KLIMATSMART BOSTADSPOLITIK. Kraftfulla åtgärdsförslag som halverar energianvändningen i bostäder

KLIMATSMART BOSTADSPOLITIK Kraftfulla åtgärdsförslag som halverar energianvändningen i bostäder

Miljöpartiet de Gröna, 10 september 2008 Sidan 2 av 40 1. INLEDNING En ökad energieffektivisering i bostäder är ett prioriterat område i Miljöpartiets klimatpolitik. Bostadssektorn står i dag för en dryg tredjedel av Sveriges energianvändning och orsakar en stor del av Sveriges utsläpp av växthusgaser. För att rejält minska bostäders klimatpåverkan måste både nybyggda och befintliga bostäder blir avsevärt mer energieffektiva. Därför behöver stora energibesparande åtgärder vidtas i hela bostadsbeståndet under de kommande åren. Flera åtgärder har hittills bidragit till att minska energianvändningen, men utvecklingen går för långsamt och det osäkert om energimålen hinner uppfyllas i tid. Trots att det har skett en energieffektivisering under de senaste trettio åren, har den totala energianvändningen i bostadssektorn legat på en i stort sett oförändrad nivå. Flera oberoende bedömningar visar att det går att spara runt 40 TWh energi i bostadssektorn, vilket motsvarar nästan hälften av den energi som används till uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler. Olika hinder bidrar dock till att många lönsamma energiinvesteringar inte kommer till stånd. Det handlar till exempel om höga kostnader för ny energiteknik och brist på kunskap i branschen. Det finns därför ett stort behov av åtgärder som kan komma över dessa hinder. Det krävs ingen komplicerad teknik för att bygga energieffektivt, utan det handlar om en kombination av beprövade byggtekniska åtgärder och ett långsiktigt helhetstänkande. Flera goda exempel visar att det går att bygga extremt energisnålt på ett lönsamt sätt. Trots detta når fortfarande en stor del av de nybyggda bostäderna inte når upp till de energikrav som gäller. I befintliga bostäder väntas endast en liten del av alla lönsamma energiåtgärder ske spontant i samband med kommande renoveringar. Flera lyckade renoveringsprojekt har visat att det är möjligt att uppnå en halvering eller mer av energianvändningen genom enkla tekniska åtgärder och det finns en stor potential att åstadkomma betydande energibesparingar. Framförallt de bostäder som byggdes inom miljonprogrammet står inför omfattande renoveringar. Många av husen har dålig energiprestanda och här finns en unik chans att nå en snabb och kostnadseffektiv minskning av energianvändningen. Vi måste också se till att samtidigt stimulera en ökad användning av förnybar energi från solfångare, solceller och vindkraft. Men om inget görs nu så kommer det snart att vara för sent. För att drastiskt minska bostadssektorns klimatpåverkan behövs en tydligare politisk riktning och effektiva styrmedel, men den borgerliga regeringen har inte visat någon handlingskraft i frågan. Miljöpartiet tänker inte stå vid sidan av och hoppas någon annan ska lösa klimatfrågan åt oss. Istället presenterar vi här riktlinjerna för en långsiktigt hållbar och klimatsmart bostadspolitik tillsammans med en rad åtgärdsförslag. Detta visar något som den nuvarande regeringen misslyckats med: att skapa en hållbar bostadssektor som bidrar till en minskad klimatpåverkan samtidigt som fler jobb skapas och en grön teknikutveckling stimuleras.

Miljöpartiet de Gröna, 10 september 2008 Sidan 3 av 40 2. BOSTADSSEKTORNS ENERGIANVÄNDNING OCH KLIMATPÅVERKAN Energianvändningen i Sverige har ökat sedan början av 1970-talet men i bostadssektorn 1 har den varit i stort sett konstant (se figur 13). Den energieffektivisering som skett har till stor del motverkats av att de uppvärmda ytorna har ökat 2. Beskrivningen är dock inte helt rättvisande eftersom den enbart utgår från den energi som levereras till hushållen och används för att värma upp lägenheten, laga och frysa mat, duscha, tända lampor och titta på tv. Men den använda energin måste först hämtas från någon energikälla, till exempel olja, kol, gas eller biobränslen, för att sedan omvandlas till el eller värme genom förbränning i ett kraftverk. Värmen distribueras sedan via till exempel ett fjärrvärmenät ut till bostäderna och under hela denna process sker energiomvandlingsförluster. Man brukar kalla energikällor som olja, gas och biobränsle för primär energi eftersom det är där energiomvandlingen startar. El eller värme brukar kallas för sekundär energi eftersom de framställs genom omvandling av primär energi. Den totala energimängden som går åt i hela produktionsledet är alltså större än den mängd energi som slutligen används av hushållen (se illustration). Om man i stället för tillförd energi utgår från primär energi så ser man att bostadssektorns energianvändning visar en ökande trend sedan 1970-talet (se figur 16). 3 Att utgå från primär energi innebär att 1 Sektorn bostäder och service består av bostäder, lokaler (exkl. industrilokaler), fritidshus, areella näringar och övrig service vilket inkluderar byggsektorn, gatu- och vägbelysning, avlopps- och reningsverk, el- och vattenverk. 2 Energimyndigheten (2007): Energiläget 3 Energimyndigheten 2006:32: Effektivare primärenergianvändning

Miljöpartiet de Gröna, 10 september 2008 Sidan 4 av 40 man anlägger ett livscykelperspektiv på energiproduktionen, vilket gör det möjligt att få en bild av den totala energiåtgången som krävs för att producera en kilowattimme värme eller el. Det har skett en stor förändring i sammansättningen av energislag sedan 1970-talet (se diagram 1). Högre energiskatter har lett till att olja till största delen ersatts av värmepumpar, pellets och fjärrvärme för uppvärmning. 4 NULÄGE OCH FRAMTIDA UTVECKLING Bostadssektorn står i dag för mellan 5 och 15 procent av Sveriges koldioxidutsläpp beroende på hur dessa beräknas. 5 Utsläppen har minskat markant sedan början av 1990-talet, vilket främst beror på att oljeuppvärmningen till stora delar ersatts med andra energislag. Koldioxidutsläppen från bostäder förväntas fortsätta minska med nästan 50 procent till år 2020. 6 År 2006 förbrukade bostads- och servicesektorn 151 TWh energi, vilket motsvarar ca 37 procent av den totala energianvändningen i Sverige. 7 Större delen av den energin används till bostäder och lokaler för uppvärmning av ytor och vatten samt drift av apparater och installationer. UPPVÄRMNING OCH VARMVATTEN Omkring 60 procent av energianvändningen i bostadsoch servicesektorn, eller 89 TWh, går till uppvärmning och varmvatten. Flerbostadshus byggda under 1970-talet har högre energianvändning för uppvärmning än övrigt 4 Energimyndigheten 2007:02. Siffran avser bostads- och servicesektorn. 5 Se tex Energimyndigheten (2002): Energianvändning i bebyggelsen och Naturvårdsverket rapport 5754 (2007): Två gradersmålet i sikte 6 Energimyndigheten 2007:27, tabell 12. Minskningen är beräknad i förhållande till 2005 års utsläpp. 7 Energimyndigheten 2007:25.

