Bedömning av European Training Program Business & Service i Minsk, Vitryssland

Bedömning av European Training Program Business & Service i Minsk, Vitryssland

3 (16) Datum: 2011-12-14 2825 Rapport Bedömning av förberedelser och start av European Training Program Business & Service i Minsk, Vitryssland Förord Myndigheten för yrkeshögskolan har ansvarat för en inledande tillsyn avseende en eftergymnasial yrkesutbildning till kvalificerad butikssäljare i Minsk, Vitryssland. Tillsynen genomfördes enligt de metoder som myndigheten använder i samband med start av en ny utbildning. Utbildningen genomförs med den svenska modellen för yrkeshögskoleutbildning som förebild dock med vissa anpassningar till lokala förutsättningar. Hässleholm i december Margareta Landh Utredare Myndigheten för yrkeshögskolan Birgitta Lindkvist Utredare ProCompetence

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 4 (16) Innehåll 1 Syfte med projektet... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Metod för bedömningen... 6 1.3 Sammanfattande bedömning... 7 2 Utbildningens syfte... 8 2.1.1 Bedömning av syftet med utbildningen... 8 3 Utbildningens innehåll... 8 3.1 Utbildningsplan... 8 3.1.1 Bedömning av utbildningens innehåll... 9 4 Utbildningens genomförande och pedagogiska metoder... 9 4.1 Lärande i arbete... 11 4.2 Kunskapskontroll... 11 4.2.1 Bedömning av utbildningens genomförande och pedagogiska metoder... 12 5 Utbildningens organisation, ledning och administration... 12 5.1 Ledning... 12 5.2 Lärare... 13 5.3 Studenter... 13 5.3.1 Bedömning av organisation, ledning och administration... 14 6 Uppföljning och kvalitetssäkring... 15 6.1.1 Bedömning av uppföljning och kvalitetssäkring... 16

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 5 (16) 1 Syfte med projektet Syftet med hela projektet Introduction of Modern Methods and Models in Labour Market Training i Minsk är att bidra till en förbättrad matchning mellan efterfrågan och tillgång på kvalificerad arbetskraft i Vitryssland. För närvarande pågår implementeringen av projektet. En del av projektet, den kvalificerade yrkesutbildningen Handel & Service, har till syfte att anpassa den svenska modellen för yrkeshögskoleutbildning till vitryska förhållanden och därmed använda för att tillvarata erfarenheter från Sverige. Utbildningen startade den 5 september 2011. Tillsynen genomfördes den 27 och 28 oktober 2011 och utbildningen avslutas med examen den 20 december 2011. Den del av projektet som behandlas i samband med tillsynen och beskrivs i rapporten är förberedelser för och start av utbildningsprogrammet Business & Service. Projektet är ett samarbete mellan The Committee for Labour, Employment and Social Protection vid Executive Council of Minsk och Arbetsförmedlingen i Sverige med stöd av Folkuniversitetet i Uppsala och RIPO, Minsk (Republican Institute for Vocational Education). Svenska SIDA finansierar projektet med 3.350.000 SEK. 1.1 Bakgrund Den officiella arbetslösheten i Vitryssland är mycket låg, under en procent, men den verkliga siffran bedöms vara minst tio procent. Dessutom är många anställda undersysselsatta. Det råder också en tydlig diskrepans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft. De arbetssökande har ofta låg utbildning och kompetens, medan arbetsgivarna söker specialister med hög och aktuell kompetens. De attraktiva jobben kommer ofta inte in till Arbetsförmedlingen. Yrkesutbildningen i Vitryssland har en betydligt lägre status än den akademiska och genomförs vanligen av yrkescolleges eller särskilda avdelningar inom universitetssystemet. Det finns en mycket svag relation mellan arbetsmarknadens behov, Arbetsförmedlingens prognoser och utbildningsutbudet. I landet finns 90 000 anställda inom handeln. Både branschen och Arbetsförmedlingen är nu uppmärksamma på att det ställs höga och nya krav på anställda inom handeln. Vitryssland är ett utpräglat transitland och många turister passerar därmed landet. Deras intryck av människors attityd och det bemötande de får är viktigt. Därför prioriteras kommunikation, psykologi och bemötande i kraven på en utbildning för butikssäljare. Servicekänsla och engelska är också viktiga krav. Idén bakom programmet är att det baseras på ett nära samarbete mellan utbildningsanordnare och arbetsliv för att utveckla utbildningsplanen

