ÅLANDS OMBUDSMANNAMYNDIGHET Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2014 Patientombudsman Marina Karlsson
Innehåll 1. PATIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER... 3 1.1. PATIENTLAGEN I KORTHET... 3 1.2. LAGÄNDRINGAR I PATIENTLAGEN... 4 1.2.1. Anmärkning... 4 1.2.2. Klagomål... 4 1.2.3. Patientombudsmannen... 5 2. STATISTIK ÖVER PATIENTÄRENDEN... 5 2.1. ÄNDRAT STATISTIKPROGRAM... 5 2.2. ANTAL ÄRENDEN... 6 2.3. KONTAKTORSAK... 7 2.3.1. Rådgivning och information... 7 2.3.2. Missnöje med vård och behandling... 7 3. PATIENTOMBUDSMANNENS ÅTGÄRDER... 9 4. ÖVRIG VERKSAMHET... 10 5. ÅLANDS OMBUDSMANNAMYNDIGHET... 10 6. FÖRTROENDERÅDET... 10 7. GRÄNSÖVERSKRIDANDE VÅRD... 10 REFERENSER... 11 BILAGA 1... 12 2
1. PATIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER 1.1. Patientlagen i korthet Centrala punkter ur lagen om patientens ställning och rättigheter (FFS 785/1992, LL 1993:61) är följande: Vård och behandling ska ges i samförstånd med patienten. Patienten ska få upplysningar av läkaren om sin sjukdom, behandlingsalternativen och deras eventuella biverkningar på ett sådant sätt att patienten förstår vad det är fråga om. Patienten har rätt till vård av god kvalitet och till ett gott bemötande. Då en barnpatient vårdas skall barnets åsikt beaktas av en läkare eller annan yrkesutbildad person. Barnets vårdnadshavare har inte rätt att förbjuda vård som behövs för att avvärja fara som hotar en minderårig persons liv eller hälsa. Patienten ska meddelas en tidpunkt när han eller hon får vård. Om tidpunkten ändras, ska patienten i god tid meddelas en ny tidpunkt och orsaken till ändringen. Patienten har rätt att se sina journalhandlingar. Rätten kan förvägras om informationen kan medföra allvarlig fara för patientens hälsa eller vård eller för någon annans rättigheter. Patientuppgifterna är sekretessbelagda för utomstående. Uppgifter får i regel inte heller lämnas till de anhöriga utan patientens samtycke. Den som är missnöjd med sin vård kan framställa en anmärkning till den chef som ansvarar för hälso- och sjukvården vid den aktuella verksamhetsenheten eller anföra klagan till Ålands landskapsregering eller Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira). Vid patientskada kan ersättning sökas hos Patientförsäkringscentralen. Till patientombudsmannens uppgifter hör att: På begäran ge handledning och råd till patienter som är missnöjda med sin vård eller det sätt på vilket de blivit bemötta. Bistå patienten att framställa anmärkning. Bistå patienten vid skadeanmälan och klagan. Informera om patientens rättigheter. Även i övrigt arbeta för att främja patientens rättigheter och att de skall bli tillgodosedda. 3
1.2. Lagändringar i patientlagen 1.2.1. Anmärkning Den 12.12.2014 gjordes en lagändring angående anmärkning (10 ) som träder i kraft 1.1.2015. Målet med lagändringen är att stärka anmärkningens ställning som primär metod i förhållande till klagomål. För att stärka användningen av anmärkningsförfarandet är verksamhetsenheterna skyldiga att informera patienterna om rätten att framställa en anmärkning och att göra det så enkelt som möjligt att framställa anmärkningen. Detta kan göras t.ex. genom att man i verksamhetsenheten och på webbsidorna har klara kontaktuppgifter och anvisningar för hur man framställer anmärkning eller särskilda blanketter för ändamålet. Då man ger informationen om anmärkningsförfarandet skall man ta hänsyn till patienter som har talsvårigheter, kommunikationssvårigheter