Miljöpartiet de Gröna, 10 september 2008 Sidan 5 av 40 bestånd. Efter en nedgång under 1980-talet har energianvändningen i nybyggda bostäder åter ökat, för att nu vara tillbaka på samma nivå som för 40 år sedan. Bostäder som byggs i dag når i genomsnitt inte upp till de energikrav som gäller för nybyggda bostäder. Flerbostadshus byggda år 2002 förbrukar i genomsnitt 160 kwh/kvm. 8 Installation av värmepumpar har ökat de Energi för uppvärmning år 2003 per byggår senaste åren, vilket är en bidragande orsak till den Flerbostadshus minskade energianvändningen för uppvärmning. 200 Andra faktorer är det relativt låga bostadsbyggandet 18 0 16 0 under 1990-talet och den energieffektivisering som 14 0 skett genom förbättrad isolering och förbättrade 12 0 10 0 verkningsgrader. En ökad energieffektivisering 80 genom åtgärder som isolering och byte till 60 energieffektiva fönster väntas ytterligare minska 40 20 uppvärmningsbehovet för flerbostadshus. Andelen 0 biobränsle för uppvärmning i bostäder väntas öka Byggår något fram till år 2025. 9 kwh/m2 19 6 7 19 72 19 77 19 8 2 19 8 7 19 9 2 19 9 7 2 0 0 2 Exkl. omvandlings- och distributionsförluster Nya byggregler, norra klimatzonen Nya byggregler, södra klimatzonen ELANVÄNDNING Under de senaste 30 åren har användningen av hushållsel i bostadssektorn fördubblats trots att hushållens vitvaror blivit mer energieffektiva. Teknikeffektiviseringen äts upp av den stigande elanvändningen som beror på att fler hushåll med ökade inkomster använder allt fler elektriska apparater till fler användningsområden med en längre utnyttjningstid. De ökade bostadsytorna och en ökad användning av elvärme och komfortvärme har också medfört en ökning i elanvändningen. Elvärmeanvändningen i bostadssektorn väntas fortsätta ligga på en stabil nivå. I dag använder närmare 300 000 småhus och drygt 2 000 lägenheter direktverkande el som huvudsaklig uppvärmningskälla. 10 3. MÅL FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING Riksdagen antog 2006 ett nationellt mål för att minska energianvändningen i bostadssektorn med 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 jämfört med 1995 års användning. 11 Miljöpartiet stod inte bakom detta utan framförde i en motion att målet borde skärpas till en minskning med 25 procent till år 8 Energimyndigheten (2006): EN 16 SM 0602. 9 Energimyndigheten 2007:02 10 SOU 2007:60 Bil B 11, Energimyndigheten 2007:02. Elanvändningen uppgår till 21,7 TWh (normalårskorr). 11 Målet antogs 2006 i det nationella programmet för energieffektivisering och energismart byggande (prop. 2005/06:145). Det är ett delmål under miljömålet God bebyggd miljö och lyder: Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995. Till år 2020 skall beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. Programmet har kompletterats med en handlingsplan under hösten 2007: Ett energieffektivare Sverige Nationell handlingsplan för energieffektivisering, bilaga till SOU 2008:25.

Miljöpartiet de Gröna, 10 september 2008 Sidan 6 av 40 2020 och 60 procent till år 2050 jämfört med 1995 års nivå. Miljöpartiet framförde även krav på att koppla energimålen till en minskning av den totala energiförbrukningen i sektorn kopplat till mängden resurser som används för att framställa olika typer av energi. Annars är risken att energieffektiviseringsvinster äts upp av en ökad total energianvändning. 12 Det så kallade Energitjänstedirektivet (2006/32/EG) trädde i kraft i maj 2006 och ska vara helt infört i ländernas lagstiftning senast den 17 maj 2008. Energieffektiviseringsutredningen som utreder hur direktivet ska genomföras i Sverige, förväntas komma med sitt slutbetänkande den 31 oktober 2008, vilket betyder att Sverige ligger efter i tidsplanen. Energibesparingsmålet i direktivet är att minska mängden slutanvänd energi med 9 procent till år 2016 i varje medlemsstat, jämfört med ett medelvärde av energianvändningen mellan åren 2003 2007. En kvantifiering av direktivets mål innebär för Sveriges del en sammanlagd minskad energianvändning om ca 32 TWh (ca 41 TWh primär energi) i alla dessa sektorer till år 2016. Enligt Energimyndigheten har hittills drygt hälften av detta mål uppnåtts. Energieffektiviseringsutredningen bedömer att det kvarstår drygt 11 TWh för att uppnå målet om man räknar bort effekter av tidigare genomförda åtgärder. Bedömningen är att huvuddelen måste uppnås i bebyggelsen. 13 EU-kommissionen har även föreslagit ett annat mål som anger att 20 procent primärenergi ska sparas till år 2020 på EU-nivå. Detta mål ska nås med delvis andra åtgärder än i direktivet och de presenteras i en speciell handlingsplan. Målet utgår från primärenergianvändning och omfattar, till skillnad från direktivet, alla samhällssektorer. 14 4. ENERGIEFFEKTIVISERINGSARBETET I BOSTADSSEKTORN Många bostadsbolag bedriver energieffektiviseringsarbete i någon form, men ambitionsnivå, kontinuitet och omfattning varierar stort. Åtgärderna kan i ett första steg vara att optimera driften och att minska värmeförlusterna genom att förbättra husets klimatskal. Vanligen handlar det då om tilläggsisolering på vindar och fasader, injustering av värmesystem, ventilationsåtgärder och byte till energieffektiva fönster. Endast ett litet antal bostadsbolag har infört individuell mätning och debitering av värme och varmvatten. Här följer en översiktlig genomgång av olika åtgärder som aktörer i bostadssektorn vidtagit för att minska energianvändningen. OLJEKONVERTERINGAR Den största delen av flerbostadsbeståndet har ersatt oljeuppvärmning med andra energislag och fjärrvärme utgör nu den helt dominerande uppvärmningsformen för flerbostäder. År 2006 värmdes tre fjärdedelar av arean i flerbostadshus med fjärrvärme, varav en stor del är biobaserad. Endast 2 procent av arean i flerbostäder värms med olja. I småhus sker 3,6 procent av uppvärmningen med enbart olja. 15 12 Miljöpartiets motion 2005/06:Bo18 till prop. 2005/06:145. 13 Chalmers Energicentrum 2007, sid 21. SOU 2008:24, kap 12.3.4 14 SOU 2008:24, kap 12.3.4 15 Energimyndigheten & SCB, 2006

