Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning, samt en Mark- och vattenanvändningskarta. Del 2, Kunskapskälla, beskriver nuläge och allmänna intressen i vår kommun. Tanken är att den ska ge en bra och heltäckande bild av kommunen. INNEHÅLL Vad är en kunskapskälla?...3 Del 1 Samhällsstrukturen Var ligger Ulricehamn?...8 Befolkning...11 Boende...14 Arbete och företag...18 Levande landsbygd...22 Utbildning...28 Social omsorg...35 Del 2 Allmänna intressen Ekologisk omställning...40 Naturvård...44 Friluftsliv...50 Jord- och skogsbruk...54 Värdefulla mineraler...57 Kultur och historia...59 Kommunikationer...61 Energi...70 Mellankommunala intressen...73 Riksintressen...77 Del 3 Miljö- och riskfaktorer Risker i samhället...84 Miljö- och riskfaktorer...88 Omslagsbild:Per Hägglund/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD - Blå kartan, diarienummer 507-97-157. 1
2
En ögonblicksbild! Kunskapskällan är en ögonblicksbild, som ska visa hur det ser ut i kommunen. Det är en beskrivning av nuläge och allmänna intressen i vår kommun och ingår som en del i arbetet med att ta fram ny översiktsplan för Ulricehamns kommun. Här finns också sammanfattat vilka strategier som finns beslutade idag i olika program och planer, vilka fungerar som planeringsunderlag för översiktsplanen. Myndigheter, politiker, tjänstemän och allmänhet ska genom Kunskapskällan kunna få en bra och heltäckande bild av kommunen. Kunskapskällan är en bred dokumentation av olika ämnesområden. Här finns samlade fakta från inventeringar, statistik och annan aktuell information. Efter varje avsnitt anges var ytterligare kunskap går att hämta. Dokumentet kommer att hållas levande, genom en geografisk databas och uppdatering vart fjärde år. Här ska man enkelt kunna hitta anvisningar till rätt källa i olika frågor. Kunskapskällan kommer också att vara underlag för den dialog som kontinuerligt förs mellan stat och kommun kring det som är av allmänt intresse och som därför kan påverka beslut som fattas i kommunen. Kunskapskällan är alltså en del i översiktsplanen och beskriver de grundförutsättningar utifrån vilka man ska fatta beslut om framtida inriktning och utveckling i kommunen. En översiktsplans främsta uppgift är: att utifrån befintliga värden medverka till att förändringar främjar en god livsmiljö. Vi valde att utgå från några få övergripande mål när vi startade arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Ulricehamn. Det är mål som vi tror är viktiga för en god framtidsutveckling i Ulricehamn. Visionen för kommunens framtida utveckling beskrivs och utvecklas i vår översiktsplan, men en översiktsplan ska också beakta de allmänna intressena och planen ska därför innehålla en redovisning av sådana intressen och redogöra för de miljö- och riskfaktorer, som man måste ta hänsyn till vid beslut om användning av mark- och vattenområden. En översiktsplan ska spegla och styra utvecklingsarbetet i kommunen under lång tid framöver. Tidsperspektivet vi diskuterar i är ofta 25 år framåt. Det är därför viktigt att många aspekter och intressen fångas in under den långa process som leder fram till en ny översiktsplan. Vad är en kunskapskälla? 3
Planeringsunderlag Planeringsunderlag är ett samlande begrepp för de uppgifter som ligger till grund för översiktsplanen. Det är allt från basinformation i form av inventeringar och sammanställningar som görs på lokal, regional och nationell nivå, till program och detaljerade planer för olika frågor. Exempel på underlagsmaterial till översiktsplanen är bergtäktsinventering, näringslivsprogram och Agenda 21. Del 1. Mål och strategier Del 2. Kunskapskällan Del 3. Konsekvensbeskrivning Vad är en kunskapskälla? Översiktsplanen består av tre delar Mål och strategier, Kunskapskällan och Konsekvensbeskrivning. Som underlag till planen finns ett antal dokument, som energiplan, skolplan mm. Alla kommunens verksamheter har planer med inriktning och mål för sin verksamhet. De utgör planeringsunderlag, tillsammans med lagar och förordningar som styr de olika verksamheterna. Utifrån dem har en nulägesbeskrivning tagits fram, det är Kunskapskällan. Parallellt har politiker och styrgrupp arbetat fram Vision och mål för kommunen. Dessutom har det gjorts en Konsekvensbeskrivning, för att säkra att olika intressen inte strider mot varandra. 4
