Verksamhetsbeskrivning 2011 Löpargymnasiet Sollentuna kommun

Verksamhetsbeskrivning 2011 Löpargymnasiet Sollentuna kommun

Verksamhetsbeskrivning 2011, Löpargymnasiet Sollentuna kommun Faktauppgifter för vårt RIG Beskriv vilka som ingår i RIG-gruppen (namn och funktion). Ulf Bergh, kommundirektör Sollentuna kommun Anders Boman, gymnasiechef Rudbeck Richard Edman, tränare Löpargymnasiet Jeanette Fry, rektor Rudbeck Hans-Olof Hanselid, sekreterare i RIG-rådet Leif Hildebrand, förvaltningschef för barn och ungdom Sollentuna kommun Ola Liss, verksamhetsansvarig och tränare Löpargymnasiet Anders Morin, ordförande i RIG-rådet och ordförande i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sollentuna kommun Anders Rydén, RIG-ansvarig Svenska Friidrottsförbundet Albin Sjöblom, elev Erica Wesström, elev Medarbetare (antal, kategorier, utbildningsnivåer). Ola Liss (1,0 tjänst), verksamhetsansvarig och tränare, GIH 1980 Richard Edman (1,0 tjänst), internatansvarig och tränare, Bosöns IFHS 1990 Patrik Tjärdal (0,4 tjänst), tränare, GIH 2003 Petra Eklund (hyrtjänst), skadeförebyggande stöd, sjukgymnast 2005 Antal elever, pojkar respektive flickor Totalt 26 elever, 10 flickor och 16 pojkar, varav 20 rikselever, 9 flickor och 11 pojkar. Tillgängliga idrottsanläggningar, skollokaler och andra anläggningar av betydelse samt dess ändamål. Utomhusanläggningar och löpträningsområden; Sollentunavallen (Sveriges mesta SM arena senaste 40 åren) med 8 löparbanor. Rösjöområdet med upplysta löparspår, 2, 4 och 6 km. Järvafältet med miltals av bilfria grusvägar för mängdträning. Törnskogen för obanad terränglöpning. Flera parkområden för kvalitetslöpning, t.ex. intervaller och backlöpning. Inomhus inom pendeltågsavstånd och med spikskounderlag; Rundbanelöpning med doserade kurvor; Sätra och Bosöns friidrottshallar. Rakbanelöpning; Häggvikshallen (400 m från internatet) samt Solnahallen. AFFÄRSHUSET FAKTA AB 2

Andra kompletterande idrottsarenor; Vår egen styrke- och löpbandslokal, 6 stycken motordrivna löpband med farter till 2.30/km. Sim- och sporthall med flera jogglöparband och större styrkelokal. Andra viktiga anläggningar; Rudbecksgymnasiet inom ett spjutkastavstånd (norskt eller finskt!). Internatet, elevernas boende med en trevånings stjärnbyggnad - relativt nyrenoverad. Elevrum i korridorer om fyra stycken med dusch och toaletter. Gemensam matsal för måltider. Internet och tv uppkoppling. Mindre pentry på varje våning liksom tvätt och städutrymmen. Sponsorer och ägare samt deras krav. Asics, träningsskor och kläder till varje elev. Användningsområdet är främst för träningsbruk och därmed ställs inga större krav på motprestationer än att utrustningen används på bästa sätt och med positiv feedback. Runners store, där eleverna kan hämta ut sin egen utrustning. Klubbar som deltar i verksamheten och som har ett speciellt intresse i verksamheten. Turebergs FK; samarbete inom anläggningsfrågor, träning och utrustning. Stockholms friidrottsförbund; Riksomfattande talang- och utvecklingsläger (röda tråden) för ungdomar 14 15 år och dess tränare/ledare/föräldrar. SFIF`s; UC verksamhet; Genomförs två gånger per år med 40 50 deltagare som helgläger på Löpargymnasiet och dess internat med arrangerat boende och mat. Även utbildningar, som t.ex. löptränarutbildning steg 1 och 2 genomförs över en weekend på internatet. AFFÄRSHUSET FAKTA AB 3

1. Organisation och ledarskap A. Svenska Friidrottsförbundets (SFIF:s) styrning och uppföljning för att utveckla Riks-Friidrottsgymnasiernas (FIG:s) verksamhet. Redogör för: 1. hur SF stödjer, styr och följer upp RIG-verksamheten Förbundsstyrelsen antog i september 1997 gällande policy för FIG-verksamheten. En översyn av densamma gjordes i september 2004 och av den centrala RIG-gruppen 2007. Förbundsstyrelsen (FS) utser efter varje årsmöte en ledamot med särskilt ansvar för elitidrott och studier. Styrelsen har under den gångna avtalsperioden varje år haft elitidrott och studier på agendan ett flertal gånger för strategidiskussion om den långsiktiga inriktningen och för rapporter. På kansliet var Kerstin Rosén (KR) ansvarig under perioden 2008-2010 samt hade delat ansvar från hösten 2010 med Anders Rydén (AR). Från och med 1 mars 2011 är AR ensamt ansvarig och samordnare för SFIF:s sju FIG. AR har ett nära samarbete med förbundskapten (FK) och ansvarig för junior- och seniortränarutbildning (Mikael Norman - MN). Vid varje FIG finns en verksamhetschef som är SFIF:s förlängda arm. Dessa sju verksamhetschefer, AR och FK utgör FIG:ens centrala ledningsgrupp/rig-grupp. Denna ledningsgrupp träffas två gånger per år för överläggningar av gemensamma policyfrågor, t ex elevantagningar och uppföljning av kvalitetsarbetet samt har en gemensam telefonkonferens. Tidpunkterna är strategiskt placerade över verksamhetsåret, i samband med friidrottens Skol- SM i september, i slutet av december i samband med antagningsprocessen av nya elever samt i februari. Därutöver telefon- och mailkommunikation samt personliga platsbesök av AR. Vart tredje år genomför SFIF en konferens (FIG-konferensen) med företrädare för FIGorternas kommuner/politiker, gymnasiecheferna samt FIG:ens verksamhetschefer, senast i augusti 2010. Uppföljning av den gångna avtalsperioden och riktlinjer för den kommande diskuterades. SFIF:s ordförande, ansvarig FS-ledamot, General Sekreteraren (GS) samt avgående FIG ansvarig Kerstin Rosén (KR) hade under konferensen möte/dialog med varje FIG- representation var för sig då varje FIG:s speciella förutsättningar tas upp i dialog. 2. SF:s kortsiktiga och långsiktiga mål med RIG-verksamheten samt hur dessa mål är kopplade till SF:s övriga mål gällande talang- och elitutveckling. Långsiktigt mål: Friidrottsgymnasierna ska erbjuda talangfulla ungdomar en högkvalitativ verksamhet så att en optimal idrottslig utveckling kan uppnås i kombination med gymnasiestudier. Verksamheten vid FIG ska utgöra en tyngdpunkt i SFIF:s prestationsutvecklingsprogram och ett direkt samband mellan landslagen och FIG-verksamheten ska kunna avläsas." (Utdrag ur SFIF:s policy) Kortsiktiga mål: A. Idrottsliga mål 1. 30 % av de svenska deltagarna vid ungdoms och juniorlandskamper ska komma från FIG. 2. 50 % av de svenska deltagarna vid Internationella Mästerskap för 19 år och yngre ska komma från FIG. (Vid internationella mästerskap är truppstorleken mindre) B. Studiemål AFFÄRSHUSET FAKTA AB 4