Miljöpartiet de Gröna, 10 september 2008 Sidan 7 av 40 SOLENERGI Solenergi används inte i någon större utsträckning i dag. Ett fåtal använder solenergi mer systematiskt i hela sitt bestånd ytterligare ett antal har installerat någon form av solenergi. 16 I dessa fall handlar det oftast om enstaka pilotprojekt. När det gäller solenergins framtida potential är det dock många bostadsbolag som ställer sig positiva. Solenergi tillsammans med luftvärmepumpar kan minska energiförbrukningen i lägenheter med upp till 20 procent. 17 ÅTGÄRDER PÅ KLIMATSKALET Klimatskalet utgörs av husets yttre hölje, det vill säga väggar, golv, tak, fönster och dörrar. Innekomforten försämras och energibehovet ökar om klimatskalet är dåligt isolerat och läcker värme. Åtgärder för att förbättra klimatskalet, exempelvis fönsterbyten och isolering av tak och fasader är relativt kostsamma. Det finns en energieffektiviseringspotential på ca 10 procent när det gäller klimatskalet. Boverket uppskattar att 750 000 lägenheter i miljonprogrammet har behov av bättre fönster, men exakt hur stort behovet är i hela bostadsbeståndet är svårt att veta. STYR- OCH REGLERTEKNISKA ÅTGÄRDER En väl fungerande drift och förvaltning är betydande för att få ner den totala energianvändningen i en byggnad. Systematiska och kontinuerliga driftåtgärder ger en minskad energianvändning till en relativt liten kostnad. Många bostadsbolag har NÅGRA GODA EXEMPEL lagt stora resurser de senaste åren på injusteringar av värmesystem, i vissa fall kombinerat med individuell energimätning. En del bostadsbolag har infört central styrning av energisystemet som ett led i driftoptimeringen. Det innebär att man snabbt kan justera värmen vid väderomslag. VÄRME- OCH VENTILATIONSÅTGÄRDER Injustering av värme- eller MKB i Malmö har genom driftoptimeringsåtgärder minskat värmeanvändningen med 2,5 %, (6 miljoner kwh) under år 2006. Det mindre bostadsbolaget Vallonbygden har genom optimering av ventilations- och värmeanläggningar minskat sina energikostnader med 6 procent (2,0 milj. kwh värme). Arvidsjaurhem har arbetat mycket med injusteringar under en tioårsperiod och man uppskattar att detta arbete minskat den totala energiförbrukningen med omkring 15 %. Poseidon i Göteborg har genom införande av central styrning sänkt den genomsnittliga energiförbrukningen från 186 till 155 kwh/kvm mellan 1990-2007. Man anlitar dessutom externa konsulter som energijägare. Med hjälp av ett statistikprogram fångar man upp de fastigheter med högst förbrukning som sedan analyseras och driftoptimeras. ventilationssystem syftar till att få en jämn värmefördelning och en lagom temperaturnivå i huset. Genom detta kan medeltemperaturen sänkas vilket minskar energianvändningen. Det vanliga är att man injusterar mot en rumstemperatur på ca 21 grader. En grads sänkning innebär en minskad energi- 16 Bostadsbolaget Eksta i Kungsbacka är ett exempel på ett bostadsföretag som jobbat mer systematiskt med solenergi, se http://www.eksta.se/ 17 Energiledargruppens seminarium Energipuls 080311

Miljöpartiet de Gröna, 10 september 2008 Sidan 8 av 40 förbrukning på runt 5 procent. Det finns ett stort antal lägenheter i behov av injusteringsåtgärder och därför är det angeläget att kunskaper och erfarenheter av den här typen av arbete sprids i branschen och att tillgången på experter som kan utföra arbetet är god. VÄRMEÅTERVINNING AV LUFT Värmeåtervinning innebär att man återvinner en del av värmen i inomhusluften med hjälp av en mekanisk från- och tilluftsfläkt (FTX) med värmeväxlare. Det finns en stor potential att spara energi genom ventilationsåtgärder i flerbostadshus. I merparten av miljonprogramsbeståndet finns ingen värmeåtervinning av frånluft och ventilationsåtgärder kan uppskattningsvis ge en energibesparing på 20 %. 18 INDIVIDUELL MÄTNING/DEBITERING AV VÄRME OCH VATTEN De flesta som bor i lägenhet har i dag värme och varmvatten inbakat i hyran, vilket gör att man ofta saknar incitament att minska sin energianvändning. Genom individuell mätning och debitering av värme och varmvatten (IMD) får de boende möjlighet NÅGRA GODA EXEMPEL att styra över sitt energibeteende och få Bostadsbolaget Mimer i Västerås har genom individuell mätning och sänkta energikostnader. debitering av varmvatten minskat vattenförbrukningen med mellan 20 och 40 Idag har endast drygt 1 procent av procent. Inom sex år är tanken att alla 12 000 hushåll ska få en egen vattenmätare lägenheterna i flerbostadshus infört IMD, varav merparten finns i allmännyttan. 19 Gårdstensbostäder i Göteborg har infört individuell mätning av vatten, el och värme i 46 procent av lägenheterna och planerar att inom fem år införa det i Vattenmätning är i princip alltid en lönsam hela beståndet. Det har gett en vattenbesparing på 1 m3/kvm och en elbesparing på 30 kwh/kvm. Mätningarna har lett till att varje lägenhet i åtgärd som kan leda till en minskad genomsnitt har 5000 kr lägre driftkostnad per år. förbrukning på mellan 15 till 40 procent. När det gäller individuell mätning och debitering av värme finns det dock en del svårigheter med att få systemet rättvist. Värmen i ett hus är inte jämt spridd utan beror på lägenhetens placering och detta måste man kompensera för på något sätt. INFORMATIONSÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBÄTTRA HUSHÅLLENS ENERGIBETEENDE Den ökade användningen av hushållsel sedan 1990-talet hänger delvis samman med att antalet elektriska apparater har ökat och att hushållens energibeteende förändrats på flera sätt. En stor effektiviseringspotential ligger i att få hushåll att bete sig mer energieffektivt. För att få hushållen att spara energi behöver energianvändningen synliggöras för konsumenten. Att införa individuell mätning och debitering av värme, el och varmvatten i kombination med informationsinsatser kan här vara en effektiv åtgärd. 20 Generellt arbetar bostadsbolag i varierande utsträckning med att ändra beteendemönster. En del har framgångsrikt kombinerat vattensparprojekt och införande av individuell mätning med information till hyresgäster om hur de kan spara energi. Erfarenheter från bostadsprojekt inom de lokala investeringsprogrammen (LIP) visar att de boendes grad av delaktighet i beslut och genomförande har stor betydelse för det slutliga resultatet. Utvärderingar 18 19 20 Energiledargruppens seminarium Energipuls 080311 Boverket (2008): Hälften bort! Energimyndigheten 2007:41.