Så styrs översiktsplanen! Alla kommuner är skyldiga att ha en översiktsplan för den fysiska planeringen. Det regleras i lag och är till för att skydda allmänna intressen och underlätta samordningen mellan olika myndigheter på statlig, regional och kommunal nivå. Vi redovisar här de lagar som styr översiktsplanen. Den fysiska planeringen ska ses som en integrerad del i en samlad miljöpolitik enligt proposition 1994/1995:230. Fysiska planeringens uppgifter 1. Utveckla en ändamålsenlig och långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur. 2. Se till att den tekniska infrastrukturen anpassas till och utvecklas med hänsyn till miljökrav och naturens kretslopp. 3. Skapa en rik och levande vardagsmiljö. 4. Förbättra det lokala inflytandet. Följande lagar styr den fysiska planeringsverksamheten i kommunen: Plan- och bygglagen (utfärdad SFS 1987:10, senaste uppdatering SFS 1999:367) Denna lag innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och för kommande generationer. Av översiktsplanen skall framgå: grunddragen i den framtida använd ningen av mark- och vattenområden, kommunens syn på hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras, hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och iaktta gällande miljökvalitetsnormer. Översiktsplanens innebörd och konsekvenser skall kunna utläsas utan svårighet. Plan och bygglagen säger också att en översiktsplan skall redovisa de allmänna in tressena enligt 2 kap och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användning av mark- och vattenområden. Vid redovisningen skall riksintressen enligt 3 och 4 kap miljöbalken anges särskilt. Vad är en kunskapskälla? 5
Miljöbalken (utfärdad SFS 1998:808, senaste uppdatering SFS 1999:1325) Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling, som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Vad är en kunskapskälla? Miljöbalken skall tillämpas så att: människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas den biologiska mångfalden bevaras mark, vatten och fysisk miljö används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås Planeringsunderlag Utdragen är hämtade från följande lagar: SFS1987:10 Plan- och bygglagen SFS 1998:808 Miljöbalken Proposition 1994/1995:230 Boken om översiktsplan del I III, Boverket På Rättsnätet www.notisum.se får man aktuell information om Sveriges olika lagar och författningar. 6
Del 1 Samhällsstrukturen 7
Ulricehamn har ett bra geografi skt läge! Geografiskt läge Ulricehamns kommun ligger i Västra Götalands län på gränsen till Småland. I väster gränsar kommunen mot Borås och i öster mot Jönköping. Till ytan är kommunen 1 122 km 2 (inklusive vatten) och är därmed länets till ytan största kommun. Närheten till de större städerna Jönköping, Borås och Göteborg ger många positiva effekter. Kommuninvånarna får genom det geografiska läget tillgång till ett stort utbud av både arbetstillfällen och kommersiell service. Var ligger Ulricehamn? Avstånd från Ulricehamn: Borås 35km, Göteborg 100km, Jönköping 45km, Landvetter flygplats 65km, Axamo flygplats 42km. 8
Sverige 2009 Boverket har arbetat fram en intressant framtidsbild av Sverige. I Boverkets Sverigevision år 2009 ses Sverige befolkningsmässigt som en arkipelag av öar. Vissa är mycket tätbefolkade och har välutrustade servicecentra, högre utbildning och en god lokal arbetsmarknad. På de sex universitetsöarna bor idag ca 40% av landets befolkning. De 18 resterande högskoleöarna har 30% av landets befolkning. Om man kan koppla tätorter i nätverk innebär det att dagens arbetsmarknadsområden, som till stora delar består av avgränsade öar, förenas till sammanhängande stråk av arbetsmarknader. Orter med olika profil i näringsliv och utbildning kommer att komplettera varandra. Ulricehamn ligger mitt i detta nätverk. Det ger många möjligheter. Sveriges bebyggelsestruktur, med koncentration kring universitet och högskoleorterna (till vänster). Genom att koppla samman dessa täcks 80% av befolkningen in, inom sammanhängande stråk av arbetsmarknader (till höger). Källa: Svergie 2009, Boverket. Var ligger Ulricehamn? 9