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 6 (16) Den ska fokusera på det verkliga behovet hos arbetsgivarna och utbildningen ska genomföras i samverkan mellan utbildningsanordnare med arbetslivet och med moderna metoder. Information om möjligheten att delta i projektet fick rektor och vice rektor vid RIPO i samband med kontakt med Folkuniversitetet Uppsala, och de såg skillnaden mellan det vitryska och det svenska systemet. Den yrkesutbildning som genomfördes i Vitryssland gav inte önskat resultat. I den svenska modellen för yrkeshögskoleutbildning har man fokus på arbete efter utbildningen och arbetslivets engagemang. Den traditionella utbildningen i Vitryssland var tidigare helt fokuserad på utbildningsprocessen. Arbetsförmedlingen i Minsk har inom ramen för projektet gjort ett prognosarbete, identifierat behoven och kommit fram till att de två yrkesinriktningarna Försäljning och Internationell marknadsföring är dem som arbetslivet efterfrågar mest. En enkät skickades ut till 300 företag, varav bland andra 12 butikskedjor. Ett 50- tal företag svarade med visat intresse för att engagera sig i utbildningen med bland annat praktikplatser. Utbildningsprogrammet utarbetades som ett pilotprojekt av vitryska lärare med stöd av svenska kollegor. RIPO har satsat mycket på information till arbetsgivarna om fördelarna med den nya modellen och utbildningen samt informerat om vad de kan tjäna på att delta. Privata företag har visat stort intresse, medan de statliga har varit mer avvaktande till det nya sättet att genomföra utbildning. Den roll som Folkuniversitetet har spelat och spelar för projektet beskrivs som lokomotivet som drar hela processen. Det stöd som löpande getts och erbjudandet att ta del av erfarenheter och kompetens uppges ha varit mycket värdefullt för projektet. 1.2 Metod för bedömningen Uppdraget har varit att göra en bedömning av planering, uppstart och status för projektet i relation till den svenska modellen för yrkeshögskoleutbildning. Två utredare från Myndigheten för yrkeshögskolan respektive ProCompetence med erfarenhet av den svenska modellen för yrkeshögskoleutbildning har på plats under två dagar sammanträffat med olika konstellationer av intressenter i projektet. Metoden för att ta fram underlag för bedömningen har varit strukturerade intervjuer med de aktörer som är involverade i utbildningens planering och genomförande: ansvarig utbildningsanordnare, lärare, studerande och berört arbetsliv. Områden som har berörts är bland andra pedagogiskt genomförande, arbetslivets medverkan och engagemang samt uppföljning och utvärdering. Utredarna har sammanträffat med:

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 7 (16) Utbildningsanordnaren Anna Ivanova, Leader of the educational part, (RIPO) Anatoly Mazovko, Leader of the methodological support in the educational part, (RIPO) Natalia Charnyakovskaya, Project Administrator, (RIPO) Undervisande personal Tatiana Nochevalkina, Teacher, Organization and Technologies in Sales Alexandra Petrova, Teacher, Business English and Project Assistant Arbetsliv Tamara Markovnik, Director of the HR Department, Employer Organisation for General Directorate of Consumer Market Galina Usova, Manager, Anabta Tourism Bureau Studerande Hela studerandegruppen (13 närvarande av totalt 16 studerande) 1.3 Sammanfattande bedömning Tillsynen är gjord i mitten av utbildningstiden, varför endast planering och start av programmet kan bedömas och bedömningen får därför mer karaktär av en prognos. Vi bedömer dock det underlag vi fått och den information som getts vid sammanträffandena som tydliga och relevanta. Denna utbildning uppfyller de nödvändiga krav som ställs i den svenska modellen för eftergymnasial yrkesutbildning som bedrivs utanför högskolan. Anordnaren RIPO har tillägnat sig och implementerat modellen med rimlig anpassning till de lokala förutsättningarna. Utbildningen