Kronisk smärta. Smärta
|
|
- Stefan Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Smärta
2 Smärta Kronisk smärta ett av de stora hälsoproblemen Kronisk brukar man kalla smärta som återkommer regelbundet under en period av minst sex månader. Det är vanligare än du tror procent av alla vuxna lider av kronisk smärta. Andelen är ännu högre bland kvinnor och äldre och problemet växer i takt med att befolkningen blir äldre. Utvecklingen påverkas också av minskad fysisk aktivitet, stillasittande arbeten, belastningsskador och stigande andel patienter med diabetes. Den kroniska smärtan är ett kostsamt problem för samhället, med arbetsbortfall och omfattande bruk av läkemedel. En genomsnittlig smärtpatient behandlas eller ligger inlagd på sjukhus omkring 55 dagar om året. Men minst lika viktigt som samhällets kostnader är patienternas lidande som inte utan vidare kan mätas i pengar. Egentligen är smärta kroppens eget varningssystem som signalerar när det finns risk att kroppen skadas, t.ex. om man får hett vatten över sig eller trampar snett. Smärtreceptorer i hud och andra organ skickar signaler genom kroppens nervtrådar via ryggmärgen till hjärnbarken och andra delar av hjärnan. Först när signalen når dit blir vi medvetna om att det gör ont, men skyddande reflexer gör att vi drar undan handen eller korrigerar belastningen innan vi hinner tänka efter. Denna fysiologiska smärta utgör ett viktigt skydd som hela tiden motverkar skadliga påfrestningar. Det finns sällsynta fall där människor föds utan smärtsinne och det medför stora problem med alla typer av skador. Kronisk smärta har vanligen förlorat det normala sambandet med stimulus och gör inte längre någon nytta som varning. Smärtan har blivit en sjukdom i sig själv.
3 Smärta Olika typer av smärta Smärta kan delas in på olika sätt. Ett sätt är att se till hur länge smärtan varar och då talar vi om akut eller kronisk smärta. Andra begrepp man ofta möter är: Nociceptiv smärta/vävnadssmärta, som är en smärta som uppkommer då vävnad i kroppen skadats, t.ex. akut vid brännskador eller kroniskt som vid reumatism. Psykogen smärta, är en smärta som orsakas av psykiska sjukdomar, t.ex. depression. Idiopatisk smärta, är en smärta utan känd orsak. Patienten har ingen tydlig skada eller sjukdom som kan ge upphov till den smärta som de ändå upplever. Neuropatisk smärta/nervsmärta, som är ämnet vi kommer att berätta om här, beror på en skada eller förändrad funktion i nervsystemet. Det kan t.ex. vara ryggmärgsskador, neurologiska sjukdomar som ms, infektioner som bältros eller HIV/AIDS, stroke, diskbråck, diabetes eller fantomsmärtor efter amputationer då smärtan kan upplevas som om den kommer från den amputerade kroppsdelen. Antagligen är det så att en del oförklarliga smärtor, alltså idiopatiska smärtor, i själva verket har ett neuropatiskt ursprung. Smärta är en subjektiv upplevelse Smärtupplevelsen är subjektiv. Det är bara du som upplever smärtan som kan avgöra hur ont det gör. Det finns inga bra metoder att objektivt mäta dess styrka och det är heller inte intressant då det är din personliga upplevelse som står i centrum i en vårdsituation. För vårdpersonalen är det enda säkra patientens egen berättelse och beskrivning, vilket många smärtpatienter upplever som besvärande. Det kan vara svårt att bli trodd och kunskapen om kronisk smärta i allmänvården skulle kunna vara bättre. Inte heller syns det utanpå patienten att han eller hon ständigt har ont. De tecken på akut smärta som friska människor uppvisar, som t.ex. svettningar, har dessutom försvunnit hos de kroniskt sjuka patienterna. Försämrad livskvalitet Kronisk smärta följs ofta av andra besvär. Det kan vara psykosociala problem som påverkar relationer och leder till ensamhet och utanförskap. Det kan också handla om svårigheter att fortsätta arbeta, depressioner, problem i hemmet och raserad ekonomi som följd av långvarig sjukskrivning. Många smärtpatienter får efterhand svårt att hantera stress. Det finns undersökningar som visar att smärtpatienter kan ha en fysisk prestationsförmåga motsvarande den hos svårt hjärtsjuka patienter och psykiskt vara i nivå med individer som vårdas för depression. En kronisk smärtpatients liv kan präglas av sjukrollen och inaktivitet. Han eller hon bär ständigt smärtan med sig och inrättar ofta hela livet efter den. Smärtpatienter upplever ofta en kraftigt försämrad livskvalitet. Sömnsvårigheter är vanliga. Tillsammans med den ständiga smärtan kan det leda till extrem utmattning och orkeslöshet, vilket innebär att livet inrutas ytterligare. Att alltid ha tillgång till en stol eller viloplats kan bli ett måste, bara att gå från badrummet till köket kan vara en stor ansträngning som kräver ett mellanstopp. Jag har med mig en fällstol var jag än är, om jag t.ex. handlar eller går runt kvarteret. Jag vet aldrig när jag översköljs av tröttheten, när jag bara måste vila oavsett vad jag håller på med, berättar en patient. Det blir en ond cirkel där bristen på fysisk aktivitet, liksom övervikt, påverkar smärtan negativt.
