste målen för vårt arbete är att barn inte diskrimineras, utnyttjas eller utsätts för våld och andra övergrepp. Att barn kan göra sina röster hörda och har inflytande över sin situation. Och att barn får en trygg och hälsosam uppväxt och en utbildning som ger självtillit och kunskap. Bestående och varaktiga förbättringar Rädda Barnens arbete syftar till varaktiga förbättringar för barn i utsatta situationer. Vi arbetar utifrån ett rättighetsperspektiv med barnets rättigheter som grund. Det innebär att allt arbete som vi och våra samarbetsorganisationer gör ska genomsyras av grundprinciperna om alla barns lika värde och rättigheter, barns och ungas rätt att delta på sina villkor och regeringars och andra beslutsfattares ansvar och skyldigheter att se till att barns rättigheter respekteras. Fyra arbetsmetoder För att åstadkomma bestående resultat arbetar vi på fyra olika sätt.vi samlar fakta, lyssnar på barnen själva och analyserar deras situation och villkor. Vi ger stöd direkt till barn. Vi sprider våra kunskaper och erfarenheter vidare till dem som har inflytande över barns livsvillkor. Och vi väcker opinion och påverkar beslutsfattare från kommuner till FN att förverkliga barns rättigheter. Vårt arbete sker i samarbete med internationella organ och lokala och nationella organisationer och bygger på människors egen vilja att påverka och förändra sina villkor. Genom att stärka kapaciteten hos våra samarbetspartners blir de bättre rustade att arbeta för barns rättigheter och på det sättet åstadkommer vi långsiktiga förbättringar i barnens levnadsvillkor.

8 Exempel på insatser 2004 Förändrade ut Under 2004 arbetade Rädda Barnen med 269 projekt i Sverige och i åtta regioner utomlands. Tillsammans med lokala, nationella och internationella samarbetsorganisationer gav vi stöd direkt till barn. Vi samlade och spred kunskap om barns villkor. Vi väckte opinion för barns rättigheter. Och vi påverkade beslutsfattare att se till barns bästa. Allt vårt arbete går ut på att skapa varaktiga förbättringar för barn. Här kan du läsa om några av alla de projekt som förändrade utsikten för barn under 2004. Illegal handel med pojkar från Sudan stoppas Från Sudan förs pojkar så små som fem år till länderna vid Persiska viken för att användas som jockeys vid kamelkapplöpningar. Kameljockeys får inte gå i skolan, de får för lite mat och de utsätts ofta för övergrepp. Tidigare visade myndigheterna inget intresse för detta problem och förnekade att det förekom. Rädda Barnen har stött undersökningar och agerat för att dessa pojkars situation ska uppmärksammas av regeringen. Nyligen har statens ledande organ för barnfrågor inte bara erkänt problemet utan arbetar nu aktivt för att få ett slut på det. Dialog med ungdomar på webben i Sverige Under 2004 hade Rädda Barnen genom ungdomswebben Effekt en dialog med cirka 2 000 barn och unga om vardagsrasism, jämställdhet och ungas makt. Genom vårt samarbete med Lunarstorm fick vi ta del av hundratusentals röster från barn och unga som svarade på frågor vi ställde. Det framkom bland annat att många tonåringar säger att de upplevt rasism inom polisen. Polishögskolan, som ser allvarligt på problemet, tog därför upp frågan på grundutbildningen för poliser. Utbildning för att bekämpa handel med barn i Västafrika I Västafrika finns en omfattande handel med barn som säljs till prostitution eller tvingas jobba som hembiträden. Rädda Barnen har därför ordnat utbildning för polis- och tulltjänstemän, socialarbetare och domare i åtta länder i Västafrika om skydd för barn och deras rättigheter. Sammanlagt 200 personer som arbetar mot handel med barn har genomgått en utbildning och utbildar nu i sin tur sina kollegor. Vietnamesiska barn granskar hur barn skildras i media För första gången i Vietnam har barn inbjudits att ingå i juryn för det årliga priset till journalister som skriver om och för barn. Juryarbetet organiseras av bland andra Journalisthögskolan och det vietnamesiska pressförbundet, med stöd av Rädda Barnen. En grupp på 18 flickor och 12 pojkar fick utbildning om journalistik och barnets rättigheter och tillsammans med vuxna bedömde de alla inskickade publicerade artiklar. Detta är ett mycket viktigt steg i riktning mot att barn kan granska och kommentera det som publiceras i media för och om dem själva. Barnets rättigheter i Perus och Bolivias parlament Det är viktigt att politiker har kunskaper om barns rättigheter. Därför har Rädda Barnen, genom sina samarbetsorganisationer, varit aktiva i parlamenten i Peru och Bolivia under 2004. Parlamentarikerna fick handböcker och kurser i hur de kan se till barns intressen när de förbereder motioner och lagförslag. Arbetet är främst inriktat på politikernas assistenter eftersom de oftast blir kvar när politikerna byts ut. Att utbilda dem ger därför bättre resultat när det gäller att få in ett barnrättsperspektiv i nya lagförslag. Mottagandet för ensamkommande barn förbättras i Sverige I december 2004 biföll riksdagen en motion om mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Motionen skrevs av ledamöter från fem partier i riksdagens tvärpolitiska barngrupp, på initiativ från Rädda Barnen. Riksdagen anser att barn som kommer ensamma till Sverige i första hand ska vara kommunernas ansvar och ger därför regeringen i uppdrag att snabbt ta fram ett förslag om hur barnen ska tas om hand.