1. Samtliga elever ska efter slutförd gymnasieutbildning ha uppnått grundläggande högskolebehörighet. C. Övergripande mål/nöjda elever: 1. Medelvärdet för helhetsbetyget hur väl alla FIG-elever upplever att FIG:en uppfyller deras behov och förväntningar ska vara 4.5 i RF:s elevenkät med 5-gradig skala. D. Alla tränare vid FIG ska ha en personlig plan för kompetensutveckling 3. hur målen för RIG-verksamheten förankras och följs upp samt vilka forum som används för detta Ovanstående gemensamma mål har arbetats fram vid möten med den centrala RIG-gruppen och förankrats och kompletterats i de lokala RIG-grupperna. Mål A har följts upp årligen av KR och i den centrala RIG-gruppen, mål B årligen av verksamhetschef/gymnasiechef med rapport till KR, mål C genom elevenkäter, antingen RF:s elevenkät eller SFIF:s egen. Vart tredje år genomför alla FIG RF:s elevenkät. Elevenkäternas resultat har följts upp av KR i dialog med verksamhetschefen vidare av de lokala RIG-grupperna och på varje ort i dialog mellan eleverna och verksamhetschef/tränarna. Mål D följs upp genom att verksamhetscheferna årligen har skickat in till KR varje tränares kompetensutvecklingsplan för kommande 1-3 år. Ansvarig för genomförande av kompetensutvecklingsplanen är varje tränare i samråd med sin verksamhetschef. 4. SF: s resultat med RIG-verksamheten jämfört med målen samt dess resultatutveckling, om möjligt över 3 år eller mer (trenderna) Mål A, se bilaga 1 Mål B, sammanställning över åren finns hos respektive FIG. Mål C, RF:s elevenkät genomförs av alla FIG vart tredje år, senast 2009. I de två RF:s elevenkäter har elevernas helhetsbetyg för 2006 samt 2009 varit: Skolort 2006 2009 Växjö 4,24 4,77 Lidingö 4,19 3,78 Sollentuna 4,69 4,64 Malmö 4,06 4,26 Umeå 4,06 3,80 Falun 4,70 4,43 Karlstad --- 4,69 2006 hade Karlstad datorhaveri 5. hur SF förvissar sig om att olika problem inom RIG-verksamheten tas om hand och att orsakerna analyseras och undanröjs I första hand har de lokala RIG-grupperna och verksamhetscheferna ansvar att analysera, ta hand om och undanröja aktuella problem. Vid speciella frågor och problem har KR/AR, och ibland FK, haft personliga kontakter via telefon och/eller extra besök hos verksamhetscheferna/rig-gruppen, vid behov även direktkontakt med eleverna. Vid problem gemensamma för alla FIG är det i första hand den centrala RIG-gruppen som tar ansvar för dem, ytterst svenska friidrottsförbundets styrelse. 6. hur SF försäkrar sig om att varje RIG har en väl fungerande RIG-grupp som tillsammans tar ansvar för utveckling av hela verksamheten AFFÄRSHUSET FAKTA AB 5

Genom att KR har haft personlig uppföljning med verksamhetschefen. KR medverkat i RIG-grupperna med målsättningen minst en gång per läsår. KR har läst och följt upp (oftast telefonsamtal, mail) RIG-gruppernas mötesanteckningar/protokoll. KR har deltagit i RF:s utbildningar för RIG-grupper där delar av FIG:s RIG-grupper deltar. SFIF anordnar FIG- konferensen vart tredje år som är en viktig avstämning (se 1. A1) Från och med januari 2011 har AR tagit över ovanstående ansvar för utvecklingen. 7. hur ni säkerställer att tränarnas kompetens utvecklas för att möta kravet på att RIG:et skall skapa en internationell elit att samtliga FIG-tränare har en kompetensutvecklingsplan I avtalen med kommunerna finns inskrivet Att inom ramen för ordinarie anställning medge rätt för varje anställd specialidrottslärare/tränare vid RIG till 5-14 dagars kompetensutveckling genom uppdrag i SFIF:s övriga elit- och utbildningsverksamhet På samtliga FIG har verksamhetsansvarig alternativt en eller flera av tränarna haft/har uppdrag som, t ex landslagsledare, grenutvecklingsansvarig, medverkan i SFIF:s centrala utbildningar. SFIF informerar och uppmanar FIG:tränarna speciellt att delta i RF:s utbildningar som har relevanta ämnesområden för FIG delta i internationella tränarkonferenser FIG:en är aktiva i RF:s Elitidrottscentra där alla idrotter deltar. SFIF anordnar årligen fortbildningar med utländska inslag 8 hur SF underlättar/säkerställer elevens fortsatta utveckling efter gymnasiet 2006 antog förbundsstyrelsen följande vision: Friidrottens Prestations Center, ELITMILJÖ, ska finnas på minst fyra orter år 2011. Utöver att erbjuda kombinationen elitidrott och studier på gymnasial och postgymnasial nivå, är ELITMILJÖ ett friidrottens centrum för annan utbildning, utveckling, tester och forskning. Förbundsstyrelsen, KR och MN besökte 2006/07 samtliga FIG-orter med nära samarbete/avtal med universitet/högskola för överläggningar med lärosätet, kommunen och friidrotten om ett ev ELITMILJÖ. Därefter inbjöds alla komma in med ett s.k. förhandlingsunderlag varefter förbundsstyrelsen utsåg 2 orter (Växjö och Umeå) på försök f o m 1/7 2008 till 30/6-11. Både Växjö och Umeå har fått ett fortsatt ELITMILJÖ uppdrag from 1/7 2011 till 31/12 2012. Under 2011 har SFIF haft avtalsförhandlingar med Malmö, Stockholm, Karlstad, Falun för att utarbeta en elitmiljö på respektive ort. En miljö där det är naturligt att en figelev fortsätter sin elitsatsning. Avtal är klart med Stockholm och Karlstad samt under hösten 2011 kommer övriga avtal att slutföras. SFIF har fortlöpande kontakt med ett antal college i USA för att följa upp deras kvalité och kunna rekommendera intresserade aktiva det för dem bästa alternativet då det fortfarande är AFFÄRSHUSET FAKTA AB 6

ett lockande alternativ till studier i USA pga i stort sett obefintliga möjligheter i Sverige att elitsatsa i en unversitets/högskole miljö. Idag finns det inte tränarresurser i en universitets/högskole miljö att tillgå i Sverige. 9 hur ni utvärderar och förbättrar ovanstående beskrivna arbetssätt Genom diskussioner vid nämnda konferenser, centrala RIG-gruppens möten och den årliga FIG-tränarkonferensen samt vid personliga besök och kontakter med FIG:ens RIG-grupper. 10 vilka väsentliga förbättringar som har genomförts gällande arbetssätten för SF s styrning och uppföljning för att vidareutveckla RIG-verksamheten Ännu tydligare ansvar i styrelsen. En av styrelsen ledd arbetsgrupp har verkat under senaste avtalsperioden med uppgift att långsiktigt skapa en helhetsbild av utvecklingsmöjligheter för en individ att utvecklas från ungdom till senior på yppersta internationella nivå i kombination med studier vilket sammanfattats i SFIF:s presentation Den Röda Tråden. Utöver ledamoten med speciellt ansvar för FIG- verksamheten har ytterligare ledamöter deltagit vid FIG-konferensen och vid platsbesök (ELITMILJÖ-överläggningar). FIG-tränarna får en tydligare roll och specifika uppdrag och kompetensutvecklingar inom övrig elit- och utbildningsverksamhet. Fortsatt användning av RF:s elevenkät och uppföljningen av desamma. SFIF har kravanalyser för samtliga grenar. De utvecklingstrappor som är utvecklade är ett viktigt styrmedel hur FIG-tränarna skall individualisera träningen för varje elevs unika kapacitet. Detta följs från och med läsåret 2011/2012 upp genom att varje elevs personliga kortsiktiga samt långsikta träningsplanering sänds in till AR. AFFÄRSHUSET FAKTA AB 7