Regionsamverkan Ulricehamns kommun påverkas och medverkar i många olika geografiska områden och nätverk, som förutom Västra Götalands län är Sjuhärad, Västra Götalandsregionen, Sjuhärads kommunalförbund, räddningstjänstförbund och turistråd. Vad som händer på andra sidan länsgränsen i Jönköpings län påverkar också kommunen. Identitet Bilden av Ulricehamn bygger på vacker och omväxlande natur, en kulturhistorisk miljö med många vackra hus. I förhållande till sin storlek har kommunen en väl utbyggd offentlig och kommersiell service. Befolkning Ulricehamns kommun är befolkningsmässigt en relativt liten kommun. Här bor drygt 22 000 invånare. Knappt 9 000 bor i staden. 5 500 personer bor i någon av de elva tätorterna och den resterande tredjedelen av kommunens befolkning bor i mindre byar eller på ren landsbygd. Var ligger Ulricehamn? Sysselsättning I Ulricehamn är en relativt stor andel av den arbetande befolkningen sysselsatta inom industrisektorn. I södra delen av kommunen finns en rad teko-företag, främst inom trikå. I norr dominerar verkstads-industrin och i väster plastindustrin. Utpendlingen till arbete i annan kommun är relativt stor. Mer än var 5:e förvärvsarbetande eller drygt 2 800 personer pendlar till arbete på annan ort. Natur Västergötlands högsta punkt, Galtåsen, ligger i kommunen och här har många åar sin upprinnelse, till de mer kända hör Tidan, Lidan, Ätran och Viskan. Kommunen har inte mindre än 46 sjöar som är större än 5 ha. Flodpärlmusslor, flodkräftor och lokala öringstammar finns i vissa vattendrag. De många sjöarna och rika lövskogar bidrar till ett varierat landskap. I Ätrans dalgång präglas landskapet av jordbruk och betade ängar. Artrikedomen är stor och här växer sällsynta växter som drakblomma och smalbladig lungört. I sydöstra delen av kommunen dominerar barrskogar och stora mossar. Klimatet påverkas av att kommunen är högt belägen och vintrarna är kalla. Planeringsunderlag Boverkets rapport 1994:14 Sverige 2009 10
22 284 personer bor i Ulricehamns kommun! Sverige Sveriges folkmängd ökade under 2000 med ca 21 000 personer. För fjärde året i rad har landet dock ett födelseunderskott, det är fler som har avlidit än som har fötts. Antalet flyttningar inom landet fortsätter att öka och flyttströmmarna går mot storstäderna. Endast ca 100 av landets 289 kommuner ökade sin befolkning under 2000. De kommuner som ökade mest är Stockholm, Göteborg och Malmö tillsammans med universitets- och högskoleorter. Ulricehamn Invånarantalet i Ulricehamns kommun uppgick till 22 284 personer vid årsskiftet 2000/2001. Befolkningens fördelning på olika åldrar framgår av nedanstående stapeldiagram. Befolkning i femårsklasser 2000-12-31 för Ulricehamns kommun med jämförelse med riket. Vid en jämförelse med genomsnittlig åldersfördelning i landet så har Ulricehamns kommun färre invånare i åldersgrupperna 20-39 år men fler i åldersgrupperna 65 år och äldre. 1990-12-31 var invånarantalet i kommunen 22 738 personer och man förväntade sig en befolkningsökning framöver. Invånarantalet de senaste tio åren har istället minskat med 454 personer. Befolkning 11
De åldersgrupper som minskat mest sedan 1990 är 0-4 år, 337 personer 20-24 år, 414 personer. Den åldersgrupp som ökat mest är 50-54 år, 446 personer. Kommunen har i likhet med riket ett födelseunderskott. En minskning av antalet kvinnor i fertil ålder kombinerat med minskat barnafödande innebär att den negativa befolkningsutvecklingen befaras fortsätta. Befolkningsförändring 1990-2000 uppdelat i femårsklasser. Befolkning Det är fler kvinnor än män i åldersgruppen 20-24 år som flyttar från kommunen. 105 kvinnor i åldersgruppen flyttade ut ur kommunen 2000, medan antalet utflyttade män var 98. Utflyttningen brukar vara större bland kvinnor än män i åldern 20-24 år. Detta kan bl a bero på att det är fler kvinnor än män som väljer att studera vidare. Vid årsskiftet var antalet män i åldrarna 20-24 år 615 medan kvinnorna i samma ålder var 486. Befolkningsutveckling i tätorter och glesbygd 1990-2000: 1990 2000 1990-2000 Tätorter 14739 14572-167 Glesbygd 7999 7712-287 Summa 22738 22284-454 12
