Strömstad akademi vart är vi på väg?

Strömstad akademi vart är vi på väg? Inledning till en diskussion om Strömstad akademins strategi och arbete. Strömstad akademis högtid 24 Juni 2013. Bodil Frisdal, Ph.D., ass. Professor och Prorektor Strömstad akademi När jag för ett antal år sedan skulle samla in material till min avhandling med titeln: Lyhördhet i utbildning och omvårdnad. inledde jag med att spela ett musikstycke samtidigt som jag skrev ordet LYHÖRDHET med stora bokstäver på tavlan. Därefter gav jag studenterna till uppgift att skriva ned det som spontant kom upp för dem när de betraktade detta ord: LYHÖRDHET. Jag lät dem därefter, i detta fall (eftersom de var blivande sjuksköterskor) gå ut i vården och vara öppna och Lyhörda och notera när de stötte på situationer, där handlingarna enligt dem, utgick ifrån Lyhördhet eller bristande Lyhördhet. Jag hade inte provat detta förut och var tveksam till om det skulle gå, men jag tyckte det var värt ett försök. Det visade sig att entusiasmen och intresset var mycket stort. Nästan som något de längtat efter, nämligen att förutom att få visa upp och få bekräftelse för sina faktakunskaper och sitt tekniska kunnande även få använda sina sinnen. De insamlade Lyhördhetssituationerna kom sedan att utgöra underlag för en fenomenografisk /hermeneutisk analys. Under mitt arbete med fenomenet Lyhördhet studerade jag också i vilka olika kontexter/sammanhang Lyhördhet förekom och fann att det ofta fanns med i samband med de närliggande begreppen Intuition och Empati. Som bakgrund studerade jag därför även dessa begrepp. En slutsats jag bland annat drog av detta var att vi i modern tid alldeles för litet använder oss av vår Lyhördhet, vår intuitiva och empatiska förmåga. Vi föreställer oss att vi endast med tankens hjälp ska kunna komma fram till de bästa lösningarna. Ska vi emellertid nå fram till det mest geniala och laterala tänkandet, måste vi även ta till våra sinnen och lyhört lyssna såväl inåt som utåt. Som ett tankeväckande exempel kan nämnas att många av nobelpristagarna lär ha fått sina mest geniala idéer när de minst anade, det vill säga inte när de försökte tänka ut dem, utan i stället då de till exempel rakade sig på morgonen, tog en skogspromenad, lyssnade på musik osv. Många av Er här känner säkert igen sig. Ett fantastiskt erbjudande När jag 2009 blev erbjuden att vara med i Strömstad akademi och fick höra att idén till akademin hade uppkommit en vacker sommardag i Strömstad under ett samtal mellan några forskare och representanter för kommunen, blev jag mycket intresserad. Vilken dröm att få vara med om att bygga upp något helt nytt! Äntligen, för första gången, skulle vi få känna oss fria från gamla traditioner och i stället med våra kunskaper och erfarenheter och vår lyhördhet för vad som rör sig i tiden och i framtiden, skapa något eget helt nytt. Den frågvise Ibland får jag frågan: Vad gör Du nuförtiden när Du gått i pension? Jag svarar då stolt att Jag är med i Strömstad Akademi. Nästa fråga blir då: Vad är det för något? Jag svarar då såsom det står på vår hemsida att det är: En akademi bestående av akademiker engagerade i forskning, utveckling, utbildning och information. Den frågvise nöjer sig inte härmed! Nästa fråga blir: Men vad gör Ni och vad har Ni för syfte? Här börjar jag bli litet osäker och svarar: Ja vi träffas varje sommar och har några helt fantastiska dagar, som vi kallar för akademisk högtid och vetenskapsfest. Vad betyder det? fortsätter han envist? Jag svarar: Ja vi håller föreläsningar för varandra, installerar nya medlemmar och dricker champagne till salutskott på stadshusets balkong. Vi har också

