Samhällsbyggnadskontoret Regional stadskärna

Samhällsbyggnadskontoret Regional stadskärna sammanfattning av seminarium för Översiktsplan 2012

Inledning I samband med arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har samhällsbyggnadskontoret arrangerat ett antal seminarier och workshops där viktiga frågor för Södertälje diskuterats. Seminariet om regionala stadskärnor hölls i Stadshuset 12 november, 2009. Stockholmsregionen har haft en kraftig tillväxt, både befolknings- och välståndsmässigt, och rankas enligt många indikatorer som en av de främsta regionerna i världen att bo, leva och arbeta i. Men den ställningen bör inte tas för given det finns uppenbara hot. Ett är att transportinfrastrukturen inte håller jämna steg med befolkningsutvecklingen. Ett annat är snedfördelningen mellan regionens delar när det gäller boende och arbetsplatser. Stockholmsregionen är också utpräglad monocentrisk, det vill säga en stor andel av den ekonomiska aktiviteten är koncentrerad till den centrala kärnan. Den starka segregationen är ett hot mot den sociala sammanhållningen. Regionen har nyligen fått en ny regional utvecklingsplan RUFS 2010 (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2010). I den så pekas förutom regioncentrum (Stockholm) åtta andra regionala stadskärnor ut, varav Södertälje är en. Tänkandet kring kärnor har både ekonomiska, ekologiska, sociala och rumsliga konsekvenser. Vad kommer det att innebära för Södertälje och vad krävs för att tillgodogöra sig den fulla kraften i detta framtidsscenarie? Föreläsare Anders Bäcklander, biträdande samhällsbyggnadsdirektör, Södertälje kommun Göran Johnson, Regionplanekontoret Alexander Ståhle, Spacescape Martin Ängeby, fd. Regionplanekontoret Lars Backemar, Svenska Stadskärnor Moderator: Johanna Wiklander, arkitekt Översiktsplan i tid och rum, Anders Bäcklander, Södertälje kommun Översiktsplanen ska vara strategisk och omvärlds- och genomförandeinriktad. Den ska samordnas med andra viktiga beslutsunderlag och kunskap från till exempel fördjupade översiktsplaner ska in i översiktsplanen. Översiktsplanen är allas plan! Frågor som särskilt ska belysas i arbetet inkluderar: Koppling till den nya regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, och Södertäljes roll som regional stadskärna. Integrationsfrågor Näringslivsfrågor

Infrastruktur/Ostlänken Miljonprogramsområden Nya markförvärv Hur ny kunskap från flera fördjupade översiktsplaner tas tillvara. Översvämningar/Sårbarhet Nya idéer om hållbarhet Generic skills arbetar vi på rätt sätt? Det finns starka samband mellan: Byggd form och social sammanhållning Offentliga platser och tolerans Täthet och hållbarhet Kollektivtransporter och rättvisa Gott ledarskap och städer som betyder något för sina medborgare För att skapa en regional stadskärna som är attraktiv bör vi satsa på att få en levande stadskärna med mötesplatser, samhällsservice, trygghet, kultur och upplevelser. Vi borde minska genomfartstrafiken, minska trafiken i stadskärnan, öka andelen kollektivtrafik, minska buller och utsläpp och få fler att gå och cykla. Större stadsregioner växer generiskt genom utveckling av yttre kärnor, det är särskilt vanligt i USA, Frankrike och Storbritannien. I större EU-regioner finns 10-30% av sysselsättningen i yttre kärnor. I USA finns 30-50% av sysselsättningen i yttre kärnor. Självorganisation Utredning och uppkomst och utveckling av yttre kärnor behandlas som självorganiserade processer av hushåll och företag som drivs av välfärds- och vinstmaximering. Den fysiska strukturen blir en funktion av jämviktsvillkor på mark-, bostads- och arbetsmarknaderna. Monocentriska Flera globala studier visar att större stadsregioner med ett tillräckligt fågelperspektiv (ibland från rymden) i allmänhet präglas av monocentriska egenskaper. Detta trots att många har yttre kärnor. Regeringens för hållbar utveckling påtalar: Det hållbara samhället är ett samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö. Samhället tillfredställer sina aktuella behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov. Samhället genomsyras av demokratiska värderingar. Medborgarna känner delaktighet och möjlighet att påverka samhällsutvecklingen, och de har vilja och förmåga att ta ansvar för den.

