t af» Dokumenttyp. Beslut Ärendenummer: TRV 2012118517 \D TRAFIKVERKET Dokumentdatum 20120315 Trafikverkel 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda vägen l Telefon: 0171 92 1 921 Texttelefon: 0243 750 90 trafikverket@lrafikverkel.se WWW.trafikverkel.se Robert Ronnebrant Underhåll, Anläggningsutveckling D;rekt: 0243757 72 Mab;!: 070321 9365 bert. rann e bran t@trafikverket. se Ändring av publ 2009:61 MB 802 Bärighetsutredning av byggnadsverk Med anledning av vunna erfarenheter ändras pub!. 2009:61 enligt bilaga. Björn Eklund Ele Kl niskt Ilnd@rtecknadav bjorn.eklllnd S, dcloca l, dctrafikve<ket, oll,migration Targe ouvagverkel. ou =User5, cn =bjorn.eklllnd, email,bj orn.eklund@trafikverkeue Datum: 2011.03.15 22 :12:38 +01'00 Bilaga: Publikation 2009:61, punkt 1.1.1, 1.1.5.3, 1.1.54, 1.1.9 1, 1.1.9.2, 1.1.9.3, 1.2.1, 1.2.2, 2.2.2.1, 2.3.2.5.1, 2.3.2.5.2, 2.3 4,4.1.2.2.2,4.1.2.6.2,4.1.2.11,4.1.2.12,5.2.1.1.2, 8.2 samt bilaga 3 1 (1) TDOK 2010:27 Mall_8eslut v.2.0 (Fastställd av Trafikverket)
MB Bärighetsutredning av byggnadsverk VV pub!. 2009:61 1.1.1 Giltighetsområde Föreliggande publikation ska tillämpas vid bärighetsutredningar av byggnadsverk. De byggnadsverk som publikationen ska tillämpas på definieras i 1.1.5.1. Texten är uppdelad i krav och kommentarer till dessa. De senare är redigerade som indragen text. Utöver en bs överbyggnad ska bärigheten utredas för följande bdelar. Slanka pelare, se 4.2.6.2 Ram ben ti 11 balkramar Lager Om bärigheten för övriga delar av underbygganden samt för gtundläggningen ska utredas anges detta för aktuellt objekt. Bärigheten bestäms inte för gång och cykelbanor på vägbar samt för annan byta. Hänsyn till belastningen enligt 2.3.2.2.6 ska dock tas. För byggnadsverk med huvudbärverk av sten tillämpas inte denna publikation. Publikationens del l 6 gäller för väg samt gång och cykelbar. För övriga byggnadsverk anges tillägg och ändringar i del 7 10. Bärighetsutredning av tunga transporter ska göras enligt MB 803 Bärighetsutredning, tunga transporter (Vägverket). 1.1.5.3 Bärighetsutredning Bärighetsutredning klassning Bärighetsutredning klassning innebär för vägbar att beräkningsmässigt bestämma de maximala värdena på axellasten A och boggilasten B vid fård i i eget körfålt i vägbanemitt ensam på bn i vägbanemitt och med trafik på motriktad vägbana Dessutom kontlleras beräkningsmässigt om militära fordon enligt bilaga 3 kan framföras. För gång och cykelbar innebär klassning att beräkningsmässigt bestämma de maximala värdena på typfordonets tyngd samt ytlastens storlek. Bärighetsutredning tunga transporter Bärighetsutredning tunga transporter innebär att beräkningsmässigt bestämma om en tung transport kan framföras, se MB 803 Bärighetsutredning, tunga transporter (Vägverket). Passage i eget körfålt Passage i eget körfålt innebär att typfordonen kan placeras på ogynnsammaste sätt på bn med beaktande av vad som anges i del 2. Passage i vägbanemitt ensam på bn