Miljöpartiet de Gröna, 10 september 2008 Sidan 9 av 40 av LIP-projekt visar att smarta tekniska lösningar i kombination med ekonomiska incitament är det som gett störst beteendeförändring hos hushållen. 21 VATTENBESPARANDE ÅTGÄRDER Lägenheter byggda inom miljonprogrammet har i allmänhet högre varmvattenförbrukning jämfört med övrigt bestånd. Genom olika vattensparåtgärder kan varmvattenförbrukningen minskas med runt 15-20 procent. Åtgärder kan vara att byta till snålspolande armaturer, åtgärda läckage, byta stammar och justera element. Huvuddelen av allmännyttan har ETT GOTT EXEMPEL redan genomfört vattensparprogram och det är i allmänhet en billig åtgärd som lönar sig inom ett år. 22 Stångåstaden i Linköping har genom vattenbesparande åtgärder i miljonprogramsområdet Ryd sänkt vattenförbrukningen med 25 %. 5. HALVERAD ENERGIANVÄNDNING ÄR DET MÖJLIGT? Vi har träffat ett antal aktörer i bostadssektorn runt om i Sverige för att bilda oss en bättre uppfattning om hur långt man kommit i energiarbetet. Vi har besökt flera bostadsbolag där man genomfört stora, lönsamma energibesparingar och studerat nybyggda lågenergi- och passivhusområden med smarta tekniska lösningar. Våra samtal med de bostadsbolag och byggentreprenörer som kommit längst på området har visat något som vi egentligen redan visste: att tekniken och kunnandet för att bygga och renovera klimatsmart redan finns. Vi har även genomfört enkätundersökningar och fördjupade intervjuer med energiansvariga personer på ett antal bostadsbolag runt om i landet och bett dem resonera kring hur de ser på framtida möjligheter att minska energiförbrukningen. Merparten svarar att man uppskattar att det går att sänka genomsnittsförbrukningen med minst 20-25 procent inom en 20-årsperiod. Intervjuer ger vid handen att stora energibesparingar kan åstadkommas genom enkla, beprövade åtgärder. Rent tekniskt skulle det gå att halvera energiförbrukningen i bostadsbeståndet inom några år. Men det är generellt svårt att göra en exakt uppskattning eftersom det kontinuerligt kommer nya tekniska lösningar, och eftersom höga energikostnader också bidrar till att snabba på takten på energiarbetet. Vår undersökning visar att kunskapen om energifrågor varierar mellan olika bostadsbolag och många avvaktar med att vidta större energiåtgärder i väntan på de kommande åtgärdsförslagen i energideklarationerna. Svenska Bostäder ingår tillsammans med energimyndighetens beställargrupp BeBo i samarbetsprojektet Ny kostym och respirator där målet är att åstadkomma en halverad energiförbrukning i miljonprogrammet till år 2050. Man har valt ut några fastigheter för att undersöka möjliga åtgärder till rimliga kostnader. I huvudsak handlar det om åtgärder på klimatskal och ventilationssystem. Syftet är att arbeta fram enkla lösningar som ska kunna användas på en stor del av miljonprogrammens hus. Projektet är i sin linda och man har ännu inte kunnat besvara frågan om en halverad energiförbrukning är möjlig. Flera intervjuade bostadsbolag efterlyser statligt stöd för åtgärder som inte lönar sig på kort sikt. Man menar att bristen på resurser minskar möjligheten att samordna det löpande underhållet med större energiåtgärder och därmed minskar möjligheten att uppnå tillräcklig energieffektivisering. 21 22 Boverket (2005): Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer Energiledarnas seminarium Energipuls 080311, samt enkätsvar och intervjuer.

Miljöpartiet de Gröna, 10 september 2008 Sidan 10 av 40 Bristen på arbetskraft till omfattande renoveringar upplevs som ett problem hos en del eftersom det medför högre kostnader. Många vittnar också om en brist på tekniskt kunnig personal som kan utföra det löpande drift- och underhållsarbetet. Vissa uttrycker ett missnöje med bostadspolitiken och menar att avsaknaden av långsiktigt tänkande och en ryckighet i politiska beslut på bostadsområdet bidrar till att hämma takten på energieffektiviseringsarbetet. 6. PASSIVHUS OCH LÅGENERGIHUS Passivhusteknik går ut på att bygga extremt välisolerat med ett tjockt klimatskal, d.v.s. mycket välisolerade väggar och tak samt fönster och dörrar som håller kyla och värme ute. Husen har en effektiv ventilation som återvinner värmen, så kallade FTX-system. Poängen med att använda ventilationssystemet för att sprida värmen är att man sparar in kostnader för ett separat värmesystem (t.ex. radiatorer). Genom att bygga med passivhusteknik blir behovet av tillförd energi litet. Rörelseenergi från människor, instrålad solenergi och värme från elektriska apparater ger en innetemperatur på runt 20 grader. Husen saknar radiatorer och behovet av tillförd energi under de kallaste dagarna på året tillgodoses av ett litet batteri i ventilationssystemet som drivs av el eller fjärrvärme. Många passivhus har även någon form av solenergi monterad på taken för uppvärmning av varmvattnet. Maximalt bör den köpta energin exklusive hushållsel för hela byggnaden inte överstiga 45 resp. 55 kwh/kvm/år (klimatzon söder resp. norr). 23 Det är en myt att passivhus är kalla invändigt under vintern. Ett större dilemma är att bli av med solvärmen under sommaren. För att undvika övervärme från solinstrålning har fönstren solskyddsfaktor och för att minimera värmeläckaget under kallare delar av året har fönstren låga u- värden. De måste vara placerade rätt i förhållande till solen och vara försedda med bra solavskärmare. Husens utseende skiljer sig inte mycket från vanliga hus. De tjocka väggarna ger lite djupare fönstersmygar och FAKTA: BYGGFÖRETAG SOM SATSAR PÅ ENERGISNÅLA BOSTÄDER NCC Har byggt ett flertal bostadsområden i bassivhusteknik, bl.a. Hamnhuset åt Älvstranden utveckling AB och kvarteret Oxtorget i Värnamo. NCC medverkar även i EU-projektet Green Buildings, ett märkningssystem för att kvalitetsmärka energieffektiva byggnader. Man strävar efter att minska sina byggnaders klimatpåverkan och har åtagit sig att producera fastigheter med 25 procents lägre energiförbrukning än motsvarande byggnormen (källa: www.ncc.se). JM - Sedan februari 2008 ställer JM hårdare energikrav på all nyproduktion. Husen ska bli mer välisolerade och utrustas med system för värmeåtervinning. Alla lägenheter får individuell varmvattenmätning. Med de nya åtgärderna beräknas energianvändningen (exkl. hushållsel) minska med 35 procent till en nivå långt under nybyggnadsnormen. Detta innebär enligt JM:s beräkningar minskade energikostnader på 2500 kronor per år för en genomsnittsfamilj (källa: www.jm.se). Veidekke TellHus - Veidekke har satsat stort på energisnåla flerbostadshus med en lösning som består av biobaserad fjärrvärme och grön el, välisolerat klimatskal med värmeåtervinning, energieffektiva vitvaror, lågenergilampor och standby-avstängning. Ett TellHus släpper enligt Veidekkes beräkningar ut ca 50 procent mindre koldioxid jämfört med en normlägenhet byggd enligt Boverkets byggregler (Källa: www.veidekke.se). Skanska Har varit entreprenör vid flera passivhusbyggen i Sverige de senaste åren. Nu har man beslutat att passivhus ska utgöra en del i den ordinarie produktionen. Under tre år satsas 300 miljoner kronor på det man kallar grönt byggande. Alla fastigheter som byggs och drivs i egen regi ska vara miljöcertifierade. (Källa: www.skanska.se). 23 http://www.passivhus.nu/kravspecifikation.pdf

