Kvalitets- och årsredovisning 2013

SOLNA STAD Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-02-28 SID 1 (29) BUN/2014:138 TJÄNSTESKRIVELSE Kvalitets- och årsredovisning 2013 Sammanfattning Nämnden fattade inför 2013 beslut om en budget i balans för nämndens verksamheter, vilket innebar behov av detaljerad genomlysning av verksamheten. I maj drabbades förskolan Näckrosen i Råsunda av brand. Verksamheten flyttades till ersättningslokaler i Fridhemsskolan och Hagalundsskolan. Efter lokalanpassningar i Hagalundsskolan under sommaren bedrivs nu Näckrosens förskoleverksamhet i Hagalundsskolans lokaler. I augusti fattade kommunstyrelsen beslut om återuppbyggnad av Näckrosens förskola, den planeras stå klar till hösten 2014. Nämndens beslut från januari 2012 att kontinuerligt överföra verksamheten från Fridhemsskolan till Skytteholmsskolan slutfördes under hösten 2013, då barn- och utbildningsförvaltningen lämnade Fridhemsskolans lokaler. Utbyggnaden av Järvastaden och Ulriksdal ställer även krav på utbyggnaden av skolplatser. Förvaltningen har konstaterat att så snart den nya skolan i Ulriksdal tas i bruk kommer det behövas en närmare analys inför beslut om ytterligare behov av skolplatser i norra Solna. Nämndens nettokostnader är 1 001,6 mkr. Det innebär ett underskott gentemot budget på 2,8 mkr, vilket motsvarar 0,3 procent. Den främsta anledningen till avvikelsen är ökade kostnader för gymnasieelevernas programval, tilläggsbeloppet inom grundskolan samt ökade kostnader för särskoleplaceringar. Kostnaderna vägs till en del upp av kostnadsminskningar på grund av färre barn än budgeterat i både förskole- och grundskoleverksamhet. Barn- och utbildningsnämndens framtida fokus är en verksamhet i balans med fortsatt kostnadseffektivitet. Det ska ske genom systematiskt kvalitetsarbete, vidareutveckling av professionalitet samt planering och genomförande av utbildningen i ett 1-19 års perspektiv. Beslut Barn- och utbildningsnämnden antar års- och kvalitetsredovisning 2013 och överlämnar den till kommunstyrelsen. Anne Rönnberg Katarina Francke Annika Åström Förvaltningschef Verksamhetscontroller Chefscontroller

2 (29) Innehåll Barn- och utbildningsnämndens års- och kvalitetsredovisning 2013 Om barn- och utbildningsnämnden... 3 Händelser av betydelse... 3 Befolkningsutveckling... 3 Entreprenader och köp av verksamhet... 4 Ekonomi... 5 Framtiden... 6 Förskola Verksamhetsanalys och måluppfyllelse... 7 Ekonomi förskola... 9 Grundskola, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola Verksamhetsanalys och måluppfyllelse... 11 Verksamhetsutveckling under 2013... 18 Ekonomi grundskola... 19 Gymnasieskola Verksamhetsanalys och måluppfyllelse... 21 Ekonomi gymnasieskola... 23 Grundsärskola och gymnasiesärskola Ekonomi... Fel! Bokmärket är inte definierat. Investeringsbudget... 25 Kvalitetsarbetet... 25 Tvärsektoriella frågor... 26 Medarbetare Uppföljning av internkontrollplan Verksamhetsmått och nyckeltal 3 7 11 21 24 27 27 29

3 (29) Barn- och utbildningsnämndens års- och kvalitetsredovisning 2013 Om barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens verksamhet omfattar förskola för åldrarna 1-5 år, öppen förskola, pedagogisk omsorg, vårdnadsbidrag, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem för 6-9- åringar, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Till verksamheten hör även modersmålsundervisning, RH-klasser (elever med rörelsehinder), Sjukhusskolan vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Ungdomsmottagningen och Nyboda resurscentrum. Händelser av betydelse Nämnden fattade inför 2013 beslut om krav på en budget i balans för nämndens verksamhet, vilket innebar behov av detaljerad genomlysning av verksamheten. Byggnationen av Ulriksdalsskolan löper på enligt plan. Förvaltningen har tillsammans med upphandlingsavdelningen påbörjat arbetet med upphandling för att inreda skolan. Tillsammans med stadsledningsförvaltningen och kultur och fritidsförvaltningen genomförde barn- och utbildningsförvaltningen en utredning med inriktning att överföra beställaransvaret för fritidsklubbarna från kultur- och fritidsförvaltningen till barnoch utbildningsförvaltningen. Utredningen är för barn- och utbildningsförvaltningens del slutförd och överlämnad till stadsledningen för vidare hantering. I april varslade kommunal om strejk för kockar och ekonomibiträden, men enades med Sveriges kommuner och landsting så att strejken inte genomfördes. Under samma period genomfördes den årliga brukarundersökningen, där oron kring förskolan avspeglade sig i resultaten. I maj drabbades förskolan Näckrosen i Råsunda av brand. Verksamheten flyttades till ersättningslokaler i Fridhemsskolan och Hagalundsskolan. Efter lokalanpassningar i Hagalundsskolan under sommaren bedrivs nu Näckrosens förskoleverksamhet i Hagalundsskolans lokaler. I augusti fattade kommunstyrelsen beslut om återuppbyggnad av Näckrosens förskola, den planeras stå klar till hösten 2014. Den kommunala förskolan Rudviken öppnades i centrala Solna under sommaren. Förskolan Nova, som tidigare inrymdes i Skytteholmsskolans lokaler, har flyttat till Rudviken. Den del av Skytteholmsskolan som inrymde Nova har anpassats till skolverksamhet och tar nu emot eleverna i årskurs 3 som tidigare gick i Fridhemsskolan. Nämndens beslut från januari 2012 att kontinuerligt överföra verksamheten från Fridhemsskolan till Skytteholmsskolan slutfördes under hösten 2013, då barn- och utbildningsförvaltningen lämnade Fridhemsskolans lokaler. Under hösten skedde en organisationsförändring inom förskolan så att förskolecheferna är direkt underställda förvaltningschefen. Befolkningsutveckling De största befolkningsökningarna sker fortfarande i nybyggnationsområdena