Varför regionala stadskärnor? Göran Johnson, Regionplanekontoret Idén konkretiserades i RUFS 2001 och har bred förankring i regionen. I Stockholmsregionen bor 25% av invånarna i en regional stadskärna och 60% av arbetsplatserna finns där. Flerkärnighet syftar till att: Gynna ekonomisk utveckling Motverka spridning av bebyggelse Ge goda förutsättningar för kollektivtrafik Öka tillgänglighet till olika utbud Beståndsdelar i en regional stadskärna Kollektivtrafik Bostäder Arbetsplatser Service Kvällsekonomi Andelen boende bör öka i de utpekade i kärnorna. Därför är dessa faktorer viktiga: Hög tillgänglighet med kollektivtrafik Stadsmässig miljö med hög täthet Mångsidighet verksamheter, bostäder, service och handel Kontaktintensiva verksamheter Upplevelserika, täta och varierade miljöer Torg, parker, vatten, grönområden och mötesplatser Möjlighet att ta sig fram till fots eller cykel Drivkrafter för yttre stadskärnor Storstadens tillväxt Storstadens geografiska utbredning Koncentration Utspridning Pendlingskostnader Skalfördelar Markpriser Lönekostnader Teorin om monocentriska regioner

Markvärden och löner sjunker med avståndet från regioncentrum Teorin om polycentriska regioner Yttre kärna i en monocentrisk region där markvärde och löner är högre än i omgivningen. Teorin testades 1997 i Stockholmsregionen och låg till grund för utpekandet av de regionala kärnorna i RUFS 2001. I dessa regioner finns lokala konkurrensfördelar. Framväxandet av yttre regionala stadskärnor förutsätter: Verksamheter med externa skalfördelar Hög bebyggelsetäthet Stort omland Hög internationell, nationell storregional och inomregional tillgänglighet Knutpunkter i trafiksystemet Regionförstoring omlandet blir större (inte nödvändigtvis ett ökat antal invånare) Framväxandet av regionala stadskärnor innebär: Fördelar för verksamheter med externa skalfördelar Fördelar för hushållen Effektiv kollektivtrafik Resurseffektivt med energi och utsläpp Hushållning med mark Smart täthet, Alexander Ståhle, Spacescape De fyra delarna, förtätningsbehov, förtätningstryck, förtätningsfrihet och förtätningsutrymme bildar tillsammans en modell som kallas förtätningsrosen. I modellen ingår faktorerna drivkrafter, politik, resurser och begränsningar. Förtätningsbehov: Bristande serviceunderlag Social och rumslig segregation Minska bilberoendet

Förtätningstryck: Perifera lägen har blivit centrala Efterfrågan på urbana livsstilar Tjänsteekonomi söker stadsmiljö Förtätningsfrihet: Industrimark blir tillgänglig Lokal opinion förändras Naturmiljöskyddet förändras Förtätningsutrymme: Befintlig infrastruktur återanvänds Förortens gleshet omvärderas Nya byggtekniker utvecklas Det finns tre förtätningsscenarier: 1. Komplettera: Offentligt styrd utveckling, den inkluderar behov, frihet och utrymme 2. Exploatera: Marknadsstyrd utveckling, den inkluderar tryck och utrymme 3. Förvandla: Konsensusstyrd utveckling, den inkluderar behov och tryck Förtätningspotentialen i Södertälje Förtätningsbehov Södertälje Kollektivtrafikutnyttjande Sammanhängande bebyggelse Blandstaden Serviceunderlag Förtätningstryck Södertälje Service, handel, kulturutbud Tillgänglighet till stadsrum Tillgänglighet till spårstation Tillgänglighet till parker och natur Förtätningsutrymme Södertälje Byggbar mark Omvandlingsbarhet Befintlig infrastruktur Flack mark