Miljöpartiet de Gröna, 10 september 2008 Sidan 11 av 40 planlösningen för tankarna till 30-40-talens funktionalism med riktiga rum istället för öppen planlösning. Husen har något mindre glasytor än vad senare års byggtrend uppvisat. 24 Det krävs ingen komplicerad teknik för att bygga ett passivhus, men det krävs kunskap och helhetstänkande för att resultatet ska bli bra. Husen måste placeras rätt i förhållande till sol och vindar. Man måste också tillämpa ett långsiktigt perspektiv eftersom byggprocessen kräver längre avräkningstider för investeringar än vad som är traditionellt brukligt. Om man ser till husets hela livslängd så ger dock det låga energibehovet en lägre totalkostnad jämfört med ett hus byggt på traditionellt vis. Utöver detta finns även begreppet minienergihus. För att få kallas minienergihus måste vissa krav uppfyllas. Kraven är inte lika omfattande som för passivhus, men ett minienergihus kan dock vara lika resurseffektivt som ett passivhus. Syftet är liksom för passivhus att minimera behovet av tillförd energi. Höga krav på innemiljön ställs och komfortkyla får inte användas. Lågenergihus är en benämning som ibland också förekommer. Det handlar i stort sett om samma typer av tekniska lösningar, men till skillnad från passiv- och minienergihus saknar lågenergihus någon egentlig definition. Kraven på mängden tillförd energi för lågenergihus är lägre än vad byggnormen anger men i allmänhet är de inte lika stränga som för passivhus. Flera större byggföretag har dessutom lanserat sina egna varianter av lågenergihus, vilket ytterligare bidrar till begreppsförvirringen. Men trots att det finns flera olika typer av lågenergihus är det passivhus som kommit att utgöra det dominerande konceptet för energisnålt byggande i Sverige. 25 EN INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE Begreppet passivhus utvecklades av tekn. dr Wolfgang Feist, grundare av Passivhusinstitutet i Tyskland, där också de första passivhusen byggdes 1991. Tyskland, Österrike och Schweiz ligger i framkant på området. I Österrike utgör passivhus normen för nybyggnation och Tyskland planerar att införa samma norm år 2014. I dessa länder har konceptet även vidareutvecklats för skolor och kontorsbyggnader. Passivhusbyggandet i Centraleuropa tog fart till följd av ett EUprojekt (CEPHEUS) som pågick mellan 1998-2001. Syftet var att utveckla ny teknik genom olika demonstrationsprojekt och att ta fram en standarddefinition. Projektet resulterade i över 200 passivhuslägenheter runt om i Centraleuropa. Och i dag finns det finns det över 10 000 lägenheter byggda i passivhusstandard i Tyskland, Österrrike och Schweiz. 26 I Sverige finns i dag endast runt 200 lägenheter (januari 2008), men flera nya byggprojekt är på gång och det finns ett ökande intresse i byggbranschen. I slutet av 2008 beräknas det finnas runt 700 lägenheter byggda enligt passivhusstandard i Sverige. 27 Arbetet med att utveckla och sprida kunskap om passivhus i sker främst inom Forum för energieffektiva byggnader. Forumet verkar för att minska energibehovet i fastighetsbeståndet både genom nybyggnation och vid renovering av befintliga byggnader. 24 www.byggindustrin.com/viewarticle.asp?articleid=7352 (080205), Diagrammet: www.passihuscentrum.se 25 26 27 www.energieffektivabyggnader.se Ulla Jansson (2008). www.passivhuscentrum.se

Miljöpartiet de Gröna, 10 september 2008 Sidan 12 av 40 En nyligen publicerad avhandling från Lunds Tekniska Högskola pekar ut främst två faktorer som hindrar att byggandet av passivhus tar ordentlig fart i Sverige. För det första saknas det kompetenta projektledare och för det andra är tillgången på en del tekniska komponenter begränsad. 28 7. GODA EXEMPEL PÅ ENERGISNÅLT BYGGANDE LINDÅS SVERIGES FÖRSTA PASSIVHUS Det omskrivna området Lindås söder om Göteborg är Sveriges första passivhusbygge. Det består av 20 stycken radhus i två våningar med en bostadsyta om 120 kvm. Lindås kom till som ett resultat av ett fyraårigt demonstrationsprojekt och stod färdigt år 2001. Målen i byggprocessen var att minimera värmeförluster genom att konstruera ett välisolerat klimatskal, att använda solenergi för uppvärmning av vattnet och att samtidigt hålla en hög standard och komfort för de boende. Varje lägenhet har 5 kvm solfångare som täcker ca 40 procent av energin för uppvärmning av varmvattnet. Husen är utrustade med värmeåtervinning av ventilationsluften och för att FAKTA LINDÅS 20 radhus i Lindås söder om Göteborg Byggår: 2001 Beställare: Egnahemsbolaget AB Entreprenör: PEAB Energianvändning: Det totala köpta energibehovet är i genomsnitt 68 kwh/kvm/år (varav uppvärmning 14,3, hushållsel 31,8, varmvatten 15,2 och el till fläktar och pumpar 6,7). Utöver detta används energi från solfångare till uppvärmning av tappvarmvatten på 8,9 kwh/kvm/år. Teknisk data: Från- och tilluftsventilation med värmeåtervinningsgrad på ca 80 %. Fläktarna har en energiåtgång på ca 600 kwh/år. El-värmaren för uppvärmning av tilluften har en effekt på 900 W/lägenhet (installerad effekt: 8 W/kvm). tillgodose behovet av extra värme under årets kallaste dagar finns en mindre värmepatron installerad i ventilationssystemet. Erfarenheterna från Lindås visar att inomhuskomforten till stor del beror på hur god kunskap de boende har om hur ventilations- och värmesystemet fungerar. Med en lättmanövrerad teknik är det enkelt att få en jämn innetemperatur på runt 21 grader. Passivhusen i Lindås har fungerat som inspiration för många efterföljande passivhusbyggen både i Sverige och internationellt. 28 www.miljoaktuellt.se

Miljöpartiet de Gröna, 10 september 2008 Sidan 13 av 40 EKSTA MÅLMEDVETET ENERGIARBETE SOM GETT RESULTAT Det kommunala bostadsbolaget Eksta bostads AB är ett gott exempel på ett litet bostadsbolag som genom målmedvetet och långsiktigt energiarbete och stimulerande av förnybara energikällor nått stora resultat. De anställda i Eksta har ett stort engagemang i energi- och miljöfrågor och man har arbetat med energieffektivisering sedan 1970-talet. Bolagets vd Lars Tirén menar att det varit en fördel att bolaget är litet. Det korta avståndet mellan beslut och genomförande gör att det blir lättare att vidta åtgärder snabbt. I nybyggda bostäder har man satsat stort på en kombination av solvärme, solceller och biobränsle. Man har även provat en ny teknik med lagring av sommarhalvårets solenergi i ett bergsrum under jorden som under vintern tas up med en värmepump. Företagets ambition att ständigt försöka minimera energianvändningen har lett till ett systematiskt arbete med passivhusteknik i nybyggen. Ekstas mest kända passivhusbygge är ett bostadsområde med 12 lägenheter i Frillesås utanför Kungsbacka. Projektet var ett samarbete mellan Energimyndigheten och flera högskolor och universitet. Lägenheterna har liksom andra passivhus superisolerade väggar och saknar traditionellt uppvärmningssystem. I det nybyggda bostadsområdet Anneberg har man vidareutvecklat konceptet och skapat ett tyst rum i varje lägenhet. Varmvattnet till passivhusen värms med solfångare och Ekstas eget närvärmeverk i Frillesås. Flera mindre biobaserade närvärmeverk i området bidrar till att producera nästan all värme till Ekstas bostäder. För att ytterligare stimulera energieffektivt beteende hos de boende har man infört individuell mätning av värme el och vatten i all nyproduktion. I Anneberg debiteras även de boende individuellt för all sin energianvändning. I det befintliga bostadsbeståndet har man de senaste åren arbetat med att få en jämnare värmefördelning i lägenheterna genom att injustera värmesystemen, vilket minskat energianvändningen och gett ett bättre inomhusklimat. OXTORGET MODERNA FLERFAMILJSHUS I VÄRNAMO Kvarteret Oxtorget i Värnamo och byggdes av Finnvedsbostäder under åren 2005-2006. Området består av sex hus med 40 passivhuslägenheter på mellan 2 till 5 rum. Målet var att Oxtorget skulle bli ett av Sveriges energisnålaste flerfamiljshus och området används nu som ett demonstrationsprojekt för Energimyndigheten och energirådgivningen i regionen. Investeringskostnaden var något högre än vid traditionellt byggande, men man tillämpade ett livscykelperspektiv på 50 år som visade på en lägre totalkostnad till följd av låga uppvärmningskostnader under husets livslängd. Trots den något dyrare investeringskostnaden har man kunnat hålla låga hyror. Varmvattnet värms av solfångare på taken och av vindkraft som man köper från ett närliggande kraftverk. Den lilla