Exempel på insatser 2004 9 sikter under 2004 Barn i Zambia lär sig om Barnkonventionen I Zambia har de flesta barn inte hört talas om Barnkonventionen. En av Rädda Barnens samarbetsorganisationer har därför startat barnrättsklubbar i skolor runt om i Zambia. Klubbarna ordnar studieresor, debatter och samtal kring frågor som är viktiga för barnen och agerar för barns rättigheter. Nu finns omkring 300 klubbar i vilka tusentals barn är engagerade. Klubbarna har kraftigt bidragit till att öka medvetenheten om barns rättigheter, särskilt rätten till inflytande, både bland barnen själva och deras lärare och föräldrar. Barn och föräldrar kräver gratis skolutbildning i Angola Nära hälften av barnen i Angola går aldrig i skolan. Trots att lagen slår fast att grundskoleutbildningen ska vara gratis tar många skolor ändå ut avgifter för inskrivning, examen och skolmaterial. Med stöd från Rädda Barnen driver en allians av fristående organisationer ett pilotprojekt för rätten till gratis skolgång och för att barnen ska få medverka i hur skolorna styrs. För första gången i Angola har barn fått information om sin rätt till gratis skolgång något som de nu aktivt för ut bland föräldrar och i lokalsamhällena genom radiodebatter, teaterpjäser, dans, musik och poesi. Ökade möjligheter för ungas inflytande i Mellanöstern I Mellanöstern har barn och ungdomar små möjligheter till inflytande över beslut som rör deras vardag. Deras möjlighet att påverka blir antingen åsidosatt eller gäller bara enstaka frågor. Rädda Barnen har därför stött barn och ungdomar att starta en egen organisation som de leder själva. Rädda Barnen har också arbetat för att öka barns och ungdomars kunskap om de kommunala myndigheterna och hur de själva kan påverka beslut, till exempel angående miljön och sociala frågor, inför kommunala val. Förbud mot aga i Indien I delstaten Orissa i södra Indien har aga förbjudits i skolorna efter att barn har agerat aktivt och vänt sig till medlemmar i den lagstiftande församlingen. De afghanska barnen skrev nationellt manifest Under två dagar i december 2004 träffades barn från alla delar av Afghanistan för att diskutera frågor som är viktiga för dem. Barnen skrev ett manifest som de överlämnade till landets president. Barnen krävde att regeringen ska ge prioritet åt barn och verka för att Barnkonventionen ska tillämpas i Afghanistan. De bad regeringen att lyssna på deras oro och deras idéer om hur barnens situation ska kunna förbättras i landet. Presidenten har nu begärt att nationella konsultationer med barn ska hållas återkommande. Barn i Vietnam protesterar mot aga I Vietnam är aga vanligt i skolan och eleverna har små möjligheter att berätta vad de tycker om aga och andra frågor. Därför var det en stor dag när barnen i Dinh Tien Hoang-skolan i Vietnam i november 2004 arrangerade ett forum med temat: Barns röster om aga. Det var första gången någonsin som elever vid denna skola fick tillfälle att själva anordna en aktivitet och ha en dialog med vuxna om sina frågor. Både föräldrar, lärare och elever var positivt inställda och skolledningen har accepterat barnens önskemål. De har också lovat att ha närmare kontakt med barnen för att förbättra förhållandena. Dagcenter i Litauen ger stöd till barn och föräldrar Rädda Barnen har i mer än tio år stött en barnrättsorganisation i Litauen och år 2004 blev Save the Children Lithuania en fullvärdig medlem i International Save the Children Alliance. Ett av organisationens projekt är dagcenter för barn mellan 7 och 16 år. Till dagcentret kommer barn som bor hemma hos sina familjer men som inte får det stöd de behöver på grund av bland annat drogmissbruk och arbetslöshet. På dagcentret får barnen lära sig sociala regler, de får hjälp med läxläsning och lär sig att laga mat. Under 2004 har organisationen arbetat med att få de kommunala myndigheterna att ta över verksamheten, vilket också har skett på flera håll.

10 Rädda Barnen i Sverige och världen Rädda Barnen i Rädda Barnen har verksamhet i Sverige och i åtta regioner utomlands. Genom vårt samarbete inom International Save the Children Alliance verkar vi i över 100 länder. Vi arbetar för att stater ska ta sitt ansvar för barns rättigheter, för att barn ska ha möjlighet att säga sin mening och för att inga barn ska diskrimineras. För att lyckas i vårt arbete ger vi stöd till både nationella och regionala nätverk och utomlands stärker vi våra samarbetsorganisationer så att de kan bidra till att barn får sina rättigheter tillgodosedda. Genom starka, rättighetsinriktade organisationer och nätverk, både inom och över landgränserna, blir arbetet för barnen bättre på flera fronter. Peru Sverige Vid en internationell jämförelse har barn i Sverige det i allmänhet bra men bilden är inte entydig. Många barn far illa och det finns oroande tecken på att klyftorna mellan barn växer. Rädda Barnens barnindex som särskilt granskar ekonomi, hälsa och utbildning för barn mätt på kommunnivå visar att klyftan mellan stadsdelar med många respektive få fattiga barn växer. Klyftan mellan barn med svensk och barn med utländsk bakgrund växer också. Ungas marginalisering handlar också om brist på makt och inflytande. I Sverige finns lagar och förordningar som slår fast barns rätt till inflytande till exempel i skolan, i asylprocessen och i rättsväsendet, men i verkligheten ser det ofta annorlunda ut. Maktlösheten är många gånger störst hos barn som redan är i utsatta situationer. Barn som har drabbats av våld och övergrepp upplever sig inte bli lyssnade till i socialtjänsten eller i rättsväsendet. Under 2004 har vi riktat in vårt arbete mot diskriminering och för barns deltagande, och vi har fått värdefull kunskap genom behandlingsarbetet på Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i kris. För att komplettera bilden och inleda en dialog med många barn startade vi 2004 en ungdomswebb. I samarbete med Lunarstorm har vi haft kontakt med hundratusentals ungdomar kring teman som vardagsrasism, jämställdhet och ungas makt. Under året har vi också fördjupat vår dialog med socialtjänsten och rättsväsendet med viktiga framgångar som resultat; bland annat en ny sexualbrottslagstiftning och initiativ som rör bättre stöd till barn i rättsprocessen. Europa EU:s utvidgning 2004, då tio länder från det tidigare socialistblocket blev medlemmar, är en viktig milstolpe både för Europas integration och för den demokratiska utvecklingen i Östoch Centraleuropa. Rädda Barnens samarbetsorganisationer i de nya medlemsländerna, i de länder som förhandlar om medlemskap och i dem som tills vidare står utanför, har utnyttjat tillfället att föra upp frågor om barns rättigheter på den politiska dagordningen. I Europa har människohandel (trafficking) med barn fått stor uppmärksamhet i media och på nationell och regional politisk nivå. Tillsammans med våra samarbetsorganisationer motverkar vi trafficking, men vi försöker också att bredda frågan och arbeta med orsakerna till att barn flyttar runt mellan länder, utan papper och utan skyddsnät. Fattigdom, för lite stöd till familjer och en socialtjänst som inte fungerar är några av orsakerna. Under 2004 har vårt stöd till dagcenter för barn som lever på gatan lett till att många barn börjat skolan igen och kunnat återförenas med sina familjer. Vi har också arbetat med barn på institutioner, motverkat etnisk diskriminering av barn och familjer och arbetat för att barn med funktionshinder ska få samma rättigheter som andra barn. Mellanöstern Den instabila politiska situationen i Mellanöstern är en bidragande orsak till många kränkningar av barns rättigheter. Det politiska våldet har trappats upp i Palestina och Rädda Barnen har utövat påverkan både i Sverige och internationellt för att sätta tryck på Israels regering att inte anhålla och fängsla barn. Och de barn som ändå fängslas måste få sina rättigheter tillgodosedda. Vi har också försökt motverka den ökande diskrimineringen av flickor i konservativa städer på Västbanken. Flickorna diskrimineras både på grund av den politiska oron och traditionella sociala sedvänjor. Vi arbetar för att ge flickorna, skolpersonalen och familjerna kraft att kräva att de ska få fortsätta studera och fritt få välja sin väg i livet.

