28 oktober 2009 Preliminär miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsetablering i Lantvallen, Bygdeå, Robertsfors kommun Finn Finstedt och Ataniyaz Ataniyazov
Innehåll 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Presentation av projektet 3.1 Lokalisering 3.2 Varför här? 3.3 Anläggningens utformning 3.4 Kontroll och underhåll 3.5 Alternativa utformningar 3.6 Alternativa platser 3.7 Nollalternativ 4 Miljökonsekvenser 4.1 Ljud 4.2 Skuggbildning/reflexer 4.3 Landskapsbild 4.4 Naturvärden 4.5 Kulturvärden 4.6 Utsläpp till luft och vatten 4.7 Byggtiden 4.8 Risker 4.9 Återställning 5 Miljömål 6 Referenser Bilaga: ekonomiska beräkningar
1 Förord The Ataniyaz and Finnstedt kompany ansöker om tillstånd att etablera en vindkraftanledning med en sammantagen effekt på 8 MW på Lantvallen i Robertsfors kommun. Anläggningens storlek kräver egentligen inte tillstånd, eftersom det är färre än 5 verk med en totalhöjd under 150 m, men The Ataniyaz and Finnstedt kompany söker ändå ett s k frivilligt tillstånd, för att en ordentlig utredning ska bli gjord inför beslut om utbyggnad. I samband med tillståndsansökan för projektet skall en miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) genomföras. Syftet med en MKB är att objektivt analysera och beskriva de konsekvenser projektet kan medföra och föreslå åtgärder för att minska eventuelle negativa effekter. Information har utgått till alla berörda parter, och ett samråd med inbjudna skall hållas den 2:a eller 3:e november 2009. Umeå 2009-10-26 Ataniyaz och Finn Projektansvariga
2 Sammanfattning The Ataniyaz and Finsted kompany ansöker om tillstånd att uppföra 4 stycken vindkraftverk i Lantvallen, söder om Bygdeå i Robertsfors kommun. Den installerade effekten är sammanlagt 8 MW och den totala årsproduktion beräknas till 22 milj. kwh, vilket motsvarar förbrukningen av elektricitet i 880 eluppvärmda villor eller hushållsel i 4 200 lägenheter. Området där vindkraftverken planeras stå består av skogsmark och öppna ytor och sjöar. Området lämpligt för vindkraft då vindens energiinnehåll är högt. Vindkraftsanläggning kommer inte att konkurrera med några allmänna intressen för naturvård eller friluftsliv. Miljökonsekvenserna för den föreslagna anläggningen kommer att vara små med föreslagen lokalisering och utformning då vindkraftverken byggs på behörigt avstånd från bebyggelse och verksamhet. Området är inte detaljplanerat, men arbete med en översiktsplan för vindkraft pågår inför den planerade etableringen, och parken ligger i ett av områdena som utpekats av kommunen som lämpligt för vindkraftsutbyggnad. Vindkraft producerar elenergi utan utsläpp och har mycket liten belastning på naturen. Vindkraftanläggningen uppfyller dessutom miljömål på nationell, regional och lokal nivå och minskar koldioxidutsläppen som hotar förändra jordens klimat. Vindkraftparken kommer att ge förbipasseranden positiv bild av Robertsfors som miljökommun som producerar grön el. Det kan uppkomma visa störningar vid byggtiden och transport men det tar några veckors tid. Tunga transporter förekommer också i samband med resning av kranar och vindkraftverk. Resningen av ett vindkraftverk tar normalt en dag i anspråk. Sammantaget ger vindkraftetableringen följande huvudsakliga effekter: Positiva miljöeffekter genom att miljöskadlig elproduktion kan ersättas. Landskapsbilden ändras, då vindkraftverken kommer att synas i hela området. Förhöjd ljudnivå, dock utan att några gränsvärden överskrids. Konsekvenserna bedöms bli små för växter, djur- och fågelliv. Den föreslagna vindkraftsparken sparar utvinning av minst 6 000 ton kol, minskar koldioxidutsläppen med minst 18 000 ton, minskar svaveldioxidutsläppen med minst 8 ton, minskar kväveoxidutsläppen med ca 57 ton och sparar naturen från brytning av kol, bränsletransporter och spridning av aska.