4 (29) Järvastaden och Ulriksdal. I befolkningsprognosen som låg till grund för budget och planering 2013 förutsades dock en ännu större befolkningsökning än som faktiskt skedde. Utbyggnaden av Järvastaden och Ulriksdal ställer ytterligare krav på genomlysning av behovet av förskole- och skolplatser. Förvaltningen har konstaterat att så snart den nya skolan i Ulriksdal tas i bruk kommer det behövas en närmare analys inför beslut om ytterligare behov av skolplatser i norra Solna. Under 2013 startade en ny förskola i Järva, I Ur och Skur Järvastaden med 68 platser. Under 2013 har totalt fyra ansökningar om godkännande att starta fristående förskola bifallits. Minst en av dessa kommer att starta under 2014. Entreprenader och köp av verksamhet Under 2013 har andelen vårdnadshavare som väljer fristående eller annan kommuns verksamhet ökar. Sammanlagt var 10 460 barn och elever inskrivna i förskole-, grundskole- eller gymnasieverksamhet. Av dessa gick 4 653 i fristående eller andra kommuners verksamheter. Det motsvara 44,5 procent. Året innan var motsvarande siffra 44 procent. Inom förskolan valde 39,6 procent fristående eller annan kommuns förskola. Antalet barn har under året ökat i de fristående förskolorna från cirka 1 450 barn till 1 575 och legat på samma nivå som året innan i de kommunala förskolorna cirka 2 550 barn. Andelen elever i grundskolan som väljer fristående eller annan kommuns skola har ökat med 1 procent från 35 procent till 36 procent av eleverna. Antalet elever har ökat både i de fristående och kommunala skolorna. I gymnasieskolorna valde 87 procent fristående eller annan kommuns skola. Det är samma andel som 2012. Utöver platser i förskola, grundskola och gymnasium köper Solna skolplatser inom grundsärskola av både fristående och av andra kommuner. Inom verksamhetsområde gymnasiesärskola har Solna stad ingen egen verksamhet utan samtliga platser köps av andra kommuner och fristående skolor. Under 2013 har arbeten pågått för att upphandla kost till skolor och förskolor och avropa städtjänster. Städavtalet sades upp av upphandlingstekniska skäl i september och nytt avrop pågick under hösten. Upphandling av kost kommer att fortsätta under 2014 liksom avrop av städtjänster. Barn- och utbildningsnämnden har under året köpt tjänster för 531 mkr, en ökning med 21,4 mkr jämfört med 2012. De tjänster som avses är framförallt betalning för skolplatser till fristående skolor och andra kommuners skolor. I beloppet ingår även köp av skolmåltider och städning. Förvaltningen har utfört tillsyn på 9 fristående förskolor samt 8 fristående pedagogisk omsorg. Av de sammantaget 17 tillsyner som genomförts har 7 lett till förelägganden, 3 till anmärkningar och samtliga 17 tillsyner har fått råd och stöd för att utveckla kvaliteten i verksamheten. Samtliga förskolor och pedagogisk omsorg som fått föreläggande eller anmärkning har lämnat handlingsplaner för att åtgärda bristerna. Förvaltningen har under året gjort en utredning gällande framförallt omsorgstiderna för pedagogisk omsorg. Av utredningen framgår att de föräldrar som har pedagogisk omsorg var nöjda med de erbjudna tiderna. Nämnden fattade beslut om kortare ramtid för verksamhetsformen.

5 (29) Ekonomi Bokslut Budget 2013 Bokfört 2013 Differens 2013 belopp I tkr Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Gemensamt 10 497 38 554 28 057 11 250 34 636 23 386 753 3 918 4 671 Förskola 356 691 745 444 388 754 390 985 772 581 381 596 34 295-27 137 7 157 Grundskola 383 907 818 193 434 287 391 220 828 366 437 146 7 314-10 173-2 860 Gymnasium 109 906 233 135 123 230 113 134 244 251 131 117 3 229-11 116-7 888 Gymnasiesär 288 11 457 11 170 425 13 421 12 996 138-1 964-1 827 Särskola 13 659 26 885 13 226 14 385 29 693 15 308 726-2 808-2 082 Summa 874 946 1 873 668 998 722 921 399 1 922 950 1 001 551 46 453-49 282-2 829 Nämndens nettokostnader är 1 001,6 mkr. Det innebär ett underskott gentemot budget på 2,8 mkr, vilket motsvarar 0,3 procent. Den främsta anledningen till avvikelsen är ökade kostnader för gymnasieelevernas programval, tilläggsbeloppet inom grundskolan samt ökade kostnader för särskoleplaceringar. Kostnaderna vägs till en del upp av kostnadsminskningar på grund av färre barn än budgeterat i både förskole- och grundskoleverksamhet. Bruttokostnaderna är 49,3 mkr högre än budget. Anledningen är ökade kostnader för gymnasieelevernas programval som på genomsnittet kostat mer än budgeterat. Även kostnaderna för tilläggsbelopp till elever i behov av särskilt stöd inom grundskolan har ökat mer än budgeterat liksom kostnaderna för elever placerade i grundsärskola och gymnasiesärskola. Nämndens nettokostnader är 10,2 mkr högre 2013 jämfört med 2012, vilket främst förklaras av fler barn och elever i förskola och grundskola. Intäkterna är 58,2 mkr högre än året innan vilket främst förklaras av fler barn i förskola och grundskola. Kostnaderna är 68,2 mkr högre än året innan vilket främst förklaras med ökade volymer. Ökningen är störst inom grundskolan där det under 2013 tillkommit 219 elever i skolorna. Inom förskoleverksamheten är ökningen 110 fler barn. Förskoleverksamheten visar ett överskott med 7,2 mkr (1,8 procent) främst beroende på färre barn än budgeterat. Grundskoleverksamheten visar ett underskott med 2,9 mkr (0,6 procent). De främsta orsakerna är ökade kostnader för tilläggsbeloppet som avser elever med behov av särskilt stöd. Antalet ansökningar om tilläggsbelopp har ökat under 2013 och fler ansökningar än tidigare har beviljats. Andelen elever som väljer annan kommuns skola eller fristående skola fortsätter att öka. 2013 valde 36 procent annan utförare än Solnas kommunala skolor. 2012 var motsvarande siffra drygt 35 procent. Resultatenheterna inom förskolan redovisar sammantaget ett överskott med 1 mkr medan resultatenheterna inom grundskolan sammantaget redovisar ett underskott med 1 mkr. Tillsammans har resultatenheterna en budget i balans. Detta ska jämföras med resultatet 2012 då enheterna tillsammans redovisade ett underskott med 21,5 mkr. Gymnasieverksamheten visar ett underskott med 7,9 mkr (6,4 procent). Anledningen är att det genomsnittliga priset per elev ökar mer än budgeterat. Fler elever går på indivi-