Ulricehamns kommun har mellan 1993 och 1999 haft ett flyttningsunderskott. Under 2000 hade kommunen dock en positiv nettoflyttning, 866 inflyttare och 820 utflyttare. De flesta flyttar till andra kommuner i det egna länet. Rörligheten är störst i gruppen 19-27 år. Här finns topparna för såväl in- som utflyttning, för både män och kvinnor. Utflyttningen är dock störst i dessa åldrar. Kommunen har alltså sedan 1993 haft en negativ befolkningsutveckling, men minskningen har saktat av något under de senaste åren. Befolkningsutveckling 1980-2000. Olika prognoser för befolkningsutvecklingen i kommunen har gjorts. Kommunens prognos för perioden 2001-2020 visar en ganska måttlig befolkningsminskning fram till slutet av prognosperioden då en mindre befolkningsökning förväntas. SCB:s prognos för perioden 1998-2015 visar en fallande, men utplanande befolkningskurva. En forskare i Lund, Christian Swärd, har en mer pessimistisk framtidssyn i en prognos som omfattar tiden fram t o m år 2007. Prognosen visar en kraftigare minskning av befolkningen. En positiv befolkningsutveckling är ett viktigt mål för kommunen och kommunstyrelsen har antagit ett program med en rad åtgärder för att profilera och marknadsföra Ulricehamn. Planeringsunderlag Demografen Befpak SCB, statistik ur Befpak och Ampak Befolkning 13
Kommunen har många orter! Var bor Ulricehamnaren? Här bor de drygt 22 000 Ulricehamnarna, befolkning på församlingsnivå 1999. Mörka fält visar stor befolkningsandel och ljus en liten. Boende Förändringar i befolkningen på församlingsnivå över tiden 1990-1999. Mörka fält anger en ökning, de ljusa visar en minskning. 14
Hur bor Ulricehamnaren? Den statistik som finns över hur man bor i kommunen är från folk- och bostadsräkningen 1990. Vi bedömer att fördelningen mellan olika typer av boende inte har förändrats anmärkningsvärt mycket under perioden och redovisar därför siffrorna från denna statistik som är den enda tillgängliga. Totalt fanns det i kommunen 9 513 hushåll år 1990. Närmre 6 900 av hushållen bodde då i småhus. Det är en stor andel av hushållen som bor i eget ägt boende, cirka 65 procent. Cirka 30 procent av bostäderna finns i hyresrätt och 4 procent i bostadsrätt. I kommunen fanns 9 841 lägenheter 1990, enligt FoB90. 6 930 lägenheter i småhus och 2 911 i övriga hus. Hushåll som består av en eller två personer är de vanligaste i kommunen. Tillsammans utgör de 66 procent av alla hushåll. Sju procent av hushållen består av fem personer eller fler. Boende 15
Endast 1 procent av hushållen i kommunen var trångbodda 1990, medan 47 procent hade hög utrymmesstandard. Definitionen på trångboddhet är fler än två boende per rum, då köket och ett rum räknats bort. Hög utrymmesstandard innebär mer än ett rum per boende, sedan kök och ett rum räknats bort. Bygger vi nytt? De flesta småhus i kommunen är byggda före 1930 eller under åren 1971-1980, medan de flesta flerfamiljshus är byggda mellan åren 1951-1960 eller 1981-1990. Bostadsbyggandet har haft en successiv nedgång sedan 1990. Under den senaste tioårsperioden har kommunen beviljat 280 byggnadslov för småhus och byggnadslov för 492 lägenheter i flerbostadshus. Mellan 1990 och 1992 beviljades merparten av periodens byggnadslov för småhus. År 1992 gavs bygglov för cirka 130 småhus. Efter 1993 har det inte något år beviljats fler än 20 bygglov för småhus. Förhållandena är ungefär desamma vad gäller beviljade bygglov för lägenheter i flerbostadshus. 1990 gavs bygglov för över 200 lägenheter. Men sedan 1995 har nybyggnation av lägenheter i flerbostadshus i princip varit obefintlig. På senare tid har antalet bygglov för småhus ökat och förhoppningen är att den nedåtgående trenden nu är bruten. Boende 16
Bostadsmarknadsläget Det finns idag ett överskott på bostäder, både i centralorten och i övriga kommundelar. Både det kommunägda bostadsföretaget och privata fastighetsägare har outhyrda lägenheter. Kommunen bedömer att antalet lediga lägenheter kommer att minska i centralorten, medan vakanserna i övriga kommundelar kommer att fortsätta att öka under de närmaste åren. Platser där kommunen har bostadstomter till försäljning. Fritidshusbebyggelse Inom följande områden finns en mer omfattande fritidsbebyggelse: Alhammar, Rude/Tvärredslund, Kråkeboviken, Udden, Sämsjön, Mellsjön, Mogden, Näsboholm, Sjögården, Ängsö - Fästeredssund. 17