Rädda Barnen i Sverige och världen 11 Sverige och världen Alliansen Sverige Libanon Ett gränslöst samarbete Genom samarbetet med 26 systerorganisationer inom Alliansen International Save the Children Alliance ökar vi genomslagskraften i arbetet för barns rättigheter. Tillsammans arbetar vi i fler än 100 länder. Se karta på sidan 13. Senegal Etiopien Bangladesh Vietnam Sydafrika Rädda Barnen har verksamhet i Sverige och i åtta regioner utomlands. Europa Mellanöstern Östra och centrala Afrika Västafrika Södra Afrika Latinamerika Sydostasien Syd- och Centralasien Länder där Rädda Barnen har regionkontor Vi har också agerat mot att barns rättigheter kränks i Libanon, bland annat genom att ha startat ett pilotprojekt i flera skolor på landsbygden, i städer och bland palestinska flyktingar för att motverka våld. I samarbete med tolv föräldraföreningar, organisationer för funktionshindrade och experter från universitet och FN-organ, kämpar vi för att förändra attityder till barn med funktionshinder. Barnen måste få ta del i samhällslivet och funktionshindrades lagliga rättigheter måste tillämpas på ett meningsfullt sätt. Vi har tagit flera initiativ för att öka barns möjligheter till inflytande, bland annat genom att stödja barn och ungdomar som bildat en egen organisation. Östra och centrala Afrika Östra och centrala Afrika är en av världens fattigaste regioner och dessutom svårt drabbad av väpnade konflikter. Detta resulterar bland annat i konstanta och svåra kränkningar av barns rättigheter. Många barn i regionen går inte i skolan, de får ofta inte tillräckligt att äta, de utnyttjas och utsätts för övergrepp. Många uppnår inte ens sin femårsdag. Trots denna mörka bild gör flera regeringar framsteg i riktning mot verklig demokrati och många människor och organisationer är ivriga att lära sig hur man bättre ska kunna stödja och skydda barn. Rädda Barnens arbete i östra och centrala Afrika inriktas i första hand på barn som drabbas av väpnade konflikter och katastrofer. Vi arbetar för att flickor, barn med funktionshinder och hiv-smittade inte ska diskrimineras. Vi arbetar också med unga lagöverträdare, utbildning, barns rättigheter, hiv/aids och kvinnlig könsstympning. Under 2004 var Rädda Barnen med och startade verksamhet för att barn ska få skydd och utbildning i Darfur, Sudan. Vi agerade också för att barnen inte ska glömmas bort i fredsprocessen mellan södra och norra Sudan. I Etiopien arbetade vi för att gällande riktlinjer och lagar om barn ska tillämpas och att de som har inflytande ska prioritera barnen. Västafrika Västafrika är den mest konfliktdrabbade delen av Afrika och samtidigt en av de fattigaste regionerna i världen. I de flesta av länderna återstår ännu mycket innan samhällena styrs demokratiskt och barnens grundläggande rättigheter respekteras. Men det finns också

12 Rädda Barnen i Sverige och världen positiva tecken, som ett relativt starkt och dynamiskt förenings- och organisationsliv, en ganska oberoende press, vissa demokratiska framsteg och en öppenhet och ett intresse inom flera statliga myndigheter att lära om och arbeta för barnets rättigheter. Under 2004 fokuserade Rädda Barnen särskilt på att skydda barn i väpnade konflikter. Vi gjorde också insatser med och för arbetande barn, för att stoppa handel med barn och för att motverka kvinnlig könsstympning. Ett viktigt inslag i verksamheten har varit stöd till nationella och regionala nätverk och samarbetsorganisationer så att de kan bidra till att barn får sina rättigheter tillgodosedda. Södra Afrika I södra Afrika hör våld och övergrepp mot barn, fattigdom och den utbredda förekomsten av hiv/aids till de stora problemen. Rädda Barnen samarbetar med organisationer som vakar över barns situation, gör undersökningar, stödjer barn i utsatta situationer och lyfter upp barns förhållanden på den politiska dagordningen genom lobby- och påverkansarbete gentemot beslutsfattare. Tillsammans förebygger vi övergrepp mot barn och kämpar för att barn inte ska agas. Vi bevakar hur barn som invandrar till Sydafrika behandlas och genom utbildning och påverkan ser vi till att tjänstemän, socialarbetare och lagstiftare bidrar till att dessa barns situation förbättras. Vi försöker förebygga att barn och ungdomar smittas av hiv och vi agerar för att nationella lagar och riktlinjer om hiv/aids ska erbjuda särskilt stöd till barn som på olika sätt drabbas. Vi hjälper barn att utöva inflytande på lokal och nationell nivå. Vi arbetar också för att ländernas lagar ska ge barn ett bättre skydd i lokalsamhället och inom familjen. Genom att förespråka utökade socialförsäkringssystem, bättre statlig budgetering och barninriktade ekonomiska strategier kan vi på sikt lindra situationen för miljontals barn i fattigdom. För att förbättra allmänhetens syn på och behandling av barn stöder vi tidningar, radio och tv att följa en god etik när de rapporterar om barn. Barn och ungdomar bidrar till detta genom att följa och påverka medias rapportering och genom att själva producera media. Latinamerika De problem som framför allt hotar barn som växer upp i Latinamerika är våld, diskriminering och utnyttjande. Klyftan mellan fattiga och rika är mycket påtaglig. Rädda Barnens arbete under 2004 inriktades på alla dessa problem. Vi arbetade mot våld inom familjen och okontrollerad handel med vapen, för ett samhälle som ska välkomna alla, även barn med funktionshinder, och mot sexuellt utnyttjande och handel med barn och barn som försvinner. Att en rimlig andel av de offentliga utgifterna ska gå till barn i utsatta situationer har varit ett genomgående tema i de olika kampanjer som vi har stött. I vårt arbete med katastrofer vill vi stärka kapaciteten att lokalt förebygga, agera och ge särskilt stöd åt barn. Vi verkar genom lokala organisationer och anstränger oss att bistå dem i att bli starka försvarare av barns rättigheter. Inte minst uppmuntras flickor och pojkar att själva förändra och göra sina röster hörda. I årets resultat ingår en kartläggning av hur handeln med barn går till, insatser för att minska den så kallade sexturismen, flera lagförslag mot våld och övergrepp mot barn, stöd till före detta barnsoldater i Colombia, ett system att via Internet hitta försvunna barn och sex katastrofinsatser. Sydostasien Stillahavsregionen I Sydostasien fortsätter våld och övergrepp mot barn att vara ett av de stora problemen. Därför har Rädda Barnen intensifierat arbetet med att förebygga våld mot barn. Vi fortsätter samtidigt att främja barns rättigheter och se till att hänsyn tas till barns åsikter. Vi angriper orsakerna till problemen ofta en fråga om okunskap och låg medvetenhet om barns särskilda rättigheter och behov genom att forska kring barns situation, utbilda olika yrkeskategorier och påverka beslutsfattare. Huvuddelen av arbetet sker i Vietnam. Där har vi ökat vårt arbete