6 (29) duella program eller andra dyrare program eller inriktningar. Skolverket har också godkänt ett antal program och inriktningar med specialpriser som därmed inte följer den länsgemensamma programprislistan. Grund- och gymnasiesärskolan redovisar tillsammans ett underskott med 3,9 mkr (13,7 procent). Anledningen är något fler elever men framförallt högre priser per elev än budgeterat. Kostnad för en elev inom särskola är höga och varierar mycket beroende på elevens funktionshinder vilket gör det svårt att budgetera. Under rubriken Gemensamt ryms kostnader för central förvaltning samt barn- och elevhälsan. Största delen består av lönekostnader för kontoret och nämnden samt hyror. Viss personalomsättning samt att inte alla tjänster varit besatta hela året innebär ett överskott. Till det kommer att de reserverade medlen för huvudmannaansvaret 3,3 mkr inte förbrukats i sin helhet. Investeringsutgifterna uppgår för året till 2,1 mkr vilket är 5,9 mkr lägre än budgeterat. Framtiden Barn- och utbildningsnämndens framtida fokus är en verksamhet i balans med fortsatt kostnadseffektivitet. Det ska ske genom systematiskt kvalitetsarbete, vidareutveckling av professionalitet samt planering och genomförande av utbildningen i ett 1-19 års perspektiv. Solna stad har påbörjat en chefsutbildning som kommer att löpa under hela 2014. Förvaltningens arbete ska bygga på professionalitet vilket dels innebär att säkerställa fungerande rutiner dels att öka graden av vetenskaplig förankring i barns och elevers lärande samt att etablera kontakt med forskning genom deltagande i forskning och utveckling, FOU, och kontakt med forskare. Förvaltningen ser som exempel ett behov av att samlat kunna följa den totala elevfrånvaron. Implementeringen av nya lärplattformen kommer att möjliggöra detta när den är fullt införd. Förvaltningschefen kommer att tillsammans med förskolecheferna genomföra en översyn av förskolans organisation för att förbättra förutsättningarna för förskolans verksamhet. Storleken på förskoleområdena ses över liksom roller och ansvar inom varje förskoleorganisation. Förvaltningen har identifierat behovet att förbättra informationen och verksamheten till medarbetare och medborgare. Utmaningen ligger i att föra ut budskapet om nya rutiner och arbetssätt i en organisation med 1200 anställda samt till föräldrar och andra medborgare som har intresse och påverkas av förändringar och beslut. Vidareutvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet, ett arbete som påbörjat under 2013 men där arbete återstår för att systematiken ska leda till utveckling och omfatta hela förvaltningen organisation. En annan utmaning är att forma utbildningen i ett 1-19 års perspektiv. Det kan till exempel innebära förbättrade rutiner för kontinuitet i utbildningen i övergången mellan förskola och skola. Språkutveckling, läs- och skrivfärdigheter, naturvetenskap, matematik och teknik ska på så sätt följa en röd tråd genom hela utbildningen. Under 2014 kommer elever i åk 6 i Solnas skolor att erbjudas att studera kinesiska på Ulriksdalsskolan. Under 2014 inspekteras Solnas undervisning av skolinspektionen vilket är ett utmärkt tillfälle att identifiera områden i behov av utveckling. Under 2014 kommer nytt verksamhetssystem för utbetalning av peng inom förskola

7 (29) och grundskola tt införas. Det innebär bl a att barn de det styrs mer pengar till de yngsta barnen. Ett annat verksamhetssystem som införs är ett digitalt journalhanteringssystem som ger ökade förutsättningar för patientsäkerhet. Förskola Verksamhetsanalys och måluppfyllelse Effektmål BUN VP 2013: Förskolans arbete ska innebära att andelen barn som är väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola ska öka. Barnens språkutveckling är en viktig del för att förbereda barnen för övergången till förskoleklass och skola. Under 2013 genomfördes språkscreening i förskoleklass för att mäta hur förskolans arbete förberett barnens övergång till förskoleklass. 90 procent fick godkänt resultat enligt mätningen. Förskolecheferna har analyserat resultaten och konstaterar att ett systematiskt arbete med språkförebyggande aktiviteter i förskolan är en förutsättning för ett bra resultat. Resultatet av språkscreeningen varierar mellan olika områden i Solna och följer inte samma struktur som föräldrarnas utbildningsbakgrund, som enligt forskning är den bakomliggande faktor som i störst utsträckning påverkar elevernas kunskapsresultat. Detta stärker betydelsen av förskolans arbete med språkutveckling och att ett gott arbete påverkar barnens färdigheter positivt samt gör skillnad för att förbereda barnens övergång till förskoleklass/skola. Den brukarundersökning som genomförts 2013 visar att tryggheten i förskolan minskat jämfört med tidigare år, 78 procent 2013 (år 2012 91 procent och år 2011 90 procent). Svarsfrekvens har minskat till 51 procent jämfört med tidigare år (år 2012-71 procent och år 2011-55 procent). Trygghet Diagram X: Andel föräldrar som instämmer i påståendet: "Mitt barn känner sig trygg i förskolan" 10 8 6 Totalt 2010 Totalt 2011 Totalt 2012 Totalt 2013 Förskolor i Solna Förskolans arbete med likabehandling har givit resultat. Utvecklingen sedan 2010 är positiv, drygt 20 procent större andel av föräldrarna känner till förskolans arbete att motverka mobbing, kränkande behandling och diskriminering.

8 (29) Likabehandlingsplan Andel föräldrar som instämmer i påståendet: "Jag känner till förskolans arbete med att motverka mobbning, kränkande behandling och diskriminering" 10 8 6 2010 2011 2012 2013 Förskolor i Solna Andelen barn på förskola där dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs varje termin är för Solnas del 90 procent, vilket är lägre än andelen för Stockholm (100 procent) och länet (93 procent). Mätmetoden är inte kvalitetssäkrad och mätvärdena är därför osäkra. Det pågår ett utvecklingsarbete i Kommunförbundet Stockholms Läns regi för att utveckla länsgemensamma kvalitetsindikatorer inom förskolan. Verksamhetens utveckling under 2013 Den kommunala förskolan har under 2013 påverkats av ett flertal faktorer som inneburit utmaningar för verksamheten. Ett budgetunderskott från 2012 på 7,7 miljoner kronor samt ett besparingskrav på 5,5 mkr följdes av ett absolut krav på en budget i balans. Andra påverkande faktorer har varit branden i förskolan Näckrosen, strejkvarslet från Kommunal, att flera chefer varit tillförordnade samt ett stort engagemang från medborgare utifrån de förändrade budgetförutsättningarna. Det har inneburit att förskolan i grunden fått analysera sin verksamhet för att finna vilka prioriterade utvecklingsområden och formulera aktiviteter för att komma tillrätta med en verksamhet i balans. Analysarbetet startade med att förskolans förutsättningar utreddes övergripande. En samlad styrning över förskolans utmaningar inleddes samtidigt som förskolechefer gavs stöd i utvecklandet av sitt ledarskap. Ett stort projekt kring hållbar arbetshälsa inleddes där bland annat hög sjukfrånvaro analyserads månadsvis samtidigt som praktisk handledning utformades för chefer för att hantera frekvent återkommande frånvaro samt längre tids frånvaro. Information till vårdnadshavare har under året centraliserats för att informationen ska vara likvärdig och kvalitetssäkrad. Utveckling och förbättringar 2014 En översyn av den kommunala förskolans organisation är påbörjad och kommer slutföras under 2014. Likaså ett större projekt kring utveckling av systematiskt kvalitetsarbete som ska omfatta hela verksamheten. Under 2014 kommer den kommunala förskolan att arbeta utifrån en gemensam plan för hur dokumentationen kring barnens utveckling och lärande visualiseras och på vilket sätt den knyts till förskolans läroplan. Det ska vara tydligt hur förskolans arbete med läroplanens mål och informationen ska finnas tillgänglig så att föräldrar lätt kan följa arbetet.