Förtätningsfrihet Södertälje Verksamhetsområden Stora fastigheter Grönyta/person Oskyddad mark Förtätningslaborationer Två förtätningslaborationer presenterades: Jakobsberg och Gullmarsplan. Se presentationen för bilder och kartor från dessa exempel på förtätningsmöjligheter. Mervärden av ett stadsbyggande som förvandlar Sociala mervärden: Stärker serviceunderlaget Ökar rumslig integration Ökar blandstaden Läker stadsbygden Minskar bilberoendet Utnyttjar industrimark Ekonomiska mervärden: Utnyttjar centrala lägen Skapar urbana livsmiljöer Ger tjänstekonomin stadsmiljö Skapar parknära bostäder Utnyttjar industrimark Lyfter lågstatusområden Olika samband Integrerad stad = Kompakt stad Kompakt stad = Tät och grön Kompakt stad = Tät och grön = Blandstad Kompakthet= Täthet x Grönhet, Blandstad = Boyta / Bta Tät och Grön = Blandstad = Mindre övervikt (*Ur doktorsavhandlingen Compact Sprawl ) Tät och Grön = Blandstad = Högt markvärde (*Ur doktorsavhandlingen Compact Sprawl ) Sammanfattningsvis Stadsbyggande handlar om att utveckla det spatiala kapitalet Lars Marcus, KTH Spatialt kapital: Bebyggelsestruktur, gatustruktur, landskapsstruktur etc = ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital. Stadsplanering handlar om dialog mellan stadens intressenter.

Stadsplaneringens intressen: Riksintressen Allmänna intressen Enskilda intressen Politiska mål Marknadens efterfrågan Juridiska instrument Ekonomiska resurser Stadsbyggandets komponenter: Bebyggelse Grönområden Landskap Gator Vägar Stadsrum Kollektivtrafik Markanvändning Förtätningsrosen knyter stadsplaneringens intressen till stadsbyggandets komponenter. Fysisk planering ska främja sammanhållning, Martin Ängeby, fd Regionplanekontoret RUFS 2010 På väg mot ett kraftfullt och samordnat regionalt utvecklingsarbete.

Vad är en metrolpol? Georg Simmel 1858 1918 Metropolis definieras mellanmänskligt och inte rumsligt Hög grad av mångfald Tolerans är en förutsättning och nödvändig strategi för att klara sig i metropolis mångfald av flyktiga relationer Hög rörlighet Korrelationen mellan befolkningsstorlek och antal näringar Korrelationen är högre i Stockholm än i Göteborg och Malmö. Stockholmarnas värderingar i relation till riket Skiljer sig i vissa fall markant från det nationella genomsnittet Urbana värderingar: mer toleranta men också mer materialistiska Mindre nöjda med sina liv, strävar efter mer Känner sig i högre grad delaktiga i samhället En mer positiv syn på: invandring och invandrare, det mångkulturella samhället, homosexuellas rätt att adoptera, möjligheten att påverka sitt liv, strävan efter högre levnadsstandard En mer negativ syn på: sitt liv, sin bostad, sitt arbete och sin fritid Ligger nära nationella snittet på: nöjdhetsgrad med ekonomi och utbildning, optimism om världens och det svenska samhällets utveckling, attityd till jämställdhet, möjligheten att påverka samhällsutvecklingen Exempel på värderingsskillnader inom länet: Snygg design och vilja att skilja sig från mängden vanligt i Stockholmsregionen Jag vill förändra mig så lite som möjligt vanligare ute i landet brukortsmentalitet Socialt kapital Vad är socialt kapital?: Ett socialt nätverk som hjälper individen att fylla olika behov, t ex. att hitta jobb, bostad, partner, barnvakt. Det sociala kapitalet är de resurser man kan tillräkna sig genom utomfamiljära nätverk. Vad är socialt kapital för samhället? (Robert Putnam) En väv av relationer. Met tillit till institutionerna kan vi ta långsiktiga beslut Normerande beteenden underlättar transaktioner