B) RIG-verksamhetens lokala ledarskap för utveckling av verksamheten Redogör för: 1. RIG-gruppens syfte samt hur gruppen har satts samman med roller, ansvar och befogenheter RIG-gruppens programförklaring är följande: RIG-gruppen skall fungera som Löpargymnasiets styrgrupp. Dess sammansättning skall avspegla de viktigaste intressenterna i verksamheten. RIG-gruppens främsta syfte är att skapa förutsättningar för utveckling av verksamheten. Den skall se till att såväl kort- som långsiktiga mål uppnås. Kontinuerligt följs verksamheten upp och årligen görs en utvärdering av verksamheten i stort och av elevernas resultat vad gäller idrott och studier. Efter beslut i RIG-gruppen kan förslag föras vidare till kommunens politiska nämnder. Ett arbetsutskott bestående av ordföranden och två ledamöter kan företräda RIG-gruppen och vid behov fatta beslut, vilka sedan redovisas i RIG-gruppen. Löpargymnasiets viktigaste intressenter är SFIF, Sollentuna kommun och främst Utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden samt Rudbecksgymnasiet. SFIF företräds av den som är ansvarig för samtliga RIG i landet, kommunen av ordföranden i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt kommundirektören och förvaltningschefen för barn och ungdom, Rudbecksgymnasiet av gymnasiechefen och ansvarig rektor för Löpargymnasiet, Löpargymnasiet av verksamhetsansvarig och en tränare samt två elever. En adjungerad ledamot fungerar som sekreterare. RIG-gruppen för Löpargymnasiet har således en stor bredd i sin sammansättning och avspeglar i hög grad dess viktigaste intressenter. 2. hur ledningen för kommunen och skolan engagerar sig i utvecklingen av RIG:et Löpargymnasiets personal har nära kontakt med kommunens och skolans ledning. Ordföranden i styrelsen för utbildningen, dvs. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnen samt kommunens chefstjänsteman, dvs. kommundirektören samt förvaltningschefen för barn och ungdom, är alla engagerade i Löpargymnasiets verksamhet och sprider kunskap om den till den politiska sfären i kommunen till såväl central nivå som nämndnivå. Att ha en sådan tillgång till kommunens ledning är självfallet en stor fördel och ger å andra sidan kommunen kontinuerlig insyn i Löpargymnasiets verksamhet. Gymnasiechefen och ansvarig rektor är båda personligt engagerade i och intresserade av Löpargymnasiet, tar stort ansvar för elevernas studiegång och ger sitt stöd i övergripande frågor i Löpargymnasiet. 3. hur och hur ofta RIG-gruppen arbetar och möts för att ta ett helhetsansvar genom uppföljning och styrning av RIG-verksamheten Det systematiska kvalitetsarbetet i Löpargymnasiet följer det s.k. Deminghjulet en förbättringsmodell som innehåller följande steg: målarbete (SMARTA mål specifika, mätbara, accepterade, realistiska, tidsatta och ansvarfördelade ), genomförande, utvärdering och analys samt beslut om åtgärder för ökad måluppfyllelse, vilket ger både systematik och långsiktighet. Arbetet är således processinriktat. Mot denna bakgrund har RIG-gruppen normalt fyra sammanträden/konferenser per år. När det gäller studier är läsåret uppdelat i tre perioder vid Rudbeck. Det systematiska kvalitetsarbetet (tidigare kravet på en kvalitetsredovisning) AFFÄRSHUSET FAKTA AB 8

som varje skolenhet är skyldig att genomföra, förutsätter också ett målrelaterat arbete. När det gäller idrotten sker planering och framtagning av kortsiktiga mål i oktober-november, varefter följer träning och tävling samt kontinuerlig uppföljning under vinter, vår och sommar. Därefter sker utvärdering i september och rapportering till RIG-gruppen i oktober. Vid efterföljande sammanträde (november) sker en analys och utvärdering av mål och resultat samt beslut om förbättringsåtgärder och eventuell revidering av mål. Vårens sammanträden ägnas åt att följa upp verksamheten under pågående läsår. Inför varje sammanträde upprättas en dagordning. Varje ärende är berett och föredras av ansvarig ledamot i RIG-gruppen, varpå följer diskussion och beslut. Protokoll från varje sammanträde sänds ut till samtliga ledamöter och justeras vid efterföljande sammanträde. 4. hur ni utvärderar och förbättrar ovanstående beskrivna arbetssätt Deminghjulets principer med ett processorienterat arbetssätt med målstyrning fungerar bra och förutsätter såväl utvärdering som förbättringsarbete. Genom att utnyttja RF:s årliga elevenkät och egna enkäter är det lätt att koppla resultat mot mål och på förhand bestämma när och hur utvärderingen skall ske. Som nämnts fungerar RIG-gruppen som en styrgrupp och lägger sig således inte i den operativa verksamheten. När det gäller utvärdering skall som nämnts ovan Rudbeck och Löpargymnasiet årligen redovisa sina resultat med utgångspunkt i fastställda mål vid RIG-gruppens oktobersammanträde. Vid nästföljande sammanträde (november/december) gör RIG-gruppen i anslutning till analys av och reflektion över den totala verksamhetens resultat en utvärdering av RIG-gruppens funktion, sammansättning, kompetens, ledarskap, arbetssätt m.m. Syftet är att få en så effektiv och bra verksamhet som möjligt med de personella insatser som sätts in. 5. vilka väsentliga förbättringar som har genomförts gällande det lokala ledarskapets arbetssätt Inga större förändringar har gjorts i RIG-gruppens arbetssätt under de senaste åren. Successivt har dock mera fokus lagts på elevfrågor i syfte att bl.a. öka elevernas engagemang. De två elever som företräder elevgruppen har möjlighet att vid varje sammanträde (första punkt på dagordningen) ta upp särskilda elevfrågor och vidare rapportera från Löparrådet (se nedan). På olika sätt försöker vi informera eleverna om det målstyrda arbetet - som ju kan överföras även till de individuella studierna - och efterfråga deras synpunkter. AFFÄRSHUSET FAKTA AB 9