så kallade vetenskapsdagar där vi håller föreläsningar för gymnasieskolans lärare och Strömstad befolkning som en gengåva för att vi får vara i deras vackra stad och stadshus. Ok fortsätter den envise utfrågaren och upprepar: Men vad är själva syftet? Nu börjar det bli litet pinsamt. Jag svarar (litet osäkert): Du förstår vi är så nya än och vi är i ett uppbyggnadsstadium, som vi inte riktigt hunnit forma och det är det som är vår spännande utmaning. Tystnad Jag fortsätter: Jo förresten vi håller på med att liera oss med andra mer etablerade universitet med erfarenhet av hur en akademi ser ut och är organiserad. Vi skriver också antologier och har en elektronisk granskad skriftserie kallad AAS (Acta Academiae Stromstadiensis) jämte en så kallad fri skriftserie där bidragen inte behöver granskas i förväg. Den frågvise fortsätter då: Men hur går det då? Finns det inte då risk att Ni tappar bort Er värdefulla och viktiga frihet och alltmer dras in i och blir beroende och kanske rent av utnyttjas och förlorar Er självständighet? Speciellt om Ni inte riktigt vet vad Ni står för och inte har en genomarbetad gemensam värdegrund?.nu blir jag svaret skyldig och försöker genast byta samtalsämne Upprop Det har nu gått 5 år sedan vår akademi kom till. Varje sommar har vi som sagt träffats här i Strömstad några helt fantastiska dagar med vackert väder, glimrande hav, sång, musik, god mat, intressanta föreläsningar, installationer, champagne osv. Med andra ord egentligen utmärkta tillfällen till nytänkande och kreativitet! Säkert har många idéer kring Strömstad akademi kommit upp under dessa dagar. Jag har varit och är oerhört intresserad av och nyfiken på hur dessa idéer har sett ut! Av denna anledning gjorde jag ett upprop för några år sedan där jag bad Er skriva ned det som spontant kom när Ni tänkte på Strömstad Akademi, dess syfte och framtid. Svarsfrekvensen blev endast 10%. Beror detta på att jag hade fel och att 90% faktiskt har givit upp och bara önskar bli underhållna och ha det bra? Samtidigt går det att vända på och säga att de flesta mår bra av att få använda sin intellektuella kapacitet och sina erfarenheter och få tänka och handla fritt utan begränsningar. Jag tror att många här känner att Ni fortfarande har väldigt mycket att ge även idag och kanske särskilt nu efter pensioneringen, men inte hittat någon Lyhört forum härför. Att även efter pensioneringen bli lyssnad på, använda sin intelligens, sina kunskaper, erfarenheter och sinnen i kombination med ett nytt kreativt tänkande är enligt min uppfattning själva meningen och livsnerven. Ibland när jag tar min dagliga skogspromenad dyker följande upp: Tänk om vi kunde samla all den vishet som finns i Strömstad Akademi och integrera med intuition och lyhördhet för vad som är viktigt för nuvarande och kommande generationer, våra barn, barnbarn miljön osv. och om så bara med en liten smula få vara med och bidra till en godare och mänskligare värld. Varje dag hör vi och ser i massmedia människor lida svårt. Barn som skiljs ifrån sina föräldrar, misshandlas och svälter, unga män som mot sin vilja tvingas gå ut i krig, Kvinnor och män som förtrycks, naturen som skövlas. Listan kan göras hur lång som helst! Vi i Strömstad Akademi är en oerhört priviligierad grupp och detta menar jag förpliktigar till engagemang för att hjälpa de som inte har det lika bra som vi! Det är emellertid viktigt att vi går