Miljöpartiet de Gröna, 10 september 2008 Sidan 14 av 40 mängd tillförda energi som behövs för uppvärmning kommer från ett eldrivet batteri i ventilationssystemet som hämtar energi från samma vindkraftverk. Man har individuell mätning av varmvatten och el samt energisnåla vattenarmaturer. Beräkningar visar att varmvattenförbrukningen är ca 30 procent lägre jämfört med ett intilliggande område med vanliga lägenheter byggt år 2004. Ytterdörrarna specialtillverkades av FAKTA OXTORGET företaget Swedoor just för detta projekt 40 hyreslägenheter 2-5 rok à 62-107 kvm i Värnamo eftersom man inte hittade tillräckligt bra Byggår: 2005-2006 Beställare: Finnvedsbostäder dörrar på den svenska marknaden. Entreprenörer: NCC (byggnad), Säleby mark (markarbete), Jocknicks rör Projektet har varit framgångsrikt och nu (VVS), Diö el (el), Skanska inneklimat (ventilation). Totalinvestering: Produktionskostnad 53 miljoner kronor (inkl moms), satsar Finnvedsbostäder på att utöka entreprenadkostnad 36,7 miljoner kronor (exkl moms). andelen förnybar energi. Man planerar att Produktionskostnaden per kvm 17 898 kronor (inkl. tomt, moms. Bidrag ej avdraget). Investeringsbidrag på totalt 6,7 miljoner kronor främst till bygga 60 stycken lägenheter i passivhusteknik med solfångare och vindkraftsel solfångare. Teknisk data: Tilluften värms av frånluften i en värmeväxlare med en återvinningsgrad på 85 %. Eftervärmningsbatteriet är eldrivet och har en inom en snar framtid och man undersöker effekt på 900 W respektive 1800 W beroende på lägenhetsstorlek. Varje möjligheten att uppföra ett 10 000 kvm lägenhet har 2,5 kvm solfångare monterade på taken som täcker 50 procent av varmvattenbehovet. Resten värms med el. Dörrarnas låga u- stort fält med solfångare som kan producera värme till fjärrvärmenätet. värde på 0,6 beräknas spara 205 kwh/kvm/år. Fönstren har ett u-värde på 1,0. Genomgående energisnåla elapparater och armaturer används. Individuell mätning av el och tappvatten ska införas. Energianvändning: Det totala energibehovet är beräknat till ca 80 kwh/kvm/år (värme, varmvatten, hushållsel). Den beräknade energiåtgången för endast uppvärmning är 15 kwh/m²/år. Den energi som används för uppvärmning av tappvarmvattnet är i genomsnitt ca 16 kwh/kvm/år. Den genomsnittliga förbrukningen av lägenhetsel uppgår till ca 48 kwh/kvm/år. Hyresnivå: En lägenhet på 70 kvm kostar 5700 kronor per månad. (Källor: Ulla Jansson (2008) och www.oxtorget.se)

Miljöpartiet de Gröna, 10 september 2008 Sidan 15 av 40 ÄLVSTRANDEN STEG FÖR STEG MOT HÅLLBART BYGGANDE Älvstranden Utveckling i Göteborg har kontinuerligt arbetat fram bättre och bättre energilösningar i varje nytt byggprojekt under de senaste åren. Den senaste satsningen Hamnhuset med 115 lägenheter byggda med modern passivhusteknik är en del i företagets åtagande inom Boverkets ByggaBo-dialog. Kvarteret består av två fyra- till femvåningshus runt en skyddad gård och kommer att bli Sveriges hittills största radiatorfria flerfamiljshus. Man har använt erfarenheter från tidigare byggprojekt i kombination med beprövad teknik från olika sorters hus i projektet. Vatten och el mäts individuellt och man har värmeåtervinning av frånluften. Om de boende vill ha varmare än 21 grader kan de förstärka med elvärme som finns anslutet till hushållselen. Ett stort system med 193 kvm solfångare på taken tillgodoser sommarens varmvattenbehov. Under vinters kallaste dagar används fjärrvärme med miljömärkt el. FAKTA HAMNHUSET 116 hyreslägenheter i Norra Älvstranden, Göteborg med inflyttning under sommaren 2008 Beställare: Älvstranden utveckling AB Entreprenör: NCC Construction (huvudentreprenör) Totalinvestering: 195 Mkr, varav NCC:s del 140 Mkr. Den totala produktionskostnaden uppgår till 202 miljoner kronor (inkl moms). Investeringskostnaden beräknas vara 2,5 procent högre jämfört med ett normhus. Energiförbrukning: Totalt 60 kwh/kvm/år. Energi för uppvärmning beräknas till 12 kwh/kvm/år, varmvattnet beräknas dra 13 kwh/kvm/år och el 35 kwh/kvm/år. Användning av biobaserad uppvärmning och miljömärkt el ger ungefär 70 procent lägre CO 2 -utsläpp jämfört med ett hus byggt enligt byggnormen. Teknisk data: Byggt med tätt klimatskal utan köldbryggor, 315 mm isolering. FTX-fläktsystem med värmeåtervinningsgrad på 82 % (Källa: www.alvstranden.com, www.byggindustrin.com) Älvstranden har gjort flera livscykelanalyser som alla pekar mot samma resultat: om man bygger långsiktigt energisnålt med passivhusteknik kan man räkna hem investeringen snabbt trots den högre investeringskostnaden jämfört med traditionellt byggande. I Hamnhuset sjunker driftkostnaderna mer än investeringskostnaden ökar redan under första året. Älvstranden har även arbetat aktivt med att integrera bygg- och förvaltningsprocessen. En bättre dialog har skapat förutsättningar för ett systematiskt energieffektiviseringsarbete i alla led. Hamnhuset kommer även att miljödeklareras enligt en modell som arbetats fram inom Boverkets ByggaBo-dialog.