9 (29) 10 Andel föräldrar som instämmer i påståendet: "Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp" 8 6 2010 2011 2012 2013 Tydligare information om verksamhetens innehåll är ett sådant utvecklingsområde för att bl.a. skapa förutsättningar för trygghet. För att öka förutsättningarna för att alla barn ska känna sig trygga kommer den kommunala förskolan under 2014 arbeta utifrån en gemensam modell för introduktion. Introduktionen är en möjlighet för barn och föräldrar att i sin egen takt lära känna förskolans arbete vilket ökar trygghet. Syftet är att tydlig- och tillgängliggöra information kring vad föräldrar kan förvänta sig av introduktionen i de kommunala förskolornas verksamhet. Arbetet med att förbereda barnen för övergången till förskoleklass/skola pågår på ett intensivt och fokuserat sätt. Den kommunala förskolan kommer under 2014 att arbeta utifrån en gemensam planering för arbetet med barnens språkutveckling samt introduktion och dokumentation kring barnens utveckling och lärande. Den samlade bedömningen är därför att målet är på väg att uppfyllas även om indikatorer/nyckeltal visar relativt låga värden. Ekonomi förskola Belopp i tkr 2013 2012 Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Intäkter 356 691 390 985 34 294 352 030 354 352 2 322 Kostnader 745 444 772 581 27 137 718 776 726 771 7 995 Summa 388 753 381 596 7 157 366 746 372 419-5 673 Förskolans resultat är ett överskott med 7,2 mkr vilket motsvarar 1,8 procent av nettokostnadsbudgeten. Intäkter Utfall 2013 är 34,3 mkr högre än budgeterat. Anledningen är att de kommunala förskolorna under 2013 införde ett system där hyreskostnaderna för förskolorna betalades solidariskt. Detta interna hyressystem var inte budgeterat vilket förklarar avvikelsen. Kostnader Kostnaderna jämfört med budget ökade med 27,3 mkr. En orsak är även här det interna hyresutjämningssystemet som inte budgeterats. Antalet barn blev 44 färre än budge-

10 (29) terat vilket innebar ett överskott på 4,8 mkr. Tilläggsbeloppet kostade 0,2 mkr mindre än budget. Resultatenheterna inom förskolan redovisar tillsammans ett positivt resultat med 1,1 mkr. Resultatenheternas resultat Belopp i tkr Budgeterad kostnad Prognos 2013 Avvikelse prognos/bud get Avvikelse i % Utfall 2012 Utfall 2011 Bergshamra förskolor 23 737 24 201-464 -1,9% -555-120 Råsunda förskolor 30 986 31 386-400 -1,3% -1 360-448 Ekensbergs förskolor 28 783 28 382 401 1,4% -457-81 Fridhems förskolor 28 380 27 767 613 2,2% -1 004-1 005 Hagalunds förskolor 19 581 19 527 54 0,3% 58-955 Tallbacka förskolor 43 460 42 737 723 1,7% -1 954-75 Granbacka förskolor 30 098 29 508 590 2, -546 167 Skytteholms förskolor 27 146 27 084 62 0,2% -617-253 Järva förskolor 27 964 28 487-523 -1,8% -981 22 Frösunda förskolor 19 368 19 325 43 0,2% -276 61 Totalt 279 503 278 404 1 099 0,4% -7 692-2 687 Sammanlagt redovisas förskolans resultatenheter ett överskott med 1,1 mkr (0,3 procent). Av tio enheter redovisar åtta ett positivt resultat. Två enheter har underskott. Överföring av enheternas resultat och åtgärdsplan för att komma till rätta med underskott redovisas i särskilt ärende till nämnden. Under 2013 har resultatenheterna anpassat personaltätheten till genomsnittet i Stockholms län. Genomsnittligt antal barn per personal är nu sammantaget i Solnas kommunala och fristående förskolor 5,5 barn per personal vilket är detsamma som genomsnittet i länet. De fristående förskolorna har en högre personaltäthet än de kommunala men de har också en betydligt lägre andel högskoleutbildade pedagoger än de kommunala förskolorna. Solnas fristående förskolor har i jämförelse med övriga norrortskommuner en låg andel pedagogiskt högskoleutbildade. Volymer Inskrivna barn i förskola Budget VT HT snitt VT HT snitt budg 2012 Egen regi 2 692 2 583 2 638 2 518 2 368 2 443-194 2 458-14 Annan kommun 19 17 18 32 24 28 10 23 6 Utfall Utfall Bokslut Utfall 13- Utfall 12-1 570 1 577 1 573 140 1 454 119 Enskild regi 1 469 1 398 1 433 Summa barn 4 180 3 998 4 089 4 121 3 969 4 045-44 3 934 110 -varav från annan 0 0 0 0 0 0 0 0 0

11 (29) kommun Summa Solna barn 4 180 3 998 4 089 4 121 3 969 4 045-44 3 934 110 Antalet barn i förskoleverksamhet har ökat mellan åren med totalt 110 barn. Motsvarande ökningstakt förra året var mer än dubbelt så stor. Hela ökningen har skett i de fristående förskolorna medan de kommunala förskolorna ligger på ungefär samma antal barn som året innan. Andelen barn i fristående verksamhet ökar stadigt och är nu 39 procent. Motsvarande siffra 2012 var 37 procent. Under 2013 har 4 045 barn varit inskrivna i förskoleverksamhet. Det är 44 färre än budgeterat. Grundskola, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola Verksamhetsanalys och måluppfyllelse Effektmål BUN VP 2013: Andelen elever i Solnas kommunala och fristående skolor som är behöriga till gymnasieskolan ska minst bibehållas på samma nivå läsåret 2012/13 som läsåret 2010/11. (Läsåret 2010/11 92,6 %). Efter att kunskapsresultaten i Solna under de senaste åren ökat något eller legat på konstant nivå sjönk de under 2012 och 2013 både avseende andelen elever som nått målen i alla ämnen, andelen elever behöriga till nationellt gymnasieprogram och meritvärde i år nio. Fortfarande ligger nivåerna på riksnivå eller över (meritvärdet). Det statistiska underlaget mynnar ut i några generella frågeställningar att arbeta vidare med i Solnas alla skolor, och i några enhetsspecifika frågeställningar att arbeta vidare med på den enskilda skolan. Bland de generella frågeställningarna är lärarnas ämneskompetens en väsentlig faktor. Den har fortsatt att öka i grundskolans tidigare år, men fortfarande saknar förvaltningen den exakta kunskapen om alla lärares kompetenser och behörigheter. I arbetet att kartlägga lärarnas ämneskompetens och behörighet har vi upphandlat ett system för strategisk kompetensförsörjning. Verktyget KOLL ska bidra till att säkra att varje elev i varje ämne får undervisning av behöriga lärare under hela sin skoltid. Arbete pågår inom förvaltningen att stimulera pedagogernas kollegiala lärande och sträva efter likvärdig bedömning och en väl förankrad kunskap om de övergripande målen i läroplan, kursplaner och kunskapskrav.

