Verksamhetsplan 2012 Löpargymnasiet Sollentuna kommun

Transkript

1 Verksamhetsplan 2012 Löpargymnasiet Sollentuna kommun

2 Grundläggande värderingar för verksamhetsutveckling inom RIG Engagerat ledarskap För att skapa en kultur som sätter målgrupperna (eleven med flera) i främsta rummet krävs ett personligt, synligt och aktivt engagemang från varje ledare. Ledarskapets viktigaste uppgifter är att ange riktningen för verksamheten, skapa förutsättningar för medarbetarna samt att i dialog med dem identifiera och följa upp målen. Samverkan Samverkan är ett nyckelbegrepp i varje framgångsrikt RIG. Det är väsentligt att genom samverkan kombinera många kompetenser, erfarenheter och olikheter, såväl hos medarbetare som hos elever, partners (skolan och idrotten) och huvudmän (staten, RF och kommunen). Allas delaktighet En förutsättning för framgångsrikt RIG är att varje medarbetare känner sig ha förtroende att utföra och utveckla sina uppgifter. Var och en måste därför se sin roll i helheten, ha klara mål, kunskap om de förutsättningar som behövs samt kunskap om de resultat som uppnås. Elevfokus (kundorientering) Ett RIG: s långsiktiga framgång beror på dess förmåga att skapa värde för dem som det finns till för eleverna med flera. Deras uttalade och underförstådda behov, krav, önskemål och förväntningar ska vara vägledande för RIG, dess medarbetare och verksamhet. Kompetensutveckling Medarbetarnas kompetens är grunden för framgång och konkurrenskraft. Därför ska varje medarbetare ges möjlighet till förkovran och vidareutveckling på ett sätt som stärker såväl individen som RIG i sin helhet. Lära av andra För att kunna vidareutvecklas måste RIG och dess medarbetare på alla områden skaffa sig ny kunskap om vad som är möjligt att uppnå och hur detta kan uppnås. Detta kräver jämförelser med dem som är bäst i ett avseende eller på ett område. Långsiktighet, ständiga förbättringar Verksamheten ska utvecklas med tanke på långsiktighet som betonar helheten. Framsynthet, snabb reaktion på förändringsbehov och att arbeta i förebyggande syfte i stället för att reagera i efterhand på problem är andra nyckelbegrepp för framgångsrik RIG-verksamhet. All verksamhet ska genomsyras av ambitionen att lägga grunden för framtida idrottsprestationer på internationell nivå samt ge bästa möjliga förutsättningar för gymnasiestudier genom att ständigt förbättra och vidareutveckla verksamheten. Processorientering Organisationens verksamhet skall ses som processer som skapar värde för kunderna. Processorientering stimulerar till att analysera och förbättra arbetsflöden och arbetsorganisation, och lägger grunden för verksamhetsutveckling inom RIG-verksamheten AFFÄRSHUSET FAKTA AB 2

3 Faktauppgifter för vårt RIG Beskriv vilka som ingår i RIG-gruppen (namn och funktion). Ulf Bergh, kommundirektör Sollentuna kommun Jesper Bokefors, elev Anders Boman, gymnasiechef Rudbeck Richard Edman, tränare Löpargymnasiet Jeanette Fry, rektor Rudbeck Hans-Olof Hanselid, sekreterare i RIG-rådet Ola Liss, verksamhetsansvarig och tränare Löpargymnasiet Anders Morin, ordförande i RIG-rådet och ordförande i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sollentuna kommun Anders Rydén, RIG-ansvarig Svenska Friidrottsförbundet Albin Sjöblom, elev Medarbetare (antal, kategorier, utbildningsnivåer). Ola Liss (1,0 tjänst), verksamhetsansvarig och tränare, GIH 1980 Richard Edman (1,0 tjänst), internatansvarig och tränare, Bosöns IFHS 1990 Patrik Tjärdal (0,5 tjänst), tränare, GIH 2003 Petra Eklund (hyrtjänst), skadeförebyggande stöd, sjukgymnast 2005 Antal elever, pojkar respektive flickor Totalt 30 elever, varav RIKS 24 och 6 NIU elever, flickor 14 och pojkar 16. Tillgängliga idrottsanläggningar, skollokaler och andra anläggningar av betydelse samt dess ändamål. Utomhusanläggningar och löpträningsområden; Sollentunavallen (Sveriges mesta SM arena senaste 40 åren) med 8 löparbanor. Rösjöområdet med upplysta löparspår, 2, 4 och 6 km. Järvafältet med miltals av bilfria grusvägar för mängdträning. Törnskogen för obanad terränglöpning. Flera parkområden för kvalitetslöpning, t.ex. intervaller och backlöpning. Inomhus inom pendeltågsavstånd och med spikskounderlag; Rundbanelöpning med doserade kurvor; Sätra och Bosöns friidrottshallar. Rakbanelöpning; Häggvikshallen (400 m från internatet) samt Solnahallen. Andra kompletterande idrottsarenor; Vår egen ny upprustade styrke- och löpbandslokal med omklädningsrum och bastu/duch. 9 stycken motordrivna löpband. Sim- och sporthall med flera jogglöparband och större styrkelokal. Andra viktiga anläggningar; Rudbecksgymnasiet inom ett spjutkastavstånd (norskt eller finskt!). Internatet, elevernas boende med en trevånings stjärnbyggnad - relativt nyrenoverad. AFFÄRSHUSET FAKTA AB 3

4 Elevrum i korridorer om fyra stycken med dusch och toaletter. Gemensam matsal för måltider. Internet och tv uppkoppling. Mindre pentry på varje våning liksom tvätt och städutrymmen. Sponsorer och ägare samt deras krav. Asics, träningsskor och kläder till varje elev. Användningsområdet är främst för träningsbruk och därmed ställs inga större krav på motprestationer än att utrustningen används på bästa sätt och med positiv feedback. Runners store, där eleverna kan hämta ut sin egen utrustning. Klubbar som deltar i verksamheten och som har ett speciellt intresse i verksamheten. Turebergs FK; samarbete inom anläggningsfrågor, träning och utrustning. Stockholms friidrottsförbund; Riksomfattande talang- och utvecklingsläger (röda tråden) för ungdomar år och dess tränare/ledare/föräldrar. SFIF`s; UC verksamhet; Genomförs två gånger per år med deltagare som helgläger på Löpargymnasiet och dess internat med arrangerat boende och mat. Även utbildningar, som t.ex. löptränarutbildning steg 1 och 2 genomförs över en weekend på internatet. Elevernas hemmaföreningar AFFÄRSHUSET FAKTA AB 4