i rätt ordning och inte hoppar över några steg. Riskerna härmed är nämligen många bland annat att vi kommer in på vägar som kan vara svåra att ta oss ur. Förslag på arbetsordning Om vi nu vill bygga upp en akademi och vara ett flaggskepp mot framtiden är det viktigt att gå fram i följande ordning och från grunden: VÄRDEGRUND (vilken människosyn och kunskapssyn vill vi att akademin ska vila på?) PROBLEM I VÅR OMVÄRLD (VAD?) Vilka problem i vår omvärld anser vi är viktiga att fokusera på? (Situationen för människan (barn, vuxna, äldre) natur, miljö osv)

PLANERING (HUR?) Hur och i vilken ordning tar vi oss an uppgifterna? Hur organisera? GENOMFÖRANDE Vilka möjligheter? Vilka hinder? Hur löser vi dessa? UTVÄRDERING Kontinuerliga utvärderingar om hur det gått och hur vi går vidare) så att vi tillsammans från samma grund går framåt till samma mål i en gemensam process. En god sak vore om Du (ni alla) ville vara aktiva och ta ansvar och lämna bidrag kring frågorna hur Du ser på frågorna ovan: Värdegrund? Problem? Planering? Organisation? Utvärdering? och skicka till mig bodil.frisdal at stromstadakademi.se och/eller till vår debattsida: www.stromstadakademi.se/sa-debatt. Förhoppningsvis kommer vi fram till en gemensam grund och ett gemensamt mål. Detta är en grundförutsättning för att vår akademi ska kunna växa och överleva i längden. En annan viktig förutsättning är att alla tar ansvar och är aktiva liksom att vi alla ser oss själva som delar i en större helhet. Om det övergripande målet till exempel är: En mänskligare och bättre värld kan vi fråga oss: På vilka olika vägar kan vi gemensamt nå vårt mål? De som sysslar med miljö, energi, medicin, samhälle, hjärnforskning, utbildning och så vidare kan fråga sig: Hur kan just jag med mina specifika kunskaper och erfarenheter tillsammans med de andra ledamöterna uppnå vårt gemensamma mål? Vad krävs? En förutsättning är att vi tar oss mer tid tillsammans att mötas personligen men att vi också får ett väl fungerande och enkelt forum att träffas på virtuellt. Det vore mycket värdefullt om alla ville bidraga med sina visioner i likhet med ledamöterna nedan. Se det som en möjlighet att vara med och påverka i vilken riktning just Du önskar att Strömstad Akademi ska ta! Tillsammans är vi värdefulla och mycket unika och kan åstadkomma förändring i vår värld om än bara en liten smula. Allt är möjligt! -------------------------------------------------- De tankar/visioner som hittills kommit fram är följande: En akademi bestående av ledamöter engagerade i forskning, utveckling och information (Hemsidan). Mångvetenskaplig, virtuell med lokaler i Strömstads stadshus (Hemsidan). Nej. Torild hade fel! Att tänka rätt är stort, att tänka fritt är större. Tänk om detta kunde vara devisen för ett universitet i stället för motsatsen (Lars Broman).öras till oss Frihet att lägga fram vilka tankar och idéer du än har (Lars Broman). En helt ny akademi oberoende av gamla traditioner och med helhetssynstänkande och lyhördhet för vad som rör sig i tiden och i framtiden (Bodil Frisdal). En akademi som förenar Humor och Allvar - Enkelhet och Djup (Bodil Frisdal). Ett flaggskepp och en spjutspets mot framtiden (Bodil Frisdal). Verka för och bevaka de mänskliga rättigheterna, nationellt och internationellt (Bodil Frisdal). Utgå från en positiv människosyn där människan är aktiv och skapande och vill och kan ta ansvar om hen bara ges möjlighet (Bodil Frisdal). Konst, musik, kreativitet och lateralt tänkande uppmuntras och genomsyrar (Bodil Frisdal).