12 (29) 10 Diagram : Andel elever som nått kravnivån på samtliga ämnesdelprov i årskurs 3, Matematik 8 6 2012 2013 10 Diagram: Andel elever som nått kravnivån på samtliga ämnesdelprov i årskurs 6, Matematik 8 6 2012 2013 * Redovisas ej av Skolverket. Antal elever som ej nått kravnivån är mellan 1-4 elever. 10 Diagram: Andel elever som nått kravnivån på samtliga ämnesdelprov i årskurs 3, Svenska 8 6 2012 2013

13 (29) 10 Diagram: Andel elever som nått kravnivån på samtliga ämnesdelprov i årskurs 6, Svenska 8 6 2012 2013 10 Diagram: Andel elever som nått kravnivån på samtliga ämnesdelprov i årskurs 6, Engelska 8 6 2012 2013 De nationella proven i årskurs 3 visar att eleverna når bättre resultat än i riket i både svenska och matematik. I årskurs 6 däremot är resultatet sämre än i riket i övrigt, medan det i ämnet engelska är något bättre. 10 Diagram: Andel elever med god läsförståelse, årskurs 7 8 6 2009 2010 2011 2012 2013 I mätningen av läsförståelse i årskurs 7 har resultaten förbättrats avsevärt under 2013 och 2012, och är nu tillbaka på den nivå som var rådande 2011. I riket är det nedåtgående resultat när det gäller läsning och läsförståelse.

14 (29) Diagam: Trygghet - åk 3, åk 5 och åk 8 Andel som instämmer i påståendena: "Jag känner mig trygg i skolan" och "Mitt barn känner sig 10 trygg i skolan" 8 6 Elever åk 3 Elever åk 5 Elever åk 8 * Föräldrar åk 3 Föräldrar åk 5 Föräldrar åk 8 * * Uppgift saknas för Bhaskolan Resultatet i brukarundersökningen visar att elever i årskurs 3 känner sig lika trygga som föregående år (2013 och 2012-90 procent samt 2011-89 procent). För årskurs 5 har andelen minskat jämfört med 2012 men ökat jämfört med 2011 (2013-88 procent, 2012-92 procent och 2011-85 procent). Andelen elever i årskurs 8 som anger att de känner sig trygga i skolan har stadigt ökat de senaste åren (2013-90 procent, 2012-86 procent och 2011-84 procent). Diagam: Kännedom om kunskapskraven - åk 3, åk 5 och åk 8 Andel som instämmer i påståendena: "Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena" och 10 "Skolan har tydliga mål om vad mitt barn ska kunna i de olika ämnena" 8 6 Elever åk 3 Elever åk 5 Elever åk 8 * * Uppgift saknas för Bha-skolan Årets brukarundersökning visar att andel elever i årskurs 3 som vet vad de behöver kunna för att nå målen har ökat, 91 procent, jämfört med tidigare år (2012-82 procent

15 (29) och 2011-81 procent). För årskurs 5 är andelen i stort sett oförändrad över de senaste åren (2013-85 procent, 2012 84 procent och 2011 86 procent). Andelen elever i årskurs 8 som anger att de vet vad de behöver kunna för att nå målen har minskat jämfört med tidigare år (2013-78 procent, 2012-80 procent och 2011-83 procent). 10 Diagram: Andel elever som nått målen i alla ämnen, årskurs 9 8 6 2009 2010 2011 2012 2013 Det totala resultatet är de senaste två åren sämre än riket. Resultaten skiljer sig mellan skolorna. 10 Diagarm : Andel elever som nått målen i alla ämnen uppdelat per kön, årskurs 9 8 6 Solna skolor Riket Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 2009 2010 2011 2012 2013 I Solna har under flera år pojkar lyckats bättre än flickor, en trend som går i motsatt riktning än riket. Under 2013 bröts trenden så att flickorna lyckas bättre än pojkarna. 10 Diagram: Andel som nått målen i alla ämnen uppdelat per svensk och utländsk bakgrund, årskurs 9 8 6 Riket Solna Riket Solna Riket Solna Riket Solna Riket Solna 2009 2010 2011 2012 2013 Svensk bakgrund Utl. bakgrund, födda i Sverige Utl. bakgrund, födda utomlands

16 (29) Solna skolor når bättre resultat med elever med svensk bakgrund än med elever med utländsk bakgrund. Samma tendens syns i riket, Solna lyckas dock bättre än riket generellt när det gäller elever med utländsk bakgrund. 10 Diagram: Andel som nått målen i alla ämnen uppdelat per föräldrarnas högsta utbildningsnivå, årskurs 9 8 6 Riket Solna Riket Solna Riket Solna Riket Solna Riket Solna* 2009 2010 2011 2012 2013 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning * Redovisas ej av Skolverket. Uppgiften ang. förgymnasial utbildning 2013 baseras på färre än 10 elever Solna ligger på samma nivåer som riket i övrigt. 10 Diagram: Andel elever behöriga till nationellt program, årskurs 9 8 6 2009 2010 2011* 2012* 2013 * Resultaten sjunkigt under den senaste fyra års perioden, ligger nu på samma nivå som riket. Liknande tendens följer meritvärdet i Solna. 250 240 230 220 210 200 190 180 170 160 150 2009 2010 2011 2012 2013

17 (29) 240 220 200 180 160 140 120 100 Diagram: Meritvärde uppdelat per föräldrarnas högsta utbildningsnivå, årskurs 9 Riket Solna Riket Solna Riket Solna Riket Solna Riket Solna 2009 2010 2011 2012 2013 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Under den senaste treårsperioden är resultatet i riket ungefär detsamma. I Solna ökar skillnaderna under samma period, så att meritvärdet vars föräldrar bara har förgymnasial utbildning sjunker. Diagram X: Andel elever med högre slutbetyg än ämnesprovbetyget Svenska, årskurs 9 3 1 Solna Riket 2009 2010 2011 2012 2013 Diagram X: Andel elever med högre slutbetyg än ämnesprovbetyget Matematik, årskurs 9 3 1 Solna Riket 2009 2010 2011 2012 2013

