MÅLAVTAL MELLAN SVENSKA YRKESHÖGSKOLAN, SVENSKA ÖSTERBOTTENS FÖRBUND FÖR UTBILDNING OCH KULTUR OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN 2004-2006 Svenska yrkeshögskolan och Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur samt undervisningsministeriet har med stöd av 8 2 mom. yrkeshögskolelagen (3512002) kommit överens om följande i fråga om målen för yrkeshögskolan. 1. Resultatanalys Yrkeshögskolans resultatanalys av verksamheten år 2002 ingår i bilaga 1. 2. Yrkeshögskolornas gemensamma mål 2004-2006 Högskoleväsendet består av yrkeshögskolorna och universiteten. Genom att förtydliga arbetsfördelningen och samarbetsmetoderna strävar man efter att göra högskolesystemet mera funktionellt. Målet är att åstadkomma ett ur de studerandes och arbetslivets synvinkel transparent och begripligt system, där universiteten och yrkeshögskolorna utvecklas på lika villkor med beaktande av vardera partens förutsättningar. Högskolesystemet bör utvecklas så att det är internationellt konkurrenskraftigt och så att det flexibelt kan möta regionala behov. Målsättningen för yrkeshögskolorna är att effektivera verksamheten, höja kvaliteten på utbildningen och förbättra förutsättningarna att verka regionalt. Yrkeshögskolorna utvecklar sina kontakter till näringslivet och till arbetslivet i övrigt, samt till högskolor och övriga läroanstalter i regionen. Biblioteksverksamheten och användningen av datanät utvecklas. Undervisningsministeriet stöder användningen och utvecklingen av bibliotekstjänster och FUNET med central finansiering. I examensmålsättningarna för yrkeshögskolorna betonas arbetslivets kompetens- och utvecklingskrav. Arbetet för att höja kvalitetsnivån på undervisningen fortsätter. Yrkeshögskolorna skall ta ansvar för att de studerande erbjuds tillräckligt mångsidiga studier och arbetspraktik. Särskild vikt läggs vid individuella studieplaner, ett enhetligt system för tillgodoräknande av studier och studentgenomströmningen. Studiehandledning och rådgivning, arbetspraktik samt virtuell undervisning utgör tyngdpunktsområden. Yrkeshögskolornas roll i det regionala innovationssystemet förstärks. Yrkeshögskolornas forsknings- och utvecklingsarbete effektiveras så att det förutom undervisningen betjänar regionen och arbetslivet. Med en positiv regional utveckling som mål skall yrkeshögskolorna och universiteten förverkliga sina gemensamt utarbetade strategier. Arbetsfördelningen mellan högskolorna utvecklas och såväl det interna samarbetet som samverkan med andra regionala aktörer förbättras. För att öka yrkeshögskolornas regionala inflytande är det speciellt viktigt att satsa på utbudet av vuxenutbildning, samt att bygga ut forsknings- och utvecklingsarbetet och den övriga serviceverksamheten. Yrkeshögskolorna kommer i sin verksamhet att gå in för ökad internationalisering och deltar aktivt i utvecklingen av det europeiska och internationella högskolesamarbetet.