Verka för att helhetssyn och modern hjärnforskning och moderna teorier om lärande i högre grad än hittills får ligga till grund för och prägla undervisningen (Bodil Frisdal) Verka för att de estetiska värdena får högre status (Bodil Frisdal). En akademi präglad av glädje - gemenskap - vetenskaplig frihet, oberoende - integritet (Georg Granér mfl). En akademi som präglas av akademisk frihet (Sven Erik Skönberg). En inre målsättning att göra tillvaron meningsfull för sina ledamöter. En yttre målsättning att bidraga till en bättre värld med hjälp av vår akademiska profession (Per-Sigurd Agrell). Vad är då bättre i sammanhanget? Jo vad vi kan förklara och försvara som framsteg för varandra (Per-Sigurd Agrell). Etablera ett konferensforum (Per-Sigurd Agrell). Förslag på teman: Kust och strandpolitik. Riskhantering - stora risker. Systemvetenskap (Per-Sigurd Agrell). Samordna ett kompetenscenter för familj och barn efter skakande rapporter om barn som berövas sina föräldrar (Nils - Göran Areskoug). Verka för en grundlig systemförändring för att göra det svenska rättsväsendet förenligt med de konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige förbundit sig att följa (Nils- Göran Areskoug). Verka för en gemensam definition av barnets bästa som överordnad princip giltig i alla distanser inom rättsliga och sociala samhällssystem (Nils-Göran Areskoug). Vad kan vi göra för unga framtida generationers forskare? Vad kan vi locka med? (Milotte Frisdal) Fyll på listan.! sänd till mig direkt eller till debattforum

1 En promenad i den skånska bokskogen om våren främjar Lyhördheten 2 Del 1 Fenomenet Lyhördhet ur olika aspekter Del 2 LH pedagogik. Semantisk analys. Ursprung, sammanhang och innebörder på svenska och främmande språk Närliggande begrepp som intuition och empati Hur ordet förekommer i litteratur, massmedia och skönlitteraturen igår och idag 3 4 Lyhördhet finns bara på de nordiska språken när det gäller den betydelse som vi lägger i ordet. Eng: to be keenly alive to (aware of) sensitive awareness, true presence Ty: Hellhörig Fr: Être un esprit ouvert Slutsats: Lyhördhet på olika språk innebär bland annat att Vara öppen, vaken, medveten, ha ett känsligt sinne, uppfatta olika företeelser såsom tidens krav, nya idéer och respektera andras behov 5 Intuition och Empati 6 1

Igår förknippades Lyhördhet ofta med mystik och något som tillhör sagans, poesins och lyrikens värld. Religion och andlighet är också områden där lyhördhet förekom. Idag förekommer Lyhördhet ofta i samband med ledarskap/ekonomi/marknad /politik/pedagogik. 7 8 Sokrates (470-399 f Kr.) Att lyssna till sin inre röst Comenius (1592-1670) Att utgå från det enkla och från elevens livsvärld Rousseau (1712-1778) Att fostra i samklang med naturen Steiner (1861-1925) Att förena levande ideal med känslans fördjupning och handlingsviljans kraft Montessori (1870-1952) Att locka fram människan som finns i barnets själ Dewey (1859 1952) Ta vara på elevens verksamhetslust och intresse Elsa Köhler (1879-1940) Att utgå från barnet och utifrån verkligheten närma sig teorin Att utgå från helheten till delarna och tillbaka Arbeta processorienterat Att låta processen framskrida utan splittring och avbrott Att lärarollen innebär ett igångsättande, vidmakthållande och reglerande av processen Att låta undervisningsmaterialet växa fram i en naturlig följd Att utgå från frågorna Vad? Varför? Hur? Att få den studerande att se meningen med och nyttan av kunskaperna 9 10 Att utgå från den studerandes egen vardagsvärld, livsvärld och omvärld Att gå från det enkla till det mer sammansatta. Från det konkreta till det abstrakta Att utgå från den studerandes individuella tidigare kunskaper, behov och resurser Människosyn Att öka motivationen och ta tillvara nyfikenhet, intresse och verksamhetsslust Att öka självförtroendet. Förstärka det positiva Att ta tillvara intuitionen och den inre kraften Att utveckla såväl tanke som känsla liksom förmågan till problemlösning och adekvat handling Att uppmuntra till etiskt och moraliskt tänkande Kunskapssyn Diskuterades och alla var överens om att arbeta utifrån McGregors Y-teori (människan som aktiv, ansvarstagande med en rad outnyttjad resurser osv) 11 12 2