bygger på en verklig efterfrågan på arbetsmarknaden. Berörda aktörer som arbetsliv och Arbetsförmedling är aktivt engagerade i utbildningens planering och genomförande. Anordnaren har anpassat sin organisation till det nya arbetssätt som krävs och genomför utbildningen flexibelt och med hänsyn till studenternas synpunkter. Lärarna har en hög grundkompetens och har genom sin utbildning i Sverige tillägnat sig de nya metoder och attityder som krävs. Undervisningen genomförs med tydligt inslag av praktik och problembaserat lärande. Lärande i arbete (LIA) är väl organiserat och har speciell kursplan. Tydligt fokus finns på kvalitet i genomförandet av utbildningen. När det gäller uppföljning av resultat återstår att göra visst utvecklingsarbete. Det är viktigt att ansvarig utbildningsanordnare tillsammans med arbetslivet och Arbetsförmedlingen i Minsk utvärderar effekterna av genomförd utbildning på ett systematiskt sätt det vill säga följer upp om de studerande har arbete helt eller delvis inom det område som utbildningen är avsedd för.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 8 (16) 2 Utbildningens syfte Syftet med denna utbildning är att med användning av den svenska yrkeshögskolemodellen skapa en flexibel utbildning för butikssäljare på nivå 7. Detta är den högsta nivån för butikssäljare i Vitryssland, och innebär att även konsultativa inslag i kompetensen ska finnas, det vill säga en mycket kvalificerad roll som expedit. Få befintliga expediter har denna grad 7, där bland annat engelska är ett krav. Det övergripande målet med utbildningen är att studenterna med denna förvärvade kompetens ska kunna bidra till att utveckla handeln i Minsk och öka omsättningen. Motivation för studenterna är att se fram emot en högre lön och intressantare arbete. Tanken är även att RIPO i sin egenskap av ledande yrkesutbildningsaktör i Vitryssland ska sprida modellen och sina erfarenheter till övriga utbildningar runt om i landet. Ett motiverat arbetsliv har funnits med som en förutsättning för projektets tillkomst och arbetslivets önskemål var klart styrande vid utarbetandet av utbildningsplanen. De arbetslivsrepresentanter som intervjuats har detaljkännedom om utbildningens innehåll och uppläggning. Arbetslivets syfte med att delta i projektet är att få medarbetare med en hög och aktuell kompetens. Man ser de metoder och det kursinnehåll man varit med att ta fram som fördelaktiga. Enligt de deltagande arbetsgivarrepresentanterna är angelägna förändringar av vitrysk yrkesutbildning bland annat att varva teori och praktik och öka samarbetet mellan utbildningsinstitutioner och företag. Utbildningsanordnaren RIPO har ett gott anseende och arbetslivets representanter litar mycket på RIPO och har sedan länge ett samarbete, bland annat för att få praktikanter med god kvalitet. Avsikten är att utbildningen ska ge två diplom: ett statligt godkänt från RIPO, och ett svenskt från Folkuniversitetet. En bilaga med beskrivning av de ingående ämnena ska finnas tillsammans med diplomet. 2.1.1 Bedömning av syftet med utbildningen Utredarnas bedömning är att syftet med utbildningen, att matcha arbetslivet med kvalificerade butikssäljare som kan bidra till att utveckla handeln i Minsk och i förlängningen till ökad omsättning för handelsföretagen i regionen, är väl avvägt. 3 Utbildningens innehåll 3.1 Utbildningsplan Den utbildningsplan som tagits fram I samverkan mellan RIPO, Arbetsförmedlingen och arbetslivet omfattar 600 timmars utbildning under 3,5 månader. Utbildningen är upplagd som heltidsstudier och varvar teori och praktik. Den praktiska företagsförlagda delen omfattar 240 timmar.