Tre sorters socialt kapital Bonding-kapital Bridging-kapital Linking-kapital Svaga och starka band även svaga band är viktiga dvs. att känna igen människor i sin omgivning. Indikatorer för socialt hållbar utveckling (Bramley/Power) Grad av interaktion mellan människor Deltagande (ekonomiskt, politiskt, socialt) Stolthet sense of place Stabilitet att vilja stanna kvar Trygghet från brott Hur står det till i Stockholmsregionen? Arbetsliv: 59 % av invånarna är fast anställda (16-64 år) 64 % av invandrade är sysselsatta 82 % av inrikes födda är sysselsatta (2005) 40 % av företagen har sysselsatta som distansarbetar Veckopendling/distansarbete hos utflyttade myndigheter vanligt, sociala kontakter försämrade enl. utvärderingar Arbetsmarknadspolitiska program skapar mest kontakt med andra arbetslösa 84 % av svenskfödda fick jobb genom informella kanaler 61 % av födda i icke västland fick jobb genom informella kanaler 63 % av arbetande i Sthlm är medlem i fackförening (riket 78 %) 14 % har varit på ett fackligt möte (riket 24%) Utbildning och fortbildning: Länet har 16 av landets 42 högskolor och universitet 40950 studiecirklar i Stockholms län 2005 10250 läste Sfi i Stockhoms stad Grund- och gymnasieskolan är viktig och i förändring (fritt skolval) Viss övervikt av utländsk bakgrund bland universitetsstuderande Önskemål om deltagande i fritidsaktiviteter: Vara med familj och vänner samt resa ligger högst. Ägna sig åt föreningsliv ligger lägst. Föreningsliv: Traditionellt stort deltagande i föreningsliv i Sverige- fungerar som band mellan individer och kan ge en kanal för att påverka. Det är det aktiva medlemskapet som påverkar det sociala kapitalet varierande aktivitet i olika typer av föreningar tex. Har träffat en person i verkliga livet som man lärt känna på Internet:

Yngre träffar fler som de lär känna på Internet. Män 9-15% Kvinnor 7-12% Var eller i vilka situationer upplevs diskriminering?: Fördelat efter urvalsgrupp. Källa: SCB Det är främst i arbetslivet som diskriminering upplevs men även restauranger/diskotek/kafé ligger högt. Invånare (65+) som låtit bli att gå ut på kvällen på grund av rädsla: Källa: Folkhälsorapporten 2007 Män 20% Kvinnor 47% Alla 34% Invånare som avstått från att delta i aktiviteter pga. rädsla för brott: Källa: Polisens trygghetsundersökning 24% Stor skillnad mellan olika områden i regionen Åtaganden i RUFS 2010 Åtaganden som hamnar under strategin Stärk sammanhållningen : Skapa attraktiva och varierande boendemiljöer inom regionens delmarknader Gör befintliga mötesplatser mer attraktiva och skapa nya mötesplatser som är spridda inom regionen Låna en bok i tunnelbanan Utveckla det sociala innehållet i Stockholms varumärke och marknadsföringen av regionen inåt och utåt En del av befolkningen osynliggörs i t ex reklambilder. Skapa strategiskt placerade landmärken i regionens stadskärnor Samverka kring evenemang som stärker regionens profil inåt och utåt. Utveckla tilliten till det offentliga. Åtagande som hamnar under strategin Frigör livschanser : Samverka på strategisk nivå för att förnya och bredda integrationspolitiken Anta en policy mot diskriminering Gör organisationerna mångfaldsorienterade Följ upp integration och utanförskap i hela regionen Undanröj hinder för att alla människor tryggt ska kunna vistas och resa i regionen Framgånsrika stadskärnor, Lars Backemar, Svenska stadskärnor Stadskärnan stadens viktigaste stadsdel Kan man bara lämna den åt sitt öde?