Miljöpartiet de Gröna, 10 september 2008 Sidan 16 av 40 BROGÅRDEN I ALINGSÅS FRÅN MILJONPROGRAM TILL PASSIVHUS Bostadsområdet Brogården i Alingsås består av 300 lägenheter byggda i början av 1970-talet. Området genomgår nu en omfattande renovering till passivhusstandard med en planerad energibesparing på nästan 60 procent. Det är ett unikt projekt och första gången som bostäder renoveras till lågenergihus i den här omfattningen. Lägenheterna i Brogården är emellertid på intet sätt unika. Det finns ungefär 400 000 snarlika miljonprogramslägenheter i Sverige som har behov av upprustning i olika grad. Därför är möjligheten att uppnå samma energibesparingsresultat i liknande områden mycket stor och förhoppningen är att Brogården ska fungera som ett föredöme för kommande renoveringsprojekt i andra bostadsbolag. Husens tegelfasader har börjat vittrat sönder på grund av surt nedfall. Nu kommer de att förses med ett nytt ytskikt av keramikplattor och samtidigt bli 35 cm tjockare. Plattorna får samma gula färg som teglet så att området behåller sin ursprungliga karaktär. Fönster och dörrar byts ut till energisnåla alternativ. För att minska problemen med köldbryggor kommer man att bygga in de nuvarande balkongerna i huskroppen och istället montera nya, hängande balkonger utanpå fasaden. Solfångare på taken och biobaserad fjärrvärme kommer att värma tappvarmvattnet och täcka in värmebehovet under kallare dagar. Ombyggnaden av ett första hus påbörjades i februari 2008. Efter en utvärdering planerar man att gå vidare och bygga om resterande lägenheter. Det innebär en större utmaning att bygga om till passivhus jämfört med att bygga nytt eftersom husens ursprungliga konstruktion inte är anpassad till tekniken och husen inte är optimalt placerade i förhållande till solen. Därför FAKTA BROGÅRDEN krävs att alla parter arbetar i nära samarbete för att det ska bli lyckat. Alingsåshem har varit noga med att få de boende delaktiga i hela byggprocessen. Man har ett helhetsperspektiv som omfattar samverkan med kommun och boende med hänsyn till både miljö- energi- och sociala frågor. Ambitionen är att Brogården ska bli ett föredöme både i Sverige och internationellt för kommande ombyggnadsprojekt av liknande områden. I fortsättningen kommer Alingsåshem att bygga all nyproduktion i passivhusteknik. Om hela SABO-företagens fastighetsbestånd med renoveringsbehov byggda mellan 1964-75 skulle genomföra en liknande renovering skulle den totala kostnaden 300 hyreslägenheter i Brogården, Alingsås Ombyggnadsår: 2008-2011 Beställare: Alingsåshem Entreprenör: Alingsåshem/Skanska (totalentreprenör), Anderson & Hultmark (ventilation), Picon Teknikkonsult AB (el), SPfönster (fönster), Termovex (värmeväxlare). Kostnad: Beräknad kostnad för ombyggnation ca 750 000 kr per lägenhet. Investeringen beräknas löna sig inom fem till tio år. Energiförbrukning: Beräknad energiåtgång: uppvärmning 27 kwh/kvm, varmvatten 25 kwh/kvm, hushållsel 27 kwh/kvm. Beräknad minskning av levererad energi från totalt 216 kwh/kvm till 92 kwh/kvm. Teknisk data: Väggarna kläs in i 35 cm extra isolering och taket får 50 cm tilläggsisolering. Fönster u-värde 0,6, dörrar u-värde 0,9, solfångare med 50 procent verkningsgrad. Varje lägenhet förses med värmeväxlare och energisnåla vitvaror.

Miljöpartiet de Gröna, 10 september 2008 Sidan 17 av 40 uppskattningsvis bli 150 miljarder kronor enligt SABO:s beräkningar. 29 SOLHUSEN I GÅRDSTEN I Göteborg genomfördes under åren 1996-2000 en genomgripande ombyggnad och förnyelse av miljonprogramsområdet Gårdsten. Före ombyggnaden karaktäriserades området av stora problem. Lägenheterna var nedgångna, uthyrningsgraden låg och det fanns stora sociala problem i området. Målet med projektet var att tillsammans med de boende skapa en miljömässigt och socialt välfungerande stadsdel. Man har strävat efter att få hyresgästerna delaktiga i planeringsarbetet och har tagit hänsyn till deras önskemål kring utformningen av husen. Som en del i FAKTA SOLHUSEN I GÅRDSTEN Byggår: tidigt 1970-tal projektet byggdes 255 lägenheter om till s.k. Solhus 1 (255 lägenheter) Ombyggnadsår: 1998-2000 Solhus. På taken monterades solfångare Kostnad: Entreprenadkostnad inkl. ändringar och tilläggsarbeten: 78,5 miljoner kronor (4175 kr/kvm). Total kostnad: 105 miljoner kronor, varav 18 miljoner som värmer vattnet till gick till energirelaterade åtgärder. Bidrag från EU och gårdens lägenheter. Energimyndigheten (totalt 4 miljoner kronor) täckte 30 procent av kostnaderna för energiåtgärder. Ca 5 Ventilationen försågs procent av de totala kostnaderna har finansierats med värmeåtervinning externt. Entreprenör: Skanska (totalentreprenad) där luften under större delen av året förvärms av solenergi. Åtgärder: Fasaderna isolerades och målades och fönstren byttes till Teknisk data: Energiförbrukning: Sänkt energiförbrukning: 270 lågenergiglas. Ett gemensamt växthus och odlingslotter kwh/kvm till 146 kwh/kvm, enbart solenergin har gett byggdes i anslutning till varje hus. en besparing på 15 kwh/kvm och investeringen har varit lönsam. Lägenheterna har en innetemperatur på 21 grader som ingår i hyran. Vill man ha varmare betalar man extra, Solhus 2 (243 lägenheter) och sänker man temperaturen får man pengar tillbaka. Ombyggnadsår: 2001-2003 Kostnad: Entreprenadkostnad: 41,1 miljoner kronor Hyresgästerna kan själva läsa av sin energiförbrukning på (2386 kr/kvm). Total kostnad: 46,2 miljoner kronor. Internet. Information till de boende om hur de kan spara Entreprenör: 31 stycken delentreprenader Åtgärder: bl.a. fönsterbyten, ventilationsåtgärder, energi har lett till sänkta driftkostnader med ca 5000 solfångare, inreglering av värmesystem, fasadmålning. kronor per år och lägenhet. Individuell mätning av vatten, el Teknisk data: Energiförbrukning: och värme har införts i hälften av områdets lägenheter. De samlade energiåtgärderna har minskat fjärrvärmeanvändningen med 40 procent och elanvändningen med 30 (Källor: www.gardstensbostader.se, Broschyr: Solhusen i Gårdsten, Boverket (2004): Från två till 120 anbud., intervju med Michael Pirosanto, procent. Gårdstensbostäder. Bilder: www.gardstensbostader.se) En utvärdering från KTH (2008) visar att omvandlingen av Gårdsten totalt sett varit lönsam. De omfattande byggnadsinvesteringar som utförts har i sig inte varit 29 SABO:s snabbanalys om energieffektivisering okt 2007: SABO-företagens förutsättningar att klara krav på energieffektiviseringsåtgärder vid, underhåll, renovering och ombyggnad. Kalkylen baseras på en genomsnittlig kostnad på 10 700 kr/kvm om man antar en genomsnittlig lägenhetsstorlek på 70 kvm

Miljöpartiet de Gröna, 10 september 2008 Sidan 18 av 40 ekonomiskt lönsamma, men de stora samhällsekonomiska vinsterna gör projektet lönsamt i sin helhet. Lönsamheten består främst i det sociala kapital som skapats i området t.ex. i form av minskad arbetslöshet och ökad trygghet. Exemplet Gårdsten visar att ett bostadsföretag kan driva den sociala och miljömässiga utvecklingen framåt men att ett långsiktigt helhetsperspektiv krävs för att det ska bli framgångsrikt. Det är sannolikt inte lönsamt att förnya liknande miljonprogramsområden om man enbart fokuserar på byggnadstekniska åtgärder. För att det ska bli lyckat krävs flera olika åtgärder som fokuserar på såväl miljömässig som social hållbarhet. 30 KARLSTAD BOSTADS AB ENERGIJÄGARE I FRAMKANT Det kommunala bostadsbolaget KBAB har länge arbetat med energifrågor och 2005 fick man SABO:s miljöpris för sina lyckade insatser för att minska energianvändningen. Genom en kombination av tekniska åtgärder och utbildnings- och informationsinsatser till personal och boende har man sänkt lägenheternas genomsnittliga värmeförbrukning med 21 procent mellan 1998 och 2005. 30 KTH inst. för arkitektur och samhällsbyggnad 2008: Affären Gårdsten Har förnyelsen av Gårdsten varit lönsam? Hans Lind och Stellan Sundström.