5 1. Organisation och ledarskap A) Specialidrottsförbundets (SF) styrning och uppföljning för att utveckla Riksidrottsgymnasiernas (RIG) verksamhet Redogör för: 1. hur SF stödjer, styr och följer upp RIG-verksamheten 2. SF:s kortsiktiga och långsiktiga mål med RIG-verksamheten samt hur dessa mål är kopplade till SF:s övriga mål gällande talang- och elitutveckling. 3. hur målen för RIG-verksamheten förankras och följs upp samt vilka forum som används för detta 4. SF: s resultat med RIG-verksamheten jämfört med målen samt dess resultatutveckling, om möjligt över 3 år eller mer (trenderna) 5. hur SF förvissar sig om att olika problem inom RIG-verksamheten tas om hand och att orsakerna analyseras och undanröjs 6. hur SF försäkrar sig om att varje RIG har en väl fungerande RIG-grupp som tillsammans tar ansvar för utveckling av hela verksamheten 7. hur ni säkerställer att tränarnas kompetens utvecklas för att möta kravet på att RIG:et skall skapa en internationell elit 8 hur SF underlättar/säkerställer elevens fortsatta utveckling efter gymnasiet AFFÄRSHUSET FAKTA AB 5

6 AFFÄRSHUSET FAKTA AB 6

7 9 hur ni utvärderar och förbättrar ovanstående beskrivna arbetssätt 10 vilka väsentliga förbättringar som har genomförts gällande arbetssätten för SF s styrning och uppföljning för att vidareutveckla RIG-verksamheten AFFÄRSHUSET FAKTA AB 7

8 B) RIG-verksamhetens lokala ledarskap för utveckling av verksamheten Redogör för: 1. RIG-gruppens syfte samt hur gruppen har satts samman med roller, ansvar och befogenheter Det här är vår programförklaring som gällt under de senaste åren: RIG-gruppen skall fungera som Löpargymnasiets styrgrupp. Dess sammansättning skall avspegla de viktigaste intressenterna i verksamheten. RIG-gruppens främsta syfte är att skapa förutsättningar för utveckling av verksamheten. Den skall se till att såväl kort- som långsiktiga mål uppnås. Kontinuerligt följs verksamheten upp och årligen görs en utvärdering av verksamheten i stort och av elevernas resultat vad gäller idrott och studier. Efter beslut i RIG-gruppen kan förslag föras vidare till kommunens politiska nämnder. Ett arbetsutskott bestående av ordföranden och två ledamöter kan företräda RIG-gruppen och vid behov fatta beslut, vilka sedan redovisas i RIG-gruppen. Då Löpargymnasiets viktigaste intressenter är SFIF, Sollentuna kommun och främst Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt Rudbecksgymnasiet har vi försökt få företrädare för samtliga dessa intressenter i vårt RIG. SFIF företräds således av den som är ansvarig för samtliga RIG i landet, kommunen av ordföranden i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt kommundirektören, Rudbecksgymnasiet av gymnasiechefen och ansvarig rektor för Löpargymnasiet, Löpargymnasiet av verksamhetsansvarig tillika tränare - och ytterligare en tränare samt två elever. En adjungerad ledamot fungerar som sekreterare. RIG-gruppen för Löpargymnasiet har således en stor bredd i sin sammansättning och avspeglar i hög grad dess viktigaste intressenter. De två tränarna, som har det operativa ansvaret för verksamheten i Löpargymnasiet, är självfallet länken mellan den dagliga verksamheten och RIG-rådet/styrgruppen. På motsvarande sätt svarar såväl gymnasiechefen som ansvarig rektor för kopplingen mellan gymnasieskolan och RIG-rådet. Via ordföranden för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och kommundirektören kan frågor av viktigare slag föras vidare till den politiska sfären i kommunen. 2. Hur ledningen för kommunen och skolan engagerar sig i utvecklingen av RIG:et Löpargymnasiets personal har nära kontakt med skolans ledning. Ansvarig rektor i Rudbeck är bl.a. ordförande i det s.k. Löparrådet med företrädare för personal och elever och behandlar aktuella frågor som gäller verksamheten i allmänhet och internatfrågor i synnerhet. Ordföranden i styrelsen för utbildningen, dvs. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt kommunens chefstjänsteman, dvs. kommundirektören är alla engagerade i Löpargymnasiets verksamhet och sprider kunskap om den till de politiska kanalerna i kommunen på såväl central nivå som nämndnivå. Frågan om byggandet av en friidrottshall är ett exempel på hur information m.m. kan förmedlas mellan kommunen och RIG:et. Att ha en sådan tillgång till kommunens ledning är självfallet en stor fördel och ger å andra sidan kommunen kontinuerlig insyn i Löpargymnasiets verksamhet. Gymnasiechefen och ansvarig rektor är båda personligt AFFÄRSHUSET FAKTA AB 8

9 engagerade i och intresserade av Löpargymnasiet, tar stort ansvar för elevernas studiegång och ger sitt stöd i såväl övergripande som ekonomiska frågor i Löpargymnasiet. 3. hur och hur ofta RIG-gruppen arbetar och möts för att ta ett helhetsansvar genom uppföljning och styrning av RIG-verksamheten Det systematiska kvalitetsarbetet i Löpargymnasiet följer det s.k. Deminghjulet en förbättringsmodell som innehåller följande steg: planering med målarbete (SMARTA mål specifika, mätbara, accepterade, realistiska, tidsatta och ansvarfördelade ), genomförande, utvärdering med analys och värdering av uppnådda resultat samt beslut om förbättringsåtgärder för ökad måluppfyllelse, vilket ger både systematik och långsiktighet, se nedanstående skiss. Arbetet är således processinriktat. Mot denna bakgrund har RIGgruppen normalt fyra sammanträden/konferenser per år. När det gäller studier är läsåret uppdelat i tre perioder vid Rudbeck. Det systematiska kvalitetsarbetet (jfr 4 kap. skollagen) som varje skolenhet är skyldig att genomföra, förutsätter också ett mål- och resultatinriktat arbete. När det gäller idrotten sker planering och framtagning av kortsiktiga mål i oktobernovember, varefter följer träning och tävling samt kontinuerlig uppföljning under vinter, vår och sommar. Därefter sker utvärdering i september och rapportering till RIG-gruppen i oktober. Vid efterföljande sammanträde (november) sker en analys och utvärdering av mål och resultat samt beslut om förbättringsåtgärder och eventuell revidering av mål. Vårterminens sammanträden ägnas åt att följa upp verksamheten under pågående läsår. Inför varje sammanträde upprättas en dagordning. Varje ärende är berett och föredras av ansvarig ledamot i RIG-gruppen, varpå följer diskussion och beslut. Protokoll från varje sammanträde sänds ut till samtliga ledamöter och justeras vid efterföljande sammanträde. AFFÄRSHUSET FAKTA AB 9