18 (29) Diagram X: Andel elever med högre slutbetyg än ämnesprovbetyget i Engelska, årskurs 9 3 Solna Riket 1 2009 2010 2011 2012 2013 En trend när det gäller överensstämmelse mellan andelen elever där slutbetyget och resultatet på det nationella ämnesprovet överensstämmer. Det är stor variation mellan skolorna. Det återstår fortfarande arbete för att nå likvärdig bedömning. Verksamhetsutveckling under 2013 Arbetet med systematiskt kvalitetsarbete Under 2013 har det långsiktiga arbetet med systematiskt kvalitetsarbete intensifierats i Solna stads skolor. Solnas skolor upprättar en årlig verksamhetsplan. I verksamhetsplanen formuleras den enskilda skolans mål utifrån skolans styrdokument och nämndmål i relation till skolans resultat från föregående verksamhetsår och dels satsningar och andra prioriteringar skolan gör. I januari görs en avstämning mot målen i prognosform och efter den revideras dels målen utifrån barn- och barnutbildningsnämndens nya verksamhetsplan, och dels eventuella strategier och aktiviteter som är otillräckliga eller ineffektiva. Skolans kvalitetsredovisning utgör utgångspunkten för nästkommande verksamhetsår. Under året har förvaltningen implementerat en lärplattfrom som ska ge ett effektivt stöd till lärare i arbetet att planera och dokumentera undervisning. Lärplattformens funktioner är också ett viktigt stöd för rektorer och pedagoger i sin kommunikation med vårdnadshavarna. Ämneslärarnätverk och förstelärare Under 2013 har utvecklingsledare förtydligat nätverkens roll med målbeskrivningar. De kommunövergripande ämnesnätverken har under 2013 haft fokus på bedömning för lärande/formativ bedömning, vilket avser bedömning som används för att stödja elevens lärande och utveckla lärares undervisning. Regeringen har under året inrättat karriärtjänster för lärare. I Solna stad har tio förstelärare rekryterats som har kommit igång med sitt arbete. Förstelärarens uppdrag och kriterier för försteläraruppdraget har arbetats fram i samverkan med lärarnas fackliga organisationer. Studie- och yrkesvägledning Satsningen inom studie- och yrkesvägledning har fortsatt under året. Satsningen syftar till att inkludera och synliggöra studie- och yrkesvägledning under elevernas utbildning i ett 1-19-årsperspektiv. En handlingsplan har utarbetats för att tydliggöra studie- och

19 (29) yrkesvägledning i undervisning i relation till kursplaner och ämnesplaners innehåll. De inslagen behöver tydliggöras som en del av studie- och yrkesvägledningen så att eleven kan koppla kunskaperna till sin egen studie- och yrkesvalsprocess. Handlingsplanen ska åstadkomma en samverkan mellan lärare och studie- och yrkesvägledare i verksamheterna. Fritidshem Under 2013 har ett kvalitetsarbete påbörjats som leds genom det stadsövergripande nätverket för fritidshemspersonal. Kvalitetsarbetet syftar till att tydliggöra fritidshemmet uppdrag i relation till de nationella målen i läroplanen och skolans prioriterade målområden inom det systematiska kvalitetsarbetet. Minskad exkludering Solnas skolor har arbetat strukturerat med att minska exkludering av elever i behov av särskilt stöd. Skolorna har påbörjat arbete med att skapa lär- och undervisningsmiljöer och utveckla arbetssätt som syftar till att tillgodose elevers olika behov och förutsättningar. Specialpedagognätverket har inriktat sitt arbete mot att bistå skolorna med metoder för minskad exkludering. Tydligare rutiner för bedömning av ansökningar angående tilläggsbelopp för extraordinära åtgärder för elever i behov av särskilt stöd har tagits fram. Utveckling och förbättringar 2014 Under 2014 fortsätter arbetet inom de stadsövergripande ämnesnätverken. Det handlar om att elev och lärare aktivt använder sig av bedömning som ett redskap i lärandeprocessen. Pedagogernas tolkning av bedömningsgrunderna ska vara likvärdiga i så stor utsträckning som möjligt. Även kvalitetsarbetet inom fritidshemmen leds genom det stadsövergripande nätverket för fritidshemspersonal. Arbetet med att förbättra förutsättningarna för pedagogerna fortsätter genom bl.a. implementering av lärplattform och datorlösning 1-1 för pedagoger. Arbetet med att vidareutveckla arbetssätt för att i än högre grad tillgodose alla elevers olika behov i våra verksamheter i Solna fortsätter under året. Elever i behov av särskilt stöd ska få det stödet inom ramen för sin ordinarie kontext, liksom att elever i behov av kunskapsmässigt mer avancerade utmaningar får sina specifika behov tillgodosedda i samma kontext. Organisationen för elevhälsan kommer att ses över i syfte att förbättra likvärdigheten för eleverna. Målet är att ett team av skolsköterskor, psykolog, specialpedagog, kurator och rektor ska verka tillsammans i ett förebyggande arbete. Ekonomi grundskola 2013 2012 Belopp i tkr Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Intäkter 383 907 391 220 7 313 369 462 367 978-1 484 Kostnader 818 193 828 366 10 173 752 931 757 572 4 641 Summa 434 286 437 146-2 860 383 469 389 594-6 125 Verksamhet grundskola redovisar netto ett underskott på 2,9 mkr vilket motsvarar 0,6 procent av nettokostnadsbudgeten.

20 (29) Intäkter Intäkterna blev totalt 7,3 mkr högre än budgeterat. Föräldraavgifterna inom fritidsverksamheten ökade medan statsbidraget för maxtaxa minskat något. Kostnader Totalt är resultatet på kostnadssidan ett underskott med 10,2 mkr. Den främsta anledningen är tilläggsbeloppet inom grundskolan. Totalt budgeterades 20,8 mkr avseende tilläggsbelopp. Utfallet blev 28,9 mkr. Från och med 2013 upphörde den gamla Resursenheten som hanterade elever med behov av särskilt stöd. Delar av det s k tilläggsbeloppet inräknades i pengen och en del reserverades för elever med extraordinära behov. Kostnader har på helheten ökat mer än budgeterat motsvarande 7,2 mkr. Anledningen är för lågt budgeterade kostnader för tilläggsbelopp framförallt till de kommunala skolorna samt ökade kostnader för skolskjutsar. En stor utgiftspost är kostnader för externa placeringar. Förflyttning till egen regi planeras efter samråd med föräldrar. Att hitta alternativ för eleverna hemma i Solna innebär i många fall en minskad kostnad och även att eleverna slipper långa resor. En del av eleverna som har specialplaceringar inom grundskolans budget är elever som bedömts tillhöra särskola men där föräldrar väljer att inte skriva in barnen. Det innebär då att extra stöd behövs och tas ur medel för grundskolans tilläggsbelopp. I budget 2014 har ytterligare 5,5 mkr reserverats för tilläggsbelopp inom förskoleklass, grundskola och fritidshem. Grundskolans resultatenheter redovisar tillsammans ett underskott på 1 mkr. Motsvarande siffra 2012 var 15 mkr. 2013 var andra året då extra peng utifrån föräldrars utbildningsnivå betalades ut. Anslaget dubblades 2013 jämfört med 2012 från 7,5 mkr till 14,6 mkr. Exempel på åtgärder som finansierats av extra pengen är utökningar av tjänster för speciallärare och specialpedagoger, fler lärare i klassrummen, extra läxläsningstid och fler grupptimmar. Effekterna av extra pengen kommer närmare att analyseras under 2014 i samband med delårsboksluten. Resultatenheternas resultat Av de sammanlagt tio skolorna redovisar sju en budget i balans. Resultatet jämfört med 2012 har förbättrats med 14 mkr. 2012 fanns åtta resultatenheter av dessa hade två en budget i balans. 2013 finns 10 enheter inom verksamhetsområde grundskola av dess redovisar 7 en budget i balans. Höstterminen 2012 flyttade årskurs 3 från Fridhemsskolan till Skytteholmsskolan. Övriga elever i Fridhemsskolan flyttade över till Skytteholmsskolan fr.o.m. vårterminen 2014. Under hösten 2013 fattade nämnden beslut att skolor och förskolor skulle kunna föra med sig resultatet från året innan. Hur fördelningen av 2013 års resultat kommer att bli hanteras i separat ärende. Budgeterad Utfall Avvikelse Utfall Belopp i tkr kostnad 2013 Avvikelse i % 2012 Utfall 2011 Bergshamraskolan 35 433 38 241-2 808-7,9% -2 880-2 783 Råsundaskolan f-5 32 874 31 667 1 207 3,7% 249 3 Råsundaskolan 6-9 30 993 29 308 1 685 5,4%