2 VV Pub!. 2009:61 MB Bärighetsutredning av byggnadsverk Passage i vägbanemitt innebär att ett lastfalt med typfordon placeras mitt i vägbanan med maximal excentricitet enligt tabell li. Lastfaltets bredd får sättas till 4,0 m, vi lket innebär att för plattbärverk får fördelningsbredden sättas till 4,0 m. För bar med en vägbana passeras bn utan annan trafik på bn såväl i den riktning som typ fordonen framförs som i motriktad riktning. Tabell ll Excentricitet Körbanebredd (m) Excentricitet (m) 4,0 0,5 :::.7,0 1,0 a För körbanebredd mellan 4,0 m och 7,0 m godtas att excentriciteten bestäms genom rätlinjig interpolering. Om angiven excentricitet inte inryms ska den sättas till största möjliga med hänsyn till körbanebredden. Passage i vägbanemitt med trafik på motriktad vägbana För bar med en vägbana i respektive fardriktning passeras bn utan annan trafik i samma fardriktning som typfordonen, men med trafik på den motriktade vägbanan. Trafiken i den motriktade riktningen består av typfordon med AlB = 120/180 k. För trafik i fardriktningen gäller kraven ovan för passage ivägbanemitt. 1.1.5.4 Trafiklastbestämmelser Med 2009 års trafiklastbestämmelser avses TK B (2009) och TRVK B 2004 års 2002 års 1994 års 1988 års 1987 års 1975 års 1960 års 1955 års 1950 års B 2004 med supplement B 2002 BRO 94 med supplement Bnorm 88 med bbrev Publikation 1987:84 Publikation TB 124 SOU 1961 :12 Pvisoriska föreskrifter för belastningar och tillåtna påkänningar m.m. för konstruktioner till Väg och Gatubar 1955 Pvisoriska föreskrifter för belastningar och tillåtna påkänningar m.m. för konstruktioner till Väg och
MB Bärighetsutredning av byggnadsverk VV publ. 2009:61 3 Gatubar 1950 1947 års Pvisoriska föreskrifter för belastningar och tillåtna påkänningar m.m. för konstruktioner till Väg och Gatubar 1947 1.1.9.1 1.1.9.2 1.1.9.2.1 11.1.9.2.2 Kapacitetsberäkning Bärighetsutredningen utförs som en kapacitetsberäkning, dvs. bns kapacitet i respektive tvärsnitt används. Bärighetsutredning klassning får utföras med hjälp av säkerhetsindexmetoden efter utredning i varje fall. Säkerhetsindexet,, ska uppfylla kraven i VKR, 2.1.1 och 2.1.2. Bärighetsutredning klassning får också utföras med ickelinjära metoder efter utredning i varje fall. Kraven i bilaga 13 ska vara uppfyllda. Lasteffektberäkning ybyggda bar För bar dimensionerade för 2004 års trafiklastbestämmelser och senare godtas att bärighetsutredningen utförs på ett förenklat sätt. Detta innebär att bärighetsutredning klassning utförs som en direkt jänlförelse mellan dimensionerande lasteffekt i bttgränstillstånd av trafiklast enligt 2004 års trafiklastbestämmelser och senare samt av trafiklast enligt denna publikation. Jämförelsen ska minst utföras för samtliga beräkningssnitt i överbyggnaden. För bärverk i spännbetong ska jämförelsen göras i såväl btt som bruksgränstillstånd, varvid det lägsta värdet på AlB ska väljas. Hänsyn ska tas till säkerhetsklass genom att lasteffekter för trafiklast enligt 2.3.2 respektive 2.3.3 i bttgränstillstånd för bar i säkerhetsklass 2 multipliceras med faktorn 1,111,2. Vid beräkning av dimensionerande lasteffekt av trafiklast enligt 2009 års trafik last bestämmelser och senare ska inte hänsyn tas till partialkoefficienten Yd. Redovisningen får ske i konstruktions beräkningen. Bar byggda 1960 och senare För bar dimensionerade enligt 1960 års trafiklastbestämmelse och senare får bärighetsutredning klassning utföras som en direkt jämförelse mellan lasteffekter enligt ursprunglig beräkning och lasteffekter enligt del 2. För bar i spännbetong ska jämförelsen göras i såväl btt som bruksgränstillstånd, varvid det lägsta värdet på A/B ska väljas. Jämförelsen ska även omfatta utmattningslastfallet. Hänsyn ska tas till säkerhetsklass genom alt lasteffekter för trafiklast enligt 2.3.2 respektive 2.3.3 i bttgränstillstånd för bar i säkerhetsklass 2 multipliceras med faktorn 1,111,2.