4 Mekanismerna bakom smärtan Smärta uppstår normalt när kroppens vävnad skadas eller hotas av kraftiga stimuli. Speciella receptorer i nervändarna aktiveras och skapar en signal som förstärks och skickas vidare i nerverna i en process som involverar olika typer av jonkanaler. Receptorerna och jonkanalerna är proteiner som produceras i nerverna. Om nerven skadas kan det bli en onormal ansamling av dessa proteiner. Då ökar nervens retbarhet och den kan bli spontant aktiv. Detta upplevs som överkänslighet och smärta, och finns normalt kvar ett tag efter att den utlösande orsaken har försvunnit. Har man otur, förändras nerven permanent även om skadan i övrigt har läkt. Då är risken stor att smärtan fortsätter och övergår i kronisk nervsmärta. Denna typ av smärtor kan finnas mer eller mindre permanent, men kan också utlösas och förstärkas av vanliga rörelser eller yttre påverkan som kyla och lätt beröring. Andra delar av nervsystemet, ryggmärgen och hjärnan, kan också skadas på ett sätt som ger upphov till nervsmärtor med hjälp av liknande mekanismer. Smärta Vi tror att nervsmärta oftast beror på normala processer som har gått över styr. Därför är behandlingen svår normala funktioner får inte störas för mycket. T.ex. kan nervernas jonkanaler blockeras med lokalbedövning. Det fungerar alldeles utmärkt när tandläkaren ska laga ett hål i en tand, men är mindre lämpligt för kronisk behandling. Det finns dock skäl att hoppas på nya mediciner som bara blockerar en typ av jonkanaler och därmed reducerar smärtan utan att påverka våra normala funktioner. Forskarna har upptäckt en sådan jonkanal som ger upphov till sällsynta ärftliga syndrom. I ett av dessa syndrom bildas inte jonkanalen över huvud taget och individen föds utan smärtsinne. I ett annat tillstånd är jonkanalen överaktiv och dessa patienter utvecklar kroniska smärtor. Kanske skulle ett läkemedel som blockerar denna jonkanal bli en bra smärthämmare? Kan en ingrediens i ungersk peppar vara en nyckel till smärtans gåta? Det har länge varit känt att en substans i ungersk peppar retar vissa smärtnerver. Det är därför det sticks och bränns när vi äter vissa typer av starkt kryddad mat. Man har även identifierat den aktiva substansen, capsaicin, och den molekyl, receptor, i nerven som capsaicinet aktiverar. På senare tid har forskarna hittat en hel familj av receptorer som aktiveras av olika substanser, t.ex. av mentol (hur känns det med för mycket tandkräm i munnen?) och en ingrediens i pepparrot. Nu är det knappast så att djur och människor har utvecklat speciella nerver för att identifiera starkt kryddad mat, snarare har olika växter utvecklat ett skydd mot att bli uppätna genom kemiska ämnen som retar smärtnerverna. Annars aktiveras dessa nerver av värme, kyla, kemiska ämnen som frisätts i skadad vävnad, eller av mekanisk stimulering. Men växternas aktiva ämnen har givit forskningen verktyg för att studera hur smärtnerverna fungerar och förhoppningen är att detta ska leda till nya smärthämmande läkemedel.