2 Denna internationalisering är ett verktyg för att leva upp till arbetslivets innehållsmässiga kompetenskrav. Målet är att 8000 yrkeshögskolestuderande årligen skall avlägga en del av sin examen utomlands. På lång sikt är målet ett utbyte i båda riktningarna. Antalet utländska studerande inom ramen för den examensinriktade utbildningen skall utökas och den undervisning dessa studerande erbjuds på främmande språk utvecklas. Alla yrkeshögskolor deltar i följande gemensamma nätverksbaserade projekt som berör hela yrkeshögskolesystemet: 1) Utveckling av arbetspraktiken, 2) Samarbetsnätverket för östra och sydöstra Asien, 3) Utveckling av slutarbeten och en nationell tävling för slutarbeten, 4) Utveckling av studiehandledningen, 5) Utveckling karriär- och yrkesvägledningen, 6) Utveckling av den virtuella yrkeshögskolan. 3. Yrkeshögskolans uppgift Svenska yrkeshögskolan tar ansvar för såväl regionens behov av arbetskraft och utveckling, som ett nationellt ansvar för högre utbildning på svenska. Detta förutsätter goda samarbetsnätverk såväl inom regionen som på det nationella planet. Kontakterna över Kvarken är också viktiga. Yrkeshögskolans uppgift är att verka som en motor för regionen och att för expertuppgifter utbilda sakkunniga med god yrkesfärdighet som har en god förmåga att utnyttja den nya informationsteknologin och har beredskap för arbete i internationell miljö. Ett mål är att den utbildade skall ha förmåga att skapa sig en arbetsplats såväl i hemlandet som utomlands. Yrkeshögskolan betonar i sin verksamhet de språkliga och regionala behoven, ansvaret för den finlandssvenska kulturen, vården och näringslivet, utvecklingen av landskapet med dess kulturella särdrag, utvecklandet av spjutspetsområden samt att undervisning och utvecklingsarbete sker i nära samarbete med arbetslivet. Verksamhetsidén för det regionala utvecklingsarbetet är att genom fokusering på specifika områden och i samarbete med arbetslivet bidra till utvecklingen i regionen samt att anpassa verksamheten till uttalade önskemål och förväntningar. Entreprenörsutbildningen och företagsrådgivningen utvecklas för att bidra till fortsatt hög företagsamhet i regionen. Den målinriktade utvecklingen och profileringen syftar till att studerandena är motiverade, trivs och bedriver effektiva studier. Utveckling av distansundervisning och internetförlagda kurser kommer de närmaste åren att vara ett prioriterat område. FoU-verksamheten utvecklas fortsättningsvis huvudsakligen som stöd för utbildningen och görs i form av lärdomsprov och utvecklingsprojekt. FoU-verksamheten förverkligas i nära samarbete med arbetslivet. En större vikt läggs vid förstärkandet av yrkeshögskolans profil som en högskola som betjänar både regionen och hela Svenskfinland. 4. Strukturell utveckling Yrkeshögskolan utgör ett eget huvudansvarsområde med resultatansvar inom ramen för upprätthållaren samkommunen Svenska Österbottens Förbund för utbildning och kultur. Förhållandet mellan yrkeshögskolan och samkommunen preciseras i samkommunens
3 förvaltningsstadga och i yrkeshögskolans instruktion. Yrkeshögskolans administration utvecklas inom ramen för kvalitetssystemet för yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan har verksamhet i Vasa, Jakobstad och Nykarleby. Ett mål är att samla de utbildningar som finns i Vasa till ett verksamhetsställe. Detta skulle innebära en flyttning från Roparnäs till Brändö för sektorn för hälsovård och det sociala området. Sektorn för teknik och kommunikation finns redan på Brändö campusområde. Yrkeshögskolan fortsätter att utveckla samarbetet inom Vasa högskolekonsortium, det vill säga med de sju högskolorna i Vasa. Tyngdpunkter är befästande av samarbetsorganisationen, utveckling av Vaasa Science Park, tillämpning av avtalet om flexibel studierätt, samt samarbete inom språkundervisningen och biblioteksverksamheten. Samarbetet inom ramen för forsknings- och undervisningslaboratoriet Technobothnia fortsätter tillsammans med Vasa universitet och Vasa yrkeshögskola. Samarbetet med Åbo Akademi förstärks. Inom musikpedagogutbildning, media och vårdvetenskap intensifieras samarbetet i Vasa och Jakobstad, medan teknikutbildningen stärker samarbetet med Kemisk-tekniska fakulteten vid Åbo Akademi. Samarbetet med Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet fortsätter inom forskning och utveckling samt inom det gemensamma virtuella centret för närinfraröd spektroskopi och dess tillämpningar. Inom UnizonKvarken, vars syfte är att stärka högskolesamarbetet i Kvarkenområdet, skall yrkeshögskolan fortsättningsvis ha en mycket aktiv roll. 5. Utbildningsutbud 2004-2006 a) Utbildning för unga Utbildningsområde Nybörjarplats er 2004 Nybörjarplats er 2005 Det humanistiska och pedagogiska området Kultur 60 60 60 Det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området Det naturvetenskapliga området Teknik och kommunikation 210 210 210 Naturbruk och miljöområdet Social-, hälso- och idrottsområdet 130 130 130 Turism-, kosthålls- och ekonomibranschen SAMMANLAGT 400 400 400 Nybörjarplats er 2006 Yrkeshögskolan kan årligen inom ramen för det totala antalet nyborjarplatser avvika från ovanstående fördelning av nybörjarplatserna mellan utbildningsområdena med en/två nybörjargrupper. För eventuella större ändringar överenskoms i de årliga tilläggsprotokollen.