4 VV Publ. 2009:61 MB Bärighetsutredning av byggnadsverk Vid lasteffektjämförelser av bar dimensionerade enligt 1960, 1975 och 1987 års trafiklastbestämmelser ska lastkoefficienten 'Vy sättas till 1,0 på både snittkrafter av ursprunglig dimensioneringslast och snittkrafter av trafiklast enligt 2.3.2 och 2.3.3. För bar dimensionerade enligt 1988 års trafiklastbestämmelser och senare ska 1astkoefticienten 'Vy sättas till ursprungligt värde för snittkrafter av ursprwlglig dimensioneringslast och till värden enligt tabell 27 för snittkrafter av trafiklast enligt 2.3.2 och 2.3.3. 11.1.9.3 1.2.1 1.2.2 2.2.2.1 2.3.2.5.1 Punkten utgår. Krav Beräkningen ska omfatta lastkombinationer enligt avsnitt 2.5. Då en bärighetsutredning görs avseende ett byggnadsverk, som ursprungli gen beräknats enligt trafiklastbestämmelser 1987 och tidigare, ska bärigheten i tvärled redovisas separat för typfordon m och n. Detta gäller om en beräkningsmodell som innefattar användande av fördelningsbredder tillämpas. Uppställning Beräkningen ska förses med innehållsförteckning och ska inledas med en systemskiss av konstruktionen samt en sammanfattning av gjorda antaganden och hur beräkningen i princip genomförts. Beräkningen ska vara tydligt upprättad och försedd med figurer och förklarande text, hänvisningar och uppgifter om lastantaganden etc. i sådan omfattning att den lätt kan fö lj as. Förklaringar och härledningar eller litteraturhänvisningar ska lämnas om beräkningssätt, uttryck, antaganden eller tabell värden används som inte kan anses allmänt kända. Beräkningen ska inledas med en sammanfattning av erhållna resultat, både för enskilda bärverksdelar och för bärverket som helhet. Beräkningen ska även uppfylla administrativa krav enligt bilaga 9. Beläggning Värden på beläggningstjocklek hämtas från bförvaltningssystemet. Tilllgheten far förutsätts vara 22 k/m' vid asfaltbeläggningar och 23 k/m 3 vid betongbeläggningar. Allmänt l de fall osäkerhetfäreligger mäts tjockleken på beläggningen upp. De militära fordonens utseende framgår av bilaga 3. Beräkningen innebär att för varje b bestämma den högsta MLCklassen för hjulfordon respektive bandfordon. Fordonen framförs i konvoj med ett fritt avstånd av 30,5 m mellan varje fordons kontaktyta. Alla fordon i konvojen är av samma MLCklass.
MB Bärighetsulredning av byggnadsverk VV pub!. 2009:61 5 Vid bestämning av lokal påverkan av bandfordon ingår även hälften av den enstaka axellasten enligt bilaga 3, kolumn 4. Framkomligheten ska kontlleras under förutsättningen att hjulfordonen framförs med hastigheten 80 km/h och bandfordonen med hastigheten 30 km/h. I tillämpliga delar gäller dessutom 2.3.2.2.1 och 2.3.2.2.5. Ulmattningskontll och kontll i bruksgränstillståndet erfordras inte. 2.3.2.5.2 Passage av barna Konvojen framförs i eget körfält och utan andra fordon samtidigt på bn. Om bn har en fri körbar bredd enligt tabell 24 ska bn också kontlleras för två parallella samtidiga konvojer. Det minsta fria avståndet mellan fordonens kontaktytor ska sättas till 0,50 m. Tabell 24 Minsta fria körbara bbredd MLCklass Enkel konvoj Dubbel konvoj 412 2,75 m 5,50 m 1330 3,35 tn 5,50 m 31 70 4,0 m 7,30m 71 100 4,5 m 8,20 m Över 100 5,Om Inte tillåtet Fordonens kontaktyta ska kunna placeras med ett minsta fritt avstånd av 0,25 m till kantbalk etc. 2.3.4 Ökat jordtryck orsakat av konstruktionsdels rörelse mot jord Vid bärighetsutredning av ramkonstruktioners övenbyggnad godtas att ökat jordtryck försakat av bmskraft och jämn temperaturändring inte beaktas. De ökade jordtrycken enligt 2.3.4.1 och 2.3.4.2 hänförs till det lastfall, som ger upphov till rörelserna. Den sammanlagda effekten bör beaktas om mer än en last, t.ex. bmskrafi och temperatur, tillsammans ger upphov till rörelsen och plasticering i jorden uppstår. Om förskjutningen 8 orsakas av temperaturändring, ska 8 svara mot försiqutningen av temperaturskillnaden T+ r, se 2.3.7. 4.1.2.2.2 Begränsad omfördelning För bar som är dimensionerade för 1960 års trafiklastbestämmelser och tidigare får böjande moment i bttgränstillståndet omfördelas utan särskild kontll av tationskapacitet om följande förutsättningar är uppfyllda.