5 Att leva med smärta När jag har roligt kan jag nästan glömma bort att jag har ont bild hela sidan, utfallande Det var i december 2000 som olyckan var framme. Kenneth Bäck skulle ta ner hö från höskullen på gården där familjen bodde. Han skulle fodra hästarna. Plötsligt gled stegen iväg och Kenneth föll de tre och en halv metrarna ner i betonggolvet. Då förändrades livet, Kenneth fick kotfrakturer i ryggen och en bestående smärta som strålar från ländryggen ner i benet och upp i nacken. Dessutom slog han i axeln som fortfarande också värker. Ibland har jag väldigt ont, men det varierar och mindre än en fyra på en tiogradig skala har jag aldrig, säger han och tillägger att det är en ständig bakgrundsvärk. Jag har glömt hur det känns att inte ha ont, skulle jag vakna en morgon utan värk så skulle jag nog tro att jag var jättesjuk, skrattar Kenneth som idag tilllåter sig att skoja om sitt onda. Annat var det den första tiden efter olyckan. Det var otroligt deppigt. När jag insåg att smärtan inte skulle gå över så hade jag planer på att ta mitt liv. Det gick så långt att jag satt i skogen med geväret. Kenneth är tyst en stund, sedan säger han: Jag gjorde ett val därute i skogen och idag är jag otroligt glad för det. Jag upplever att jag har en mycket hög livskvalitet idag. Jag har roligt varje dag och skrattar mycket. Samtidigt som Kenneth kan tycka synd om sig själv så tycker han att han har haft tur. Det kunde ha gått så mycket värre.
6 Att leva med smärta Tar vara på vardagen Vården har fungerat bra, sämre har det varit med intresset från arbetsgivaren då det gäller rehabilitering för att ta sig tillbaka till arbetslivet. Mest vackra ord, enligt Kenneth. Sedan ett halvår arbetar han halvtid. Vid några tidigare tillfällen under åren har han försökt att börja jobba men då har det inte fungerat, nu känns det bra. Jag träffade en ortoped för några år sedan som sa att det brukar ta upp till tio år innan det känns bättre och jag tror att det ligger en hel del i det. Dels lär man sig att anpassa sig till smärtan och att göra saker annorlunda, dels tror jag att kroppen på något sätt vänjer sig vid smärtan. Som jag sa tidigare så minns jag ju inte hur det känns att inte ha ont. Smärtan blir ett slags normaltillstånd. Kenneth sticker inte under stol med att smärtan har förändrat hans liv. För tjugo år sedan var han med på rekreationsresor för personer med funktionshinder och lyfte upp 23 rullstolsburna personer på Akropolis i Aten. Häromdagen fick han skäll av en äldre dam för att han lät hustrun bära matkassarna. Men livet har inte bara förändrats negativt. En sak jag upplever som mycket positiv är att jag har tvingats att varva ner, hålla en lugnare livsföring. Förr stressade jag mycket mer. Idag tar jag mer vara på vardagen. Jag har försökt ställa in dosen smärtstillande medicin så att jag kan fungera på dagen. Sedan ökar jag dosen till natten för att kunna sova, men jag vaknar fortfarande nästan varje natt av att jag har ont. Den lite lägre dosen på dagen kompenserar han med att göra roliga saker. Han upplever att det roliga väger upp smärtan. När jag har roligt kan jag nästan glömma bort att jag har ont. Därför menar jag att det är oerhört viktigt att fortsätta göra saker man tycker är roliga, att jobba, träffa vänner eller fiska som jag gör ja, helt enkelt att fortsätta leva som normalt men i en lite lugnare takt. Sedan betonar han vikten av att se till att få den hjälp man har rätt till och inte minst den hjälp anhöriga har rätt att få i form av t.ex. avlastning. Vi får inte glömma att den kroniska smärtan även förändrar deras liv, säger han och tillägger sedan med värme i rösten att alla nog inte orkar vara lika fantastiska och stöttande som hans hustru hela tiden har varit. Viktigt att ha roligt Kenneth har provat de flesta behandlingar; akupunktur, sjukgymnastik, massage, smärtstillande mediciner Inget har riktigt fungerat, en del saker har hjälpt för stunden men inget långsiktigt. Idag har han lärt sig att leva med smärtan och gör vad han kan för att minimera den. Han kan t.ex. inte sitta eller stå för länge utan måste byta ställning ofta och har därför lärt sig att undvika vissa saker och att göra andra saker på nya sätt.