4 Yrkeshögskolan uppställer som mål för avtalsperioden: 1) 20 studerande per år inleder produktionsinriktad ingenjörsutbildning. 2) Andelen studerande som kommer den yrkesinriktade vägen skall utgöra 40 % av dem som tagit emot en studieplats. b) Vuxenutbildning Det årliga antalet studerande i utbildning för yrkeshögskoleexamen och i yrkesinriktade specialiseringsstudier och för en påbyggnadsexamen är under avtalsperioden i genomsnitt per år högst 225, av dem 90 inom social- och hälsoområdet. Undervisningsministeriet fattar separat beslut om nybörjarplatserna inom försöket med påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolorna. Inom den öppna yrkeshögskolan är målet att antalet studieveckor som avläggs vid yrkeshögskolan av studerande som inte är inskrivna i yrkeshögskolan ökar till 80 år 2004, följande år till 100 och år 2006 till 120 studieveckor. 6. Utvecklingsmål a) Utveckling av undervisningen Handledningen och studierådgivningen stärks. Ett annat tyngdpunktsområde för utveckling av undervisningen är att hitta nya lösningar och möjligheter beträffande undervisningsmetoder inom de olika utbildningsområdena. Detta innebär bl.a. följande: 1. Undervisningspersonalens pedagogiska grundsyn utvecklas i en konstruktivistisk anda med beaktande av de krav arbetslivet och regionen ställer. 2. Studierna görs i enlighet med IKT-strategin mera flexibla. Lärarna får fortbildning i användningen av nätstöd i kurserna och de studerande lär sig att ta ett större ansvar i sin egen inlärningsprocess. Utvärdering och ibruktagande av undervisningsmiljöer på nätet är en viktig del i utvecklingen av undervisningen. 3. Studieplanerna och studieupplägget anpassas så att det är möjligt att i större grad koppla samman FoU-verksamhet och undervisning. 4. Inom sektorn för hälsovård och det sociala området betonas evidensbaserad undervisning, d.v.s. att allt mera aktuella forskningsresultat tas in i undervisningen. Svenska yrkeshögskolan, Sydväst och Arcada utvecklar tillsammans med de svensk- och tvåspråkiga universiteten och Högskolan på Åland utbudet av svenskt nätbaserat undervisningsmaterial. Koordinerande yrkeshögskola är Arcada. Yrkesgögskolan erbjuder alla sina studerande möjlighet att i deras examen ta in studier som fullgörs via den virtuella yrkeshögskolan.
5 b) Regional utveckling, samarbete med arbetslivet, forsknings- och utvecklingsarbete Yrkeshögskolans roll i det regionala innovationssystemet är att yrkeshögskolan genom lärdomsprov och utvecklingsprojekt samt genom Technobothnia, Sydösterbottens vårdforskningscentral och konstnärliga utställningar, konserter och andra kulturella aktiviteter, tillsammans med arbetslivet producerar och utvecklar såväl tekniska som sociala innovationer och företagsidéer. I verksamheten beaktas även landskapsförbundets och regioncenterprogrammens utvecklingsstrategier. Vidare utvecklas det internationella samarbetet på regional nivå. För att stärka yrkeshögskolans regionala verkan utvecklas högskolesamarbetet såväl inom den geografiska som inom den språkliga och kulturella regionen. Detta innebär bland annat följande. 1. Samarbetet med högskoleenheterna i Vasa utvecklas inom ramen för Vasa högskolekonsortium. Konsortiets organisation utvecklas i enlighet med den strategi som godkändes 15.1.2003 (Strategi för samarbete och regional verkan). 2. Yrkeshögskolan deltar aktivt i utvecklingen av Vaasa Science Park. 3. Samarbetet med de svenskspråkiga universiteten och yrkeshögskolorna utvecklas. Samarbetet inkluderar utbildning, utvecklingsverksamhet samt regional utveckling i hela Svenskfinland. Yrkeshögskolan satsar på grundförutsättningarna för forsknings- och utvecklingsarbete inom sina styrkeområden. Forsknings- och utvecklingsarbetet stöder utbildningen och samarbetet med arbetslivet samt stärker innovationssystemet. Speciellt fokuseras på utvecklingsbehoven hos små och medelstora företag samt på produktionen av välfärdstjänster. Särskild uppmärksamhet ägnas organisatorisk utveckling samt personalens möjligheter att delta i forsknings- och utvecklingsarbetsprojekt. Vidare stärks handledningen i samband med de studerandes lärdomsprov. Enligt strategin för FoU-verksamheten skall denna verksamhet stöda utbildningen genom att en stor kontaktyta till arbetslivet byggs upp och genom att personalen ges möjlighet att utveckla sin kompetens. Vidare skall yrkeshögskolan bidra till utvecklingen i regionen genom FoU-verksamhet i form av lärdomsprov, utvecklingsprojekt och tillämpad forskning som förverkligas i nära samarbete med arbetslivet. Målen förverkligas genom en strategi omfattande följande verksamhetsprinciper. 