10 Arbetsgång för ständiga förbättringar vid Löpargymnasiet Juli - sep USM, JSM EVK Skol-SM Rudbeck: Kvalitetsredov. Arbetsplan Utvärdering Sätta nya mål Planera. EVK Rig-grupp Okt - dec Träningsläger Tävlingar gar FÖRBÄTT- RINGAR P G L Ö A R N A E R A Beskriv önskeläget Prioritera VP Utv. centrum Rig- grupp April - juni Rig-grupp Terräng-SM Enkäter Utv. centrum EVK Föräldramöte Utlandsläger EVK Jan - mars 4. hur ni utvärderar och förbättrar ovanstående beskrivna arbetssätt Ett processorienterat arbetssätt med mål- och resultatstyrning fungerar bra och förutsätter såväl utvärdering som förbättringsarbete. Genom att utnyttja RF:s årliga elevenkät och egna enkäter är det lätt att koppla resultat mot mål och på förhand bestämma när och hur utvärderingen skall ske. Som nämnts fungerar RIG-gruppen som en styrgrupp och lägger sig således inte i den operativa verksamheten. När det gäller utvärdering skall som nämnts ovan Rudbeck och Löpargymnasiet årligen redovisa sina resultat med utgångspunkt i fastställda mål vid RIG-gruppens oktobersammanträde. Vid nästföljande sammanträde (november/december) gör RIG-gruppen i anslutning till analys och värdering samt reflektion över den totala verksamhetens resultat en utvärdering av RIG-gruppens funktion, sammansättning, kompetens, ledarskap, arbetssätt m.m. Syftet är att få en så effektiv och bra verksamhet som möjligt med de personella insatser som sätts in. 5. vilka väsentliga förbättringar som har genomförts gällande det lokala ledarskapets arbetssätt Under de senaste åren har mera fokus lagts på elevfrågor i syfte att bl.a. öka elevernas engagemang i hela verksamheten. De två elever som företräder elevgruppen har möjlighet att vid varje sammanträde (första punkt på dagordningen) ta upp särskilda elevfrågor och vidare rapportera från Löparrådet (se nedan). På olika sätt försöker vi informera eleverna om det målstyrda arbetet - som ju kan överföras även till de individuella studierna - och efterfråga deras synpunkter. AFFÄRSHUSET FAKTA AB 10

11 Redovisning av föregående års resultat Redovisa resultat utifrån uppsatta mål (för samtliga målområden) 1. Redogör för förra årets resultat i förhållande till uppsatta mål samt dess resultatutveckling, om möjligt över 3 år eller mer (trenderna) Den senaste utvärderingen har gjorts med utgångspunkt i Löpargymnasiets måldokument för verksamhetsåret Resultaten är hämtade från bl.a. RF:s elevenkät våren 2012 för Löpargymnasiets elever och samtliga RIG i landet samt egna enkäter och statistiska uppgifter från Löpargymnasiet och Rudbeck. Uppgifter lämnas även för de två senaste åren, då dessa är relevanta. Eftersom vi har tre mätpunkter, är uppgifterna att betrakta som en trend. Ytterligare en uppgift lämnas för vissa målområden i redovisningen, nämligen ett snittvärde för samtliga RIG i landet. Medelvärdet för helhetsbetyget kan vara högst 5 och lägst 1. Värdena representerar följande svarsalternativ; 5= Mycket bra uppfyllt 4= Ganska bra uppfyllt 3= Varken bra eller dåligt uppfyllt 2= Ganska dåligt uppfyllt 1= Mycket dåligt uppfyllt På de detaljerade påståendena i RF:s enkät och i egna enkäter har respondenterna besvarat efter hur väl de instämmer på en femgradig skala. Varje svarsalternativ ger en viss poäng. Poängsättning ges enligt följande, hög poäng innebär att påståendet uppfattas som en styrka. 1 = Instämmer inte alls: 1 poäng 2: 2 poäng 3: 3 poäng 4: 4 poäng 5 = Instämmer helt: 5 poäng Målen är strukturerade i två nivåer dels övergripande och långsiktiga, dels underliggande och kortsiktiga (ett år). I första hand skall de kortsiktiga målen kunna utvärderas varje år genom elevenkäter. 1. Nöjda elever Övergripande och långsiktigt mål 1.1 Medelvärdet för helhetsbetyget för hur väl eleverna upplever att Löpargymnasiet uppfyller deras behov och förväntningar skall i RF:s årliga enkät vara minst två tiondelar högre än medelvärdet för samtliga RIG och minst 4.50 vad gäller Löpargymnasiet. Löpargymnasiet Alla RIG 2011/ / / /12 4,36 4,84 4,77 4,36 AFFÄRSHUSET FAKTA AB 11

12 Kortsiktiga mål 1.2 Tillgång till en inomhushall i Sollentuna med optimala träningsmöjligheter. Sollentuna kommun har fattat beslut i kommunfullmäktige att uppföra en inomhushall i samarbete mellan kommunen och Turebergs FK. 1.3 Mätresultatet för påståendet att eleverna skall anse att träningen har hög kvalitet skall vara 4,80. Löpargymnasiet Alla RIG 2011/ / / /12 4,73 4,88 4,83 4, Mätresultatet för påståendet att eleverna är nöjda med den läxhjälp som de får på Löpargymnasiet skall vara 4,20. Löpargymnasiet Alla RIG 2011/ / / /12 4,22 4,0 3, Mätresultatet för påståendet att eleverna skall känna sig trygga i Löpargymnasiets internat skall vara 5,00. Löpargymnasiet Alla RIG 2011/ / / /12 4,71 4,87 4,73 4, Mätresultatet för påståendet i Löpargymnasiets elevenkät att frukosten i Eldqvarn är god och näringsrik skall öka med minst 0,3 procentenheter från 3,9 Löpargymnasiet Alla RIG 2011/ / / /12 3,86 3,7 3,9-1.7 Mätresultatet för påståendet i Löpargymnasiets elevenkät att middagen i Eldqvarn är god och näringsrik skall öka med minst 0,3 procentenheter från 3,3. Löpargymnasiet Alla RIG 2011/ / / /12 3,20 3,6 3,3 - AFFÄRSHUSET FAKTA AB 12

13 1.9 Mätvärdet i Löpargymnasiets enkät vad gäller elevernas nöjdhet med kontakten mellan Löpargymnasiet och hemmatränarna/ledare skall vara 3,50. Löpargymnasiet Alla RIG 2011/ / / /12 3,0 3,54 3,17 3,27 I RF:s återföringsrapport 2011/2012 framgår hur eleverna vid intervjuer har skattat några viktiga områden på en 10-gradig skala: skolmiljön: snittbetyg 9 idrottsmiljön: snittbetyg 8 sociala miljön: snittbetyg Tränarnas arbetsmotivation Övergripande och långsiktigt mål 2.1 Ökade resurser (räknat på antalet elever per tränare för närvarande 10 elever per heltidstjänst) så att tränarna får mera tid för varje elev och mindre administration samt högre kvalitet i verksamheten. Målet inte uppnått bl.a. till följd av den elevminskning som skedde till läsåret 2008 och oförändrade resurser i övrigt. 3. Idrottsresultat Övergripande och långsiktigt mål procent av eleverna skall under tiden (tre år) i Löpargymnasiet höja sin prestation genom en sänkning av tiden med 3 30 sekunder (beroende på distans, t.ex. 6 sekunder på 800) på elevens specialdistans/distanser. Löpargymnasiet 2011/ / /10 86 % 67 % Kortsiktiga mål % av elevgruppen skall årligen höja sin prestation genom en sänkning av AFFÄRSHUSET FAKTA AB 13