7 Behandling Dagens behandling Det är viktigt att bryta de långvariga smärttillstånden så tidigt som möjligt. Ju längre du går med din smärta desto svårare är den att behandla. Många blir aldrig av med sina symtom och det finns ingen enhetlig behandling mot den kroniska neuropatiska smärtan. Undersökningar visar att det endast är en tredjedel av patienterna som får tillfredsställande medicinering. En tredjedel upplever en liten lindring och en tredjedel upplever ingen förbättring alls trots kraftig medicinering. Istället får de försöka få lindring på annat sätt. Många patienter sätter sin tilltro till andra behandlingsformer som t.ex. akupunktur. För dem som trots allt inte märker någon förbättring kan kognitiv terapi vara ett alterntiv där patienten får försöka lära sig att leva med och hantera smärtan, att fokusera om och försöka göra smärtan till en naturlig del av livet som inte upptar all tid och kraft. Hitta balansen I dagsläget finns alltså ingen riktigt bra behandling mot kronisk neuropatisk smärta och det finns få läkemedel som utvecklats specifikt för denna indikation. Det händer att läkemedel som tagits fram för andra sjukdomar eller symtom visar sig ha smärtlindrande effekt, detta gäller bl.a. läkemedel för epilepsi och depression. Förutom att dagens mediciner har otillfredsställande effekt finns det också problem med biverkningar. Det är därför viktigt att du får hjälp att hitta den optimala balansen mellan smärtlindring och biverkningar. Behovet av nya och bättre medel mot neuropatisk smärta är stort och det drivs en omfattande forskning på området både i universitetsvärlden och inom läkemedelsindustrin.
8 Smärtläkaren Fråga: Har jag rätt att bli remitterad till smärtmottagning? I en Socialstyrelseutredning 1994 angående Behandling av långvarig smärta rekommenderades att patienten, efter tre månaders resultatlös behandling exempelvis hos distriktsläkare, bör vidareremitteras till en specialistenhet. Denna rekommendation var det inte många läkare som följde, framförallt p.g.a. att det 1994 inte fanns resurser på smärtmottagningarna att ta emot så många och så tidiga patienter. 2004, alltså tio år senare, gjorde Socialstyrelsen en uppföljning och ny inventering av smärtvården i landet. Då konstaterades att resurserna, som varit mycket otillräckliga 1994, hade krympt ytterligare, vilket innebar att det nu blivit ännu svårare för patienterna att tidigt komma till en specialistenhet. Fråga: Hur stor är då min chans att få komma till en smärtmottagning? Resurserna är mycket olika fördelade i landet enligt en aktuell redovisning från många landsting och från många smärtmottagningar. Fråga: Kan jag kräva att få remiss till smärtmottagning? Ja, om du utan tillräckligt goda resultat behandlats för smärta är det din rätt som patient, men det kan handla om långa väntetider. Fråga: Vad händer när remissen är skickad? De flesta smärtmottagningar tar enbart emot patienter efter remiss från din PAL (patientansvarig läkare), oftast din distriktsläkare. Vissa smärtmottagningar nöjer sig p.g.a. resursbrist, med att ge behandlingsrekommendationer till din inremitterande läkare, andra tar emot patienterna för ett eller flera besök och provar ut nya behandlingar. Remisser kommer från vårdcentralen, företagshälsan, olika mottagningar och från avdelningar med inneliggande patienter. Snabbast handläggning sker av patienter inneliggande på sjukhus, där en behandling av smärtspecialisten oftast påbörjas under den inneliggande perioden. Eventuellt kan också din PALs nära samarbete med smärtläkaren påskynda handläggningen. Fråga: Vad görs på smärtmottagningen som inte görs på t.ex. vårdcentralen? Det finns många läkemedel mot vävnadssmärta/nociceptiv smärta och de flesta läkare är väl förtrogna och kunniga i att hantera dessa. Mot nervsmärta/ neuropatisk smärta är antalet läkemedel och behandlingsalternativ ännu begränsade jämfört med de mot vävnadssmärta. Oftast är smärtmottagningens läkare mera vana vid ordination och dosering av läkemedel mot nervsmärta (oftast från gruppen anti-epileptika och anti-depressiva). Utöver detta erbjuder många smärtmottagningar såväl enkla som avancerade blockader, oftast med lokalbedövningsmedel, ibland med alkohol eller kortison, såväl för att bekräfta diagnosen neuropatisk smärta som för behandling av smärtan. Vid vissa sjukdomar kan även avancerade nervnära blockader och stimulatorer, eventuell kateter med pump eller dosa för injektion, erbjudas om övriga behandlingar inte gett tillfredsställande resultat. Vid långvarig smärta rekommenderas ett multidisciplinärt omhändertagande, där team med flera olika läkarspecialiteter, sjuksköterska, kurator, sjukgymnast och arbetsterapeut ska finnas. Någon eller några av teammedlemmarna bör behärska behandlingsmetoden KBT (kognitiv beteendeterapi). Dessa team finns på regionsjukhus och vissa länssjukhus. Mindre team kan finnas på länsdelssjukhus.