Redovisning av föregående års resultat Redovisa resultat utifrån uppsatta mål (för samtliga målområden) 1. Redogör för förra årets resultat i förhållande till uppsatta mål samt dess resultatutveckling, om möjligt över 3 år eller mer (trenderna). Den senaste utvärderingen har gjorts med utgångspunkt i Löpargymnasiets måldokument för verksamhetsåret 2010-2011. Resultaten är hämtade från bl.a. RF:s elevenkät våren 2011 för Löpargymnasiets elever och samtliga RIG i landet samt egna enkäter och statistiska uppgifter från Löpargymnasiet och Rudbeck. Uppgifter lämnas även för de två senaste åren, då dessa är relevanta. Eftersom vi har tre mätpunkter, är uppgifterna att betrakta som en trend. Ytterligare en uppgift lämnas för vissa målområden i redovisningen, nämligen ett snittvärde för samtliga RIG i landet för år 2010-2011. Medelvärdet för helhetsbetyget kan vara högst 5 och lägst 1. Värdena representerar följande svarsalternativ; 5= Mycket bra uppfyllt 4= Ganska bra uppfyllt 3= Varken bra eller dåligt uppfyllt 2= Ganska dåligt uppfyllt 1= Mycket dåligt uppfyllt På de detaljerade påståendena i RF:s enkät och i egna enkäter har respondenterna besvarat efter hur väl de instämmer på en femgradig skala. Varje svarsalternativ ger en viss poäng. Poängsättning ges enligt följande, hög poäng innebär att påståendet uppfattas som en styrka. 1 = Instämmer inte alls: 1 poäng 2: 2 poäng 3: 3 poäng 4: 4 poäng 5 = Instämmer helt: 5 poäng Målen är strukturerade i två nivåer dels övergripande och långsiktiga, dels underliggande och kortsiktiga (ett år). I första hand skall de kortsiktiga målen kunna utvärderas varje år genom elevenkäter. 1. Nöjda elever Övergripande och långsiktigt mål 1.1 Medelvärdet för helhetsbetyget för hur väl eleverna upplever att Löpargymnasiet uppfyller deras behov och förväntningar skall i RF:s årliga enkät vara minst två tiondelar högre än medelvärdet för samtliga RIG och minst 4.50 vad gäller Löpargymnasiet. Löpargymnasiet Alla RIG 2010/11 2009/10 2008/09 2010/11 4,84 4,77 4,64 4,40 AFFÄRSHUSET FAKTA AB 10

Kortsiktiga mål 1.2 Tillgång till en inomhushall i Sollentuna med optimala träningsmöjligheter. Sollentuna kommun har fattat beslut i kommunfullmäktige att uppföra en inomhushall i samarbete mellan kommunen och Turebergs FK. 1.3 Mätresultatet för påståendet att eleverna skall anse att träningen har hög kvalitet skall vara 4,80. Löpargymnasiet Alla RIG 2010/11 2009/10 2008/09 2010/11 4,88 4,83 4,75 4,41 1.4 Mätresultatet för påståendet att eleverna är nöjda med den läxhjälp som de får på Löpargymnasiet skall vara 4,20. Löpargymnasiet Alla RIG 2010/11 2009/10 2008/09 2010/11 4,0 3,92 3,50-1.5 Mätresultatet för påståendet att eleverna skall känna sig trygga i Löpargymnasiets internat skall vara 5,00. Löpargymnasiet Alla RIG 2010/11 2009/10 2008/09 2010/11 4,87 4,73 4,59 4,69 1.6 Mätresultatet för påståendet att eleverna skall känna att det är en bra stämning mellan eleverna på Löpargymnasiet skall vara 4,50. Löpargymnasiet Alla RIG 2010/11 2009/10 2008/09 2010/11 4,64 4,67 4,46 4,32 1.7 Mätresultatet för påståendet i Löpargymnasiets elevenkät att frukosten i Eldqvarn är god och näringsrik skall öka med minst 0,3 procentenheter från 3,9 Löpargymnasiet Alla RIG 2010/11 2009/10 2008/09 2010/11 3,7 3,9 - AFFÄRSHUSET FAKTA AB 11

1.8 Mätresultatet för påståendet i Löpargymnasiets elevenkät att middagen i Eldqvarn är god och näringsrik skall öka med minst 0,3 procentenheter från 3,3. Löpargymnasiet Alla RIG 2010/11 2009/10 2008/09 2010/11 3,6 3,3 - - 1.9 Mätvärdet i Löpargymnasiets enkät vad gäller elevernas nöjdhet med kontakten mellan Löpargymnasiet och hemmatränarna/ledare skall vara 3,50. Löpargymnasiet Alla RIG 2010/11 2009/10 2008/09 2010/11 3,54 3,17-3,21 2. Tränarnas arbetsmotivation Övergripande och långsiktigt mål 2.1 Ökade resurser (räknat på antalet elever per tränare för närvarande 10 elever per heltidstjänst) så att tränarna får mera tid för varje elev och mindre administration samt högre kvalitet i verksamheten. Målet inte uppnått bl.a. till följd av den elevminskning som skedde till läsåret 2008 och oförändrade resurser i övrigt. 3. Idrottsresultat Övergripande och långsiktigt mål 3.1 70 procent av eleverna skall under tiden (tre år) i Löpargymnasiet höja sin prestation genom en sänkning av tiden med 3 30 sekunder (beroende på distans, t.ex. 6 sekunder på 800) på elevens specialdistans/distanser. Löpargymnasiet Alla RIG 2010/11 2009/10 2008/09 2010/11 86 % 67 % 40% - Kortsiktiga mål 3.2 70 % av elevgruppen skall årligen höja sin prestation genom en sänkning av AFFÄRSHUSET FAKTA AB 12

tiden med 1 10 sekunder (beroende på distans: 1 sekund på 400 m, 2 sekunder på 800 m, 4 sekunder på 1 500 m, 8 sekunder på 3 000 m) på resp. elevs specialdistans/distanser. Löpargymnasiet 2010/11 2009/10 2008/09 65 % 60 % 66% 3.3 Minst 25 % av deltagarna vid ungdoms- och juniorlandskamper (för aktuella grenar) skall komma från Löpargymnasiet. Löpargymnasiet 2010/11 2009/10 2008/09 18 % * 18 % 14 % * högre andel om USA-studenter kunde delta 4. Studieresultat Övergripande och långsiktigt mål 4.1 Alla elever i Löpargymnasiet skall gå igenom gymnasieskolan i Rudbeck med minst betyget Godkänt i samtliga genomförda kurser på valt program. Resultat 2009: Åtta av tio elever har betyget Godkänt i samtliga kurser (endast två IG). 2010: Tio av elva elever har betyget Godkänt i samtliga kurser (endast ett IG). 2011: Sex av sju elever har betyget Godkänt i samtliga kurser (endast ett IG). Kortsiktiga mål 4.2 Alla elever i Löpargymnasiet skall efter avslutade studier i Rudbeck ha grundläggande behörighet för högskolestudier. Resultat 2009: Av tio elever har samtliga behörighet för högskolestudier. 2010: Av elva elever har samtliga behörighet för högskolestudier. 2011: Av sju elever har samtliga behörighet för högskolestudier. 4.3 Meritvärdet i slutbetyget för eleverna vid Löpargymnasiet skall motsvara minst det som övriga elever uppnår på resp. program. AFFÄRSHUSET FAKTA AB 13