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 9 (16) RIPO har på ett mycket tydligt sätt anammat idén om ett nära samarbete med arbetslivet, som har haft ett stort och nära inflytande på processen att skapa en utbildningsplan som styrs av marknadens konkreta behov. De ämnen som ingår är följande: Basics of Marketing, Law Basics, Basics of Management, Psychology and Business Ethics, Business English, General Merchandising, Sales Organization and Techniques, Accounting and Reporting, Shop Equipment, Workplace Based Learning, Exam Counseling, Qualification Exam. Detaljerade kursplaner finns för alla kurser inklusive kurserna för Lärande i arbete (LIA). De viktigaste ämnena enligt studenterna är management, psykologi och marketing. Arbetsgivarna prioriterar affärsengelska och geografi, medan Arbetsförmedlingen var tveksam till engelska, eftersom det normalt inte krävs för yrkesrollen expedit. Dock har det godkänts, då behovet motiverats med att Vitryssland är ett transitland med många besökare. Även kommande Ishockey- VM 2014 bidrog till att ämnet har kommit med. Kursplanerna revideras vid behov under utbildningens gång. Det finns en flexibilitet i programmet, till exempel har man på studenternas önskan infört extra tid med psykologi. Arbetslivet har önskat mer träning i praktiska situationer än i den ursprungliga utbildningsplanen, vilket har arrangerats. Lärarna förser också studenterna med andra kompletterande kunskaper som efterfrågas av marknaden. Anpassning görs även till individuella behov hos studenterna. Några av de studerande anger att utbildningen bör innehålla fler kurser, till exempel en startaeget-kurs. Man beskriver utbildningen som ett resultat av ett fyrpartssamarbete där samverkan sker mellan Arbetsförmedlingen i Minsk, utbildningsanordnaren Ripo, arbetslivet och de studerande. 3.1.1 Bedömning av utbildningens innehåll Valet av ingående kurser är relevant med tanke på vad utbildningen syftar till. Utredarna bedömer att ingående kurser i engelska är nödvändiga för att nå en yrkesrollen kvalificerad butikssäljare. Det är glädjande att utbildningsanordnaren ser på utbildningens genomförande som ett fyrpartssamarbete där alla intressenter ska kunna vara med och påverka innehållet. Inför en eventuell ny utbildningsomgång, är det angeläget att det sker en noggrann utvärdering av om kursinnehållet är relevant för alla parter. 4 Utbildningens genomförande och pedagogiska metoder Utbildningstiden, 3,5 månader, kan synas vara en kort tid för att nå målen i utbildningen. Det bör tilläggas att en svensk yrkeshögskoleutbildning inte kan vara kortare än 20 veckor. Dock är de studerande mycket motiverade och arbetar

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 10 (16) i stor utsträckning hemma utöver skoltiden. De har också en god grundutbildning, i de flesta fall en akademisk examen. Integrationen mellan teori och praktik anses också vara effektiv. Lärarna förser även studenterna med extra uppgifter. Utbildningen startade den 5 september 2011 och avslutas med examen den 20 december 2011. Studierna är på heltid 40 timmar per vecka, med mycket studier utanför skolförlagd tid. Merparten av studietiden är lärarledd undervisning. Utbildningen varvar perioder med teori och praktik. En längre teoriperiod inleder utbildningen, och praktiken är för denna grupp planerad att börja den 4 november. Efter en del av praktiken kommer de tillbaka till skolan en tid, för att sedan komma tillbaka till praktikplatsen. Varje dag behandlas normalt två ämnen, och varje pass avslutas med en reflektion. Ofta har man först teoretiska studier på förmiddagen och mer praktiska arbeten på eftermiddagen. Undervisningen sker i form av föreläsningar, projekt, grupparbeten, problembaserat lärande (PBL) med reflekterande samtal och studiebesök. Problembaserat lärande används ofta i utbildningen. Studenterna får lära sig att söka kunskap och läraren fungerar som handledare och inte en färdig kunskapskälla. Praktiska problemsituationer varvas med teori i den skolförlagda RIPO har vid planeringen av programmet tydligt använt de principer som den svenska modellen innebär och har lyssnat av de önskemål som arbetslivet har när det gäller nya kunskaper och nya attityder man vill förmedla. Det är tydligt att utbildningsanordnaren upplever att arbetslivsanknytningen i genomförandet tillför stora värden till utbildningens kvalitet. Fokus finns nu på kunskaper som bemötande av kund, vilket tidigare inte varit viktigt, att främja varan, psykologiska moment och social förmåga. Man ska som konsult kunna ledsaga sina kunder, ge råd och kunna planera insatser som ökar försäljningen i butik. Lokalerna är moderna och ändamålsenliga och kan användas från klockan 08.00 till 18.00. Även datautrustning finns i tillräcklig omfattning. RIPO är noga med en hög kvalitet alltigenom. Ledningen uttrycker det som att inblandade parter; uppdragsgivare, utbildningsanordnare, studerande och arbetsliv ska uppfatta att projektet svarar mot deras syften. Kvalitetssäkring av lärarnas lektionsplaneringar och genomförande görs av speciell person hos utbildningsanordnaren, som bevakar att konceptet följs och att modellen tillämpas konsekvent.