Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor
Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa individer över tid i offentliga befolkningsbaserade register Möjlighet att länka register till varandra (efter godkänd etisk ansökan och sekretessprövning av ansvariga myndigheter) Ett bra statistiskt underlag och mycket goda förutsättningar för epidemiologisk forskning
Rapport 1: Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?
Anonymiserade analyser av registerdata Patientregistret (alla patienter som vårdats i sluten, inneliggande vård) Dödsorsaksregistret Koppla föräldrar till barn (Flergenerationsregistret) Socioekonomiska faktorer (Folk och Bostadsräkningarna, LISA) Två olika analysmodeller och populationer 1. Någon gång under barndomen, hur många barn talar vi om? Barn födda i Sverige 1987-89 (dödsfall: 1973-89), från födseln till 18 år 2. Under ett specifikt år, hur många barn talar vi om då? Alla folkbokförda barn (0-17 år) i Sverige 2006-2008. Här beräknades ett genomsnittligt värde per år.
Definitioner Missbruk: huvud- eller bidiagnos vid utskrivning från sjukhus som specifikt indikerar missbruk eller annan fysisk eller psykisk sjukdom kopplat till missbruk Psykisk sjukdom: vårdtillfälle med psykiatrisk huvuddiagnos som inte är direkt kopplad till missbruk Varför inneliggande vård på sjukhus? Om en psykisk sjukdom eller ett missbruk är så allvarligt att det följs av vård på sjukhus tänker vi att det troligen också påverkat barnet Förmodligen inte ett enstaka tillfälle utan pågått under en längre tid Ambitionen att endast inkludera barn som verkligen är i behov av information och/eller stöd denna definition ger troligen inte en överskattning
Procent av barn födda 1987-89 som har en pappa och/eller mamma som vårdats inneliggande på sjukhus pga. missbruk och/eller psykisk sjukdom någon gång under barndomen. 10,0% 9,0% 8,0% 7,8% 7,0% 6,0% 5,7% 5,0% 4,0% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre Under ett enskilt år handlade det om ca 26.000 barn
Procent av barn födda 1987-89 som har en pappa och/eller mamma som haft någon indikation i nationella register på riskbruk av alkohol och/eller narkotika (tillkommer: vård i öppenvård, dömd i domstol för rattonykterhet eller narkotikabrott). 18,0% 17,0% 16,0% 15,3% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,8% 4,0% 2,0% 0,0% Alkohol Narkotika Minst en av dessa två
Antidepressiv medicinering hos biologiska föräldrar under åren 2006-8 i relation till barnets ålder det aktuella året. Årsincidens. 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% Far Mor 4,0% 2,0% 0,0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Under ett genomsnittligt år 2006-2008 hade 11% av barnen en mamma och 5,5% en pappa som behandlats med antidepressiva läkemedel
Andel av mödrar med missbruk som vid ett givet inneliggande vårdtillfälle 2006-2008 bodde i samma hushåll som sina biologiska barn den 31 december föregående år. 80% 70% 60% 60,3% 52,9% 68,4% 63,6% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre
Andel av fäder som vid ett givet inneliggande vårdtillfälle 2006-2008 bodde i samma hushåll som sina biologiska barn den 31 december föregående år. 60% 56,4% 50% 49,8% 40% 30% 30,6% 30,4% 20% 10% 0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre
Barn som förlorat en förälder: Andel av barn födda 1973-89 som förlorade minst en förälder innan de fyllde 18 år efter dödsorsak. (1/1 000) 30,0 25,0 24,1 Dödsfall per 1000 20,0 15,0 10,0 10,7 16,4 8,5 Far Mor 5,0 0,0 Alla dödsfall 4,7 1,5 Säkerställt eller misstänkt självmord 3,1 0,7 Olycka/Våld Övriga 3.4% av barnen födda 1973-1989 förlorade minst en förälder Under åren 2006-2008 ca 3,500 barn årligen Varav 600-650 barn som förlorat en förälder pga plötslig, oväntad död
Barnets ålder vid faderns dödsfall efter dödsorsak. 100% 90% 80% 70% 36,7% 27,9% 60% 50% 40% 30% 20% 48,4% 31,0% 34,9% 32,4% 55,5% 29,7% 12-17år 6-11 år 0-5 år 10% 0% 20,6% 28,4% 39,7% 14,7% Alla dödsfall Säkerställt eller misstänkt självmord Olycka/Våld Övriga