Människan enligt Y-teorin (LH-pedagogiken) är ambitiös är ansvarsfull är initiativrik vill kontrollera sig själv vill styra sig själv Människan enligt X teorin (traditionell pedagogik) är lat saknar ansvarskänsla är initiativlös vill kontrolleras vill styras Stödjande, uppmuntrande och att vara lyhörd för de studerandes individuella resurser och motivera till flexibilitet och kreativitet och få dem att känna ansvar samt ge dem möjlighet till påverkan och delaktighet. Katalysator, mentor och coach för de studerandes kunskapsmässiga och affektiva utveckling. 13 14 En viktig person i detta sammanhang! Förebild för lärarna och de studerande. Kunskaps och människosyn diskuteras Organisation av innehåll Helheter till sammanhängande delar Terminsplanering 15 16 Organisation Fasta grupper/4-5 studerande /grupp/arbetslag Tvärgrupp Storgrupp Bikupa Grupphandledning med läraren som gruppledare Klassrummet Möbleringen Morgonsamling Schema Öppet 1 vecka/tema Närvaro Forskningsprocessen) NU-DÅ-SEDAN Inventering Planering Genomförande Utvärdering Inventering VAD kan vi och vad behöver vi ytterligare fördjupa oss i? Är dessa kunskaper viktiga? VARFÖR är dessa kunskaper viktiga? Planering HUR ska vi skaffa oss dessa kunskaper? (t.ex. söka på nätet, göra intervjuer, studiebesök m.m.) Genomförande HUR ska vi på ett pedagogiskt sätt dela med oss av dessa kunskaper till våra kurskamrater? (Tidskrifter, artiklar, läroböcker, rollspel osv.) Utvärdering VAD blev resultatet? VAD har jag/vi lärt mig/oss VAD har jag/vi kvar att lära? HUR går jag/vi vidare? 17 18 3

Kollektionskod ( Traditionell pedagogik) Klassificering Ämnen: Huvudmoment Kurser: Delkurser Yrkesfunktioner Inramning Lektioner Läxor-Läroböcker Förhör Auktoritet Lydnad Produktmål Integrationskod (Progressiv pedagogik) Klassificering Problem Teman Verklighetsområde Projekt Utvecklingsarbete Inramning Arbetspass Arbetsuppgifter-Källor Bedömning-Handledning Samråd samverkan Processmål Lyhördhet är relevant inom områden där det handlar om möten och mellanmänskliga relationer. Lyhördhet förutsätter en positiv syn på människan och en tro på att hon /han har förmåga till aktivitet, skapande och ansvarstagande samt att hon har en mängd outnyttjade resurser inom sig. Lyhördhet innebär öppenhet, medvetenhet, närvaro och fokusering i tid och rum. Lyhördhet innebär att handla efter den etiska principen att att göra gott och inte skada. Lyhördhet grundas i ödmjukhet och respekt för människans integritet och autonomi. Lyhördhet ger utrymme för och bygger på empati och intuition. Lyhördhet präglas av samverkan i stället för konkurrens och egen prestige. Lyhördhet förutsätter en helhetsinriktning och är en grundförutsättning för en helhetssyn innebärande att allt hör ihop och förekommer i ett sammanhang. 19 20 Erfarenhet och kunskap integrerad med empati och medmänsklighet som genom intuition och känsla för vad som krävs just i ett speciellt ögonblick i en speciell situation leder fram till en handling som får positiva konsekvenser" (Frisdal, 2001) 21 22 23 24 4

