Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik i ca. 20 år. Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan. Vad är smärta bra för? Är bra för att skydda (vara rädd om) den del som har blivit skadad tex vid benbott. Smärta Smärta är det vanligaste symtomet som för en patient till en läkare. 30 % av besöken i primärvården är av patienter som lider av smärta. totalt är det ca 40 000 personer i Västernorrland som lider av smärta. Akut och långvarig smärta Långvarig smärta varar i 3-6 månader. OBS! Smärta som varat i 3 månader är ofta kvar efter 6 månader. DET BETYDER INTE ATT SMÄRTA SOM VARAT LÄNGRE ÄN 6 MÅNADER INTE GÅR ATT LINDRA! Vanliga orsaker Rygg Myofasciala smärtsymtom (smärtor i från muskler och senor) Postherpetisk neuralgi ( tex bältros, herpes) Complex regional pain syndrome Ansiktssmärtor (tex tandvärk) Fantomsmärta (smärta i det som inte finns tex amputerad kroppsdel) Vad söker patienten för? Få besked om orsak
Finna förståelse Kanske få lindring att inte veta SKRÄMMER Smärtanalys Är grundläggande för diagnostik och behandling av smärtsamt tillstånd I de fall ett smärttillstånd inte svarar bra på behandlingen MÅSTE SMÄRTDIAGNOSEN GÖRAS OM! Instrument vid smärtanalys (De står i den ordning de är mest verksamma) Frågeformulär Sjukhistoria (anamnes) Patienten får ostört berätta om sin sjukhistoria (ca 3 minuter). Vid ett "vanligt" läkarbesök så får patienten ca 17 sekunder på sig att berätta sin sjukhistoria enligt en undersökning. Smärtskattning (VAS) Undersökning ( inklusive neurologisk undersökning) Diagnostiska blockader Röntgen Nervledsundersökning Smärttyper Nociceptiv Visceral (tex invärtes typ inälvor) Musculoskeletal Neuropatisk Perifer (tex armar och ben) Central (tex hjärna, ryggmärg)
Icke Somatisk Isopatisk Psykogen (mycket mycket liten del) Av ca 600 smärtpatienter som Läkaren M Johansson träffat under 1 år så var det endast 1 patient som hade en psykisk sjukdom som förorsakade smärta) Mottagning Nybesök ca 1,5 timme Återbesök ca 1 timme Det är mycket som hänt och lite som hjälpt Röntgen ( visar ej smärtan men kan visa orsaken till smärtan) Blodprov Många olika läkemedel (som INTE hjälper alltid) Många läkarbesök Lidande Efter ca 30 minuter kommer patienten till det som är besvärligt i situationen Att gå länge utan bra svar och utan effektiv behandling Exempel på lidande vid långvarig smärta Kan ej lyfta barnen Kan ej fortsätta utbildningen Kan ej följa familjen Behandling Samtal med kurator Kognitiv beteendeterapi (KBT) Accetance and Commitment Therapy (ACT) Ofta räcker det med att man blir trodd/sedd
Diagnostiska blockader Facettleder SI-leder Diskar i ländryggen Nervrötter i ländryggen (föreskrivs ofta av ortopeder) Behandling Läkemedel som passar Sjukgymnastik TENS (Verkar endast då den är påslagen, därför bör den användas i situationer då man brukar få smärta. Man bör inte sätta elektroderna för nära varandra pga av att det kan ge brännskador,) Radiofrekvensbehandling Quenzabehandling Relativ ny behandlingsmetod (behandling med plåster som innehåller capsaicin (Capsaicin är ett fettlösligt (lipofilt), färglöst, doftlöst och vaxigt ämne, som är orsaken till den upplevda hettan hos växtarter i släktet Capsicum (Chilipeppar)) Kan användas vid smärta förorsakad av bältros. Rotblockad med kortison Taktil stimulering ( fungerar mot komplex regionalt smärtsymtom) Jontofores (kortison och elektrisk behandling mot smärta i senfästen) Frågor från deltagare på föreläsningen Frågor och svar om smärtstillade läkemedel Morfin tar INTE bort nervsmärta Morfin kan ge illamående och kräkningar därför kan medicin mot illamående ges initialt tillsammans med morfin. Illamåendet brukar gå över efter en tid vid behandling med morfin. Vid nervsmärta kan man använda epilepsimedicin samt antidepressiva mediciner Tradolan/tramadol är beroendeframkallande. Större risk att få ett beroende om medicinen getts med fel diagnos som grund. tex om man blivit ordinerad tradolan/tramadol men medicinen har ingen verkan på smärtan så kan det bli
så att men ökar doseringen för att få den verkan som förväntar sig (man får en psykologisk bindning till medicinen), Rätt föreskriven så är riskerna små för att man får ett beroende. Tradolan/tramadol Redard är bättre ur smärtsynpunkt pga av att den verkar under längre tid, (den går inte snabbt in och snabbt ur kroppen).