eller problem med sinnesfunktionerna. I informationen skall ingå t. ex hur en anmärkning framställs, till vem den lämnas, hur en anmärkning besvaras, vilka verkningarna är och hur verksamhetsenheten utnyttjar responsen på anmärkningarna. En anmärkning skall även i fortsättningen i regel framställas skriftligen, men av särskilda skäl kan anmärkningen framställas muntligt. I verksamhetsenheten skall varje anmärkning diarieföras och behandlas på behörigt sätt och besvaras skriftligen inom skälig tid. Svaret ska motiveras på det sätt som ärendet förutsätter. Skyldigheten att ge ett skriftligt svar skärper verksamhetsenheternas eget behandlingsförfarande, och det skriftliga svaret fungerar som rättsskydd även för verksamhetsenheten. 1.2.2. Klagomål En ny paragraf 10 a har tillkommit som gäller klagomål för att göra förfarandet klarare. I lagändringen hänvisas till förvaltningslagen i riket, vilket är en lag som inte tillämpas i landskapet. Detta gör, att vad det gäller tidsfristerna för att anföra ett klagomål inte kan tillämpas på Åland. Tidsfristen för att anföra ett klagomål i riket har ändrat från fem år till två år. Tillsynsmyndigheten har från den 1.1.2015 möjlighet att överföra ärendet till den verksamhet som klagomålet gäller. Detta gäller ärenden där inte anmärkning gjorts och tillsynsmyndigheten bedömer att det är lämpligast att behandla ett klagomål som anmärkning. Avvisningsbeslut meddelas inte i fråga om klagomål som överförs för att behandlas som anmärkningar. 4
Som tidigare får ett klagomål anföras av vem som helst och ärendet behöver inte gälla den klagandes eget ärende. Att anföra klagomål ger inte den klagande partsställning och är inte formbundet. Klagomål är inte ett rättsmedel och kan därför inte användas för att ändra eller upphäva ett förvaltningsbeslut. Ett beslut från tillsynsmyndigheten är ett ställningstagande till riktigheten i den verksamhet som klagomålet gäller och kan innehålla administrativ styrning, såsom underrättelse om uppfattning, uppmärksamgörande och anmärkning. Som tidigare kan en patient/anhörig anföra ett klagomål till Ålands landskapsregering (i riket är det regionförvaltningsverket) eller Valvira. Valvira handlägger ärenden i särskilt föreskrivna fall. Ett klagomål kan också anföras till riksdagens justitieombudsman eller justitiekanslern i statsrådet. 1.2.3. Patientombudsmannen Enligt landskapslagen 2014:37 ändras 2 4 punkten (1993:61) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter så att bestämmelserna i 11 i patientlagen inte ska tillämpas, eftersom motsvarande bestämmelser finns i 6 i landskapslagen (2014:33) om Ålands ombudsmannamyndighet. Patientlagens 11 gäller patientombudsmannens arbetsuppgifter och vem som utser patientombudsmannen. 2. STATISTIK ÖVER PATIENTÄRENDEN 2.1. Ändrat statistikprogram Det tidigare statistikprogrammet var föråldrat och det var nödvändigt med ett nytt program. Det nya statistikprogrammet följer i stort Ålands hälso- och sjukvårds indelning av de olika enheterna. Därutöver har kontaktorsaker till en viss del ändrats. T.ex har rutiner slopats och istället finns smidighet i servicen. Då en patient tidigare var missnöjd med flera enheter, statistikfördes det som ett ärende, nu statistikförs det som flera ärenden t.ex. är en patient missnöjd med vården på två enheter blir det två ärenden. 5