med att påverka främst lärare i de skolor vi arbetar, men också beslutsfattare på olika nivåer att ändra sin syn på och tillämpning av fysisk/psykisk bestraffning av barn. Samtidigt har vi fortsatt att verka för barnvänliga skolor, det vill säga skolor som välkomnar alla barn oavsett bakgrund, men också skolor vars undervisning bygger på barnens aktiva deltagande. Utbildningar har genomförts för att öka journalisters kunskaper om barns rättigheter, liksom deras förmåga att på ett respektfullt sätt både intervjua och skildra barn i utsatta situationer. Domare, åklagare och advokater har utbildats med ambitionen att påverka det framväxande rättshjälpssystemet, så att barn och unga oavsett om de är lagöverträdare eller brottsoffer ska kunna få professionellt och gratis juridiskt stöd i samband med utredningar och domstolsförhandlingar. Syd- och Centralasien I Syd- och Centralasien bidrar flera faktorer till att barns rättigheter inte respekteras. Beslutsfattare ställs inte till svars, resurserna är ojämnt fördelade och patriarkala strukturer råder. Barn diskrimineras, våld är accepterat som en metod att lösa konflikter och vuxna motsätter sig att barn ska få säga vad de tycker. Krissituationer och naturkatastrofer drabbar också barnen. Men många regeringar arbetar också för att främja barns rättigheter och framsteg görs när det gäller utbildning och hälsa. Många bilaterala, nationella och internationella organisationer arbetar nu med ett mer rättighetsbaserat synsätt. En del statliga myndigheter och internationella organisationer har börjat fråga vad barnen tycker innan de utvecklar planer och riktlinjer. Under 2004 har vi fortsatt att främja barns rättigheter i all verksamhet, framgångsrikt arbetat med barns deltagande i studier, planering och arbetsprocesser och arbetat med att motverka våld mot barn, i synnerhet fysiska och psykiska bestraffningar och sexuella övergrepp. Dessutom har vi påverkat rättshjälpssystem för barn och ungdomar och arbetat mot barnhandel, bland annat mot att barn sänds från Sydasien till Gulfstaterna som kameljockeys. Vi har stärkt samarbetet med våra samarbetspartners och systerorganisationer inom Alliansen och därigenom ökat effektiviteten i arbetet för barnen.

Alliansen 13 International Save the Children Alliance Rädda Barnen ingår i International Save the Children Alliance (Alliansen) världens ledande barnrättsorganisation. Alliansen består av 27 medlemmar med ett gemensamt kontor i London och insatser i över 100 länder. Rädda Barnen är en av de fyra ledande medlemsorganisationerna med representation i Alliansens styrelse. Tillsammans arbetar vi med allt från livsavgörande katastrofhjälp till långsiktiga förbättringar av barns situation. Fler starka medlemsorganisationer Vid FN:s barntoppmöte i New York år 2002 antog världens stater ett nytt handlingsprogram för att förbättra villkoren för barn och unga ett steg mot att förverkliga visionen i Barnkonventionen. Alliansens medlemmar tog initiativ till att barn fick möjlighet att delta vid toppmötet och att de fick tala om vad de själva tyckte var allra viktigast. Under den senaste treårsperioden har Alliansen bidragit till att Save the Children-organisationer etablerats i bland annat Italien och Australien. Stora och inarbetade medlemmar har också stöttat de mindre. Rädda Barnen har framför allt stärkt den nya organisationen i Litauen som blev fullvärdig medlem 2004. tog Alliansen under 2004 ett stort steg framåt med en helt ny strategi Alliance Strategy 2020 samt Strategic plan 2005 2010. Synliga resultat, tydlig profil, effektivare organisation och långsiktig ekonomisk stabilitet är prioriterade frågor. Medlemsorganisationerna håller nu på att ställa om sig för att kunna uppnå femårsmålen. Rädda Barnen bidrar till satsningen på barns utbildning i flertalet av de aktuella konfliktområdena, till exempel i södra Sudan, Afghanistan, Indonesien och Sri Lanka. Vi kommer också att investera i nya och starkare systerorganisationer. Under 2005 ska Rädda Barnen leda medlemsorganisationernas arbete med utbildning för barn i krig på Elfenbenskusten. och några av Alliansens medlemmar redan fanns i katastrofområdet sedan lång tid kunde vi snabbt hjälpa till i Sri Lanka, Indien, Thailand och Indonesien. Rädda Barnen hade fram till mars månad 2005 fått in närmare 120 miljoner kronor från privatpersoner och företag. Pengar som används för att värna särskilt om barnen när ett fungerande samhälle ska återskapas. Efter den livsavgörande akuthjälpen handlar arbetet om att ordna en trygg och skyddad plats att vistas på för de barn som överlevde, att söka anhöriga till ensamma barn samt se till att barnen får gå i skola igen. Tre femårsmål 1. Utbildning för barn i krissituationer blir ett prioriterat område. Tre miljoner barn som drabbats av väpnade konflikter ska få grundläggande skolutbildning och fem miljoner ska få bättre kvalitet. 2. Fler starka medlemsorganisationer. 3. En rationell och slagkraftig samordning av arbetet i länder där fler medlemsorganisationer gör insatser för barn i utsatta situationer. En ny femårsplan Fler medlemmar med skiftande verksamhet i allt fler länder gjorde samarbetet spretigt och svåröverskådligt. Därför Flodvågskatastrofen i Asien Den 26 december 2004 slog tsunamivågen till mot stränder och människor i Sydostasien. Tack vare att Rädda Barnen Besök www.rb.se eller www.savethechildren.net/alliance om du vill veta mer om Rädda Barnens verksamhet runtom i världen. Länder där Alliansen har verksamhet och en nationell medlemsorganisation Länder där Alliansen har verksamhet

14 Exempel på Rädda Barnens arbete i Sverige Mot barnpornografi, vå Rädda Barnen arbetar för att förhindra alla former av våld mot barn fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Vårt arbete mot barnpornografi på Internet har lett till att flera tusen barnpornografiska hemsidor har stängts ner, pedofiler har dömts och barn har kunnat identifieras och fått upprättelse. Under 2004 har vi också arbetat för att förebygga hedersrelaterat våld genom Dialogprogrammet. Och på Rädda Barnens kriscentrum har flickor som drabbats av våld och förtryck från sina anhöriga fått psykoterapeutisk behandling. Flickor får hjälp på Centrum för barn och ungdomar i kris Det finns inga säkra siffror på hur många flickor i Sverige som drabbas av hedersrelaterat hot och förtryck från sina anhöriga, men under 2004 var det flera hundra som sökte hjälp hos landets kvinnojourer och polismyndigheter. Det som syns är bara toppen av ett isberg, säger Sevil Bremer. Det finns många flickor som inte talar med någon om sina svårigheter hemma. Kunskap om förtryckta flickors behov behöver öka Sevil Bremer är en av tre psykoterapeuter som arbetar med dessa flickor på Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i kris. 2002 öppnade de en mottagning där flickor som utsatts för