9 Smärtläkaren Fråga: Kan jag behandla mig själv mot neuropatisk smärta? Alla receptfria läkemedel är verksamma mot vanlig vävnadssmärta, men har ingen som helst effekt mot nervsmärta. Om din smärta är en blandsmärta, d.v.s. både nerv- och vävnadssmärta, kan du få en viss lindring av receptfria läkemedel, eftersom en del av din smärta behandlas. Ibland kan TNS (transkutan nervstimulering) ge lindring, eventuellt smärtfrihet. En TNS-apparat kan provas hos sjukgymnast och måste lånas ut och prövas regelbundet under två veckor hemma för att sedan utvärderas. Även lokal användning av kyla (t.ex. med ett formbart kylelement) kan hjälpa mot smärttoppar. Mera sällan hjälper värme (het dusch, bastu, vetekudde eller värmedyna); då handlar det oftast om en blandsmärta. Fråga: Kan all smärta behandlas effektivt? Tyvärr är fortfarande cirka en tredjedel av den neuropatiska smärtan mycket svårbehandlad. Det gäller att prova ut olika behandlingsalternativ och eventuellt kombinera olika åtgärder respektive behandlingar. Många gånger är en kombination med kognitiv beteendeterapi (KBT) önskvärd detta gäller all långvarig smärta, inklusive neuropatisk smärta. Vid t.ex. fibromyalgi är KBT en av de mest effektiva behandlingarna. Den hjälper patienten att komma ur inrutade beteenden och hitta nya vägar att klara av vardagen trots en bestående smärta som inte vill ge med sig och som mediciner inte rår på. Här hänvisas även till Gunilla Brattbergs värkstäder, ledda av f.d. smärtpatienter och som idag finns i städer i Sverige.
10 Forskningen Forskningen Drömmen för en forskare vore att hitta The Magic Bullet, en kemisk substans i tablettform som kan göra slut på all smärta i ett enda slag. Ingen forskare tror dock på allvar att det är möjligt. Mekanismerna bakom de olika smärttillstånden är för många och för olika varandra för att det ska vara en realistisk förhoppning. Det finns i dag en ganska god bild av många av de mekanismer som är aktiva i kroppen vid smärta. Alla går dock inte att angripa samtidigt. Arbetet handlar därför om avgränsning, att bestämma sig för var man ska försöka blockera smärtsignalen. Samarbete ger resultat Forskningen kring smärta har intensifierats under de senaste åren. Läkemedelsforskarna inom läkemedelsindustrin har stor nytta av den omfattande grundforskningen som bedrivs vid universiteten och den kliniska forskningen som bedrivs av läkare på sjukhusen. Den kliniska forskningen grundar sig på den kunskap och de erfarenheter läkarna får när de möter och behandlar smärtpatienter. Varje smärttillstånd har sina speciella uttryck och kännetecken som bäst studeras hos patienten och inte i provröret eller i ett försöksdjur. Det pågår också ett intimt samarbete mellan kliniska forskare (läkare) och läkemedelsindustrin på området. Läkarnas erfarenheter av patientarbetet kan både ifrågasätta och vägleda industrins arbete, allt i syfte att få rätt fokus på projekten för att sannolikheten att lyckas ska öka. Djurförsökens betydelse Trots sina uppenbara begränsningar djuren kan inte förmedla sina upplevelser på ett lika nyanserat sätt som människan menar forskarna att djurförsök är den enskilt viktigaste faktorn till optimismen om att hitta nya smärtmediciner i framtiden. Dels ger nya djurmodeller för smärta bättre möjligheter att hitta nya mekanismer för smärtlindring, dels har metoderna för att studera djurens reaktion på smärthämmande substanser utvecklats kraftigt. Men ingen metod eller modell fungerar ensam. När arbetet väl kommit så långt att studier görs på djur kontrolleras hela tiden de svar forskarna får i djuren med cellbaserade modeller och biokemiska studier. På så sätt får de ut mer av varje djurförsök och begränsar riskerna att ha förbisett något som kan visa sig ödesdigert i försöken på människa. De oväntade svaren Forskarna menar att de resultat de kan få i de enkla systemen cellkulturer och datorbaserade analyssystem är svar på frågor de har kunskap och fantasi nog för att formulera tydligt. Där bekräftas eller avfärdas de antaganden de gör i forskningen. I djurmodellerna däremot, kommer även oväntade resultat fram. Det kan till exempel gälla utebliven effekt trots att det fanns en effekt i cellkulturen eller effekter via mekanismer som ingen hade tänkt på. Djurförsöken kan också visa att substansen ger för starka eller rent av giftiga effekter, det vill säga biverkningar. Men varken djurstudier eller andra metoder och modeller kan berätta om graden av smärta eller komplikationerna som patienterna upplever av sina smärtor. Där utgör den kliniska forskningen och det kliniska kunnandet forskningsprojektens bas. Slutsatsen om modellernas betydelse blir därför att ingen metod eller modell ersätter den andra, däremot kan man säga att de förutsätter och kompletterar varandra på vägen mot framtida nya och effektivare läkemedel.