14 tiden med 1 10 sekunder (beroende på distans: 1 sekund på 400 m, 2 sekunder på 800 m, 4 sekunder på m, 8 sekunder på m) på resp. elevs specialdistans/distanser. Löpargymnasiet 2011/ / /10 65% 60 % 3.3 Minst två elever från Löpargymnasiet skall vara kvalificerade för JuniorEM och en elev för JuniorVM vid aktuella mästerskapsår (nytt mål). 2011/2012 Ingen elev vad gäller JuniorVM sommaren Mätresultatet för hur eleverna upplever de individuella utvecklingssamtalen med tränarna i syfte att kontinuerligt följa upp och utvärdera träningen genom den egna träningsjournalen skall vara 4,5 (nytt mål). 4. Studieresultat Övergripande och långsiktigt mål 4.1 Alla elever i Löpargymnasiet skall gå igenom gymnasieskolan i Rudbeck med minst betyget Godkänt i samtliga genomförda kurser på valt program. Resultat 2009: Åtta av tio elever har betyget Godkänt i samtliga kurser (endast två IG). 2010: Tio av elva elever har betyget Godkänt i samtliga kurser (endast ett IG). 2011: Sex av sju elever har betyget Godkänt i samtliga kurser (endast ett IG). Kortsiktiga mål 4.2 Alla elever i Löpargymnasiet skall efter avslutade studier i Rudbeck ha grundläggande behörighet för högskolestudier. Resultat 2009: Av tio elever har samtliga behörighet för högskolestudier. 2010: Av elva elever har samtliga behörighet för högskolestudier. 2011: Av sju elever har samtliga behörighet för högskolestudier. AFFÄRSHUSET FAKTA AB 14

15 4.3 Meritvärdet i slutbetyget för eleverna vid Löpargymnasiet skall motsvara minst det som övriga elever uppnår på resp. program. Löpargymnasiet Rudbeck 2011/ / / / / /10 NV 16,3 16,8 17,0 16,5 16,2 16,2 SP 14,0 16,3 16,9 15,1 15,0 14,7 5. Övriga intressenter Övergripande och långsiktigt mål a. Att en Elitmiljö (tidigare FPC - Friidrottens PrestationsCentrum) i Stockholmsområdet med verksamhet i Sollentuna integreras och utvecklas med Löpargymnasiet. - En Elitmiljö har fått ackreditering i Stockholmsområdet och skall ingå i Sport Campus Sweden. Löpargymnasiet skall vara en del i denna verksamhet. Kortsiktigt mål 5.2 Löpargymnasiet skall på olika sätt (t.ex. vid tävlingar och i medier) förstärka imagen om att friidrotten har en framskjuten position i Sollentuna. - Ett antal artiklar och notiser har varit införda i lokalpressen om Löpargymnasiet, uti i landet i samband med intervjuer av elever. - Löpargymnasiets elever har under de senaste åren arrangerat ett motionslopp i kommunen Rösjöracet. - Byggandet av en friidrottshall. - Etablerandet av en Elitmiljö i Stockholmsområdet och Löpargymnasiets deltagande i verksamheten. 2 Redogör/beskriv hur Ni gör jämförelser med de bästa nationellt och internationellt samt hur ni ligger till I RF:s enkät görs jämförelse mellan Löpargymnasiet och samtliga RIG i landet. På de fem målområden som jämförelse kan göras var resultatet för Löpargymnasiet ca 0,20 0,45 poäng högre än genomsnittet för samtliga RIG 2010/2011. Det kan vidare noteras att värdet för helhetsbetyget var 4,84 och 0,44 högre än genomsnittet för samtliga RIG. RF:s enkät omfattade inte mindre än 106 målbilder I 96 av samtliga påståenden (ca 91 procent) har elevernas bedömning vad gäller verksamheten vid Löpargymnasiet AFFÄRSHUSET FAKTA AB 15

16 varit 4 och däröver på en 5-gradig skala. Motsvarande resultat för samtliga RIG var 61 påståenden, (ca 58 procent). Löpargymnasiets vision och mål är resultatinriktade. Följande kortsiktiga mål ger oss besked om vår konkurrenskraft och kvalitet: Minst två elever från Löpargymnasiet skall vara kvalificerade för JuniorEM och en elev för JuniorVM vid aktuella mästerskapsår. Följande elever har nått internationella framgångar under gymnasietiden och åren : Mary Alenbratt; terräng-em, Belgien, Richard Gunnarsson, Jonas Legernes; JVM Kanada 2010 Albin Olausson, Emil Blomberg, Marcus Hallbäck; JEM Estland 2011 Vid JEM 2011 i Tallinn kvalificerad sig tre pojkar från Löpargymnasiet av fyra möjliga från den s.k. landslagskorridoren 3. Vilka arbetssätt har utvärderas och förbättrats Utgångspunkten för förbättringsarbetet har varit de mål som inte uppnåtts i det årliga måldokumentet. Det har varit såväl processmål som resultatmål. Ett exempel är på vilket sätt Löpargymnasiet har kunnat ge eleverna med en pressad studietid stöd i studierna. Mot denna bakgrund har stödlärare anställts som på kvällstid står till förfogande för eleverna i vissa ämnen. Efter utvärdering av dessa insatser har antalet ämnen som eleverna kan få hjälp med utökats och även ämneskombinationen förändrats utifrån elevernas behov. För elevernas trygghet på internatet är ambitionen hög. För att ta upp sådan bl.a. sådana frågor har kontakterna och samverkan med eleverna utvecklats genom att ett Löparråd har inrättats med företrädare för eleverna, tränarna och skolledning. PÅ varje RIG-rådsmöte redogörs för vad som behandlats i Löparrådet. I syfte att förbättra elevernas nöjdhet när det gäller maten (frukost och middag) har ett antal möten hållits med ansvarig för restaurangen. Resultatet har varit positivt. I Rudeck har resultaten för eleverna utvärderats och sammanfattats i kvalitetsredovisningen. De arbetssätt som har utvärderat är inom de områden som behandlas i Rudbecks lokala arbetsplan/ handlingsplan - det gäller t.ex. åtgärder för att öka elevernas upplevelser av hög kvalitet inom undervisningen, åtgärder för att alla på Rudbeck ska känna sig trygga, att ingen mobbning ska förekomma samt åtgärder för att förbättra elevernas kännedom om kursmålen och om vad som krävs för respektive betyg. En långsiktig satsning på bedömning för lärande, BFL, har inletts läsåret 2011/2012. BFL ska leda till ökade akademiska resultat för Rudbecks elever. Satsningen ska även leda till att AFFÄRSHUSET FAKTA AB 16