hot, våld eller förtryck från sina familjer kan få psykoterapeutisk behandling. Under 2004 fick ett femtontal flickor Sevil Bremer samtalsterapi. De flesta av dem har tvingats lämna sina familjer och lever med skyddad identitet i skyddat boende. Vi har ett enormt tryck på vår mottagning eftersom möjligheten till psykoterapeutisk behandling på andra ställen är mycket begränsad. De som möter flickorna i barn- och ungdomspsykiatrin, i skolan och på ungdomsmottagningar, behöver också ökade kunskaper om deras behov och situation. Stöd via webben Rädda Barnens kriscentrum erbjuder också stöd via mejl, genom hemsidan www.flicka.nu. Under 2004 hade de mejlkontakt med ett 30-tal flickor. I mejlen möter vi andra tjejer än de som kommer till mottagningen: flickor som bor kvar hemma men som inte får gå ut med sina tjejkompisar och som inte har någon att tala med om motsättningarna i familjen, säger Sevil Bremer. Sevil och hennes kollegor träffar regelbundet flera nätverk av personer som i sitt arbete möter flickorna, bland andra skolsköterskor, socialsekreterare och poliser, för att byta erfarenheter, diskutera och fördjupa sig i ämnet. Det finns inga mallar för hur vårt arbete ska gå till. Men genom att tala med andra som möter tjejerna kan vi vända och vrida på olika tankar och hitta vägar som fungerar. Utgångspunkten i behandlingsarbetet är alltid de enskilda tjejerna. De är våra vägvisare. Läs mer på www.flicka.nu. Jag har blivit starkare och fått bättre självförtroende. Jag har stått för vad jag har trott på och kämpat för det. Även om det har varit svårt har jag klarat av att leva vidare. Nu vet jag att jag kan klara av vad som helst. Flicka efter avslutad terapi på Rädda Barnens kriscentrum

Exempel på Rädda Barnens arbete i Sverige 15 ld och förtryck Dialogprogrammet arbetar med mansrollen Rädda Barnens Dialogprogram vill påverka invandrarmän och deras söner att ta ställning mot våld och för jämställdhet. Programmet består av tre delar: pojkars behov av positiva manliga förebilder, den moderna papparollen och våldskulturers betydelse i pojkars uppväxt. Den del som handlar om att förebygga hedersrelaterat våld sker i samarbete med etniska organisationer i Sverige och organisationer i andra länder som arbetar med frågan. I invandrarorganisationer förs sällan samtal om mansrollens betydelse i pojkars uppfostran och därför behövs kreativa diskussioner om jämställdhet och pojkars attityder, säger Nicklas Kelemen, en av programmets tre projektledare. Sedan starten för sju år sedan har Dialogprogrammet haft hundratals seminarier och startat våldsförebyggande projekt i elva olika etniska organisationer i Sverige. De arbetar numera också för att utbildning om barns och kvinnors rättigheter ska ingå i svenskundervisningen för invandrare, att föräldracirklar ska startas i segregerade områden där många inte talar svenska och att staten ska ge mer resurser till etniska organisationer så att de kan arbeta långsiktigt med jämställdhetsfrågor och barns rättigheter. Föräldrar behöver få möjlighet att samtala om att det i Sverige är tillåtet både för pojkar och flickor att själva välja hur de ska forma sitt liv. De ska inte hotas av könsstympning eller barnäktenskap. Hedersmord och hedersrelaterat våld kan förebyggas, säger Nicklas Kelemen. Barnpornografin på Internet måste stoppas De senaste åren har det skett en skrämmande utveckling av barns och ungdomars utsatthet på Internet och i andra digitala kanaler. Internet har blivit den viktigaste mötesplatsen för pedofiler, där de utan större risk kan byta, köpa och sälja bilder på barn som utsätts för sexuella övergrepp. Pedofiler är också ute och fiskar i nätmiljöer där ungdomar vistas, till exempel på populära chattsidor, för att komma i kontakt med dem. Kontakter som kan leda till att ungdomar luras att till exempel lägga ut bilder på sig själva. Per-Erik Åström Rädda Barnens Hotline Problemet är gigantiskt och det tenderar inte att minska, säger Per-Erik Åström. Han var med och startade Rädda Barnens Hotline mot barnpornografi i januari 2000. Då hade Rädda Barnen sedan 1990- talets mitt varit med och drivit frågan om att innehav av barnpornografi skulle bli straffbart, vilket det blev 1999. Per-Erik berättar om två skäl att starta Hotline. Vi ville stoppa och störa den barnpornografiska trafiken på Internet. Och vi ville lära oss mer om problemet. Samarbete med polisen Under fem år har över 25 000 tips från allmänheten kommit in. Flera tusen barnpornografiska hemsidor har kunnat stängas, ett betydande antal pedofiler har upptäckts och dömts och flera hundra barn, från Sverige och andra länder, har identifierats och fått stöd och upprättelse. Personalen på Hotline har hela tiden haft ett nära samarbete med polisens så kallade barnpornografigrupp. De har också spridit sina kunskaper vidare till socialtjänsten, föräldrar, lärare och Internetindustrins aktörer. Vi har sett en verklighet som vi bara kunde skönja konturerna av för fem år sedan. Nu vet vi oändligt mycket mer om hur trafiken går till, i vilka miljöer barnpornografin produceras och hur pedofiler samarbetar på nätet. Och vi har förslag på hur barns rättigheter kan säkras i den digitala världen. Samhällets ansvar I februari 2005 stängde Rädda Barnen sin operativa Hotline. Att vi stänger Hotline innebär inte att vi ger upp kampen mot barnpornografin på Internet. Tvärtom, vi väljer att använda oss av erfarenheterna till att än mer intensivt driva opinionsbildning och påverka politiker, myndigheter och Internetindustrin. Men det är på tiden att Hotline ges en varaktig form, i en myndighets regi. I längden kan det inte vara en frivilligorganisations uppgift att sköta sådant här, det är samhällets ansvar, säger Per-Erik Åström. Översyn av lagen För att åstadkomma bestående förändringar för barn är det viktigt med en lagstiftning som utgår från barnets perspektiv och Rädda Barnen kommer därför att försöka påverka utredningen av nuvarande lagstiftning om barnpornografi. När lagen om förbud mot innehav av barnpornografi utformades 1999 var det ingen som insåg vidden av problemet, säger Per-Erik Åström. I den nya lagen måste barns rätt till skydd, rehabilitering och skadestånd lyftas in. Rädda Barnen vill att preskriptionstiden ändras så att den börjar gälla när barnet som utnyttjats är 18 år. Idag är preskriptionstiden fem år från det att bilderna producerats. Barnet borde också få rätt till skadestånd även lång tid efter själva övergreppet. När bilderna och filmerna väl hamnar på nätet kan ingen garantera att de någonsin försvinner, och barnet kränks på så sätt om och om igen. I rapporten Bortom all tolerans finns fler rekommendationer och förslag på hur barnpornografi kan bekämpas och hur barn som utnyttjas kan få det stöd de har rätt till. Rapporten berättar också om erfarenheterna från fem års operativt arbete med Hotline.