11 Bli medlem du också q Jag vill veta mer om Neurologiskt Handikappades Riksförbund q Jag vill bli medlem i Neurologiskt Handikappades Riksförbund q jag har en funktionsnedsättning q jag är anhörig med funktionsnedsättning q jag är anhörig utan funktionsnedsättning, ange huvudmedlemmens medlemsnummer q jag vill bli stödmedlem q jag är intresserad av information om diagnosen Du kan hitta mer information om NHR och våra diagnoser på eller ring Stöd oss Du kan stödja vår verksamhet på olika sätt. Kryssa för det alternativ som passar dig bäst: q Jag får givarbrev med aktuell information och inbetalningskort där jag själv väljer belopp att betala. q Autogiro. Som autogivare får du vår tidning Reflex utan kostnad. q Sparande i ideell fond där en del av räntan tillfaller Neurologiskt Handikappades Riksförbund. q Prenumeration på tidningen Reflex (6 nr/år). Vik här Neurologiskt Handikappades Riksförbund Svarsförsändelse Kontonummer Stockholm Behöver ej frankeras. NHR betalar portot. Namn Adress Tel nr Postnr Postadress E-post Personnummer Riv av och skicka talongen till oss. Våra gåvokonton står alltid öppna för din gåva. Den behövs och gör nytta. Plusgiro: Bankgiro:
12 Neurologiskt Handikappades Riksförbund Box 49084, Stockholm Besök: St Eriksgatan 44 Telefon: Internet: Broschyren är framtagen i samarbete med AstraZeneca.
Manus Neuropatisk smärta. Bild 2
Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merVad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.
Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik
Läs merManus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2
Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som
Läs merALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs mer22.03.2011 09:28 QuestBack export - Smärtvården 2011
Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 47 respondenter (23 unika) Nuvarande filter: Västernorrland "Vilket landsting tillhör du?" = "Västernorrlands läns landsting" 1. Kön? 1 Kvinna
Läs merOrganisationen för dig med neurologisk sjukdom eller funktionsnedsättning
Organisationen för dig med neurologisk sjukdom eller funktionsnedsättning Neurologiskt Handikappades RIksförbund Välkommen till oss! I nom Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) vet vi hur det är
Läs merLångvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen
Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Smärtcentrums undervisningsprogram Läkardelen Birgitta Nilsson överläkare smärtrehab Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till
Läs merAtt leva med. MS multipel skleros
Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv C harlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merDen internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:
Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta
Läs merLångvarig smärta Information till dig som närstående
Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska
Läs merNär det gör ont innehåll
När det gör ont När det gör ont innehåll Varför gör det ont? Hur kan man beskriva sin smärta? Hur behandlas smärta? Läkemedelsbehandling Andra behandlingsmetoder Vad är smärta? En förnimmelse av något
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merInformation om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19
Version: 2010-02-19 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merSmärta och smärtskattning
Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att
Läs merTips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se
Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merAtt leva med MS multipel skleros
Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merTill dig som har knäledsartros
Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på
Läs merEffektiv behandling av smärta
Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad
Läs merNej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.