25 En promenad i den skånska bokskogen om våren främjar Lyhördheten 26 VÄRDEGRUND (vilken människosyn och kunskapssyn vill Du att akademin ska vila på?) PROBLEM I VÅR OMVÄRLD (VAD?) Vilka problem i vår omvärld anser Du är viktiga att fokusera på? (Situationen för människan (barn, vuxna, äldre) miljö osv) PLANERING (HUR?) Hur och i vilken ordning tar vi oss an uppgifterna? Hur organisera? GENOMFÖRANDE Vilka möjligheter? Vilka hinder? Hur löser vi dessa? UTVÄRDERING Kontinuerliga utvärderingar om hur det gått och hur vi går vidare så att vi tillsammans från samma grund går framåt till samma mål i en gemensam process. 27 ). De tankar/visioner som hittills kommit fram är följande: En akademi bestående av ledamöter engagerade i forskning, utveckling och information (Hemsidan). Mångvetenskaplig, virtuell med lokaler i Strömstads stadshus (Hemsidan). Nej. Torild hade fel! Att tänka rätt är stort, att tänka fritt är större. Tänk om detta kunde vara devisen för ett universitet i stället för motsatsen (Lars Broman). Frihet att lägga fram vilka tankar och idéer du än har (Lars Broman). En helt ny akademi oberoende av gamla traditioner och med helhetssynstänkande och lyhördhet för vad som rör sig i tiden och i framtiden (Bodil Frisdal). En akademi som förenar Humor och Allvar - Enkelhet och Djup (Bodil Frisdal). Ett flaggskepp och en spjutspets mot framtiden (Bodil Frisdal). Verka för och bevaka de mänskliga rättigheterna, nationellt och internationellt (Bodil Frisdal). Utgå från en positiv människosyn där människan är aktiv och skapande och vill och kan ta ansvar om hen bara ges möjlighet (Bodil Frisdal). Konst, musik, kreativitet och lateralt tänkande uppmuntras och genomsyrar (Bodil Frisdal) 28 Verka för att helhetssyn och modern hjärnforskning och moderna teorier om lärande i högre grad än hittills får ligga till grund för och prägla undervisningen (Bodil Frisdal) Verka för att de estetiska värdena får högre status (Bodil Frisdal). En akademi präglad av glädje - gemenskap - vetenskaplig frihet, oberoende - integritet (Georg Granér). En akademi som präglas av akademisk frihet (Sven - Erik Skönberg). En inre målsättning att göra tillvaron meningsfull för sina ledamöter. En yttre målsättning att bidraga till en bättre värld med hjälp av vår akademiska profession (Per-Sigurd Agrell). Vad är då bättre i sammanhanget? Jo vad vi kan förklara och försvara som framsteg för varandra (Per-Sigurd Agrell). Etablera ett konferensforum (Per-Sigurd Agrell). Förslag på teman: Kust och strandpolitik. Riskhantering - stora risker. Systemvetenskap (Per- Sigurd Agrell). Samordna ett kompetenscenter för familj och barn efter skakande rapporter om barn som berövas sina föräldrar (Nils - Göran Areskoug). Verka för en grundlig systemförändring för att göra det svenska rättsväsendet förenligt med de konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige förbundit sig att följa (Nils-Göran Areskoug). Verka för en gemensam definition av barnets bästa som överordnad princip giltig i alla distanser inom rättsliga och sociala samhällssystem (Nils-Göran Areskoug). Vad kan vi göra för unga framtida generationers forskare? Vad kan vi locka med? (Milotte Frisdal) Fyll på listan Lämna ditt bidrag under strömstadsdagarna eller sänd till: bodil.frisdal at stromstadakademi..se eller debattforum: www.stromstadakademi.se/sa-debatt Historien om de två stenhuggarna: Båda stod och högg fyrkantiga block i granit. På en fråga om vad de höll på med svarade den ene trött: Jag hugger de här blocken fyrkantiga. Den andre svarade entusiastisk: Jag är med och bygger en katedral! 29 30 5

Tillsammans är vi värdefulla och mycket unika och kan åstadkomma förändring i vår värld om än bara en liten smula Allt är möjligt! 31 6