Löpargymnasiet Rudbeck 2010/11 2009/10 2008/09 2010/11 2009/10 2008/09 NV 16,8 16,8 17,0 16,6 16,2 16,2 SP 15,3 16,3 16,9 15,5 15,0 14,7 5. Övriga intressenter Övergripande och långsiktigt mål 5.1 Att en Elitmiljö (tidigare FPC - Friidrottens PrestationsCentrum) i Stockholmsområdet med verksamhet i Sollentuna integreras och utvecklas med Löpargymnasiet. - En Elitmiljö har fått ackreditering i Stockholmsområdet och skall ingå i Sport Campus Sweden. Löpargymnasiet skall vara en del i denna verksamhet. Kortsiktigt mål 5.2 Löpargymnasiet skall på olika sätt (t.ex. vid tävlingar och i medier) förstärka imagen om att friidrotten har en framskjuten position i Sollentuna. - Ett antal artiklar och notiser har varit införda i lokalpressen om Löpargymnasiet, uti i landet i samband med intervjuer av elever. - Löpargymnasiets elever har under 2010 arrangerat ett motionslopp i kommunen Rösjöracet. - Byggandet av en friidrottshall. - Etablerandet av en Elitmiljö i Stockholmsområdet och Löpargymnasiets deltagande i verksamheten. 2. Redogör/beskriv hur Ni gör jämförelser med de bästa nationellt och internationellt samt hur ni ligger till Som framgår av resultatgenomgången för Nöjda elever ovan görs jämförelse mellan Löpargymnasiet och samtliga RIG i landet. På de fem målområden som jämförelse kan göras är resultatet för Löpargymnasiet ca 0,20 0,45 poäng högre än genomsnittet för samtliga RIG. Det kan vidare noteras att värdet för helhetsbetyget är 4,84 och 0,44 högre än genomsnittet för samtliga RIG. Både i absoluta tal och relativt tyder detta på en mycket god kvalitet i verksamheten. AFFÄRSHUSET FAKTA AB 14

RF:s enkät omfattar inte mindre än 106 målbilder. I 96 av samtliga påståenden (ca 91 procent) har elevernas bedömning vad gäller verksamheten vid Löpargymnasiet varit 4 och däröver på en 5-gradig skala. Motsvarande resultat för samtliga RIG är 61 påståenden, (ca 58 procent). - Löpargymnasiets vision och mål är resultatinriktade. Följande kortsiktiga mål ger oss besked om vår konkurrenskraft och kvalitet: 3.3 Minst 25 % av deltagarna vid ungdoms- och juniorlandskamper (för aktuella grenar) skall komma från Löpargymnasiet. Målet har inte uppnåtts under denna period (dock 32 % år 2008)) Följande elever har nått internationella framgångar under gymnasietiden och åren 2008-2011: Mary Alenbratt; terräng-em, Belgien, 2008. Richard Gunnarsson, Jonas Legernes; JVM Kanada 2010 Albin Olausson, Emil Blomberg, Marcus Hallbäck; JEM Estland 2011 Vid JEM 2011 i Tallinn kvalificerad sig tre pojkar från Löpargymnasiet av fyra möjliga från den s.k. landslagskorridoren 3. Vilka arbetssätt har utvärderas och förbättrats Utgångspunkten för förbättringsarbetet har varit de mål som inte uppnåtts i det årliga måldokumentet. Det har varit såväl processmål som resultatmål. Ett exempel är på vilket sätt Löpargymnasiet har kunnat ge eleverna med en pressad studietid stöd i studierna. Mot denna bakgrund har stödlärare anställts som på kvällstid står till förfogande för eleverna i vissa ämnen. Efter utvärdering av dessa insatser har antalet ämnen som eleverna kan få hjälp med utökats. För elevernas trygghet på internatet är ambitionen hög. För att ta upp sådan bl.a. sådana frågor har kontakterna och samverkan med eleverna utvecklats genom att ett Löparråd har inrättats med företrädare för eleverna, tränarna och skolledning. PÅ varje RIG-rådsmöte redogörs för vad som behandlats i Löparrådet. I syfte att förbättra elevernas nöjdhet när det gäller maten (frukost och middag) har ett antal möten hållits med ansvarig för restaurangen. Resultatet har varit positivt. På Rudeck har resultaten för eleverna utvärderats och sammanfattats i kvalitetsredovisningen. De arbetssätt som har utvärderat är inom de områden som behandlas i Rudbecks lokala arbetsplan/ handlingsplan - det gäller t.ex. åtgärder för att öka elevernas upplevelser av hög kvalitet inom undervisningen, åtgärder för att ingen mobbning ska förekomma samt åtgärder AFFÄRSHUSET FAKTA AB 15

för att förbättra elevernas kännedom om kursmålen och om vad som krävs för respektive betyg 4. Vilka har varit de väsentligaste aktiviteterna för att uppnå målen Ökade lärarresurser för stödverksamhet - läxhjälp. Inrättandet av ett Löparråd. Diskussioner och inventering av frågor på trygghetsområdet. Idrott aktiviteter 1. - Löpningens träningslära och mentala lära. 2. - Löpargymnasiets träningsprinciper och upplägg. 3. - Detaljplaner, beskrivning av gemensamma stomprogrammet med syfte och innehåll. 4. - Utvärdering och individuell planering av de viktigaste träningsfaktorerna. 5. - Fysiologiska tester, åk.2 och 3. 6. - Kontinuerliga individuella utvecklings samtal om allmän situationen, träningsplanen och stomprogrammet samt utvärdering av genomförd träning Studier aktiviteter - Mentorstid varje vecka - Elevvårdskonferens - Schemaarbetet - Studie- och yrkesvägledning 5. Vilka väsentliga förbättringar har Ni genomfört Studistöd erbjudas i ytterligare ämnen, förutom i matematik och fysik även i engelska och historia och samhällskunskap. Efter beslut i RIG-rådet har Löpargymnasiet genomfört ett förbättringsarbete under våren 2010. Tillsammans med eleverna har tränarna inventerat vilka problem som kan uppstå på trygghetsområdet, som många gånger är svårt att definiera och avgränsa. En listning har gjort över vilka åtgärder som redan vidtagits för att öka elevernas trygghet och trivsel. Man har även diskuterat vad som kan göras för att helt uppnå målet. 6. Redogör för hur Ni lär/lärt av andra/de bästa för att nå/bibehålla internationell nivå Föredrag och seminarier av nationella och internationella löpare, coacher och fysiologer. Deltagande för många på internationella tävlingar både utomlands och Sverige. AFFÄRSHUSET FAKTA AB 16

Fortsatt samarbete och stöd med/till de sudanesiska m.fl. löparna under deras vistelse och boende på internatet under sommarmånaderna. 7. Vad kunde Ni gjort bättre under föregående år, kopplat till målen Lokala och regionala gymnasieskolor med specialisering på vissa idrotter har ökat konkurrensen om de bästa talangerna. Därför måste vi utveckla arbetssätt och metoder för att rekrytera talanger t.ex. inom andra uthållighetsidrotter i syfte att nå bättre kvalitet i träning och tävling. En tydligare specialisering av en Elitmiljö i Stockholm och en utveckling av samarbetet mellan SCS, en Elitmiljö och Löpargymnasiet i Sollentuna. AFFÄRSHUSET FAKTA AB 17