Handel: Ökad lönsamhet, Bättre uthållighet, Marknadsföring Fastighetsägare: Högre fastighetsvärden, Högre hyresbetalningsförmåga Kommunen: Ökad attraktivitet, Ökade investeringar Centrumverksamhet finns över hela landet Kommunen, handeln, fastighetsägare Centrumförening/bolag/projekt Många stadskärnor är omoderna! Nuvarande struktur från 60-70 talets miljonprogram Likriktade stadskärnor vad gäller arkitektur och utbud Saknar egen identitet Planerade ur andra behov och samhällsstruktur Handeln har flyttat ut! Stadskärnorna fyller mer och mer en social funktion. Vad är en modern stadskärna? För alla! Mer än butiker! Identitet! Stadsmässighet Mångfald! God hållbar miljö! Tillgänglig! Mötesplatser! Upplevelser! Nöje & Rekreation! Ny livsstil! Bostäder! Planerade utifrån människors behov Stolta och nöjda medborgare Spiral of success Många stadskärnor hotas: Externhandeln växer. ofta på bekostnad av stadskärnan Men båda behövs viktigt med valfrihet, mångfald och konkurrens De flesta investeringarna har skett externt Handeln söker moderna effektiva ytor Skickliga developers Tillgänglighet Uppskattas av kunderna Inget självändamål att etablera externt! Dags att investera i stadskärnan Återta marknadsandelar

Utveckla och investera i våra stadskärnor Ny energi och verksamheter Det räcker ej med varor och tjänster, det måste också finnas: o Upplevelser o Mötesplatser o Goda miljöer o Trygghet o Bostäder o Tätare stadskärnor Nya moderna rationella ytor, se bra exempel nedan. Ökat intresse för stadsförnyelse Urbaniseringsvåg Internationella förebilder Bra svenska exempel o Mölndal o Karlstad o Örnsköldsvik o Jönköping o mm Men fler borde satsa.. Samarbete för framgång Samarbeta för att vårda och utveckla befintliga värden Modern stadsutveckling förutsätter publikt och privat samarbete Stadsförnyelse baserad på helhetssyn och samverkan En bra start är att ta fram en gemensam vision! Men det krävs samverka och ledarskap Kommunen måste ta ledarrollen och arbetet måste vara väl politiskt förankrat. Stark projektledare med förankring i kommunen och bland parterna. Strukturerad process i samverkan. Kräver ömsesidig respekt och förståelse för en lång och komplicerad process En stadskärna utan visioner har ingen framtid Vad är en vision? Består av en till tre ord, visionssats och en timmes tal Ord som fångar, lyfter och ger energi. En dröm man vill förverkliga Något som ger riktning En fyr som lyser i mörkret/dimman... Något vi brinner för Värden som är viktiga för oss

En vision definierar det långsiktiga målet eller ambitionen för en stadskärna. Vanligtvis arbetas den fram med hjälp av en diskussionsprocess som inbegriper samråd med alla huvudintressenter och intressen och med allmänheten. Visionen ska täcka in allt och har normalt ett tidsperspektiv på 10-20 år. För att uppnå visionen krävs en mer detaljerad strategi. Varför en stadskärnevision? Eller handlingsplan, affärsplan... Staden, som helhet, allt viktigare för livskvalitet och utveckling Vardagsrum och mötesplats nya funktion Identitet och attraktion Ökad konkurrens Städerna behöver moderniseras Fortsatt urbanisering och förtätning Socialt, ekonomisk och miljömässigt hållbar Stadsförnyelse baserad på helhetssyn och samverkan - Offentlig/privat samverkan Hur kan Södertälje gå vidare med arbetet för Södertälje stadskärna? En idé kan vara att starta ett stadsförnyelseprojekt utifrån en gemensam vision. Södertälje har goda förutsättningar och höga ambitioner med det kommer att krävas handlingskraft och engagemang. Stadskärnans förnyelse är viktig för Södertäljes utveckling. Det finns behov av nya ytor för handel, restauranger, service, kultur mm i bästa läge i centrum. Södertäljes stadskärna idag: Lågt handelsindex, 90 jämfört med Stockholms län som har ett handelsindex på 107 Svagt utbud i stadskärnan Tråkig miljö och avsaknad av mötesplatser och upplevelser Saknar identitet Behov av modernisering City Branding Staden som varumärke Öka stadens attraktionskraft på flera plan Konkurrerar med andra regionala stadskärnor Attraherar besökare, företag och kapital Utbudet och upplevelsen i stadskärnan Identitet och särprägel Shopping den största turistattraktionen Stolta och nöjda medborgare Vilken profil har Södertälje mot andra städer i Södermanland? Inaction is the enemy