16 Exempel på Rädda Barnens arbete i världen Goda exempel från hela Under 2004 fortsatte Rädda Barnen sitt arbete med att förhindra olika former av våld mot barn, både i Sverige och i andra länder. Här och på nästa uppslag kan du läsa om förändrade utsikter för barn i Libanon, Aghanistan, Darfur och Peru. vanligt förekommande, att det förekommer i alla samhällsklasser och att både pojkar och flickor utsätts. Barn ses som blanka blad som behöver formas för att bli bra samhällsmedborgare, och aga är en accepterad uppfostringsmetod, säger Elisabet Sundström som är ansvarig för Rädda Barnens arbete mot våld mot barn i Libanon. Skolbarn i Libanon. Förändrade attityder till aga i Libanon I Libanon arbetar Rädda Barnen sedan 2003 tillsammans med en nationell organisation för att lyfta upp frågan om våld mot barn på den politiska dagordningen. Libanons regering fick kritik från FNs barnrättskommitté 2002 för att barn fortfarande agas i skolan, trots att den förre utbildningsministern utfärdat direktiv om att förbjuda aga i skolan. Kommittén uppmanade Libanon att stifta tydliga lagar som förbjuder alla former av fysiskt och psykiskt våld mot barn, inklusive aga och sexuella övergrepp, både i skolan och i hemmet. Aga som uppfostringsmetod Libanon har en ung befolkning, hälften av landets 4,5 miljoner invånare är under 24 år. Landet är segregerat med en djup splittring mellan olika folkgrupper, och inbördeskriget 1975 1990 fördjupade motsättningarna. Efter kriget har få fått möjlighet att bearbeta sina konflikter. En fältstudie som ett libanesiskt universitet har genomfört med barn mellan 8 och 12 år visar att aga är Elisabet Sundström Förut förstod vi inte vad våld kan leda till. Nu vill vi försöka stoppa våldet. Barn, 12 år Utbildning mot våld Rädda Barnen har funnit en strategisk samarbetspartner i organisationen Training Centre for Community Development, som består av lärare och socialarbetare. Sedan samarbetet startade har organisationen utbildat ett stort antal lärare, skolledare, universitetsstudenter och mer än 1 000 barn från olika etniska, religiösa och sociala grupper. Utbildningarna har skett både i statliga och privata skolor och även i skolor för palestinska barn som drivs av FN. Ett viktigt resultat under 2004 är att vår samarbetsorganisation har fått tillträde till alla statliga skolor. Och det är tack vare de positiva effekterna av utbildningarna, säger Elisabet Sundström. Våldet har minskat och atmosfären i skolorna är mycket lugnare. Lärarna har dessutom märkt en tydlig förbättring av elevernas prestationer. Detta har öppnat dörrar och gjort det möjligt för organisationen att ha träffar med föräldrar där de diskuterar hur man kan uppfostra barn utan att använda aga. Jag var obekväm i min roll som lärare och orolig. Efter kursen är jag mer medveten om mina förmågor och jag är mindre nervös. Lärare Genomgång av landets lagar De positiva resultaten från utbildningarna underlättar också Rädda Barnens påverkansarbete gentemot beslutsfattare.