Procent av barn födda 1987-89 i Sverige som har en pappa och eller mamma som vårdats inneliggande på sjukhus pga. alkoholmissbruk, efter ursprung 7% 6% 5,8% 5% 4% 3% 2,5% 2% 1% 1,8% 1,3% 0% SV NO EU UE Föräldrar födda i Europa och utanför Europa vårdades mer sällan på sjukhus pga missbruk Däremot föräldrar med annat nordiskt ursprung än svenskt vårdades oftare pga alkoholmissbruk
Procent av barn födda 1987-89 i Sverige som har en pappa och eller mamma som vårdats inneliggande på sjukhus pga. psykisk sjukdom, efter ursprung Alla grupper av föräldrar med annat ursprung än svenskt vårdades oftare på sjukhus pga psykisk (och somatisk) sjukdom
Somatisk sjukdom Svårare att beskriva utifrån den här typen av registeranalyser något riktigt bra mått finns inte i svenska register Allvarligare fysisk sjukdom hos föräldrar definierades som vårdtillfällen med en vårdlängd på mer än 7 dagar, utan diagnos som indikerade missbruk eller psykisk sjukdom
Allvarlig fysisk sjukdom: Procent av barn födda 1987-89 som har en pappa och/eller mamma som vårdats inneliggande på sjukhus i minst en vecka sammanhängande på grund av somatisk sjukdom, uteslutande missbruk 14% 12,6% 12% 10% 8% 6% 6,4% 6,8% 4% 2% 0% Far Mor Någon eller bägge Många fler föräldrar har någon form av kronisk sjukdom, 28% av föräldrar till barn i åldrarna 10-18 år rapporterade minst en kronisk sjukdom i ULF 2007-2011
Socioekonomisk position (SEP) Baserat på hushållets SEI i Folk och Bostadsräkningen 1990 Hög=Högre och medelhög tjänstemän Medel=Lägre tjänstemän och yrkesutbildade arbetare Låg=Outbildade arbetare Oklassificerade=Övriga
Hushållets SEP i Folk och Bostadsräkningen 1990 och sjukhusvård på grund av alkoholmissbruk hos någon förälder hos barn födda i Sverige 1987-89, uppföljda till 18 års ålder. 6% 5,5% 5% 4% 4,0% 3% 2,3% 2% 1% 1,2% 0% Oklassificierade Låg SEP Medel SEP Högre SEP
Hushållets SEP i Folk och Bostadsräkningen 1990 och sjukhusvård på grund av psykisk sjukdom hos någon förälder hos barn födda i Sverige 1987-89, uppföljda till 18 års ålder. 12% 10% 9,6% 8% 7,7% 6% 5,3% 4% 4,0% 2% 0% Oklassificierade Låg SEP Medel SEP Högre SEP
Hushållets SEP i Folk och Bostadsräkningen 1990 och dödsfall hos någon eller bägge föräldrar hos barn födda i Sverige 1973-89, uppföljda till 18 års ålder (1/1000). 70 60 58,0 50 40 39,7 30 29,8 25,7 20 10 0 Ej klassificerade och egna företagare Låg status Medel status Högre status
Hushållets SEP i Folk och Bostadsräkningen 1990 och dödsfall hos någon förälder pga våld eller olycka hos barn födda i Sverige 1973-89, uppföljda till 18 års ålder. 9 8 8,1 7 Dödsfall per 1000 6 5 4 3 2 4,9 3,1 2,1 1 0 Ej klassificerade och egna företagare Låg status Medel status Högre status
Barn i samhällsvård Hur stor andel av barn till föräldrar som vårdats på sjukhus pga missbruk eller psykisk sjukdom har någon gång varit omhändertagna för samhällsvård? Dygnsvård barnet placeras i familjehem eller på institution
Barn i samhällsvård: Procent av barn födda 1973-89 till mamma eller pappa som vårdats inneliggande på sjukhus på grund av missbruk eller psykisk sjukdom som varit placerade i socialtjänstens dygnsvård. 40% 35% 34,2% 30% 25% 22,7% 20% 15% 14,9% 16,7% 10% 5% 0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre
Barn som är placerade under lång tid (>5 år) i samhällsvård 34,9% förälder vårdad pga. alkohol 22,4% förälder vårdad pga. narkotika 38,5% förälder vårdad pga. psykisk sjukdom 61,6% någon av ovanstående Alkohol, narkotika och psykisk sjukdom är vanliga anledningar till att barn blir och förblir placerade
Barn som är placerade under lång tid (>5 år) i samhällsvård 20,4% förlorar en förälder i dödsfall innan arton år Ytterligare 2,5% förlorar bägge föräldrarna
Slutsatser rapport 1 Missbruk, sjukdom och död hos föräldrar varierar med familjens sociala position: ojämlikhetsperspektivet viktigt! Barn i samhällsvård är en särskilt viktig målgrupp för insatser för barn som anhöriga Allvarlig fysisk sjukdom hos föräldrar svårt beskriva med endast den här typen av registeranalyser - ytterligare analyser behövs. Beräkningar av hur många barn som berörs varierar med datakälla. En diskussion om prioriteringar behövs, rätt typ av insatser till viss typ av problem hos föräldrarna och behov hos barnet
Rapport 2 Barn som anhöriga Hur går det i skolan? Publiceras i december 2013
Tack för uppmärksamheten! Anders.hjern@chess.su.se