Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén



Relevanta dokument
Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Figur 1. Karta över Harrsele älv-magasin som är 10.6 km långt meter över havet.

Beräkning av kostnader och miljönytta på åtgärder i vattendrag reglerade av vattenkraft och dammar. Åsa Widen, Umeå Universitet

The Dundee Hydrological Regime Alteration Method (DHRAM) Åsa Widén

Figur 1. Kartan visar magasin Bjurfors Övre från Granö till Tuggensele kraftverk.

Maximal Ekologisk Potential i Umeälven

Bjurfors Nedre kraftverk. Figur 1. Kartan visar älvmagasin Bjurfors Övre sydväst om byn Granö.

Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén

God Ekologisk Potential i Umeälven, Vindelns kommun

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Restaurering av sjöar och vattendrag

Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?

Roland Jansson. Strandvegetation i utbyggda älvar möjliga miljöförbättringar

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

MAXMEP Umeälven. Bilaga 3. Innehåll: Storuman till och med Överuman. Åsa Widén

Samverkan Umeälven CO/Carl-Olof Blomqvist Hemnäsvägen Gunnarn. Länsstyrelsen i Västernorrland

Samverkan inom vattenförvaltningen i Sverige - delaktighet och engagemang

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Roland Jansson. Åtgärder för a, förbä,ra trandvegeta0on i utbyggda älvar miljöanpassade va,entånd och skydd mot stranderosion

2006 inleddes förhandlingarna om förlikning av Stornorrforsmålet

Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån

Restaurering Ramsan 2017

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Hur svårt kan det vara?

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell

Vattenkraften och miljön

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?

Göta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n

Umeälven. Beskrivning av vattendraget

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Flottledsåterställning i Bureälven

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Vattenreglering vad är det?

Samtliga inventerade vattendrag

EKOLIV. Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Naturreproducerande öring i reglerade älvar utopi eller faktisk möjlighet? Lycksele Ingemar Näslund

Förstudie Vindelälvsdalen

Damminventering inom Avasund

Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Lokal delaktighet och samverkan

Öring en art med många kostymer

Förslag på miljöförbättrande åtgärder i Fjällsjöälven enligt Ångermanälvsmodellen

Reflektioner: restaureringsprojekt och vattnet i det brukade landskapet

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Indalsälven. Beskrivning av vattendraget

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Redovisning objekt vattendrag och sjöar avrinningsområdesvis 28 Umeälven

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Kraftverken i Umeälven

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun

Juojoki Fiskevårdsprojekt Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Figur 1. Karta över norra Götaälvs huvudavrinningsområde med Norsälven samt dess biflöden markerade.

Projektering av biotopåterställning i Leån från Gråströmmen uppströms Lostersjön ned till Letssjön, Ljusdals FVO

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Restaurering av vattendrag

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014

Hållbar vattenkraft i Dalälven. Prioriteringsarbete i Dalälven Ann-Louise Haglund Länsstyrelsen i Dalarnas län

ReBorN - LIFE. Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin. Teknisk koordinator Robert Ström. Laxförvaltning Stefan Larsson

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön.

Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)

Figur 1: Karta över Motala Ströms avrinningsområde (den skuggade delen). Bilden är hämtad från SMHI:s vattenwebb.

ÅTGÄRDSPRIORITERING I VATTENKRAFTEN

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

Medbogardialog Attarpsdammen. Välkomna!

Hur långt når åtgärderna i åtgärdsplanen i förhållande till miljökvalitetsnormerna för vatten?


Del 10 Åtgärdsplan för Hamrångeåns avrinningsområde

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Insatser för att rädda Gullspångslaxen och förstärka naturvärdena i området Åråsviken Gullspångsälven.

Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Skellefteälvens VattenregleringsFöretag

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

LOVA-ansökan Naturskyddsföreningen i Örebro län

Fiskevårdsplan för Bäljane å Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Transkript:

Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven

Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker tillsammans med myndighet, naturvårdsorganisationer, lokala krafter och kraftverksföretag

Maximal Ekologisk Potential, MEP Förenklat; - Alla åtgärder som kan utföras i älven som förbättrar miljön och ekosystemet - MEP ska inte att förväxlas med God Ekologisk Potential

Maximal ekologisk potential och God ekologisk potential Åtgärder som inte påverkar flödet i stor utsträckning Åtgärder som påverkar flödet God ekologisk potential Maximal ekologisk potential

Historik - projektägare Samverkansgruppen från Vindelns kommun 2011-2013 Lycksele kommun 2013-2014 Vattenregleringsföretagen 2014-2015 8 älvmagasin inventerade inkl biflöden (Vännäs-Storuman)

www.umealven.se

Utfört arbete och inventeringar 2012-2013 Biotopkartering av alla biflöden Biotopkartering av deltaområden Fysiska åtgärder i huvudfåra Intervjuer av fiskare Elfiske av bäckar Vattenväxter som indikator-art Miljöanpassade flöden Miljöanpassade vattenstånd Förslag på omlöp Hydrologi 2014-05-09 Arc Gis som verktyg Åsa Widén

Åtgärder biflöden Restaurering efter flottningsepoken Lekbottnar Dammar Övriga kontinuitetsproblem