Exempel på Rädda Barnens arbete i världen 17 världen En genomgång av landets lagar om våld mot barn som Rädda Barnen lät göra fick stort genomslag i medierna och togs emot välvilligt när den presenterades i presidentpalatset 2004. Studien fick ministrar att inse att lagarna behöver reformeras för att skydda barn mot våld och övergrepp, säger Elisabet Sundström. 3 000 barn fick tillgång till utbildning i Afghanistan Av Afghanistans 4,5 miljoner barn är det 1,5 miljoner som inte går i skolan. Staten saknar kapacitet att erbjuda alla barn undervisning och det är katastrofal brist på utbildade lärare. Det är särskilt flickor, barn i fattiga familjer, barn på landsbygden och barn med funktionshinder som inte får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Återuppbyggnad efter kriget I Nangaharprovinsen nära gränsen till Pakistan samarbetar svenska och norska Rädda Barnen i ett gemensamt program kring utbildning med lokala organisationer. I området, som till stor del består av byar på landsbygden, har ett 70-tal ickestatliga skolor upprättats och 3 000 barn har fått tillgång till utbildning. Jörgen Runholm, som ansvarar för Rädda Barnens utbildningsinsatser, berättar: För att skapa bestående förändringar i det afghanska samhället har det varit viktigt att bygga upp de traditionella strukturer som kriget slagit sönder. Rädda Barnen har därför arbetat för att återupprätta by-råden, shuras, som är en naturlig samlingspunkt där byns angelägenheter diskuteras. Ett stort framsteg är att männen nu accepterar kvinnliga shuras. Det gör det möjligt för kvinnorna att vara med och påverka barnens situation. I by-råden har åsikter förts fram om att alla barn ska få börja skolan. By-råden har makten i byarna och är betydelsefulla på flera sätt. De tillhandahåller platserna för skolorna och undervisningen hålls ofta på samma platser som by-rådens möten. De ansvarar också för att barnen är trygga och skyddade när de är i skolan och på väg dit eller hem, säger Jörgen Runholm. Jörgen Runholm Eleverna deltar aktivt Rädda Barnen driver idag ett 30-tal ickestatliga skolor i egen regi. Genom den lokala partnerorganisationen Wadan drivs ytterligare ett 40-tal skolor med en klass i varje. Barnen sitter tätt ihop på utrullade mattor, flickor för sig och pojkar för sig. Speciellt för det här projektet är att det finns en dialog mellan både lärare och elever, och elever emellan. Eleverna deltar aktivt i undervisningen och grupparbeten är vanliga. By-råden väljer ut de lärare som undervisar i Rädda Barnens icke-statliga skolor och personal från Rädda Barnen reser runt och besöker skolorna varje vecka. De utbildar lärarna i barns rättigheter och diskuterar med dem hur man kan uppfostra barn utan aga och hur barnen kan bli mer delaktiga i undervisningen. Mycket arbete återstår Skolorna följer läroplanen för den statliga undervisningen, vilket är en förutsättning för att arbetet ska godkännas av myndigheterna i Afghanistan. Men flera utmaningar kvarstår när barnen går ut grundskolan. Barnen behöver ett examensbevis för att kunna fortsätta sin utbildning. Vi hoppas kunna påverka myndigheterna så att även barnen i våra skolor får genomgå examination i statlig regi. Det är också viktigt att försäkra sig om att föräldrarna känner sig trygga med att släppa iväg sina döttrar till skolan. Målet för arbetet i Nangaharprovinsen är att fördubbla antalet icke-statliga skolor och hitta fler lokala organisationer att samarbeta med. Men vi får inte glömma att Afghanistan har varit drabbat av krig i nästan 25 år. Det tar tid att bygga upp allt på nytt, säger Jörgen Runholm. Vår önskan är att de som bestämmer låter barn i både byar och städer gå i skolan och att våra lärare är bra lärare, som förstår hur man undervisar, behandlar oss med respekt och inte slår oss. De som bestämmer borde bygga skolor åt oss nu har vi undervisningen i tält, där det är för kallt på vintern och för varmt på sommaren. Sedan borde flickor ha samma möjligheter att utbilda sig som pojkar. Utdrag ur ett manifest som barn i Afghanistan överlämnade till presidenten vid ett möte i december 2004 Skolbarn i Afghanistan.

18 Exempel på Rädda Barnens arbete i världen Barn i Darfur får gå i skolan trots kriget Civilbefolkningen i Darfur har drabbats hårt av den konflikt som blossade upp i början av 2003 och under förra året kallade FN situationen i Darfur för världens största humanitära katastrof. Systematiska övergrepp som mord och våldtäkter har begåtts och nära 2 miljoner människor har fördrivits från sina hem. Av dem är över hälften barn. Rädda Barnen arbetar för att stärka skyddet kring barn, bland annat genom att ge dem möjlighet att gå i förskola och skola. Utbildning hade låg prioritet Det har begåtts ett stort antal övergrepp mot barn och de mänskliga rättigheterna i Darfur till följd av den pågående konflikten. Rädda Barnen arbetar för att tillgodose barns rätt till skydd och utveckling, bland annat genom utbildning, säger Amin El Fadil, chef för Rädda Barnens kontor i Sudan. När Rädda Barnen började arbeta i Darfur hösten 2004 fanns redan många organisationer på plats med katastrofhjälp som mat, vatten, vindskydd och hälsovård. Utbildning var lågt prioriterat. Utbildning är en rättighet som ska tillgodoses hela tiden, både i fred och i krig. Det bör vara en väsentlig del av de humanitära insatserna. Grundprinciperna i Barnkonventionen handlar inte bara om rätten till överlevnad, utan också om rätt till utveckling, icke diskriminering och barns inflytande. De bör ges samma prioritet i det humanitära arbetet, säger Amin El Fadil. Utbildning ger trygghet Rädda Barnen har byggt och renoverat klassrum och försett förskolor och skolor med textböcker, skolväskor och annat utbildningsmaterial. Tack vare Rädda Amin El Fadil (till höger). Barnens insatser har omkring 11 000 barn i Darfur kunnat gå i skola trots kriget. Att få gå i skola är också en form av skydd. Det ger trygghet i en vardag som slagits sönder och det kan hjälpa till att hindra övergrepp. Jag kan inte glömma. Förutom här i skolan när jag träffar vänner. När läraren kommer in i klassrummet kan jag glömma. När jag kommer ut börjar jag minnas. När jag ser en man kommer jag ihåg min pappa, när jag ser en pojke kommer jag ihåg mina bröder. Moztora, 17 år, som förlorade sin pappa och sina två bröder när deras hemby attackerades Barnen i Darfur är utsatta för stora risker. Utbildning kan skydda barn genom att hindra att de rekryteras som barnsoldater, blir bortförda eller utsatta för sexuella övergrepp. Skolan gör det lättare att övervaka övergrepp mot barn och ger föräldrar och andra vuxna en chans att hålla ögonen på barnen, säger Amin El Fadil. Begränsad kunskap Rädda Barnen har också hållit seminarier och workshops för bland annat socialarbetare, lärare, polis och rättsväsende om barns rättigheter och skydd. Att höja medvetenheten kring barns rättigheter är viktigt för att skapa en trygg miljö kring barnen. Det finns en begränsad kunskap om dem i Darfur, trots att Sudans regering har skrivit under Barnkonventionen. Inas Mohammed Ali i sin förskola i Darfur.