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 11 (16) 4.1 Lärande i arbete Det har funnits god tillgång på praktikplatser inom försäljning, då arbetsgivarna inte säger nej till duktiga människor. Praktikansvarig letar efter platser genom Vacancy, som är en tidning av typ Platsjournalen. Skolan ringer också runt till potentiella arbetsgivare och tipsar studenter om lämpliga platser. Skolan utgår från studenternas önskemål. Målet är att praktiken ska leda vidare till anställning. Studenten uppmuntras till att själv söka praktikplats, men om detta inte lyckas stödjer RIPO, som har en reserv av praktikplatser. I stort sett alla hade vid vårt besök ordnat praktikplats, då tillgången på platser har varit god. Praktiken är i många fall kopplad till marknadsundersökningen, där cirka 50 företag har svarat att de är beredda att erbjuda praktikplats. Avtal sluts mellan företaget och RIPO om villkoren för praktiken. Tanken är att praktiken ska gagna både arbetsplats och student. Denne betraktas under praktiken som en anställd och ska ha kvalificerade uppgifter. LIA-handledarna lämnar omdömen om den studerande utifrån de kursmål som anges i den detaljerade kursplanen. Varje student har sin egen handledare och redan i förväg har kontakt etablerats med handledarna på arbetsplatsen och kursplan och villkor har gåtts igenom. Normalt har han/hon befattningen butiksansvarig och RIPO ställer tydliga krav på LIA-handledare. Lärarna ska med besök, telefon och mejl hålla kontakt med de studerande under praktiken. Exempel på LIA-platser som de studerande har överenskommit med är butiker inom elektronik, vitvaror, golv, skor, resebyrå, bildelar, byggvaror, kontorsutrustning, grossist, leksaksavdelning i varuhus, offsettryckeri (reklamavdelning), parfymeri, resebyrå och ett stort statligt handelscentrum. Studenterna förväntar sig att få arbete och arbetsgivarna är intresserade och insatta i programmet. Ledningen bedömer risken att de studerande blir utnyttjade som liten, men man menar samtidigt att arbetsgivare kan vara beräknande och bara byta praktikanter i stället för att anställa. 4.2 Kunskapskontroll En betygsskala med 10 grader används, där 10 = kreativ insats. Betygskriterierna upplevs tydliga av studenterna. Betyg ges efter varje kurs. Kunskapskontrollen är varierad: skriftliga prov, hemuppgifter, projektarbete, självvärderingar, examensprojekt som utgörs av utvecklings- eller marknadsföringsprojekt, utvärdering av varandra samt presentationer. Vid examen deltar arbetsgivare då studenterna redovisar sina examensprojekt, som även betygsätts.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 12 (16) 4.2.1 Bedömning av utbildningens genomförande och pedagogiska metoder Det är ordning och reda på skolan och utrustningen är ändamålsenlig. De administrativa rutinerna bedöms som väl fungerande. Utbildningen bedrivs med god kvalitet av kompetenta och genuint engagerade lärare. De pedagogiska metoderna är varierade med stort inslag av problembaserat lärande. Kopplingen till arbetslivet bedöms vara tydlig och tillgången och kvaliteten på LIA-platserna bedöms som god. Utbildningsanordnaren bör säkerställa att de studerande får kvalificerade arbetsuppgifter och god handledning under LIA-perioden. Det är dock osäkert om utbildningens längd är optimal, då 3,5 månader undervisning inklusive 25 % LIA riskerar att bli för kort för att nå utbildningsmålen i sin helhet. Utbildningsanordnaren bör noggrant följa upp de studerandes läranderesultat i förhållande till arbetslivets efterfrågan efter det att utbildningen har avslutats. Eftersom flera studenter planerar för att starta egen verksamhet bör anordnaren överväga att erbjuda kurser som stöd för att starta eget företag. 