Att verksamhetsplanera RIG:et 1. Vi och vår omvärld 1.1 Historik/företagskultur samt omvärld och trender (flik 4) Vad är väsentligt i vår historia, vilka resultat har vi uppnått, vad händer i omvärlden etc? Löpargymnasiet i Sollentuna startades 1988. Samarbetet med den lokala gymnasieskolan och förståelse för idrottselevernas speciella behov utvecklades med bl.a. en bra schemaläggning där idrottselevernas särskilda förutsättningar beaktades. Den lokala verksamheten är underställd Sollentuna kommuns Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd vilken också tilldelar ekonomiska medel som stöd för verksamheten. Vid gymnasieskolan, som också fördelar medel för verksamheten, finns en särskild rektor som har det pedagogiska ansvaret för Löpargymnasiets elevers studier. Internatet användes tidigare av elever i kommunala utbildningar. Vid starten 1988 anställdes två tränare (projektledare) på heltid för att driva och utveckla verksamheten. För att möta nya behov har matpersonal och lokalvårdare samt medicinsk personal knutits till verksamheten på internatet och utgör i dag viktiga delar i den dagliga verksamheten. Under en period erhöll Löpargymnasiet projektpengar för att utveckla verksamheten med inriktning på flickors behov. Detta föll så väl ut, att en av tränarna är ansvarig för flickornas träning och personliga uppföljning. Två huvudkaraktärer kom att ligga till grund för Löpargymnasiet i Sollentuna, nämligen medel- och långdistanslöpning samt internatboende. Att få träna och tävla, bedriva såväl vardagsliv som träningsverksamhet tillsammans med likasinnade är viktiga förutsättningar för att förstärka elevernas idrottsliga satsning. Medel- och långdistanslöpning ställer stora krav på vissa personlighetsegenskaper som t.ex. envishet, uthållighet, viljestyrka. Ett huvudsyfte är därför att samla ungdomar med talang och intresse för att utveckla dessa egenskaper i en stimulerande miljö. Trots den relativa närheten till Stockholms City (15 km) ligger Sollentuna och Löpargymnasiet avskilt från storstaden och upplevs som en lugn miljö. Internatet har under de senaste åren genomgått ett omfattande renoveringsarbete när det gäller elevrummen, korridorer, hygienutrymmen och matsal. Den nya gymnasieskolan (GY11) med bl.a. nya program och hårdare intagningsvillkor har startat från höstterminen 2011. Vad detta kommer att innebära är svårt att förutse idag. I vilket fall har RIG-verksamheten fått ökad konkurrens från skolor med s.k. NIU-platser (Nationellt godkända IdrottsUtbildningar). I vad mån detta kommer att påverka Löpargymnasiets förutsättningar för rekrytering är det svårt att spekulera i. En möjlighet till utveckling på olika områden skulle vara en integrering av en Elitmiljö i Löpargymnasiets verksamhet. Vissa synergieffekter skulle kunna uppnås genom gemensamma tränare, medicinsk support, internatverksamheten m.m. Företrädare för RIGrådet har i olika sammanhang medverkat i överläggningarna att inrätta en Elitmiljö i Stockholmsområdet. AFFÄRSHUSET FAKTA AB 18

Under åren har en hel del idrottsliga framgångar kunnat noteras. Internationella uppdrag har följande elever haft: Thomas Byrberg, 800 m JEM Ljubliana 1997. Carolina Nylén, 800 m JEM (22 år) Göteborg 2001. John Lindström, 1500 m JVM Jamaica 2002. Mattias Claesson, 800 m UOS Paris 2003, 800 m IEM 2005, europamästare för juniorer 800 m Litauen 2005. Frida Flodström, 800 m JEM Litauen 2005, JVM Peking 2006. Johan Kågeman, stafett 4* 400 m JEM Litauen 2005. Fredrik Hallinder, 800 m UVM Marocko 2005 Lena Örn, 3000 m hinder JVM Peking 2006, JEM Holland 2007, terräng EM K22 Belgien 2008 Oskar Käck, terräng EM Storbritannien 2003, Holland 2005, Belgien 2008 Fredrik Uhrbom, terräng EM Spanien 2007 Mary Alenbratt, terräng EM F19 Belgien 2008, 1500m JEM (K22) Tjeckien 2011. Sara Sjökvist; Terräng-EM (K22) Portugal 2010. 2010 JVM Kanada: Jonas Legernes 3000m hinder Richard Gunnarsson 800m 2011, JEM, Tallin Estland: Emil Blomberg, finalist 3000m hinder Marcus Hallbäck, 1500m Albin Olausson, 3000m hinder Följande elever har haft uppdrag i Sveriges seniorlandslag: Thomas Byrberg, Mattias Claesson, Fredrik Karlsson, Fredrik Kjellberg, Oskar Käck, John Laselle, John Lindström, Carolina Nylén, Marcus Ståhlberg, Niklas Österberg, Frida Flodström, Lena Örn, Fredrik Uhrbom, Fredrik Hallinder Till detta kan läggas 105 uppdrag i Sveriges U- och J-landslag. 1.2 Viktigaste kundgrupper, samarbetspartners och intressenter (flik 5) Vilka är våra viktigaste kundgrupper som är mottagare av våra tjänster? Löpargymnasiets elever är vår viktigaste målgrupp. Eleverna är i centrum för vår verksamhet såväl i Löpargymnasiet som i Rudbecksgymnasiet. Deras behov har fokus på en kvalitativ träning och goda förutsättningar för utbildning samt en god social gemenskap. De har förväntningar att utvecklas som löpare och samtidigt nå goda studieresultat. Vilka är deras viktigaste behov och förväntningar? AFFÄRSHUSET FAKTA AB 19

Elever/föräldrar: - Gymnasieskolans programutbud - Tillgång till studievägledning - Tillgång till stödundervisning - Träningsmöjligheter tränarnas kompetens, anläggningar för inomhusträning - God social miljö i boendet (internat), trivsel och trygghet - Mat- och kosthållning - Vuxenkontakt i internatet efter skoldagens slut - Tillgång till datorer med Internetuppkoppling - Kontakt med tränarna vid hemmaklubbarna Vilka är våra viktigaste intressenter och samarbetspartners? (Föräldrar, tränare, skolledning, klubbar, kommun, lärare, övrig skolpersonal etc) Som intressenter vill vi i första hand räkna in elevernas föräldrar som har ett särskilt intresse för att deras ungdomar förutom goda studieförutsättningar har ett bra boende med trygghet och en god social omsorg. De har i stort sett samma förväntningar som eleverna. En annan intressent är de lokala klubbarna som förväntar sig att deras idrottstalanger skall utvecklas och nå allt bättre resultat på löparbanan. Sollentuna kommun är vidare angelägen om ett kvalitativt utbud av studievägar i gymnasieskolan. Löpargymnasiet är ett bra komplement till Rudbeck och övriga gymnasiala utbildningar i kommunen och förstärker imagen om friidrotten i Sollentuna. En viktig intressent är slutligen SFIF, som i ett avtal med kommunen har reglerat förutsättningarna för Löpargymnasiet. Löpargymnasiets viktigaste samarbetspartner är - Utvecklingspedagogik AB, som är fastighetsägare och hyr ut internatet och svarar för mat- och kosthållning. - Asics/Runners Store som sponsrar elevernas och tränarnas personliga träningsutrustning. - HK Hotell Kontorsstäd AB som sköter städning och underhåll i gemensamhetsutrymmen och hygienutrymmen på internatet. Vilka är deras viktigaste behov och förväntningar? - Utvecklingspedagogik AB: förväntar sig att uppnå vissa synergieffekter med övrig skolverksamhet i området och att få en acceptabel vinst av verksamheten. - Asics/Runners Store: förväntar sig att utrustningen i hög grad motsvarar elevernas behov och önskemål, vilket på olika sätt förmedlas till företaget. AFFÄRSHUSET FAKTA AB 20