Miljöpartiet de Gröna, 10 september 2008 Sidan 19 av 40 Sedan 1998 har man sju anställda energijägare som kontinuerligt arbetar med att minska energiförbrukningen i bostadsbeståndet. Energijägarnas arbete sparar mer än 10 miljoner kronor per år. All oljeuppvärmning är bortkonverterad och man satsar på förnybara bränslen. En fastighet har försetts med en 100 kvm stor solfångare och det finns planer på att bygga 10 vindkraftverk i Vänern tillsammans med andra företag. FAKTA KBAB KBAB har utvecklat en egen modell för att bedöma byggnadernas energistatus och Hela bostadsbeståndet åtgärdsbehov. Modellen användes framgångsrikt Energiförbrukning: Minskning av den genomsnittliga värmeförbrukningen från 173 kwh/kvm år 1998 till 136 kwh/kvm år vid renoveringen av miljonprogramsområdet 2005. Orrholmen som tidigare hade stora problem med Åtgärder: anställda energijägare, utbildning och informationskampanjer till de boende, injusteringar av ventilation energiläckage. Genom olika åtgärder kunde man och satsningar på solfångare och vindkraft. Individuell mätning av minska energianvändningen med 40 procent i vatten och el har minskat vattenåtgången med 15-20 procent. området. Renovering av miljonprogramsområdet Orrholmen År 2006 började man bygga bostadshuset Ombyggnadsår: 2004- Åtgärder: tilläggsisolering av fasader, byte till energieffektiva Seglet i passivhusteknik. Syftet med projektet var fönster och balkongdörrar, injustering av ventilationssystem mm. att skapa ett höghus med smarta lösningar som Energiförbrukning: beräknad minskning från 150 kwh/kvm/år till 90 kwh/kvm/år. kan inspirera byggentreprenörer till ett mer långsiktigt tänkande. De superisolerade Nybyggnad av passivhuset Seglet (44 lägenheter) 44 lägenheter på 12 våningar väggarna har utvecklats särskilt för projektet i Byggår. 2006-2007 samarbete med Skanska. I detta som så många Projektkostnad: 51,8 miljoner kronor inkl. moms och byggherrekostnad (19 600 kr/kvm, BOA). andra liknande byggprojekt var det lönsamheten Entreprenör: Skanska ur ett livscykelperspektiv som avgjorde i valet Teknisk data: Väggarna har 450 mm isolering. Fönstrens U-värde ligger på 1,0. Huset har från- och tilluftsventilation med mellan att bygga ett energisnålt hus eller ett hus värmeåtervinning. Värme- och varmvattenproduktionen utnyttjar byggt med traditionell teknik. restvärmen i fjärrvärmereturen från ett intilliggande bostadsområde. För varmvattenproduktionen används en värmepump där 6 kwh el och 24 kwh fjärrvärmeretur tillförs. Det går åt totalt 51 000 kwh/år att skapa varmvattnet, varav 10 200 kwh kommer från elnätet. Ett golvvärmesystem ersätter energiförluster som komplement till apparater och människor. Energiförbrukning: Värme och varmvatten 32 kwh/kvm/år, boende-el 32 kwh/kvm, fastighetsel 18 kwh/kvm Hyresnivå: Tvåor har en bashyra på 4658-5045 kr/mån och treor på 6566-7569 kr/mån.

Miljöpartiet de Gröna, 10 september 2008 Sidan 20 av 40 8. HITTILLS UPPNÅDD ENERGIEFFEKTIVISERING Boverkets senaste utvärdering av miljömålet God bebyggd miljö visar att det är osäkert om energimålen för bostadssektorn hinner uppfyllas i tid. Energianvändningen minskar visserligen, men utvecklingen går för långsamt. Mellan 1995 2005 minskade energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler med 2 7 procent beroende på hur man räknar. Beroendet av fossila energikällor i bostadssektorn har minskat med nästan 50 procent 1995 2005 och andelen av förnybara energislag har ökat med 16 procentenheter under perioden. Slutsatsen från Boverkets utvärdering är att fler styrmedel behövs för att målnivåerna om minskad energianvändning ska nås i tid. 31 Enligt uppgifter från Boverket innebär det nuvarande målet i praktiken att den genomsnittliga energianvändningen för uppvärmning i bostäder behöver minska från 157 kwh/kvm/år 2005 till 140 kwh 2020 och till 87 kwh till år 2050. 32 En nackdel med det nuvarande energimålet är att den otydliga formuleringen. Det säger exempelvis ingenting om hur den totala energianvändningen i bostadssektorn ska minska. Teoretiskt sett kan målet uppfyllas enbart genom att mer energieffektiv nybyggnation sänker medelvärdet utan att den totala energianvändningen minskar. Detta är problematiskt eftersom målet inte medför någon styrning mot en minskad klimatpåverkan. Här nedan listas uppskattningar av några olika styrmedelseffekter. Men det ska tilläggas att det är generellt svårt att göra korrekta bedömningar av hur stor energieffektivisering olika åtgärder gett upphov till. Bedömningarna beror på vilken beräkningsmetod som används och vilka antaganden som görs. Konverteringar av uppvärmningssätt i flerbostadshus har lett till en energieffektivisering på 2,1 TWh slutlig energi per år (3,1 TWh primärenergi) mellan 1995-2004 Konverteringar m.m. i småhus mellan 1995 2004 har lett till en årlig effektivisering på 5,5 TWh (8,1 TWh primär energi) om man även räknar in den ökning som skett av nettovärmebehovet Energiskatterna i bostadssektorn har bidragit till en effektivisering av el och energi för uppvärmning om ca 3,4 TWh (6,7 TWh primärenergi) under perioden 1991-2016 Energitjänster (EPC) är ett marknadsbaserat verktyg som växt fram som följd av stigande energipriser. 33 Det finns ingen heltäckande utvärdering av hur stor energieffektivisering de lett till 31 Se Boverket 2007: Energianvändning i byggnader - Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av God bebyggd miljö 2007,bilaga 2 för detaljerad uträkning av måluppfyllelse för delmålet om minskad energianvändning. Delmålet utgår från mängden levererad energi och inkluderar hushållsel, verksamhetsel och driftel. Eftersom miljöeffekter varierar mellan olika energibärare och primärenergikällor, ska viktningsfaktorer för olika energislag användas vid uppföljning. Viktningsfaktorerna arbetas fram inom ramen för utredningen om införlivandet av EG:s direktiv om energitjänster (Energieffektiviseringsutredningen). Boverkets utvärdering av målet från 2007 har i brist på färdig beräkningsmetod endast grovt värderat energibärarnas förluster. 32 Telefonsamtal med Jonas Molinder, avd. för Bygg- och fövaltning, Boverket. Dessa siffror kommer att publiceras i en kommande rapport från Boverket under hösten 2009 och gäller till skillnad från energimålet endast uppvärmning i bostäder och lokaler. Energimålet omfattar i sin tur total energianvändning per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler. 33 För utförligare beskrivning av vad EPC innebär, se kapitlet om styrmedel.