5 Utbildningens organisation, ledning och administration 5.1 Ledning RIPO känner stöd för en nationell förändring av yrkesutbildningen från den vitryska administrationen och ser sin roll som främjare av den svenska modellen i övriga OSS-länder. Ledningen anser att modellen har hög relevans för vitryska arbetslivet, och ser fram emot att sprida kunskaper till andra yrkesområden inom institutet. För att kunna föra ut modellen i resten av landet finns planer på att Utbildningens representerar RIPO, Arbetsförmedlingen och arbetslivet - både privata och statliga företag. Gruppen har möten varannan vecka och dessemellan telefonkontakter. Utbildningens uppläggning och kvalitet diskuteras kontinuerligt. Det är tydligt att ledningsgruppen har en nyckelfunktion tillsammans med ledningen för att kvalitetssäkra utbildningen. Hela teamet på RIPO på tio personer har genomgått en utbildning vid Folkuniversitetet i Uppsala för att tillgodogöra sig den svenska modellen. Ledningen för utbildningen uttalar stor tillfredsställelse över att ha fått tillfälle att omvärdera metoderna för yrkesutbildning. Organisation, funktioner och ansvar

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 13 (16) arrangerades på nytt sätt efter utbildningen under besöket i Sverige. Man har skapat tydliga roller och funktioner för att ha en tydlig ansvarsfördelning. Teamet visar en stor optimism om utbildningens resultat och ser inga hinder att nå de mål som satts. Stort arbete och mycket engagemang har lagts i förberedelserna för utbildningen. RIPO strävar efter samma resultat som den svenska yrkeshögskolan, det vill säga drygt 80 procent i jobb inom 6 månader efter examen. Ledningen tror att man kommer att nå målen, och samverkar med sina partner för detta. Högt motiverade studerande med goda förkunskaper menar man kommer att säkra detta. Också arbetslivets deltagande i själva utbildningen ser RIPO som en faktor som effektiviserar genomförandet. 5.2 Lärare Lärarna är anställda på RIPO eller technical college tillhörande RIPO. De har alla både en akademisk bakgrund och en praktisk erfarenhet. De är utvalda med tanke på att flexibelt kunna anpassa sig till nya metoder och krav och har tränats i Sverige. Utmaningar för lärarna har varit att skapa ett koncept som följer den svenska modellen och som är tillämpligt i Vitryssland. Pedagogiska utmaningar är också att lära studenterna att vara aktiva och söka kontakter och inte vänta på att få uppgifter eller jobb. Det kan också krävas att kunna intressera redan välutbildade personer för en yrkesutbildning och få studenterna att förstå ett det inte finns färdiga recept för livet. Många nya erfarenheter har lärarna redan skaffat sig av undervisningen. Studerandegruppen är heterogen både åldersmässigt och kunskapsmässigt. Det har inte funnits färdiga lösningar för allt, utan kreativitet krävs. Lärarrollen är förändrad och gruppen bidrar med en del av lösningarna. Projektarbetsmetodiken är ny för både lärare och studenter. Rollen som coach upplevs berikande och bidrar till att lärarna håller sig á jour. Det fokus som finns på flexibilitet och på att använda nya metoder för lärande ger ökat självförtroende. Någon lärare beskrev känslan när hon går till jobbet: jag flyger! En mindre andel gästföreläsningar för studerande ges i nuläget av arbetsgivarna, och stort intresse finns från företagen. RIPOs lärare föreläser också vid olika tillfällen på företagen och har en nära kontakt med de samverkande företagen. Exempelvis har lärare studerat hur varuhus exponerar sina varor och utifrån det skapat förbättrings- och utvecklingsprojekt för studenterna att genomföra ute i varuhuset. 5.3 Studenter Omkring 80 sökande fanns till programmet. Samtliga studenter i gruppen utom en karriärbytare har varit arbetslösa och kommit via Arbetsförmedlingen, vilket är ett krav för finansiering av utbildningen. Enligt avtal mellan RIPO och

