Drift och underhåll en underskattad del i cykelarbetet Anna Niska Cykelkonferensen, Gävle 25 maj 2016
Nollvisionen Ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Ansvar på systemutformaren Photo: Hejdlösa bilder (t.v.), Mikael Andersson (t.h.)
Drift och underhåll viktigt för säkrare cykling!
Grus på vägytan
Sopsaltning i Linköping och Stockholm
Vårt uppdrag i Stockholm Att utvärdera för- och nackdelar med metoden Rekommendationer kring tillämpning Saltgiva Utrustning Strategier Ovanstående genom att göra: Friktionsmätningar Saltmätningar Väglagsobservationer Utförarprotokoll
Friktionsmätningar
Slutsats om platser med låg friktion Där beläggningen är skadad eller ojämn Där osaltade stråk korsar eller ansluter till de saltade cykelstråken På brunnslock som ligger i eller intill cykelbanan På cykelmyror, smågatsten etc. Där cykelbanan korsar bilväg. På röd massa som markerar cykelöverfart
Friktionsjämförelse rödmålad cykelöverfart Luft: -10,5 C, Väg: -12 C, Våt barmark/snömodd 0,1 cm
Friktionsjämförelse rödmålad cykelöverfart Infart cirkulationen Utfart cirkulationen
Rödmålat i cykeltunnel Luft: -6,5 C, Väg: -8 C, Våt barmark
Lite fakta om röd beläggning Pedagogiskt syfte För att öka uppmärksamheten hos trafikanterna Höjer säkerheten MEN bara om de används sparsamt!? Färgad asfalt Pigmenterad slamförsegling Termoplastisk färg Kallplast
Färgade cykelöverfarter Tänk efter före! Materialval: Nötningsresistens Friktion vintertid Underhållskostnad Kravställning: utförande och varaktighet Avvägning kostnad nytta Använd bara där det är viktigt!
Plattläggningar Luft: +2,5 C, Väg: -0,2 C 0,2 cm lös snö Våt barmark
Slutord Drift och underhåll en viktig del i cykelarbetet Utgå från cyklisters behov och förutsättningar Beakta DoU tidigt i planeringen Billigt Kostnadseffektivt Livscykelkostnad
Tack för uppmärksamheten! Anna.Niska@vti.se www.vti.se/publikationer
Torr barmark, 16 februari Luft: -5 C till -7 C, Väg: -4 C till -6 C,
Saltlösning inte alltid tillräckligt Vid snöfall späds saltlösningen ut, med risk för att halka uppstår Risken ökar vid låga temperaturer När is/snö väl fastnat vid ytan kan en isbark byggas upp vid fortsatt halkbekämpning med saltlösning
Ytor med mycket gångtrafik extra besvärliga Snön packas Behöver åtgärdas oftare och tidigare
Sopsaltning kontra traditionell plog + sand Fördelar Ger högre standard och därmed bättre framkomlighet för cyklister Fler cyklister vintertid? Färre halkolyckor? Inga fallolyckor till följd av rullgrus Minskat grus i dagvattenbrunnar Fungerar på frosthalka Minskade partikelkällor i staden Nackdelar Ökad kostnad Kräver god beredskap Risk för återfrysning kan ge falsk trygghet Korrosion på grund av saltet Miljö? Alternativ halkbekämpning krävs vid låga temperaturer Alternativ snöröjning krävs vid stora snömängder
Sopsaltning viktiga frågeställningar När och hur ofta? Saltmängd/dos? Saltlösning eller befuktat? Spridarutrustning? Strategier vid olika förutsättningar? Alternativ vid låga temperaturer och mycket snö? Cyklisternas uppfattning? Effekt på antalet olyckor? Effekt på cyklandet?
Cykelräkningar i Stockholm
Frågeställningar kring friktion på cykelvägar Vilka friktionskrav ska vi ha på en cykelväg? Vad är egentligen halka för cyklister? Hur stor behöver en hal fläck vara för att kunna resultera i en omkullkörning för en cyklist? Hur ska vi mäta friktion på cykelvägar? Hur väl representerar de mätningar vi gör med PFT:n det man upplever som cyklist? Olika cyklar Olika ytor Vilken metod är bäst ur friktionssynpunkt?
Cykeldäcks friktionsegenskaper på is
Några tips för bättre standard på cykelvägnätet 1. Välj några viktiga stråk att börja med - riktigt hög standard 2. Prioritering Viktiga målpunkter Höga cykelflöden Olycksdrabbade sträckor/platser? Övrig statistik/uppgifter? 3. Sikta högt, men ta små steg i taget och öka successivt 4. Entreprenörer inklusive förare med från början Diskutera målsättning Effektiva körrutter 5. Tät kontakt med entreprenörerna kontroller? 6. Samordning med andra väghållare och angränsande kommuner 7. Information till cyklisterna + ta vara på deras synpunkter 8. Följ upp, utvärdera och dokumentera!
Lär av andras framgångar Karlskoga: en jämnställd vinterväghållning Prioritering av gång- och cykelvägar Omfördelning av resurser Gävle Vinterväghållningsplan för oskyddade trafikanter Separat vinterdriftbudget Umeå Hänsyn till olycksstatistik, viktiga stråk Vinterdrift delvis i egen regi
Driftpatrull i Västerås
Lär av andras misstag För höga ambitioner som inte uppfylls Pengarna räcker inte hela vintern Otydliga avtal Möjlighet att inkludera nya GC-vägar i ett avtal Rutiner för att få med nya vägar För lite fokus på kvaliteten i upphandlingen
Ställningstaganden om målsättning 1. Höja lägstanivån Bättre beredskap vid extremsituationer 2. Höja den högsta nivån Vässa standardkraven på prioriterade sträckor Stråktänk Tidsstyrda krav Andra metoder och utrustning? 3. Höja standarden generellt = lite bättre överallt Skärpa standardkraven generellt Tidsstyrda krav Andra metoder och utrustning? Optimering av rutter Efterröjning: skarvar, snövallar 4. Kombinationer av ovanstående
Förslag till fortsatta studier Teknik-/metodutveckling Borstar: material, utformning, användning Spridare Alternativa halkbekämpningsmedel CMA (Norrköping) CaCl (Karlstad) CMA+ (CMA & Kaliumformiat) Natriumformiat (Perstorp) Strategi Lägre saltmängd vid öppningsdrag Förebyggande saltning Saltmall Saltanvändning och miljökonsekvenser
Friktionshöjning efter åtgärd