17 eleverna tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat och förbättrar sin förmåga att bedöma sina studieresultat och utbildningsbehov i förhållande till målen. Grunden i BFL utgår från att eleven måste veta var den befinner sig i sin kunskapsutveckling, ha förståelse för målen för kunskapsutveckling och tydliggöra hur eleven ska kunna ta sig till målet. BFL utgår från fem nyckelstrategier: att dela målen för den förväntade inlärningen, klassrumssamtalet, feedback, själv- och kamratbedömning. Samtliga undervisande lärare deltar i utvecklandet av BFL i undervisningen. 4. Vilka har varit de väsentligaste aktiviteterna för att uppnå målen Ökade lärarresurser för stödverksamhet - läxhjälp. Inrättandet av ett Löparråd. Diskussioner och inventering av frågor på trygghetsområdet. Satsning på kvalité i undervisning genom BFL. Idrott aktiviteter - Löpningens träningslära och mentala lära. - Löpargymnasiets träningsprinciper och upplägg. - Detaljplaner, beskrivning av gemensamma stomprogrammet med syfte och innehåll. - Utvärdering och individuell planering av de viktigaste träningsfaktorerna. - Fysiologiska tester, åk.2 och 3. - Kontinuerliga individuella utvecklings samtal om allmän situationen, träningsplanen och stomprogrammet samt utvärdering av genomförd träning - Renovering av löpbandslokalen och sjukgymnastrummet. Studier aktiviteter - Mentorstid varje vecka - Elevvårdskonferens - Schemaarbetet - Studie- och yrkesvägledning - BFL 5. Vilka väsentliga förbättringar har Ni genomfört Studistöd erbjudas i flera ämnen, förutom i matematik och fysik i engelska, historia och samhällskunskap samt även i biologi, kemi och naturkunskap. Tillsammans med eleverna har tränarna inventerat vilka problem som kan uppstå på trygghetsområdet, som många gånger är svårt att definiera och avgränsa. En listning har AFFÄRSHUSET FAKTA AB 17

18 gjort över vilka åtgärder som redan vidtagits för att öka elevernas trygghet och trivsel. Man har även diskuterat vad som kan göras för att helt uppnå målet. 6. Redogör för hur Ni lär/lärt av andra/de bästa för att nå/bibehålla internationell nivå Kompetensutveckling för uthållighetsidrotter. Erfarenhetsutbyte på konferenser. Föredrag och seminarier av nationella och internationella löpare, coacher och fysiologer. Deltagande för många på internationella tävlingar både utomlands och Sverige. Fortsatt samarbete och stöd med/till de sudanesiska m.fl. löparna under deras vistelse och boende på internatet under sommarmånaderna. 7. Vad kunde Ni gjort bättre under föregående år, kopplat till målen Lokala och regionala gymnasieskolor med specialisering på vissa idrotter har ökat konkurrensen om de bästa talangerna. Därför måste vi ytterligare utveckla arbetssätt och metoder för att rekrytera talanger t.ex. inom andra uthållighetsidrotter i syfte att nå bättre kvalitet i träning och tävling. Exempel på detta är att även söka talanger inom orienteringen. Vi ser att vi har behov av benchmarketing och utbyte med andra RIG. T.ex. RIG med andra uthållighetsidrotter än löpning och RIG med internatverksamhet för att ta del av deras erfarenheter. Inför nästa läsår planerar vi att inleda sådant utbyte av erfarenheter. En tydligare specialisering av en Elitmiljö i Stockholm och en utveckling av samarbetet mellan SCS, en Elitmiljö och Löpargymnasiet i Sollentuna. Trots aktivt deltagande i planeringsarbetet har ännu inget samarbete kunnat påbörjas. En viktig förutsättning är bostadsfrågan för studenterna. AFFÄRSHUSET FAKTA AB 18

19 Att verksamhetsplanera RIG:et 1. Vi och vår omvärld 1.1 Historik/företagskultur samt omvärld och trender (flik 4) Vad är väsentligt i vår historia, vilka resultat har vi uppnått, vad händer i omvärlden etc? Löpargymnasiet i Sollentuna startades Samarbetet med den lokala gymnasieskolan och förståelse för idrottselevernas speciella behov utvecklades med bl.a. en bra schemaläggning där idrottselevernas särskilda förutsättningar beaktades. Den lokala verksamheten är underställd Sollentuna kommuns Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd vilken också tilldelar ekonomiska medel som stöd för verksamheten. Vid gymnasieskolan, som också fördelar medel för verksamheten, finns en särskild rektor som har det pedagogiska ansvaret för Löpargymnasiets elevers studier. Internatet användes tidigare av elever i kommunala utbildningar. Vid starten 1988 anställdes två tränare (projektledare) på heltid för att driva och utveckla verksamheten. För att möta nya behov har matpersonal och lokalvårdare samt medicinsk personal knutits till verksamheten på internatet och utgör i dag viktiga delar i den dagliga verksamheten. Under en period erhöll Löpargymnasiet projektpengar för att utveckla verksamheten med inriktning på flickors behov. Detta föll så väl ut, att en av tränarna är ansvarig för flickornas träning och personliga uppföljning. Två huvudkaraktärer kom att ligga till grund för Löpargymnasiet i Sollentuna, nämligen medel- och långdistanslöpning samt internatboende. Att få träna och tävla, bedriva såväl vardagsliv som träningsverksamhet tillsammans med likasinnade är viktiga förutsättningar för att förstärka elevernas idrottsliga satsning. Medel- och långdistanslöpning ställer stora krav på vissa personlighetsegenskaper som t.ex. envishet, uthållighet, viljestyrka. Ett huvudsyfte är därför att samla ungdomar med talang och intresse för att utveckla dessa egenskaper i en stimulerande miljö. Trots den relativa närheten till Stockholms City (15 km) ligger Sollentuna och Löpargymnasiet avskilt från storstaden och upplevs som en lugn miljö. Internatet har under de senaste åren genomgått ett omfattande renoveringsarbete när det gäller elevrummen, korridorer, hygienutrymmen och matsal. Den nya gymnasieskolan (GY11) med bl.a. nya program och hårdare intagningsvillkor har startat från höstterminen Detta har lett till nya kurser inom ämnet specialidrott. Vi samarbetar med FIG och de andra RIGen för att gemensamt tolka betygskriterierna detta för att stärka arbetet med likvärdig bedömning. I och med GY11 har RIG-verksamheten fått ökad konkurrens från skolor med s.k. NIU-platser (Nationellt godkända IdrottsUtbildningar). I vad mån detta kommer att påverka Löpargymnasiets förutsättningar för rekrytering är det svårt att spekulera i. En möjlighet till utveckling på olika områden skulle vara en integrering av en Elitmiljö i Löpargymnasiets verksamhet. Vissa synergieffekter skulle kunna uppnås genom gemensamma tränare, medicinsk support, internatverksamheten m.m. Företrädare för RIG- AFFÄRSHUSET FAKTA AB 19