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 14 (16) Arbetsförmedlingen finansierar utbildningen och ger ett stipendium på fyra USD ( cirka 30 SEK) per månad till studenterna. Arbetsförmedlingen ger också ett litet bidrag för att starta eget företag. Själva utbildningen är avgiftsfri för studenten. Gruppen består av mycket studiemotiverade personer. De 16 studenterna har olika förkunskaper, då 70 procent har en akademisk utbildning och de övriga tekniskt college. Åldern varierar mellan 18 och 40 år, de flesta är över 35. Ett 20- tal sökande har fått avslag på grund av att de enbart haft grundskoleutbildning, men betyg är annars inte styrande. Yrkesmässiga kunskaper och livskunskap är viktigare än betyg och tidigare utbildning. Yrkesrollen i Handel & Service, kvalificerad butikssäljare, är till stor del ett kvinnoyrke. Detta speglas i gruppen, där 14 av 16 studerande är kvinnor. Information om utbildningen fick de flesta via Arbetsförmedlingen i Minsk, där de var registrerade som arbetslösa. De blev informerade om den speciella uppläggningen av utbildningen och fick anmäla sitt intresse och söka till den. I samband med lanseringen av utbildningen fanns massmedia på plats och via media väcktes intresse för att delta hos några sökande. Den första delen av ansökningsprocessen sköttes av Arbetsförmedlingen. De handlingar som krävdes var läkarintyg och ansökan, där det skulle anges bland annat högskoleutbildning, engelskkunskaper och internationell säljerfarenhet. Ansökningsprocessen tog i vissa fall endast två dagar. Grundkrav för antagning var gymnasieutbildning och teknisk påbyggnadsutbildning, eftersom detta är kraven för att diplom ska kunna utfärdas. Dessutom måste man vara registrerad på Arbetsförmedlingen. RIPOs lärare deltog i urvalet och träffade de sökande för intervju och för att testa dem i samtal. De kriterier som var viktiga i urvalet var förmåga att klara kritiska situationer, attityd och social kompetens. De sökande som inte antagits har fått motivering till avslaget. Ofta har det varit otillräcklig grundutbildning som varit skälet. Olika reaktioner på utbildningens innehåll och utförande har kommit från studenterna, men de flesta är nu positiva till undervisningen och mer öppna och aktiva. En del var reserverade från början, då det finns traditionella uppfattningar om hur utbildning ska gå till. Dock förklarade samtliga vid besöket att de inte ångrar sitt val att delta. Något som i denna utbildning upplevs som positivt och annorlunda av studenterna är lärarnas kompetens, både teoretiskt och yrkesmässigt. Nivån på undervisningen upplevs som hög. Att man inbjuder chefer från företag för föreläsningar i till exempel marknadsföring, produktkännedom, krishantering med mera är nytt och positivt. Några studenter kommer att starta eget företag och jobbar under utbildningen med sin egen affärsplan. 5.3.1 Bedömning av organisation, ledning och administration Skolans ledning är engagerad och kompetent. De ledamöter som representerar arbetslivet i ledningsgruppen bedöms som mycket engagerade på en ganska

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 15 (16) detaljerad nivå, vilket i detta första projekt är positivt och gynnar utbildningen. Ledningsgruppen bör dock på sikt i högre grad ta på sig en mer strategisk roll som beställare av den efterfrågade kompetensen och som kvalitetssäkrare av utbildningen. Utbildningen skulle vinna på att engagera fler representanter från arbetslivet till exempel som gästföreläsare eller som värdar för studiebesök med mera. Lärarna är kompetenta och har lång erfarenhet av undervisning. Endast ett fåtal har även erfarenhet av arbete i näringslivet. En lämplig kompetensutveckling för involverade lärare skulle kunna vara att de får ytterligare möjlighet att få studera hur yrkeshögskoleutbildning genomförs konkret i Sverige. Information om utbildningen har skett via olika kanaler och ansökan har gjorts av intresserade. Antagningsprocessen har varit snabb, men ändå gett utrymme för individuell hantering av ansökningarna och de sökande bland annat genom intervjuer med tydliga bedömningskriterier. Antagningsprocessen har dokumenterats och de som inte antogs till utbildningen har fått information om skälen till det. Inför kommande utbildningar bör åtgärder vidtas för att få bättre balans mellan antalet män och kvinnor. 