Redogör för hur RIG-gruppen gör för att ta reda på elevernas, tränarnas, föräldrarnas och övriga intressenters behov, krav och förväntningar? Elever/föräldrar Innan eleverna kommer till Löpargymnasiet minst ett år före - har hemmatränarna genom helgläger, sommarläger och vid tävlingar en personlig kontakt med potentiella elever till Löpargymnasiet och deras föräldrar. Därigenom får de tidigt kunskap om elevernas personliga behov av träning och vilken program i gymnasieskolan som de tänker söka. Den tidiga kontakten gör att elever och föräldrar får tid att tänka igenom valet av gymnasieskola i kombination med avancerad träning och ett internatboende. Före intagningen görs en muntlig intervju med varje elev och en test av elevernas kapacitet i anslutning till en informationsdag. Erfarenheten är den att förväntningarna ökar från elevernas sida under tiden på Löpargymnasiet. Var sjätte - åttonde vecka har ansvarig tränare individuella samtal utvecklingssamtal - med eleverna i anslutning till träningsgenomgången. Detta görs för att varje elev utan påverkan från gruppen skall få framföra sina behov och önskemål. I anslutning till Rudbecks Öppet Hus- dag varje år träffar tränarna elevernas föräldrar i såväl storgrupp som individuellt. På så sätt kan föräldrarna både diskutera generella frågor med tränarna och ta upp frågor individuellt om den enskilda elevens utveckling. Genom årliga enkäter får eleverna vidare tillfälle att ge sina synpunkter på verksamheten. På så sätt kan eleverna anonymt ange sina behov och önskemål, vilket inte alltid kan ske vid personliga samtal. Elevernas mentor vid Rudbeck har kontinuerligt kontakt med föräldrarna. Via e-post informerar tränarna föräldrarna om aktuella frågor. För att mera formellt fånga upp elevernas synpunkter är två elever ledamöter i RIG-rådet. Dessa får på så sätt också en god insyn i Löpargymnasiets förutsättningar för sitt arbete, som de i sin tur kan föra vidare till sina kamrater. Genom elevernas representation i Löparrådet kan frågor om både studier och idrott tas med rektor och tränare. Tränare Ansvarig rektor och verksamhetsansvarig genomför årligen medarbetarsamtal med tränarna. På så sätt kan tränarnas önskemål framföras vad gäller t.ex. den individuella kompetensutvecklingen, arbetsmiljöfrågor m.m. Övriga intressenter kommunen Med Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ordförande, kommundirektören och förvaltningschefen som ledamöter i RIG-gruppen är förutsättningarna goda att kommunens förväntningar och önskemål kan kanaliseras och förverkligas. AFFÄRSHUSET FAKTA AB 21

1.3 Vilka tjänster erbjuder vi? (flik 6) För att ge bästa tänkbara studiemöjligheter erbjuder Rudbecksgymnasiet ett bra utbud av program, mycket välutbildade och kompetenta lärare, en utbildning med stor flexibilitet och stora valmöjligheter, ett flexibelt schema som ger möjligheter till träning på dagtid, fräscha lokaler med ändamålsenlig utrustning samt närhet till Löpargymnasiet. För att utveckla elevernas löpartalang och sociala utveckling erbjuder vi hög kvalitativ träning, möjligheter till tävling på såväl regional- som riksnivå, ett bra boende i internat med möjligheter till frukost och middag samt kostförstärkning, hälsovård, medicinsk support och förebyggande skadeåtgärder, en god social miljö med tillsyn samt närhet till kamrater och tränare. För att eleven skall få möjlighet till en personlig och social utveckling är vårt internat Löparnas Hus - en väsentlig förutsättning. Genom ett dagligt umgänge med likasinnade ungdomar och ett allt större ansvar för såväl träning som studier ges varje elev förutsättningar att utvecklas till en god samhällsmedborgare i enlighet med skolans värdegrund. 1.4 Hur utvecklas våra tjänster? (flik 6) Med ett ökat antal elever finns förutsättningar för ökad tränarkapacitet. Från läsåret 2011-2012 kommer antalet elever att successivt öka från totalt 30 elever till 37 inklusive NIU elever, varav 25 riksplatser och möjlighet till 12 NIU platser. Flera elever är vidare en positiv faktor för internatets beläggning och möjligheter till kvalitetsförbättringar och en ökad insats för en internatföreståndare. Med ökad konkurrens från skolor med NIU elever måste insatserna öka för att bredda rekryteringen av nya talanger genom vidgade kontakter till mer uthållighetsinriktade idrottare. 1.5 Finns det nya sätt att lösa kundgruppernas grundläggande behov? (flik 6) Kontakterna och samarbetet med elevernas tränare i hemmaklubbarna måste förbättras ytterligare. Ett sätt är att utnyttja de sociala medierna m.m. samt att kontinuerligt lägga ut resultat och utfall. Att använda internet i högre grad i den dagliga verksamheten för information skulle likaså stimulera kontakterna mellan föräldrar och Löpargymnasiet. AFFÄRSHUSET FAKTA AB 22

1.6 Hur definierar vi vår marknad och konkurrenssituation (flik 6) Vilka strävar efter att lösa samma grundläggande behov hos kund-/målgrupperna som vi gör? Alla elever i landet med talang och förutsättningar för löpning på medel-och långdistans är självfallet vår marknad och flertalet av dem är redan i grundskolan mer eller mindre kontaktade av ortens eller regionens klubbar, varför även dessa klubbar utgör en slags marknad. Några problem att nå överenskommelser om interkommunala ersättningar för studier med elevens hemkommun finns inte längre för elever med riksintag. Dock kan sådana problem uppstå när det gäller s.k. NIU elever. För unga friidrottstalanger är självfallet övriga sex friidrottsgymnasier (FIG) i landet likaväl våra konkurrenter. Som nämnts tidigare har även skolorna med NIU status möjligheter att behålla talangerna på lokal nivå. Många klubbar ser detta som ett bättre alte4rnativ än att eleven går till ett FIG. Konkurrenssituationen har hittills i stort inte lett till några negativa konsekvenser för Löpargymnasiet. Rekryteringen är stabil men något varierande årskullvis. 1.7 Vilka utmanare finns det? (flik 6) Som inte idag men kanske imorgon, bättre kommer att tillfredsställa kund-/målgruppernas grundläggande behov? De 13 NIU orterna i landet som fått en certifiering från statens sida att bedriva idrott i anslutning till studier kan komma att bli utmanare för Löpargymnasiet. 1.8 Vilka ramar och regler styr vår verksamhet? (flik 6) Skollagen (SFS 2010:800) som trädde i kraft den 1 juli 2011 Gymnasieförordningen (SFS 2010:2039) Avtalet för tiden 2011-2014 mellan SFIF och Sollentuna kommun 1.9 Styrkor och svagheter/hot och möjligheter (flik 7) Vilka är våra styrkor och svagheter (prioriterade)? Vilka hot och möjligheter ser vi (prioriterade)? Styrkor - Ett FIG med specialisering på en grengrupp, nämligen löpning medel- och långdistans. AFFÄRSHUSET FAKTA AB 23