Är Bioptron-metoden samma som laserbehandling? Nej, det är inte samma som laserbehandling. Biopron sänder ut ljus med en mycket bred våglängd. Bioptron genererar ett lågenergiljus, vilket gör att man får
Läs merNytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi
Pressmeddelande från Pfizer AB Täby 2004-07-07 Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi EU-kommissionen har godkänt Pfizers nya läkemedel Lyrica (pregabalin) för behandling av
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merTill dig som har höftledsartros
Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.
Läs merInformation om långvarig smärta
Information om långvarig smärta Normal upplevelse vid beröring och tryck TRYCK! Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig och tidigare svårbegriplig smärta kan idag förklaras med stöd av modern
Läs merAtt leva med SRS segmentell rörelsesmärta
Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra
Läs merIntervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär
Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande
Läs merInformation om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006
Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig
Läs merBehandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare
Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt
Läs merLångvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult
Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta
Läs merG-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!
G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Vad erbjuder Gunilla och G-kraft Akupressur? Jag gör behandlingar utifrån traditionell kinesisk medicin. Akupressur Öronakupunktur Koppning/koppningsmassage
Läs merInformation till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:
Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp
Läs merSjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest
Westerlundska Gymnasiet Samhällsvetenskapligaprogrammet 2012 svenska kurs 2 Amanda Vesterberg SA2B Sjukgymnast Att hjälpa människor när de behöver det som mest Inledning Jag har valt att fördjupa mig i
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merBlir man sjuk av stress?
Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen
Läs merSchizofreniförbundet
Schizofreniförbundet Ögon av Mats Konradsson Under de senaste veckorna hade hon känt sig konstig. Hon hade svårt att sova och kände sig orolig utan att veta varför. Men en natt hände det någonting. Utan
Läs merINFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA
INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen
Läs merBehandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare
Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att
Läs merTÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning
TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista ryggskott invalidiserad sjukgymnast behandling slappna av muskler smärtstillande röntgenbild spondylit infektion tumör utsliten botemedel invalid
Läs merPSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merAtt leva med. Narkolepsi
Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur
Läs merStress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Läs merBältros kan bryta ut när som helst
Bältros kan bryta ut när som helst 10 brännande frågor om bältros 1. Vad är bältros? Bältros är en virussjukdom som orsakas av återaktivering av det virus som ger upphov till vattkoppor. För att drabbas
Läs merDiclofenac T ratiopharm
Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i
Läs merEPILEPSIRAPPORT Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet
EPILEPSIRAPPORT 2018 Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet I DAG ÄR EPILEPSIVÅRDEN BRISTFÄLLIG OCH OJÄMLIK SOCIALSTYRELSEN Denna rapport bygger på en enkätundersökning
Läs merSveriges första intresseorganisation specialiserad på neurologi
Sveriges första intresseorganisation specialiserad på neurologi Välkommen till oss! Neuroförbundet är Sveriges första intresseorganisation specialiserad på neurologi. Över en halv miljon svenskar lever
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merAtt leva med Ataxier
Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.
Läs merSå kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal
Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap
Läs merFrölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum
Frölunda Specialistsjukhus Smärtcentrum Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan
Läs merVid nervsmärta efter bältros (PHN)
Vid nervsmärta efter bältros (PHN) Lokal behandling som patienten själv administrerar 1 baltrosguiden.se Ingår i förmånen Ca 10% av bältrospatienter drabbas av långvarig nervsmärta (Postherpatisk Neuralgi
Läs merDet gäller att kunna se möjligheter i stället för hinder
Ryggmärgsskador Att leva med ryggmärgsskada Det gäller att kunna se möjligheter i stället för hinder N är Britt-Marie Carlsson var 20 år gammal, föll hon ner från en balkong på tredje våningen och bröt
Läs merEn sann berättelse om utbrändhet
En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen
Läs merKontroll över smärtan med hjälp av fysiatri
Page 1 of 5 PUBLICERAD I NUMMER 4/2015 TEMAN Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Jari Arokoski istock/choja Fysiatrin erbjuder smärtpatienter flera behandlingsmetoder utan läkemedel. Det gemensamma
Läs merLenas mamma får en depression
Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merBlir man sjuk av stress?
Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis
Läs merNeurologiska diagnoser. Att vara närstående
Neurologiska diagnoser Att vara närstående Att vara närstående Sjukdomen har gjort att vi kommit varandra närmare E n neurologisk sjukdom påverkar inte bara den som är sjuk. Även för den som är närstående
Läs merRIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merHälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden
Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad
Läs merMysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi
Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer
Läs merDin guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)
Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Välkommen till din Eylea-guide Häftet innehåller: Din läkare har skrivit ut Eylea eftersom du har
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merPatientinformation. PALEXIA depot (tapentadol) PALEXIA (tapentadol)
Patientinformation (tapentadol) (tapentadol) Beroendeframkallande medel. Iakttag största försiktighet vid förskrivning av detta läkemedel. Varför ska jag läsa denna information? Denna broschyr är till
Läs merOM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas
OM BÄLTROS och hur du minskar risken att drabbas Bältros är en virussjukdom, som är både vanlig och potentiellt allvarlig. Var fjärde person får bältros någon gång i livet. Risken att drabbas ökar med
Läs merSMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merFolkhälsoenkäten 2010
Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merAtt leva med Parkinsons sjukdom
SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad
Läs merTILL DIG SOM VÅRDAS AKUT
TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering
Läs merMultipel Skleros Multipel skleros
Multipel Skleros Multipel skleros Det här är MS MS står för Multipel skleros och är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid MS uppfattar immunförsvaret
Läs merwww.endometriosforeningen.se
www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merGlucosamine ratiopharm
Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om
Läs merLUBoB. Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi. David Clinton, Claes Norring & Bengt Eriksson
SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 6 månader månader Kodnummer: Datum: Initialer: LUBoB Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merPATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av neurogen överaktiv blåsa
PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av neurogen överaktiv blåsa Egna anteckningar BOTOX-behandling när andra läkemedel inte har hjälpt Du tillhör den grupp patienter med neurogen överaktiv urinblåsa
Läs merPreoperativ hälsodeklaration slutenvård
Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du
Läs merMannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion
Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.
Läs merVesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr
Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux
Läs merSP Ortopedi OSCE VT16. Behövs på salen: Standardpatient Brits Reflexhammare Utskrift av mätvärden/lab
Behövs på salen: Standardpatient Brits Reflexhammare Utskrift av mätvärden/lab 1 Mätvärden/lab Vitalparametrar: BT: 130/80, puls: 70, temp: 37.5 CRP < 5 U-sticka U-Glukos negativ U-Ketoner negativ ph 6
Läs merPATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP
PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag
Läs merAtt leva med Spasticitet
Att leva med Spasticitet Fakta Vad är spasticitet? Förmågan till förflyttning, händernas finmotorik och kommunikation med mimik och gester, är grundläggande funktioner i våra vardagsliv. Störningar i rörelseförmåga
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs merInformation om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt.
Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Till dig som behandlas med VIKTIGT Den här informationen vänder sig till patienter som fått PLENADREN förskrivet på recept.
Läs merMän och epilepsi. Information till män om epilepsi. Brought to you by
Män och epilepsi Information till män om epilepsi Brought to you by Broschyrer och övrig information Du kan leva bra med epilepsi Brought to you by som tillhandahålls av: Epilepsi är den vanligaste sjukdomen
Läs merFolkhälsoenkäten 2010
Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa
Läs merInformation till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller
Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna
Läs merEvidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta
Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala
Läs merBVC-rådgivning om sömnproblem
Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja
Läs merHot stuff! CAPSINA. capsaicin
Hot stuff! CAPSINA capsaicin Ett hett läkemedel mot smärta Capsina kräm innehåller capsaicin som isolerats från chilipepparns frukter. Denna substans har studerats kliniskt på patienter med långvariga
Läs merFysisk aktivitet på recept
Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för
Läs merKvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna?
Ont i nacke, rygg, bäcken. Var stel överallt och hade symptom i olika former såsom huvudvärk, isningar i nerverna mm. Jag har uppnått fantastisk förändring. Har nästan aldrig ont och tillfällig stelhet
Läs merPATIENTINFORMATION. BOTOX vid behandling av kraftig svettning i armhålorna
PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av kraftig svettning i armhålorna Egna anteckningar Botox vid behandling av kraftig svettning Du har fått den här broschyren eftersom din läkare har bedömt att andra
Läs mer