20 rådet har i olika sammanhang medverkat i överläggningarna att inrätta en Elitmiljö i Stockholmsområdet. Under åren har en hel del idrottsliga framgångar kunnat noteras. Internationella uppdrag har följande elever haft: Thomas Byrberg, 800 m JEM Ljubliana Carolina Nylén, 800 m JEM (22 år) Göteborg John Lindström, 1500 m JVM Jamaica Mattias Claesson, 800 m UOS Paris 2003, 800 m IEM 2005, europamästare för juniorer 800 m Litauen Frida Flodström, 800 m JEM Litauen 2005, JVM Peking Johan Kågeman, stafett 4* 400 m JEM Litauen Fredrik Hallinder, 800 m UVM Marocko 2005 Lena Örn, 3000 m hinder JVM Peking 2006, JEM Holland 2007, terräng EM K22 Belgien 2008 Oskar Käck, terräng EM Storbritannien 2003, Holland 2005, Belgien 2008 Fredrik Uhrbom, terräng EM Spanien 2007 Mary Alenbratt, terräng EM F19 Belgien 2008, 1500m JEM (K22) Tjeckien Sara Sjökvist; Terräng-EM (K22) Portugal JVM Kanada: Jonas Legernes 3000m hinder Richard Gunnarsson 800m 2011, JEM, Tallin Estland: Emil Blomberg, finalist 3000m hinder Marcus Hallbäck, 1500m Albin Olausson, 3000m hinder Följande elever har haft uppdrag i Sveriges seniorlandslag: Thomas Byrberg, Mattias Claesson, Fredrik Karlsson, Fredrik Kjellberg, Oskar Käck, John Laselle, John Lindström, Carolina Nylén, Marcus Ståhlberg, Niklas Österberg, Frida Flodström, Lena Örn, Fredrik Uhrbom, Fredrik Hallinder Till detta kan läggas 105 uppdrag i Sveriges U- och J-landslag. 1.2 Viktigaste kundgrupper, samarbetspartners och intressenter (flik 5) Vilka är våra viktigaste kundgrupper som är mottagare av våra tjänster? Löpargymnasiets elever är vår viktigaste målgrupp. Eleverna är i centrum för vår verksamhet såväl i Löpargymnasiet som i Rudbecksgymnasiet. Deras behov har fokus på en kvalitativ träning och goda förutsättningar för utbildning samt en god social gemenskap i bl.a. vårt internat. De har förväntningar att utvecklas som löpare och samtidigt nå goda studieresultat. AFFÄRSHUSET FAKTA AB 20

21 Vilka är deras viktigaste behov och förväntningar? Elevers/föräldrars behov och förväntningar: - Gymnasieskolans programutbud - Tillgång till studievägledning - Tillgång till stödundervisning - Träningsmöjligheter tränarnas kompetens, anläggningar för inomhusträning - God social miljö i boendet (internat), trivsel och trygghet - Mat- och kosthållning - Vuxenkontakt i internatet efter skoldagens slut - Tillgång till datorer med Internetuppkoppling - Kontakt med tränarna vid hemmaklubbarna Vilka är våra viktigaste intressenter och samarbetspartners? (Föräldrar, tränare, skolledning, klubbar, kommun, lärare, övrig skolpersonal etc) I första hand vill vi räkna in elevernas föräldrar som intressenter, då de har ett särskilt intresse för att deras ungdomar förutom goda studieförutsättningar har ett bra boende med trygghet och en god social omsorg. De har i stort sett samma förväntningar som eleverna. En annan intressent är de lokala klubbarna som förväntar sig att deras idrottstalanger skall utvecklas och nå allt bättre resultat på löparbanan. Sollentuna kommun är vidare angelägen om ett kvalitativt utbud av studievägar i gymnasieskolan. Löpargymnasiet är ett bra komplement till Rudbeck och övriga gymnasiala utbildningar i kommunen och förstärker imagen om friidrotten i Sollentuna. En viktig intressent är slutligen SFIF, som i ett avtal med kommunen har reglerat förutsättningarna för Löpargymnasiet. Löpargymnasiets viktigaste samarbetspartner är - Utvecklingspedagogik AB, som är fastighetsägare och hyr ut internatet och svarar för mat- och kosthållning. - Asics/Runners Store som sponsrar elevernas och tränarnas personliga träningsutrustning. - HK Hotell Kontorsstäd AB som sköter städning och underhåll i gemensamhetsutrymmen och hygienutrymmen på internatet. Vilka är deras viktigaste behov och förväntningar? - Utvecklingspedagogik AB: förväntar sig att uppnå vissa synergieffekter med övrig skolverksamhet i området och att få en acceptabel vinst av verksamheten. - Asics/Runners Store: förväntar sig att utrustningen i hög grad motsvarar elevernas behov och önskemål, vilket på olika sätt förmedlas till företaget. AFFÄRSHUSET FAKTA AB 21

22 Redogör för hur RIG-gruppen gör för att ta reda på elevernas, tränarnas, föräldrarnas och övriga intressenters behov, krav och förväntningar? Elever/föräldrar Innan eleverna kommer till Löpargymnasiet minst ett år före - har hemmatränarna genom helgläger, sommarläger och vid tävlingar en personlig kontakt med potentiella elever till Löpargymnasiet och deras föräldrar. Därigenom får de tidigt kunskap om elevernas personliga behov av träning och vilken program i gymnasieskolan som de tänker söka. Den tidiga kontakten gör att elever och föräldrar får tid att tänka igenom valet av gymnasieskola i kombination med avancerad träning och ett internatboende. Före intagningen görs en muntlig intervju med varje elev och en test av elevernas kapacitet i anslutning till en informationsdag. Erfarenheten är den att förväntningarna ökar från elevernas sida under tiden på Löpargymnasiet. Var sjätte - åttonde vecka har ansvarig tränare individuella samtal utvecklingssamtal - med eleverna i anslutning till träningsgenomgången. Detta görs för att varje elev utan påverkan från gruppen skall få framföra sina behov och önskemål. I anslutning till Rudbecks Öppet Hus- dag varje år träffar tränarna elevernas föräldrar i såväl storgrupp som individuellt. På så sätt kan föräldrarna både diskutera generella frågor med tränarna och ta upp frågor individuellt om den enskilda elevens utveckling. Genom årliga enkäter får eleverna vidare tillfälle att ge sina synpunkter på verksamheten. På så sätt kan eleverna anonymt ange sina behov och önskemål, vilket inte alltid kan ske vid personliga samtal. Elevernas mentor vid Rudbeck har kontinuerligt kontakt med föräldrarna. Via e-post informerar tränarna föräldrarna om aktuella frågor. För att mera formellt fånga upp elevernas synpunkter är två elever ledamöter i RIG-rådet. Dessa får på så sätt också en god insyn i Löpargymnasiets förutsättningar för sitt arbete, som de i sin tur kan föra vidare till sina kamrater. Genom elevernas representation i Löparrådet kan frågor om både studier och idrott samt internatfrågor tas upp med rektor och tränare. Vid behov görs särskilda elevenkäter (bl.a. om trivsel och trygghet) i både Löpargymnasiet och Rudbeck. Vi deltar varje år i RF:s årliga enkät. Tränare Ansvarig rektor och verksamhetsansvarig genomför årligen medarbetarsamtal med tränarna. På så sätt kan tränarnas önskemål framföras vad gäller t.ex. den individuella kompetensutvecklingen, arbetsmiljöfrågor m.m. Övriga intressenter kommunen Med Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ordförande och kommundirektören som ledamöter i RIG-gruppen är förutsättningarna goda att kommunens förväntningar och önskemål kan kanaliseras och förverkligas. AFFÄRSHUSET FAKTA AB 22