2.2. Antal ärenden Under året har 172 ärenden inkommit. Under år 2014 har patientärendena berört 119 kvinnor och 53 män. Fördelning enligt kön under åren 2011-2014: 2011 2012 2013 2014 Kvinnor 92 132 106 119 Män 52 64 73 53 Fördelning enligt ålder under år 2014: 18 år och yngre 9 19-64 år 126 65 år och äldre 29 Vet inte 8 6
2.3. Kontaktorsak 2.3.1. Rådgivning och information 37 ärenden har gällt rådgivning, där patienter eller anhöriga har kontaktat ombudsmannen för att få rådgivning i olika patientfrågor och för att få information om patientens rättigheter. 2.3.2. Missnöje med vård och behandling 133 ärenden har gällt missnöje. Ombudsmannen utreder inte om missnöjet är befogat. Önskar patienten en utredning skall en klagan anföras till Ålands landskapsregering, Valvira, Justitieombudsmannen eller Justitiekanslern. 2.3.2.1. Patienter som varit missnöjda med ÅHS under år 2014 96 ärenden har gällt missnöje med vård och behandling inom ÅHS. I jämförelse med år 2013, då det var 133 ärenden är det en klar minskning. Under år 2013 hade ÅHS totalt 375 812 besök/insatser varav primärvården (hemsjukvården, hälsocentraler, hälso- och sjukvårdsmottagningar) stod för 186 374 besök/insatser. Fördelningen av ärenden mellan de olika enheterna inom ÅHS år 2014: Akutkliniken 3 Barn- och ungdomskliniken 3 BB/Gynekologikliniken 6 Hemsjukvården - Hälsocentraler 21 Hälso- och sjukvårdsmottagningar 7 Intensivvård, dialys, uppvak - Kirurgikliniken 19 Laboratorieenheten - Medicinkliniken 8 Operations-, anestesi- och intensivvårdskliniken - Psykiatriska kliniken 8 Rehabiliterings- och geriatrikliniken 10 Röntgenkliniken 2 Tandvård 1 Ögonkliniken 1 Öron-, näs- och halskliniken 3 Övriga 4 Totalt 96 7
Kontaktorsak gällande missnöje: Önskemål om remittering 7 Missnöje med andra bedömning 1 Missnöje med remittering 6 Bemötande 16 Hjälpmedel/material 1 Dröjsmål med vård/behandling 5 Medicinsk rehabilitering 5 Vård/behandling 56 Information 4 Journaldokumentering 5 Självbestämmanderätt 1 Smidighet i servicen 14 Tystnadsplikt/sekretess 6 Välja/byta läkare 2 Omvårdnad 4 Vårdavgift 2 Övrigt 2 Flera patienter har haft flera orsaker till kontakt. T.ex. alla patienter som önskat bli remitterade någon annanstans har varit missnöjda med vård och behandling eller så har de ansett att de har fått vänta på vård och behandling för länge. Antal avgjorda ersättningsbara patientskador för ÅHS under åren 2011-2014: 2011 10 2012 3 2013 8 2014 7 En patientskada är en personskada som en patient fått i samband med hälso- och sjukvård i Finland. Med personskada avses sjukdom, handikapp eller en annan tillfällig eller bestående nedsättning i hälsotillståndet eller död. 2.3.2.2. Patienter som varit missnöjda med övriga vårdgivare/myndigheter under år 2014 37 ärenden har gällt missnöje med övriga vårdgivare/myndigheter. Fördelningen av ärenden gällande övriga ärenden/myndigheter år 2014: HUCS 1 Patientförsäkringscentralen 6 Privata vårdgivare 14 Privata tandläkare 7 Uppsala Akademiska sjukhus 2 ÅUCS 3 Övriga 4 Totalt 37 8
Kontaktorsak gällande missnöje: Bemötande 3 Dröjsmål med vård/behandling 1 Vård/behandling 21 Information 1 Smidighet i servicen 2 Språkfrågor 2 Vårdavgift 2 Övrigt 2 2.2.2.3. Läkemedelsskada Två patienter har tagit kontakt p.g.a. läkemedelsskada. Läkemedelsskadeförsäkringen ersätter kroppssjukdom eller kroppsskada eller med dem jämställbar allvarlig psykisk sjukdom, som efter utredning sannolikt anses ha förorsakats av läkemedel på den finländska marknaden som den skadelidande använt. Ersättning ska sökas inom tre år från det att den som kräver ersättning fått kännedom om skadan. För att få ersättning för en läkemedelsskada måste det finnas ett sannolikt medicinskt samband mellan användning av läkemedlet och biverkningen. Användningen av läkemedlet skall vara den mest sannolika orsaken då alla orsaker i sin helhet beaktas. Om orsaken bedöms endast som möjlig, varvid skadan kan ha flera orsaker bland vilka användningen av läkemedlet inte är mera sannolik än de andra, ersätts inte skadan. 