1) Projekt väljs med urskiljning för att få synergieffekter med utbildningen både beträffande kvalitet och ekonomi. 2) Samarbetet med några strategiskt viktiga samarbetspartners som främjar FoU-verksamhet och regional utveckling, fördjupas. 3) Alla lärargrupper deltar i FoU-verksamheten. 4) Entreprenörsutbildningen utvecklas för att bidra till fortsatt hög företagsamhet i regionen samt för att förädla resultaten från FoU-verksamheten. 5) FoU-verksamheten lyfts fram och synliggörs på ett sätt som ökar yrkeshögskolans attraktionskraft gentemot arbetslivet, potentiella studerande och samarbetspartners. Centrala utvecklingsprojekt görs inom miljö- och kvalitetsledning, entreprenörsutbildning, vårdforskning, ett kulturellt resurscentrum, internetförlagd undervisning, virtuella B2Blösningar för företag, informations- och nätverksutveckling för SME-företag, entreprenörsutbildning, energi- och miljöteknik samt byggnadsfysik.
6 I enlighet med förvaltningsstadgan består yrkeshögskolans direktion, förutom av representanter för studerande, lärare och övrig personal, av representanter för arbetslivet inom yrkeshögskolans discipliner, i syfte att koppla samman yrkeshögskolans högsta beslutande organ och arbetslivet. Svenska yrkeshögskolans målsättning är att lärdomsproven inom sektorerna för teknik och kommunikation och för hälsovård och det sociala området till 98 % och inom sektorn kultur till 50 % skall utföras för utomstående beställare. c) Internationalisering Verksamhetsidén för internationaliseringen är att yrkeshögskolan skall ge studerande redskap, kapacitet och mognad för arbete i en mångkulturell och internationell arbetsgemenskap, där goda kommunikativa färdigheter, god samarbetsförmåga och positiv inställning till utveckling värdesätts. Målet är att antalet studerande som deltar i studerande- och praktikantutbyte i över 3 månader från Finland skall omfatta minst 10 % av det totala antalet nybörjarplatser i utbildningen för ungdomar. Antalet studerande som deltar i studerande- och praktikantutbytet i över 3 månader till Finland skall omfatta minst 5 % av det totala antalet nybörjarplatser i utbildningen för ungdomar. Speciella insatsområden är följande. 1. Att utveckla undervisningsprogram, engelskspråkig undervisning samt högskolesamarbetet i Vasa för att bättre kunna attrahera internationella studerande. 2. Att inkludera mångkulturella och internationella aspekter i undervisning samt forskning och utveckling. 3. Att stärka utnyttjandet av utbytesprogram, men samtidigt koncentrera aktiviteterna till ett begränsat antal partnerskolor och geografiska områden. 4. Att etablera forskningssamarbete med existerande partnerskolor. Kvalitetsmässigt eftersträvas en ökning av antalet godkända studieveckor per studerande som varit utomlands samt en höjning av intresset för att åka utomlands. Geografiskt prioriteras Norden, EU-området, Hong Kong och Kina. Yrkeshögskolan uppställer som mål att Europeiska unionens utbildnings-, forsknings- och strukturfondsprogram fullt utnyttjas i samband med övriga målsättningar som fastställs genom detta avtal. d) Personalutveckling Personalutbildning ordnas i enlighet med den 11.2.1998 godkända utvecklingsplanen. Yrkeshögskolans målsättning är att medlen för personalutveckling skall utgöra minst 2,5 % av lönekostnaderna. Under perioden är målet att minst 96 % av Svenska yrkeshögskolans lärare skall vara behöriga för sin tjänst. Ambitionen i fråga om lärarnas utbildningsstruktur vid utgången av avtalsperioden är: 1) av överlärarna är 61 % licentiat eller doktor, 2) av lektorerna har 92 % högre högskoleexamen, licentiat eller doktor.