6 VV Pub!. 2009:6 1 MB Bärighetsutredning av byggnadsverk Bn är utförd som kontinuerlig platta eller balk och är i huvudsak utsatta för böjning. Förhållandet mellan spännvidder i angränsande fack ska ligga i intervallet 0,5 2,0. o::: 0,44 + 1,25 '(0,6 + 0,0014/E c \l2l xld för fk :::: 50 MPa o::: 0,54 + 1,25 '(0,6 + 0,0014/E c \l2l xld för fcck > 50 MPa Vidare begränsas omfördelningen av moment till: o::: ks I ovanstående uttryck är: o fårhållandet mellan omfördelat och elastiskt moment x d tvärsnittets tryckzonshöjd i bttgränstillståndet tvärsnittets effektiva höjd 8,\12 0,0035 för fcck :::: 50 MPa 0,0031 för 50 < fock:::: 55 MPa 0,0029 för 55 < fock :::: 60 MPa ks 0,70 för massiva plattor 0,85 för övriga plattor och balkar Omfördelning får inte göras i konstruktioner där tationskapaciteten inte kan definieras med säkerhet som till exempel i hörnen på förspända ramar. 4.1.2.6.2 4.1.2.11 Fördelning av snittkrafters lokala toppvärden Vid utvärdering av krafter och moment får lokala toppvärden fördelas inom strimlor med bredd enligt nedan. Inom varje strimla ska den dimensionerande lasteffekten vara mindre än bärförmågan när dessa storheter beräknas för hela strimlans bredd. Strimlornas bredd begränsas till det minsta av sex gånger plattjockleken eller en tiondel av konstruktionsdelens spännvidd vid beräkning i bttgränstillstånd och fyra gånger plattjockleken eller en tiondel av konstruktionsdelens spännvidd vid beräkning i bruksgränstillstånd. Vid fördelning av snittkrafter vid stödlinjer som består aven rad lager eller pelare får strimlornas bredd i huvudriktningen, under förutsättning att bplattan i huvudriktningen uppfyller kraven på tationskapacitet och under förutsättning att genomstansning kontlleras, bestämmas enligt följande. Vid kantbalken begränsas strirnlans bredd av bplattans kant. Mellan stödpunkterna begränsas strimlans bredd av linjer parallella med kantbalkarna och belägna på halva avståndet mellan upplagspunkterna. Valvkonstruktioner För valvkonstruktioner dimensionerade enligt 1987 års trafiklastbestämmelser och tidigare får lastfördelningen beräknas enligt bilaga 5.
MB Bärighetsutredning av byggnadsverk VV pub!. 2009:61 7 4.1.2.12 Förtillverkade konstruktioner Vid beräkning av lastöverf6ring mellan element i plattelement och betongbalkelementbar godtas att medverkande bredd ber längs elementfogen beräknas enligt uttryck 41. Detta gäller för bar dimensionerade enligt 1987 års trafiklastbestämmelser och tidigare. b ej = v + 2r (m) (4 l) v hjultryckets bredd enligt 2.3.2.2.3 I tjocklek av beläggning och överfyllnad 5.2.1.1.2 8.2 8.2.1 Lastfördelning Vid beräkning av lastfördelning för trafiklast godtas att filfaktorer bestäms i fjärdedelssnitt. Vidare godtas att balkarnas styvhet bestäms genom beräkning med endast en axellast. Detta gäller för bar dimensionerade enligt 1987 års trafiklastbestämmelser och tidigare. Lastförutsättningar Båtbryggor Båtbryggor som är så breda att lastbilar kan vända ska även beräknas under förutsättning av att axellasterna är placerade vinkelrätt mot bryggans längsriktning.
8 VV Pub!. 2009:61 MB Bärighetsutredning av byggnadsverk Bilaga 3 Militära fordon (mått i m) I :G ;I] in M J _. '0 Ull :J ii ;':'3 I öb.= J I J p E P =j <ljj opj opj I.. 7 f. 7 7 iij <::ici c., I w. 1; i r r M!..: u 1; > a; ; x = w o u;. x l :,r3:,r.. A c.. '? ; ;; 1; ; J j 4;:!! j.. 4.. 4 4 m [] c j []J []] rnj rnj I.
MB Bärighetsutredning av byggnadsverk VV pub!. 2009:61 9 I I j ]i; v; > x ' w o v;.':'l x,. en r,.. :i> i> : C>
10 VV Pub!. 2009:61 MB Bärighetsutredning av byggnadsverk <l..!!{n v H_.. i if<l E'::: t; W 5 j ; I g: I f> pi \J <il Q '!i f'i tpj.. ] Ij ' I 2 p p,*j,*,j gtpj.. F'I... \Il, j w x u o Vi X «r! lr!2 l! 7 P 7 g < 6 r l I'l E.Q :::; o f7 p ' S : 4; 1 (! l'tl 1 E.!! 7 7. 6,. 7 [.!l: Si c B c CD OJ] rn3 Bl 1 1 rnj [1 rnj I en o e o <O
MB Bärighetsutredning av byggnadsverk VV pub!. 2009:6 1 11,.. r, D r c. ] o i'l j o : I : ;,..!Il vo l J \J :;,.. ] { >l i ] e. o j o b OP ]l 7 ' ]:i f'\ 'i! E. c os >'.i P pj j sjo co rpj! 2. ]j? g; ]j 7 ]j 7 00,g b '8 c rn m > a: x m w O u; '<i: X <C I ; tr f Kl rnj, 7 7,. c ra a e ; 4 ('!; :::::...:' $? l,.. 1 [ID, ]j ;... [7 ;:?;;j [7. E t c 4 ej o [i [ID 6 ]; ffi 7 7 rj ;: :;; 1 [; I\l. II' I J O ( \,o