Kontinuitetsproblem biflöde-huvudfåra - låga vattenstånd i magasin (sjö och älvmagasin) - kanaler

Fysiska åtgärder Huvudfåra lekbottnar Harr Lekbotten områden för harr och biologisk mångfald Åtgärd. Förstärk flödet med block och fyll på med lekgrus. Vad är problemet? Nolltappning? Korttidsreglering? Brist på uppväxtområde eller föda? Predation

Hällforsmagasinet nedom Betsele kraftverk Lycksabäcken Tunnelutlopp Flöde Gamla älvfåran

Erosionsskydd (33) Karta över bäck 23 s delta. Grön linje = avstånd ca 190 meter, röd linje = avstånd 70 meter Skydd mot is och korttidsreglering längs den gröna linjen. Skyddet kan bestå av stora block eller rotvältor Syfte. Bevara biologisk mångfald samt skydda strandvegetation och förstärka habitat för fisk t.ex. abborre

Öppna upp avstängda vikar (4) Bäck 59. Sörfors. Överdämningsområde Bjurfors Övre

Kattisavan. Vattnet står stilla och rinner bakvägen

Rusforsen Flottledsrensningar i Umeälven

Granselet i Bålforsmagasinet Strömsatta områden Riv stenmurarna och lägg tillbaka i älven. Spara block mot erosionsskador. Återskapa kontakt med strandzon.

Åtgärder som påverkar flödet Biokanal Tuggen kraftverk (3 km lång) Omlöp runt kraftverk Syfte: 1. Skapa kontinuitet mellan magasinen 2. Lekbottnar, uppväxtområde för fisk 3. Biologisk mångfald 4. Tuggenforsen Tuggenforsen

Åtgärder som påverkar flödet Biokanal Grundfors kraftverk (6 km lång) Omlöp runt kraftverk, 6 km Syfte: 1. Skapa kontinuitet mellan magasinen 2. Lekbottnar, uppväxtområde för fisk 3. Biologisk mångfald 4. Återskapa delar av forsen Grundforsen Torrfåra

Ekologiska flöden DHRAM The Dundee Hydrological Regime Alteration Method Jämför hur verkliga flöden avviker mot naturliga Minimitappning Ekologisk nytta=ökad vattenhastighet Magnitud Timing Frekvens Varaktighet FLÖDE

Vattenstånd Miljöanpassade vattenstånd Ett vattenstånd som liknar det naturliga flödet i älven. T.ex. Vårflod, lågvattenstånd. Syfte ökad ekologisk funktion genom; Åter vegetering Stötta födoväv och ekosystem Skydd av biologisk mångfald Filter av närsalter mm

Harr-projekt Litteraturstudie harr (SLU) Harrfällor i biflödesmynningar 2 små fällor mindre bäckar (Lillsele) 1 fälla i Lycksabäcken

Erosionsprojekt, Umeå Universitet

Terrestra miljöer invid kraftverk Biologisk mångfald Signalarter lavar, mossor, tickor Exempel; Grundfors Mål: naturskydd Lunglav

Slutrapport Umeälven Preliminärt färdig:2015-03-31

Samverkan - processarbete Vårt arbete sker i samverkan med kraftverksindustrin, naturvårdsorganisation, myndighet och med lokal förankring Varför samverkan? Hur får vi ett arbetsklimat där vi löser problem på ett konstruktivt sätt tillsammans? Knepigt med en referensgrupp med olika intressen

Recept Samverkans-cocktail 1 del respekt för varandra 1 del konsensus-beslut 1 del ordning och reda 1 del holistiskt tänk 1 del gemensamma mål 1 del driv för att lösa problem

Gemensamt mål MEP i Umeälven Tydligt Lätt att förstå, även om processen dit är komplex Möjligt att implementera Övergripande för verksamhetsplan och delmål Dokumenterat Delaktighet i utformning av målen (projektplan), Projektledare GEP i Umeälven

Tydliga och begripliga delmål Avgränsat i tid Avgränsat gällande medel Kopplat till verksamhetsplan, metod och syfte, Projektledare GEP i Umeälven

Välplanerat tillvägagångsätt i samverkan Genom att hjälpas åt skapas ett engagemang Arbetsmaterial stannar i gruppen Samverkan är att alla får möjlighet att delta Respektera önskemål från gruppen Lös problem på ett strukturerat sätt Personliga angrepp inte tillåtet, Projektledare GEP i Umeälven

Dokumentera och informera Skriftlig dokumentation Till gruppen Projektledarens livlina Dela upp på delmål med ett datum då delmålet ska vara uppfyllt Motsvarar det gruppens och omgivningens förväntningar? Avstämning, Projektledare GEP i Umeälven

Fakta, vetenskapliga referenser och information Utan kunskap om projektet, syfte, delmål och mål är det svårt att lyckas Vetenskapliga referenser Ge alla chansen att förstå och få tillgång till fakta, Projektledare GEP i Umeälven

Tack för er tid. Frågor? Åsa Widén Mobil: 072-246 71 77 Asa.widen@umealven.se

Umeälven 470 km lång Avrinningsområde är till yta ca: 29 300 km² Källflöden från fjällen vid norska gränsen, Överuman Sveriges tredje kraftproducent 19 kraftverk 6 sjöregleringsmagasin 13 älvmagasin