6 Uppföljning och kvalitetssäkring RIPOs mål är att uppfylla samma resultatmål som den svenska yrkeshögskolan. Det är viktigt att studenterna även ska få det svenska diplomet med tanke på internationalisering och rörlighet på hela arbetsmarknaden. Ledningens förutsättning för att åstadkomma högsta kvalitet är att ha bra lärare. Man har noggrant valt ut personer som ställer upp på den svenska modellen med dess annorlunda arbetssätt och attityd. Utbildningen är upplagd enligt svensk modell. De ledstjärnor som RIPO har haft under planeringen av programmet har varit desamma som i den svenska modellen. Efterfrågan på arbetsmarknaden har analyserats via Arbetsförmedlingen och via egna enkäter. Utbildningsplanen har tagits fram i nära samverkan med avnämarna. Samverkan under utbildningens gång sker på olika sätt: deltagande i ledningsgruppen, genom att ta emot LIA-studenter och genom att ge föreläsningar. Experter från olika företag deltar och kommer att föreläsa i gruppen. Ett mycket tydligt engagemang och en detaljkunskap finns hos ledningsgruppens arbetslivsrepresentanter. De kommer att delta i examinationen, då studenterna redovisar sina examensprojekt. För att säkerställa kvaliteten och troheten mot modellen i genomförandet av utbildningen har en kvalitetsansvarig person insyn i och kontroll över lärarnas planering och föreläsningar.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 16 (16) En kontinuerlig uppföljning av kurser och prestationer sker under utbildningen genom tentamina, projektarbeten, skriftliga prov och hemuppgifter. Betyg ges efter varje kurs. Uppföljning av resultat i form av anställning kommer att ske första gången i samband med examinationen, då man kommer att ha information om hur många studenter som direkt efter utbildningen har jobb. Någon systematik för hur en sådan uppföljning ska gå till finns dock inte. Man har efter svensk modell skapat enkäter för anonym utvärdering av varje kurs. Man gör då också uppföljning mot kursmålen. Skalan i enkäten är 1-5, och enkäten ger också utrymme för egna kommentarer. Kursledningen har därefter återkopplingssamtal med de studerande och man försöker tillgodose de studerandes önskemål. Exempel på revidering av utbildningsplanen är utökning av undervisning i psykologi, rättsvetenskap och retorik och även de extra uppgifter som studenterna har bett att få som hemarbete. Liksom i den svenska modellen ser vi att de studerande är viktiga kravställare, som bidrar till att driva utvecklingen av utbildningens kvalitet. Det är för studenter och lärare en ny situation att hantera, vilket båda parter upplever konstruktivt. Studenterna anser att en skillnad på denna utbildning jämfört med universitetsutbildning är att man kan påverka den. De känner sig fria att framföra synpunkter även om de är något kritiska. Alla studenterna anser att de har gjort rätt val, ångrar inget, utan kan rekommendera andra att gå en liknande utbildning. Stora förhoppningar finns på att få jobb, studenterna förväntar sig att få en högre lön och högre prestige och kunna fungera som förebilder. Några av de studerande har redan erbjudits arbete efter avslutad utbildning. 6.1.1 Bedömning av uppföljning och kvalitetssäkring Uppföljningen av utbildningens genomförande och lärarnas pedagogiska förmåga sker på väl fungerande sätt. Det är av största vikt att utbildningsanordnaren upprättar ett system för att kontinuerligt kunna utvärdera effekten av den genomförda utbildningen det vill säga i vilken utsträckning de studerande arbetar med det som utbildningen är avsedd för efter examen. Utbildningsanordnaren bör även göra utvärderingar av LIA-perioden både utifrån de studerandes och LIA-företagens perspektiv. Efter utbildningstidens slut bör utbildningsanordnaren RIPO ta initiativ till dialogsamtal för uppföljning och kvalitetssäkring av utbildningsinsatsen med uppdragsgivaren och medverkande arbetsliv.