Exempel på Rädda Barnens arbete i världen 19 Katastrofkunskap på skolschemat i Peru Varje år drabbas Latinamerika av jordbävningar, orkaner och översvämningar. Rädda Barnen arbetar, tillsammans med systerorganisationerna i International Save the Children Alliance, med att engagera barnen både i direkt och förebyggande katastrofarbete och att stärka de samhällsstrukturer som finns lokalt och nationellt för att förebygga och möta katastrofer. Under 2004 bidrog Rädda Barnen till katastrofarbete i Haiti, Argentina, Peru, Bolivia, Brasilien och Colombia. Akuta insatser I Sydamerika finns sedan 2002 ett gott samarbete inom Alliansen kring katastrofarbete. Genom vårt samarbete kan vi nå fram snabbare och mer effektivt, säger Per Tamm, chef för Rädda Barnens regionkontor i Lima, Peru. Katastrofarbetet handlar både om akuta insatser och förebyggande arbete. Efter att den livsavgörande akuthjälpen i form av kläder, mat, vatten och skydd har tillgodosetts kommer en andra fas där barn kan ta del i arbetet. De kan tala med andra barn om vad som hänt och trösta på sitt eget sätt. Barnen kan också vara med och informera om situationen, visa vägen till utspisningsställen och sjukvårdstält. De kan också vara med och ge första hjälpen, berättar Per Tamm. Förebyggande arbete Barn förstår lätt sammanhanget mellan miljöförstöring och naturkatastrofer och de planterar till exempel gärna träd eller berättar för andra varför man inte ska kasta skräp i floden eller bygga hus för nära flodbankarna. Det förebyggande arbetet handlar också om att stärka ländernas lokala och nationella strukturer så att de blir bättre på att förebygga katastrofer. I Peru har vi fått in katastrofkunskap på skolschemat i samarbete med civilförsvaret och skolministeriet, säger Per Tamm. Per Tamm Och i Nicaragua stöder Rädda Barnen statens arbete med att utbilda samtliga kommuner i katastrofberedskap, ett arbete som kom igång efter orkanen Mitch som drabbade landet 1999. Ungdomsorganisationer är med i arbetet, som kan liknas vid Hemvärnets arbetssätt, och utbildar befolkningen om hur man kan förbereda sig för katastrofer och att barns rättigheter inte får glömmas bort i en katastrof. Lokala krafter i arbetet Under 2004 har Rädda Barnen och de andra Alliansenmedlemmarna kartlagt risken för naturkatastrofer i olika länder i Latinamerika och förberett samarbete med organisationer när katastrofer väl sker. Vid en översvämning i Colombia 2004 samarbetade vi med en kyrklig organisation och de värdesatte sättet vi jobbade på: det handlade inte om att enbart dela ut saker utan om att arbeta mer med förebyggande åtgärder och att Barn kan hjälpa till i ett katastrofarbete. få med barn och ungdomar i det arbetet. På sikt ska det vara lokala krafter som koordinerar arbetet, inte vi som kommer utifrån, säger Per Tamm. Fakta För att hjälpa samarbetsorganisationerna tog Rädda Barnen och Alliansen fram ett redskap under 2004 med metoder för arbete i katastrofsituationer. Ett avsnitt handlar om hur man kan förebygga att familjevåldet ökar i stressade situationer. Materialet är en latinamerikansk anpassning av Action for the Rights of the Child, som ursprungligen togs fram för att användas i afrikanska flyktingläger. Läs mer om Rädda Barnens och International Save the Children Alliances katastrofarbete i Sydostasien efter tsunamin på sidan 4, 5 och 13.

20 Medlemmars arbete Medlemmar s Det finns många skäl till att engagera sig i Rädda Barnen. Och som medlem kan man välja att arbeta med olika saker. Många medlemmar samlar in pengar, andra ordnar läxläsning eller utbildningar om barns rättigheter. En del jobbar med flyktingfrågor eller med Barnrättsveckan. Gemensamt är en önskan att göra tillvaron bättre för barn och ungdomar i Sverige och i andra länder. Rädda Barnen har 83 500 medlemmar. Här berättar två av dem om vad de gör och varför. Zian Zandi Birgitta Bibbi Hofvander, 66 år, Österåker, före detta lärare Birgitta Hofvander valde att engagera sig aktivt i Rädda Barnen när hon gick i pension 2000. Då blev hon vald till ordförande i Österåkers lokalförening. Som barnskötare, förskollärare, lågstadielärare/speciallärare och som mamma till två barn hade jag under hela livet arbetat med barn. Nu ville jag arbeta för barn, säger hon på bred småländska. Som pensionär ville jag inte sitta vid köksbordet och vänta när jag kan göra något utifrån de erfarenheter jag skaffat. Birgitta valde Rädda Barnen för att det är en seriös organisation med väldigt gott rykte och mångårig erfarenhet av att arbeta för barns rättigheter. Men hon var väldigt tydlig redan från början med vad hon inte ville göra. Bara jag slipper gå och skramla med bössan, säger Bibbi och skrattar. Det är inte min grej. Det är viktigt att man gör det som man tycker är roligt, och där kompletterar vi varandra bra i lokalföreningen. Birgitta Bibbi Hofvander Väcker opinion Det Bibbi brinner för är att väcka opinion om barns situation och informera om deras rättigheter enligt Barnkonventionen. Hennes arbete med att påverka beslutsfattare började inför valet 2002 när Rädda Barnens kansli skickade ut ett erbjudande till alla lokalföreningar om att göra valenkäter till kommunpolitiker med frågor om hur de tänkte arbeta för att stärka barns rättigheter på olika områden. Bibbi hakade på och så rullade arbetet igång. Lite senare såg hon i lokaltidningen att det skulle ordnas ett seminarium för politiker om barnfrågor. I samband med det seminariet överlämnade Rädda Barnen en budkavle till kommunalrådet med fyra av de viktigaste punkterna i Barnkonventionen. Barn får politiker att lyssna Efter seminariet blev lokalföreningen inbjuden att berätta om Barnkonventionen i alla kommunala nämnder. Detta resulterade i att kommunstyrelsen diskuterade Barnkonventionen på ett möte, och hösten 2004 fattade kommunfullmäktige ett beslut om att alla nämnder under de två närmaste åren ska kontrollera sina beslut med hjälp av en barnchecklista. Politiker måste lära sig lyssna på vad barn och ungdomar tänker och tycker. Ett bra tillfälle blir den 20 april på Bergateatern. Då ordnar Rädda Barnen och ungdomsfullmäktige en hearing med rubriken: Så här är det att växa upp i Österåker. Den ser jag fram emot! Zian Zandi, 27 år, Stockholm, programledare/reporter för SVT:s Lilla Aktuellt Rädda Barnen startade sin första Ellengrupp 2001. Syftet med grupperna är att stärka unga tjejers självkänsla, motverka könsdiskriminering och göra flickor medvetna om sina rättigheter. När jag flyttade till Stockholm hösten 2004 letade jag på nätet efter organisationer som hade ungdomsgrupper och såg att Rädda Barnen sökte samtalsledare till sina Ellen-grupper, säger Zian Zandi. Zian hade haft tjejgrupper i Västerås, där hon bodde tidigare, och ville gärna fortsätta jobba med ungdomar. Jag skickade in en ansökan till projektledarna och fick snabbt svar. Tjejers rättigheter Under hösten 2004 ledde Zian, tillsammans med kompisen Mia Ridderstedt, en Ellen-grupp för tio flickor i årskurs åtta på Högalidsskolan i centrala Stockholm. Hon kunde tydligt märka att tjejerna i gruppen blev stärkta och började fundera över sina rättigheter. Det känns bra att engagera sig i något som man ser ger resultat. En tjej som var väldigt blyg i början började tänka på sin situation. Hon måste ha förändrats hemma också för hennes mamma ringde mig och frågade vad vi talade om i gruppen. En del vuxna kan