7 7. Resurser a) basfinansiering och projektfinansiering Förutsatt att yrkeshögskolans huvudman beviljar yrkeshögskolan år 2004-2006 minst det belopp i euro som motsvarar produkten av det pris per enhet som bestämts för yrkeshögskolan och antalet studerande, beviljar undervisningsministeriet yrkeshögskolan projektfinansiering enligt följande: euro 2004 2005 2006 För stödprogrammet sammanlagt 38 000 - - - Utbildning av undervisningspersonalen - Internationalisering - Biblioteks- och informationstjänster - Utveckling av datanät och studiemiljöer på nätet - Karriär- och rekryteringstjänster Forsknings- och utvecklingsarbete 110 000 110 000 110 000 Deltagande i samarbetsnätverk för 40 000 40 000 40 000 innehållsproduktion som ett led i det rikstäckande projektet kring den virtuella yrkeshögskolan Stöd för praktik 42 000 42 000 - Genomförande av gemensam ansökan 8 400 Projekt för regionalutveckling - Utvecklande av expertsjukskötarfunktionen i regionen 25 000 Projektfinansiering sammanlagt 263 400 192 000 150 000 Maximibeloppen på statsunderstöden för ovannämnda projekt är följande: - stödprogram och praktik högst 80 % av totalkostnaderna för projektet, - övriga projekt högst 60 % av totalkostnaderna för projektet. b) Stödfinansiering för öppen yrkeshögskoleundervisning År 2004 beviljar undervisningsministeriet yrkeshögskolan 10 000 euro för anordnande av öppen yrkeshögskoleundervisning.
8 c) Resultatbaserad finansiering Undervisningsministeriet bereder sig på att som resultatfinansiering åren 2004-2006 årligen bevilja de yrkeshögskolor som klarat sig bäst vid utvärderingarna sammanlagt 1 500 000 euro utifrån de allmänna resultatkriterierna, år 2005 sammanlagt 1 500 000 euro utifrån kriterierna för kvalitetsenheter samt år 2006 sammanlagt 1 500 000 euro utifrån kriterierna för spetsenheter med regional influens. d) Extern finansiering Svenska yrkeshögskolan sätter följande mål för den externa finansieringen: Av driftsinkomsterna består 15 % av annat än ovan avsedda basfinansiering och andra av undervisningsministeriet beviljade medel. Det är också ett mål att den externa finansieringen för FoU-verksamheten under avtalsperioden växer till 14 % av driftsinkomsterna. Yrkeshögskolans preliminära plan över EU-finansierade strukturfondsprojekt som startar 2004 ingår i bilaga 2. 8. Uppföljning och rapportering Målsättningarna i detta avtal liksom hur avtalet fullföljs i övrigt utvärderas årligen i samband med målförhandlingarna. Yrkeshögskolan förbinder sig att utveckla AMKOTA-systemet och använda OPALAsystemet för studeranderespons. Statsrådet kommer att godkänna planen för utveckling av utbildningen och forskningen för 2003-2007 efter att detta avtal har undertecknats. Om utvecklingsplanen medför behov att ändra avtalet, träffas överenskommelse om nödvändiga avtalsändringar i det första tilläggsprotokollet. Ifall det för alla yrkeshögskolor under avtalsperioden sker ändringar i statsbudgeten i fråga om totalantalet nybörjarplatser, det årliga antalet studerande i vuxenutbildningen eller totalantalet nybörjarplatser i lärarutbildningen, träffas vid behov överenskommelser om ändringar i de årliga tilläggsprotokollen. Villkoren för att projektfinansiering skall beviljas är även att riksdagen beviljar behövliga anslag. Undervisningsministeriet fattar särskilt beslut om beviljande av anslagen. Ett villkor för att avtalet skall träda i kraft är också att Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur beviljar yrkeshögskolan ovan överenskomna anslag.
9 Beslut om finansieringen av Europeiska unionens strukturfondsprogram fattas separat. Projekten genomförs inom ramen för tillståndet för yrkeshögskolan och undervisningsministeriets beslut om fastställande av utbildningsprogrammen. Helsingfors den 17 september 2003 Undervisningsministeriet Svenska Österbottens Förbund för utbildning och kultur Arvo Jäppinen Överdirektör Hasse Stagnäs Direktör Svenska yrkeshögskolan Juha Arhinmäki Direktör Örjan Andersson Rektor BILAGOR 1.Yrkeshögskolans resultatanalys av verksamheten 2002 2. EU-finansierade strukturfondsprojekt som planeras starta 2004 3. Tillägssprotokoll för år 2005