Ekensbergsskolan 29 884 29 788 96 0,3% 119 61 Fridhemsskolan 7 166 9 485-2 319-32,4% -2 936-1 621 Tallbackaskolan 44 915 43 648 1 267 2,8% -1 557-1 091 Granbackaskolan 25 422 24 601 821 3,2% -1 218-1 926 Skytteholmsskolan 57 812 59 158-1 346-2,3% -1 667-2 475 Bagartorpsskolan f-3 31 972 31 785 187 0,6% -2 353-2 516 Bagartorpsskolan 4-9 17 235 17 018 217 1,3% -2 736 Totalt 313 706 297 681-993 -0,3% -14 979-12 348 Bergshamraskolan och Skytteholmsskolan är de skolor förutom Fridhemsskolan som inte har en budget i balans. Fridhemsskolans lokaler har lämnats och eleverna flyttats till Skytteholmsskolan för att bl.a. ge bättre förutsättningar att nå en budget i balans under 2014. Bergshamraskolan och Skytteholmsskolan kommer att i samband med ärende om ombudgetering av resultatet redovisa åtgärder som kommer att vidtas för att nå en budget i balans. Volymer Antal Elever f-9 VT HT snitt VT HT bud snitt g 2012 Egen regi 3 634 3 823 3 729 3 410 3 611 3 510-218 3 380 130 Annan kommun 312 331 322 387 374 381 59 359 22 Fristående skola 1 227 1 297 1 262 1 378 1 418 1 398 136 1 314 84 Summa barn 5 173 5 451 5 312 5 175 5 403 5 289-23 5 053 236 -varav från annan kommun 294 294 294 338 347 342 48 326 16 Summa Solna barn 4 879 5 157 5 018 4 837 5 056 4 946-72 4 727 219 Totalt antal Solnabarn på fritids 2 129 2 191 2 160 2 098 2 235 2 167 7 2 018 149 Antalet elever ökade totalt med 219 mellan åren 2012 och 2013. Av de 219 eleverna valde 113 fler den kommunala grundskolan i Solna, övriga 84 valde fristående skola medan 22 valde annan kommuns skola. Andelen elever i fristående skola ligger på knappt 36 procent. Samma siffra 2012 var drygt 35 procent. Budget Utfall Ut- fall- Bokslut Utfall 13- Utfall 12-21 (29) Gymnasieskola Verksamhetsanalys och måluppfyllelse Effektmål BUN VP 2013 Andelen folkbokförda Solnaelever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom 4 år ska minst bibehållas på samma nivå läsåret 2012/13 som läsåret 2010/11. (Målet i Europa 2020-strategin är att minska andelen förtida avhopp från studier från

22 (29) 2011 års 13,5 % till 10 %). (Läsåret 2010/11 75,0 %). Studie- och yrkesvägledning på grundskolan har en betydelsefull roll i att guida eleverna till väl avvägda utbildningsval och är även en viktig del i arbetet med att motverka avhopp från gymnasieskolan. Det nätverk för studie- och yrkesvägledning genom hela grundskolan som inleddes under året kommer att fortsätta 2014. Andelen elever med behörighet till högskolan är relativt oförändrade över tid och ligger över riksgenomsnittet. Genomströmningen, dvs andelen elever med slutbetyg, ökade från 65% till 82% vilket är högre än riket. Genomsnittliga betygspoängen sjönk från 13,6 till 13,4, vilket är normalt om andelen elever med slutbetyg ökar, och att andelen elever med högskolebehörighet är oförändrat hög i relation till riket, trots att andelen elever med slutbetyg ökat, är en positiv utveckling. Fram till vårterminen 2013 gick merparten av Solna Gymnasiums elever på ett specialutformat program, som en följd av att ett stort antal elever kombinerar sina studier med idrott och att skolan också erbjudit ett specialutformat program med natur/medicin, en ekonomi- utbildning som följde kriterierna för diplomerad gymnasieekonom och en juridikutbildning som var utformad i samarbete med juridiska fakulteten vid Stockholms universitet. Elever som gick på ett av våra specialutformade program hade i regel bättre slutbetyg än elever på ett nationellt program. 10 Högskolebehörighet - Solna Gymnasium Andel elever behöriga till högskola av de som fick slutbetyg 8 6 72% 71% 75% 72% 78% Riket

23 (29) 10 Tabell : Genomströmning - Solna Gymnasium Andel elever som fullföljt utbildningen inom 4 år 8 6 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Solna Gymnasium Riket Betyg - Solna Gymnasium Andel elever med minst G i kärnämneskurser, två karaktärsämneskurser samt projektarbete 10 95% 9 85% 8 75% 7 65% 6 55% 5 Eng A Est verks Id hälsa Ma A Na A Re A Sam A Sv A Sv B SvA A SvA B Kar. Proj arb ämne 1 2009 2010 2011 2012 2013 Ekonomi gymnasieskola Belopp i tkr 2013 2012 Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Intäkter 109 906 113 134 3 228 109 371 112 739 3 368 Kostnader 233 135 244 251 11 116 243 008 247 402 4 394 Summa 123 229 131 117-7 888 133 637 134 663-1 026 Verksamheten gymnasieskola redovisar totalt ett underskott med 7,9 mkr. Den främsta anledningen är att priset per elev ökar mer än budgeterat. Fler elever går på introduktionsprogram eller andra dyrare program eller inriktningar. Skolverket har också godkänt ett antal program och inriktningar med specialpriser som därmed inte följer den