- Ett internat i närhet av goda kommunikationer och med kapacitet för samtliga elever på Löpargymnasiet, vilket ger förutsättningar för en god social utveckling, gemenskap och trygghet. - Internatets restaurang för dagliga måltider (frukost och middag). - En gymnasieskola med stor flexibilitet i schemaläggning som medger gemensam och samtidig träning för samtliga RIG-elever, en omfattande studierådgivning och stora valmöjligheter av kurser. - Idrottsmedicinskt stöd med skadeförebyggande verksamhet och behandling. - Möjlighet till individuellt stöd i studierna på kvällstid. Svagheter Kvaliteten på löpträningen på särskilda löparspår i den närmaste omgivningen ett större problem vintertid. Frågan bereds för närvarande i den kommunala förvaltningen. Hot Allt färre ungdomar är i dag motiverade och intresserade av uthållighetsidrotter, vilket på sikt kan leda till en smalare rekryteringsbas. Erfarenheten visar att dagens elever har sämre grund för intensivare träning. Möjligheter För Löpargymnasiets del finns det nu goda möjligheter för en stark utveckling under de närmaste åren genom följande:. byggandet aven ny friidrottshall i kommunen med optimala tränings- och tävlingsmöjligheter. särskilda träningsspår utomhus, vilka skall vara öppna även vintertid - upprustning och utveckling av befintlig nedsliten styrke- och löpbandslokal samt utrymme för sjukgymnast - ett antal NIU elever till Löpargymnasiet samt fem nya riksplatser i jämförelse med förra avtalsperioden - en Elitmiljö i Stockholmsområdet delvis integrerat med Löpargymnasiets verksamhet. AFFÄRSHUSET FAKTA AB 24

2. Verksamhetsidé 2.1 Verksamhetsidé (flik 8) Vem finns vår verksamhet till för? Vilka är deras grundläggande behov? Vilken verksamhet skall vi bedriva för att lösa deras grundläggande behov? Löpargymnasiet i Sollentuna skall bedriva en tränings- och tävlingsverksamhet för löparintresserade och talangfulla ungdomar, så att de utvecklar såväl löpning mot elitnivå som sin kunskapsmässiga och sociala förmåga. Genom vårt internatboende får eleverna visa hänsyn och respekt samt ta eget ansvar. 3. Vision och värderingar 3.1 Vision (flik 9) Hur ser vårt framtida önsketillstånd ut? Före detta elever vid Löpargymnasiet tävlar på internationell elitnivå och är framgångsrika - trippel i Finnkampen och medaljer i EM. Löpargymnasiet har en excellent miljö med friidrottshall och ett bra kvalitativt internatboende. Etableringen av en Elitmiljö i Stockholmsområdet, som integreras med Löpargymnasiet, ger möjlighet för studenter att kombinera idrottsverksamhet med högskolestudier. För studenterna finns tillgång till bostäder. 3.2 Värderingar (flik 9) Vilka värderingar vill vi kännetecknas av? Vilka värderingar ska vi prioritera? Vilka förbättringar skall vi prioritera och genomföra kopplat till värderingarna Vi prioriterar fyra av de grundläggande värderingarna, nämligen fokus på eleverna, ett engagerat ledarskap samt långsiktighet, systematik och ständiga förbättringar i verksamheten i ett processinriktat arbetssätt. Ett förbättringsområde är processorienteringen som med Deminghjulets systematik som grund skulle kunna utvecklas ytterligare. Mot denna bakgrund skulle flera processmål på gruppnivå komplettera det årliga måldokumentet. 4. Långsiktiga vägval/strategier/framgångsfaktorer Vilka långsikta vägval skall vi göra för att uppnå uthålliga effekter för t ex idrottsresultat, studieresultat, nöjda elever och tränarnas arbetsmotivation? (flik 10) Färdigställandet av en friidrottshall i Sollentuna med optimala tränings- och tävlingsförutsättningar kommer att vara en mycket positiv faktor för Löpargymnasiets fortsatta utveckling. Därmed slipper vi långa och tidsödande bilresor i Stockholmsområdet. Etablerandet av en Elitmiljö i Stockholmsområdet som delvis integreras med AFFÄRSHUSET FAKTA AB 25

Löpargymnasiets verksamhets skulle ge positiva effekter. Tränarna skulle stimuleras och få ökade kontaktytor och eleverna skulle känna en ökad motivation för träning genom att vara tillsammans med äldre elitinriktade löpare. Rudbecks organisation med en flexibel utbildning tack vare skolans storlek är också en viktig förutsättning för att kunna ta emot elever med olika förutsättningar och behov. 5. Mål och aktiviteter (flik 11) 5.1. Mål och aktiviteter - nöjda elever Vilka mätbara mål och aktiviteter har vi för målområdet nöjda elever? Målen är strukturerade i två nivåer, dels övergripande och långsiktiga, dels underliggande och kortsiktiga (ett år). I första hand skall de kortsiktiga målen kunna utvärderas varje år genom elevenkäter. Mätvärdena i nedanstående måldokument grundas på RF:s elevenkät för Löpargymnasiets elever och samtliga RIG i landet (skalan är femgradig, 1 = instämmer inte alls ------5 = instämmer helt) samt egna enkäter och statistiska uppgifter från Löpargymnasiet och Rudbeck,i vilka även en femgradig skala tillämpas. Övergripande mål Nuläge 1 år 3 år Ansvarig 1.1 Medelvärdet för helhetsbetyget för hur väl eleverna upplever att Löpargymnasiet uppfyller deras behov och förväntningar skall i RF:s årliga enkät vara minst två tiondelar högre än medelvärdet för samtliga RIG och minst 4.50 vad gäller Löpargymnasiet. 4,84 Minst 4,50 och 0,2 över snittet Minst 4,50 och 0,2 över snittet Tränarna, skolledning och RIGrådet Nedbrutna/operativa mål Nuläge 1 år 3 år Ansvarig 1.2 Tillgång till en inomhushall i Formellt Påbörjat Klar Kommunen Sollentuna med optimala träningsmöjligheter beslut arbete årsskiftet 2012/13 1.3 Mätresultatet för påståendet att eleverna skall anse att träningen har hög kvalitet skall vara 4,80. 4,88 4,8 4,8 Tränarna 1.4 Mätresultatet för påståendet att eleverna är nöjda med den läxhjälp som de får på Löpargymnasiet skall vara 4,20 (en ökning med 0,2 procentenheter). 4,0 4,2 4,2 Rektor AFFÄRSHUSET FAKTA AB 26