3. PATIENTOMBUDSMANNENS ÅTGÄRDER Patientombudsmannen tar inte ställning till de medicinska vårdbesluten och tar inte heller ställning till om fel eller försummelse förekommit i patientens vård. En del patienter eller anhöriga har velat reda ut problemen själva, efter att de har fått information om vad de kan göra. Många har ändå velat ha hjälp av ombudsmannen. Patientombudsmannens åtgärder: Bistått vid anmärkning 9 Bistått vid klagomål 5 Bistått vid skadeanmälan 12 Bistått vid ersättningsansökan 1 Kontaktat chefläkare 14 Kontaktat klinikchef 15 Kontaktat socialkurator 4 Kontaktat vårdgivare 17 Kontaktat övriga myndigheter 18 9
4. ÖVRIG VERKSAMHET Ombudsmannen har informerat om sin verksamhet, samt patientlagen för Ålands hälso- och sjukvård, föreningar och skolor. Ombudsmannen har varit sekreterare i Förtroenderådet t.o.m. den 31.08.2014, som bl.a. verkat för att klienternas och patienternas rättigheter och intressen tas till vara. 5. ÅLANDS OMBUDSMANNAMYNDIGHET Ålands ombudsmannamyndighet bildades den 01.09.2014 och följande tjänster finns vid myndigheten, klient- och patientombudsman, barnombudsman, diskrimineringsombudsman och konsumentrådgivare. Patientombudsmannen flyttades över från social- och miljöavdelningen/socialvårdsbyrån till Ålands ombudsmannamyndighet den 01.09.2014. Patientombudsmannens arbetsuppgifter är detsamma som tidigare. Landskapsregeringen skall tillsätta en ombudsmannanämnd som ska bistå ombudsmannamyndigheten. I nämnden ska det ingå medlemmar som företräder olika intresseinriktningar inom områdena den enskildes rätt till likabehandling, barnets ställning och rättigheter, klientens ställning och rättigheter samt patientens ställning och rättigheter. 6. FÖRTROENDERÅDET Ett förtroenderåd för den åländska social- och hälsovården inrättades år 1997. Rådet utsågs av landskapsregeringen för två år i taget och bestod av högst fem ledamöter. Förtroenderådet var ett opolitiskt organ. Rådet verkade för att patienternas och klienternas rättigheter tillvaratogs och förankrades i verksamheten. Rådet kunde påtala konstaterade brister genom att bl.a. uppmärksamma ansvariga organ på förhållanden som kunde innefatta risker för felaktiga beslut, otillfredsställande vård, behandling eller bemötande. Rådet förmedlade förslag, idéer och synpunkter för att stärka patienternas/klienternas ställning. Förtroenderådet upphörde med sin verksamhet den 31.08.2014., eftersom en ombudsmannamyndighet bildades den 01.09.2014. Det senaste rådet hade följande medlemmar: Leif Jansson ordförande, Susanne Vinberg viceordförande, Kim Hansson, Inger Johansson och Eivor Söderlund. 7. GRÄNSÖVERSKRIDANDE VÅRD Finlands Lag om gränsöverskridande vård (FFS 1201/2013) tillämpas på Åland med vissa avvikelser se närmare landskapslag 2014:28 om tillämpning på Åland av lagen om gränsöverskridande vård. På Åland trädde lagen trädde i kraft den 1 juli 2014. 10
Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) ska informera om rätten att använda gränsöverskridande hälso- och sjukvårdstjänster. En koordinator för gränsöverskridande vårdfrågor har anställts på projektbasis vid ÅHS. Patienten har rätt att få ersättning endast för sådan vård som ingår i tjänsteutbudet inom den offentliga hälso- och sjukvården i Finland. Samma serviceutbud tillämpas både i inhemska och gränsöverskridande situationer. Tjänsteutbudet omfattar medicinskt och odontologiskt motiverat förebyggande av sjukdomar, undersökningar för konstaterande av sjukdom samt diagnos, vård och rehabilitering. Utbudet omfattar tjänsterna inom den offentliga hälso- och sjukvården och sjukvårdsersättningar från sjukförsäkringen (s.k. FPA-ersättningar). REFERENSER Lagstiftning: Lag om patientens ställning och rättigheter (FFS 785/1992). Landskapslag (1993:61) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter. Landskapslag (2014:37) om ändring av 2 landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter. Landskapslag (2011:114)om hälso- och sjukvård. Landskapslag (2014:28) om tillämpning på Åland av lagen om gränsöverskridande vård. Landskapslagen (2014:33) om Ålands ombudsmannamyndighet. Regeringspropositioner: RP 185/2014 Hemsidor: Finska Ömsesidiga Läkemedelsskadeförsäkringsbolagets hemsida. http://www.laakevahinko.fi/pasvenska/blanketter/ Patientförsäkringscentralens hemsida. http://www.pvk.fi/sv/ 11
Bilaga 1 Från Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2013: Under åren 2010-2013 har patienter inom ÅHS har varit missnöjda med: 2010 2011 2012 2013 Bemötande 38 20 24 39 Dröjsmål med vård/behandling 7 2 8 11 Journalanteckning 10 8 9 8 Att inte få journalkopia - 1 3 1 Omvårdnad 8 5 7 4 Remittering 2 4 3 6 Rutiner 29 21 34 25 Tystnadsplikt/sekretess 3 - - 3 Vård/behandling 68 56 63 80 Vårdavgift 2-1 4 Välja/byta läkare 6 1 4 4 Övrigt 3 1-1 Fördelningen av ärenden mellan olika enheter inom specialsjukvården åren 2010-2013: 2010 2011 2012 2013 Specialsjukvården: Akutenheten 17 9 12 12 Barn- och ungdomsenheten 3 2 2 6 BB- och gynekologiska enheten 7 3 7 8 Kirurgiska enheten - Ortopedi - Övrig kirurgi 29 12 17 4 18 7 23 11 Laboratoriet 1 - - - Medicinska enheten 14 16 15 9 Onkologiska enheten 6 1 3 4 Op., anestesi, intensivvårdsenheten - 2-2 Psykiatriska enheten 9 2 14 6 Rehabiliterings- och fysiatrienheten 4 3 5 8 Röntgen - 2 2 2 Ögonenheten 1-4 1 Öron-, näs- och halsenheten 3 1 4 2 Övriga 2 2 4 3 Totalt 108 64 97 95 Till övrig kirurgi hör bl.a. övriga kirurgiska ingrepp, rutiner och omvårdnad.
Fördelningen av ärenden mellan olika enheter inom primärvården åren 2010-2013: 2010 2011 2012 2013 Primärsjukvården: Gullåsen 3 1 4 2 Hemsjukvård 1 1-1 Hälsocentralen 16 16 13 28 Rådgivning 1 1 1 - Tandvård 5 3 5 6 Övriga - 1-2 Totalt 26 23 23 39 2.2.2.2. Patienter som varit missnöjda med övriga vårdgivare/myndigheter Patienter har varit missnöjda med övriga vårdgivare/myndigheter åren 2010-2013 p.g.a. följande orsaker: 2010 2011 2012 2013 Bemötande 5 5 2 - Dröjsmål med vård och behandling 2 1 3 2 Information/klagomål 22 6 13 10 Remittering 1 1 - - Rutiner 2 2 6 4 Omvårdnad - - 1 - Tystnadsplikt/sekretess - - 2 - Vård/Behandling 18 15 16 5 Vårdavgift 2 1 5 - Övrigt - - - - Fördelningen av ärenden gällande övriga vårdgivare/myndigheter åren 2010-2013: 2010 2011 2012 2013 HUCS - - 1 2 Kommun 2-4 - Privata vårdgivare 6 8 4 5 Privat tandvård 8 5 9 1 Uppsala Akademiska sjukhus 4 3 1 - ÅUCS 5 2 5 2 Övriga 16 6 18 9 Totalt 41 24 42 19 19 ärenden har gällt missnöje med övriga vårdgivare eller myndigheter. Till övriga hör bl.a. FPA, Patientförsäkringscentralen, övriga försäkringsbolag, samt privata sjukhus. 13