24 (29) länsgemensamma programprislistan. Solna gymnasium redovisar ett underskott på 0,1 mkr. Intäkter De interkommunala intäkterna ökade med 3,2 mkr. Anledningen är högre peng per elev från annan kommun än budgeterat. Fler elever än beräknat går på NIU utbildning vilket innebär ett tillägg till pengen på mellan 15 000 och 18 000 kr per år. Kostnader Fler elever innebär ökade kostnader för skolpeng med 2,5 mkr. Till det kommer ökade kostnader elevernas programval med 8,3 mkr. Solna gymnasium redovisar ett underskott gentemot budget med 0,1 mkr. Volymer Antal elever Elever gymnasiet Utfall Avv i Bokslut Utfall 13- VT HT snitt VT HT kelse snitt 2012 Egen regi 656 650 653 708 681 695 42 708-14 Annan kommun 466 448 457 507 546 526 69 529-2 Fristående skola 844 813 829 790 702 746-83 797-51 Summa elever 1 966 1 911 1 939 2 005 1 928 1 967 28 2 033-67 -varav från annan kommun 510 510 510 514 483 499-12 526-28 Summa Solna elever 1 456 1 401 1 429 1 491 1 445 1 468 39 1 507-39 Antalet elever inom gymnasieverksamhet har ökat med 39 elever. Grundsärskola och gymnasiesärskola Grundsärskola bedrivs både i egen regi och med externt placerade elever. Grundsärskola i egen regi finns på Tallbackaskolan och Skytteholmsskolan. Måluppfyllelsen för grundsärskolans elever på båda skolorna är god. Av samtliga elever som har rätt till betyg har all uppnått minst E-nivå, och i ett flertal ämnen uppnår eleverna även högre betygsnivåer. Arbetet med inkludering för grundsärskolans elever mellan särskolans två inriktningar och även mot grundskolan har fortlöpt under 2013, med målsättning att låta varje elev finna utmaningar inom ramen för sina specifika förmågor. På Skytteholmsskolan har verksamheten förstärkts genom att två specialpedagoger med inriktning mot utvecklingsstörning rekryterats, och för att säkerställa god måluppfyllelse och god bedömaröverensstämmelse har ett arbete påbörjats på båda skolorna för att kontinuerlig följa upp elevernas kunskaper i läroplattformen. Solna stad har ingen gymnasiesärskola i egen regi. Samtliga elever är placerade i fristående eller andra kommuners skolor. Utfall 12- Belopp i tkr 2013 2012

Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Intäkter 13 659 14 385 726 288 306 18 Kostnader 26 885 29 693 2 808 9 492 9 704 212 Summa 13 226 15 308-2 082 9 204 9 398-194 25 (29) Belopp i tkr 2013 2012 Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Intäkter 288 425 137 13 290 16 657 3 367 Kostnader 11 457 13 421 1 964 30 591 33 649 3 058 Summa 11 169 12 996-1 827 17 301 16 992 309 Sammantaget redovisar särskolans verksamheter ett underskott på 3,9 mkr. Anledningen är framförallt högre priser per elev än budgeterat. Kostnaderna för en elev inom särskolan är höga och varierar mycket beroende på elevens funktionshinder vilket gör det svårt att budgetera. Inom gymnasiesärskolan ökade antalet elever med tre vilket förklarar de ökade kostnaderna. Inom grundsärskolan har antalet elever inte ökat. Anledningen till de ökade kostnaderna är att elevernas behov har ökat och därmed har också kostnaden per plats ökat mer än budgeterat. Volymer Budget 2013 Utfall antal elever Elever Elever Grund sär Gysär grundsär gymnasiesär 2013 2013 Egen regi 25 27 Annan kommun och friskola 14 28 12 31 Summa elever 39 28 39 31 -varav från annan kommun 5 8 Summa Solna elever 34 28 31 31 Solna stad hade under verksamhetsåret 62 Solna elever inskrivna i särskolan fördelat på 31 elever i gymnasiesärskolan och 31 elever i grundsärskolan. I Solnas grundsärskolor går 8 elever från andra kommuner. Investeringsbudget Investeringsutgifterna uppgick för året till 2,1 mkr vilket är 5,9 mkr lägre än budgeterat. Den största utgiftsposten avser möbler till central förvaltning i samband med flytt till plan 8 samt till utrustning av ersättningslokaler för Näckrosens förskola. Kvalitetsarbetet Barn- och utbildningsnämnden implementerar systematiskt kvalitetsarbete enligt det nationella uppdrag som finns i skollag och läroplan. En väl fungerande systematik leder till att rektor kan identifiera den specifika skolans utvecklingsområden och på så vis lyckas bättre med förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling, ett arbete som påbörjat under 2013 men där arbete återstår för att systematiken ska leda till utveckling

26 (29) och omfatta hela förvaltningen organisation. Under 2013 har nämnden beslutat om kvalitetsdeklaration för förskola. Åtaganden är kopplade dels till det nationella uppdraget dels till de kommunala prioriteringarna i verksamhetsplan och budget 2014. Tvärsektoriella frågor Likabehandling och Internationellt arbete De tvärsektoriella frågorna återfinns i läroplanerna för förskola, grundskola och gymnasium. Skolorna och förskolorna gör dels gemensamma prioriteringar i utbildningen dels formas lokala aktiviteter inom ramen för undervisningen. Genomgång av resultat och analys av ett förvaltningsövergripande projekt med sjukgymnast i förskolan visar att det är en värdefull satsning både ur ett barn- och ett vuxenperspektiv. För barnen innebär projektet att en ökad förståelse och kunskap hos pedagogerna förbättrar deras möjlighet att vara delaktiga i verksamheten på sina villkor. Barnens vårdnadshavare kan ta del av sjukgymnastens kunskap både genom direkt kontakt eller genom pedagogerna i verksamheten, vilket ökar möjligheten för samverkan mellan hem och förskola. Pedagogerna får vidareutbildning och ökad professionalitet genom att sjukgymnasten kan ge fortbildningen i det vardagliga arbetet i förskolan och på APT eller liknande. Verksamheterna arbetar dagligen med att alla barn och elever ska inkluderas på bästa sätt. Inom skolan analyseras förutsättningar för pojkars respektive flickors möjlighet att nå målen. Inom skolan används bland annat mentorstiden för att tala om likabehandling och bemötande. I samband med skolstart läggs extra mycket tid på diskussioner om språkbruk, respekt för allas likavärde och hur man ska bemöta varandra på skolan. Viktigt för skolan är att det finns god vuxennärvaro under tid när eleverna inte har lektion. Alla förskolor och skolor har en likabehandlingsplan som upprättas årligen och publiceras. Verksamheten Umbrella avser att väcka intresse, kunskap, medvetenhet om olikheter för att förebygga exkludering och diskriminering på arbetsmarknaden. Mot diskriminering för öppnare arbetsliv. Syftet här är att minska antalet avhopp, så kallade drop outs från gymnasiet, och därmed förebygga ungdomsarbetslöshet enligt Europa 2020. Konkret så försöker man genom projektet kartlägga de ungdomar som varken studerar, arbetar, är inskrivna på arbetsförmedlingen för att stärka dem att återvända till studier och arbete. Arbetet har väckt Europeiskt intresse och lyfts av EU:s regionkommitté som ett exempel på framgångsrikt Europa 2020 arbete. We Learn IT. Aalto Universitetet i Finland är projektägare och datavetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet är svensk koordinator. I varje land finns ett skoldatanätverk vars huvuduppgift är att bruka de tjänster som projektet tar fram. Gymnasieskolor i Solna, Lidingö och Järfälla deltar i det svenska skoldatanätverket. Projektet kommer tillhandahålla webbportal /lär - och kommunikationsplattform. Elever och pedagoger i olika länder kan kommunicera med varandra via plattformen. Material om olika teman kommer laddas upp och detta ska användas för Learning expeditions nya sätt att utforska och lära om olika områden. Bagartorpskolan, årskurs 9 har varit på studieresa till Madrid. Det pedagogiska syftet med utbytesprogrammet är att fungera som en resurs och stöd för läraren i det dagliga