23 1.3 Vilka tjänster erbjuder vi? (flik 6) För att ge bästa tänkbara studiemöjligheter erbjuder Rudbecksgymnasiet ett bra utbud av program, mycket välutbildade och kompetenta lärare, en utbildning med stor flexibilitet och stora valmöjligheter, ett flexibelt schema som ger möjligheter till träning på dagtid, fräscha lokaler med ändamålsenlig utrustning samt närhet till Löpargymnasiet. För att utveckla elevernas löpartalang och sociala utveckling erbjuder vi hög kvalitativ träning, möjligheter till tävling på såväl regional- som riksnivå, ett bra boende i internat med möjligheter till frukost och middag samt kostförstärkning, hälsovård, medicinsk support och förebyggande skadeåtgärder, en god social miljö med tillsyn samt närhet till kamrater och tränare. För att eleven skall få möjlighet till en personlig och social utveckling är vårt internat Löparnas Hus - en väsentlig förutsättning. Genom ett dagligt umgänge med likasinnade ungdomar och ett allt större ansvar för såväl träning som studier ges varje elev förutsättningar att utvecklas till en god samhällsmedborgare i enlighet med skolans värdegrund. 1.4 Hur utvecklas våra tjänster? (flik 6) Studier På Rudbeck är det genom ett systematiskt arbete med ökad måluppfyllelse genom olika aktiviteter som specificeras i arbetsplanen och den stora satsningen för ökad kvalité i undervisningen som är kopplad till bedömning för lärande, BFL. Projektdirektiven för BFL bifogas verksamhetsplanen. Idrott Fysiologiska tester kommer att genomföras från åk 1 och regelbundet i samarbete med Bosön. med ett omfattande testbatteri. Målet är att dessa resultat ska vara en faktor i utformningen av den individuella träningsplanen, att eleven själv ska få en bild av sin fysiologiska status och leda till en ökad förståelse hos eleven hur fysiologin påverkas av t.ex. olika typer av träning. Nya kurser inom GY2011 med specialidrott. Förbättrade inomhusträningsmöjligheter i samband med renovering av Löpbandslokal och sjukgymnastlokal i anslutning till internatet och framöver byggandet av ny inomhushall i Sollentuna (upphandlingen avslutad). Övrigt Undersöker möjlighet att frigöra fem lägenheter för studenter som önskar studera på en Elitmiljö i Stockholm och samtidigt ha kvar sin träningsbas och miljö i Sollentuna. AFFÄRSHUSET FAKTA AB 23

24 Flera elever i Löpargymnasiet är en positiv faktor för internatets beläggning och möjligheter till kvalitetsförbättringar och en ökad insats för en internatföreståndare. Med ett ökat antal elever finns förutsättningar för ökad tränarkapacitet. Från läsåret har vi möjlighet att öka elevantalet från totalt 30 till 37 elever inklusive NIU elever, varav 25 riksplatser och möjlighet till 12 NIU platser. Med ökad konkurrens från skolor med NIU elever måste insatserna öka för att bredda rekryteringen av nya talanger genom vidgade kontakter till mer uthållighetsinriktade idrottare. 1.5 Finns det nya sätt att lösa kundgruppernas grundläggande behov? (flik 6) Benchmarketing med andra RIG, speciellt RIG med internat. Stockholm friidrottsförbund har kallat till ett möte för ökat samarbete inom NIU och RIG i Stockholmsområdet. Detta samarbete kan generera nya kundlösningar. En Elitmiljö i Stockholm gemensam träningsmiljö för löparna. Integrering mellan RIG och Elitmiljön. Rekrytering av nya elever. Även skanna av andra idrotter t.ex. orientering och bjuda in till t.ex. en helg på Löpargymnasiet i samband med Lidingöloppet. Eventuellt bredda löpargrenarna och även ta in kortare distanser och sprint. Kontakterna och samarbetet med elevernas tränare i hemmaklubbarna måste förbättras ytterligare. Ett sätt är att utnyttja de sociala medierna m.m. samt att kontinuerligt lägga ut resultat och utfall. Att använda internet i högre grad i den dagliga verksamheten för information skulle likaså stimulera kontakterna mellan föräldrar och Löpargymnasiet. 1.6 Hur definierar vi vår marknad och konkurrenssituation (flik 6) Vilka strävar efter att lösa samma grundläggande behov hos kund-/målgrupperna som vi gör? För unga friidrottstalanger är självfallet övriga sex friidrottsgymnasier (FIG) i landet likaväl våra konkurrenter. Som nämnts tidigare har även skolorna med NIU status möjligheter att behålla talangerna på lokal nivå. Många klubbar ser detta som ett bättre alternativ än att eleven går till ett FIG. Alla elever i landet med talang och förutsättningar för löpning på medel-och långdistans är självfallet vår marknad och flertalet av dem är redan i grundskolan mer eller mindre kontaktade av ortens eller regionens klubbar, varför även dessa klubbar utgör en slags AFFÄRSHUSET FAKTA AB 24

25 marknad. Några problem att nå överenskommelser om interkommunala ersättningar för studier med elevens hemkommun finns inte längre för elever med riksintag. Dock kan sådana problem uppstå när det gäller s.k. NIU elever. Konkurrenssituationen har hittills i stort inte lett till några negativa konsekvenser för Löpargymnasiet. Rekryteringen är stabil men något varierande årskullvis. 1.7 Vilka utmanare finns det? (flik 6) Som inte idag men kanske imorgon, bättre kommer att tillfredsställa kund-/målgruppernas grundläggande behov? De 13 NIU orterna i landet som fått en certifiering från statens sida att bedriva idrott i anslutning till studier är i dag utmanare för Löpargymnasiet 1.8 Vilka ramar och regler styr vår verksamhet? (flik 6) Skollagen (SFS 2010:800) som trädde i kraft den 1 juli 2011 Gymnasieförordningen (SFS 2010:2039) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 Avtalet för tiden mellan SFIF och Sollentuna kommun 1.9 Styrkor och svagheter/hot och möjligheter (flik 7) Vilka är våra styrkor och svagheter (prioriterade)? Vilka hot och möjligheter ser vi (prioriterade)? Styrkor - Ett FIG med specialisering på en grengrupp, nämligen löpning. - Ett internat i närhet av goda kommunikationer och med kapacitet för samtliga elever på Löpargymnasiet, vilket ger förutsättningar för en god social utveckling, gemenskap och trygghet. - Internatets restaurang för dagliga måltider (frukost och middag). - En gymnasieskola med stor flexibilitet i schemaläggning som medger gemensam och samtidig träning för samtliga RIG-elever, en omfattande studierådgivning och stora valmöjligheter av kurser. - Idrottsmedicinskt stöd med skadeförebyggande verksamhet och behandling. - Fysiologiska tester. - Möjlighet till individuellt stöd i studierna på kvällstid. - Nyupprustning av befintlig styrke- och löpbandslokal i anslutning till Löpargymnasiet. AFFÄRSHUSET FAKTA AB 25

26 - Projektet BFL, se ovan Svagheter Avsaknad av en friidrottshall i kommunen (formella beslut har fattats och upphandling pågår). Kvaliteten på löpträningen på särskilda löparspår i den närmaste omgivningen ett större problem vintertid. Frågan bereds för närvarande i den kommunala förvaltningen Hot Allt färre ungdomar är i dag motiverade och intresserade av uthållighetsidrotter, vilket på sikt kan leda till en smalare rekryteringsbas. Erfarenheten visar att dagens elever har sämre grund för intensivare träning. NIU- skolorna Möjligheter För Löpargymnasiets del finns det nu goda möjligheter för en stark utveckling under de närmaste åren genom följande:. byggandet aven ny friidrottshall i kommunen med optimala tränings- och tävlingsmöjligheter. särskilda träningsspår utomhus, vilka skall vara öppna även vintertid - ett antal NIU elever till Löpargymnasiet samt fem nya riksplatser i jämförelse med förra avtalsperioden - en Elitmiljö i Stockholmsområdet delvis integrerat med Löpargymnasiets verksamhet. - en breddning av löparkonceptet, dvs. inriktning på samtliga löpargrenar.. AFFÄRSHUSET FAKTA AB 26

27 2. Verksamhetsidé 2.1 Verksamhetsidé (flik 8) Vem finns vår verksamhet till för? Vilka är deras grundläggande behov? Vilken verksamhet skall vi bedriva för att lösa deras grundläggande behov? Löpargymnasiet i Sollentuna skall bedriva en tränings- och tävlingsverksamhet för löparintresserade och talangfulla ungdomar, så att de utvecklar såväl löpning mot elitnivå som sin kunskapsmässiga och sociala förmåga. Genom vårt internatboende får eleverna visa hänsyn och respekt samt ta eget ansvar. 3. Vision och värderingar 3.1 Vision (flik 9) Hur ser vårt framtida önsketillstånd ut? Elever från Löpargymnasiet i Sollentuna tävlar på internationell elitnivå och är framgångsrika - trippel i Finnkampen och medaljer i EM. Löpargymnasiet har en excellent miljö med friidrottshall och ett bra kvalitativt internatboende. Etableringen av en Elitmiljö i Stockholmsområdet, som integreras med Löpargymnasiet, ger möjlighet för studenter att kombinera idrottsverksamhet med högskolestudier. För studenterna finns tillgång till bostäder. 3.2 Värderingar (flik 9) Vilka värderingar vill vi kännetecknas av? Vilka värderingar ska vi prioritera? Vilka förbättringar skall vi prioritera och genomföra kopplat till värderingarna Vi vill prioritera fyra av de grundläggande värderingarna, nämligen fokus på eleverna, ett engagerat ledarskap samt långsiktighet, systematik och ständiga förbättringar i verksamheten i ett processinriktat arbetssätt. Det är vår målsättning att dessa värderingar skall känneteckna vår verksamhet både internt och externt. Ett förbättringsområde är processorienteringen som med Deminghjulets systematik som grund skulle kunna utvecklas ytterligare. Mot denna bakgrund skulle flera processmål på gruppnivå komplettera det årliga måldokumentet. 4. Långsiktiga vägval/strategier/framgångsfaktorer Vilka långsikta vägval skall vi göra för att uppnå uthålliga effekter för t ex idrottsresultat, studieresultat, nöjda elever och tränarnas arbetsmotivation? (flik 10) AFFÄRSHUSET FAKTA AB 27

28 En friidrottshall i Sollentuna med optimala tränings- och tävlingsförutsättningar kommer att vara en mycket positiv faktor för Löpargymnasiets fortsatta utveckling. Därmed slipper vi långa och tidsödande bilresor i Stockholmsområdet. Etablerandet av en Elitmiljö i Stockholmsområdet som delvis integreras med Löpargymnasiets verksamhets kommer att ge positiva effekter. Tränarna skulle därmed stimuleras och få ökade kontaktytor och eleverna skulle känna en ökad motivation för träning genom att vara tillsammans med äldre elitinriktade löpare. Rekrytering av nya elever genom att skanna av andra idrotter t.ex. orientering och bjuda in till t.ex. en helg på Löpargymnasiet. Eventuellt bredda löpargrenarna och även ta in kortare distanser och sprint Rudbecks organisation med en flexibel utbildning tack vare skolans storlek är också en viktig förutsättning för att kunna ta emot elever med olika förutsättningar och behov. AFFÄRSHUSET FAKTA AB 28

29 5. Mål och aktiviteter (flik 11) 5.1. Mål och aktiviteter - nöjda elever Vilka mätbara mål och aktiviteter har vi för målområdet nöjda elever? Mätvärdena i nedanstående måldokument grundas på RF:s elevenkät vårterminen 2012 för Löpargymnasiets elever och samtliga RIG i landet (skalan är femgradig, 1 = instämmer inte alls = instämmer helt) samt egna enkäter och statistiska uppgifter från Löpargymnasiet och Rudbeck, i vilka även en femgradig skala tillämpas. Målen är strukturerade i två nivåer, dels övergripande och långsiktiga, dels underliggande och kortsiktiga (ett år). I första hand skall de kortsiktiga målen kunna utvärderas varje år genom elevenkäter. Övergripande mål Nuläge 1 år 3 år Ansvarig 1.1 Medelvärdet för helhetsbetyget för hur väl eleverna upplever att Löpargymnasiet uppfyller deras behov och förväntningar skall i RF:s årliga enkät vara minst två tiondelar högre än medelvärdet för samtliga RIG och minst 4.50 vad gäller Löpargymnasiet. 4,36 Minst 4,50 och 0,2 över snittet Minst 4,50 och 0,2 över snittet Tränarna, skolledning och RIG-rådet Nedbrutna/operativa mål Nuläge 1 år 3 år Ansvarig 1.2 Tillgång till en inomhushall i Sollentuna med optimala träningsmöjligheter 1.3 Mätresultatet för påståendet att eleverna skall anse att träningen har hög kvalitet skall vara 4,80. Formellt beslut och upphandling Klart Kommunen 4,73 4,8 4,8 Tränarna 1.4 Mätresultatet för påståendet att eleverna är nöjda med den läxhjälp som de får på Löpargymnasiet skall vara 4, Mätresultatet för påståendet att eleverna skall känna sig trygga i Löpargymnasiets internat skall vara 5,00. 4,22 4,2 4,2 Rektor 4,71 5,0 5,0 Tränarna AFFÄRSHUSET FAKTA AB 29