3 Presentation av projektet 3.1 Lokalisering Ansökan avser nyetablering av en mindre vindkraftspark om fyra vindraftverk i Lantvallen, söder om Bygdeå i Robertsfors kommun, se figur 1. Figur 1, Lokalisering av vindkraftparken. Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2008/1961. 3.2 Varför här? Lantvallen är ett av de områden som pekats ut som lämpligt för vindkraftsutbyggnad av politikerna i Umeåregionen i förslaget till fördjupad översiktsplan för vindkraft, som förväntas antas i februari 2010, se figur. Riktlinjerna som följts när områdena pekats ut är Årsmedelvind på över 7 meter/sekund på 103 meters höjd Minst 1 000 meter från bostäder och fritidshus Tillräckligt stora områden för att klara minst 5 vindkraftverk (minst 100 ha) Närhet till befintligt elnät och tillgång till vägar i området Inga verk inom områden med andra riksintressen, till exempel flyttleder och betesområden för rennäringen Undvika naturreservat och Natura 2000-områden Inga verk inom stoppområde enligt Boverket Verk får inte bullra mer än 40 dba vid närmaste hus
Enligt resursplanen för vindkraftsproduktion i Umeå, Nordmaling, Bjurholm, Vännäs, Vindeln och Robertsfors uppskattas vindkapaciteten i de utpekade områdena räcka för en årlig produktion av cirka 2 000 GWh (gigawattimmar). Som jämförelse beräknas dessa vindkraftverk producera ungefär 22 GWh per år. Förutom att kommunens kriterier är uppfyllda så är området lämpligt eftersom platsen har bra vindresurser med öppet läge i förhärskande sydvästlig vindriktning. det finns tillgång till och kapacitet i kraftledningsnätet i Robertsfors för distributionen. ett bra anslutande vägnät finns för uppförande och underhåll av anläggningen. avståndet till närmaste helårs- och fritidsbebyggelse är relativt stort. den stora andelen skogsmark i området gör att synbarhet och störningar begränsas. 3.3 Anläggningens utformning Anläggningen består av fyra vindkraftverk. Tekniken för vindkraftverken är beprövad och har idag mer eller mindre standardiserats. De består av en trebladig rotor som överför effekten i vinden till en generator placerad i maskinhuset på topp. Under 90-talet växte storleken på vindkraftverken, både tornhöjd och rotordiameter och generatoreffekt mångdubblades. Ökad rotordiameter gör att rotorn sveper en större yta och därmed utvinner effekt ur mer vind, medan ökad tornhöjd gör att man kan utnyttja de högre vindhastigheterna som finns på högre höjd över marken. Sedan början av 2000-talet har denna utveckling emellertid avstannat. Vi verkar ha nått den punkt där fördelarna med ökad storlek vägs upp av nackdelarna som en ännu större storlek skulle medföra. De vindkraftverk vi har valt har en märkeffekt på 2 MW, rotordiameter på 82 m och en tornhöjd på 108,3 m. De är av typen E-82 från Enercon, en ledande vindkraftstillverkare från Tyskland, som anlitats flitigt i Sverige, bl a på Gabrielsberget i Hörnefors, och på Granberget i Robertsfors, vilket också innebär att det finns servicepersonal i området som är kunniga på detta fabrikat. Denna storleksklass är den i särklass vanligaste på de vindkraftverk som byggs idag, och är väl beprövad att ge god miljö och ekonomi. På Lantvallen beräknas de fyra verken producera ca 22 GWh per år. Anslutningen mellan vindkraftverken och elnätet kommer att ske via 30 kv ledning mellan Sävar och Robertsfors, som går längs E4:an, se figur. Skellefteå Kraft har kapacitet att koppla in elproduktion på upp till 14 MW till sitt elnät i Robertsfors. Beroende på hur anslutningen görs behövs cirka 4 km ny ledning byggas, och en ny anslutningspunkt vid E4:an, se figur 2. Anslutningskostnaden blir låg särskilt i jämförelse med fjäll- och havsbaserade anläggningar.
Figur 2, elanslutning av vindkraftsparken. Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2008/1961 De vägar som kommer att användas vid bygget och sedan vid driftsunderhåll är redan befintliga skogsbilvägar som ev kan komma att behöva förstärkas. De enda nya vägar som behöver byggas är de gula i figur 3, totalt ca 1 km. Vid vägdragningen tas särskild hänsyn till vattendrag och våtmark för att undvika ingrepp i känsliga biotoper. Vägarna som brukas passerar inte förbi någon bebyggelse, förutom två gårdar i Gräsnäs, som kommer att utsättas för en del buller från den intensiva trafiken i någon månad under byggtiden, och sedan av service personalens resor till de två södra verken. Figur 3, vägar och elledning. Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2008/1961
Den markyta som kommer att tas i anspråk är: ca 1200 m2 per vindkraftverk, för fundament och uppställning av kranar. ca 1 km skogsbilväg ca 4 km kraftledningsgata Totalt kommer ca 1 ha mark att användas. Absoluta merparten av denna markyta kan dock nyttjas som tidigare vad avser skogsbruk, allmänhetens tillgänglighet, etc. 3.4 Kontroll och underhållsarbete Anläggningen övervakas kontinuerligt av automatiska system. Anläggningen kommer att genomgå regelbunden service minst 2 ggr per år. Kontrollmätning av bullerspridning (+ ev skuggor och reflexer.) kommer att ske. Mätning av TV-mottagningen i berörda fastigheter kommer att ske före och efter anläggningens uppförande. Om mottagningen försämrats då kompenseras detta exv med slavsändare. 3.5 Alternativa utformningar En alternativ utformning som vi har räknat på är att ha fem vindkraftverk, som i figur 4. Elproduktionen beräknas då öka till ca 27 GWh per år, en ökning med ca 5 GWh årligen. Nackdelen med detta är en gård kommer att ligga ca 800 m från det femte verket, och kanske störas av bullret från den, som beräknas ligga mellan 35 och 40 db på tomten. Dessutom kommer tomten att störas av blinkande skuggor från rotorbladen under en del av året. Beräkningar visar att det kommer att handla om ca 18 timmar per år, maximalt en halvtimme per dag fördelat på 78 dagar om året. Detta ligger över de 10 timmar per år som landstinget satt som riktvärde, och fastighetsägaren har vid ett preliminärt möte motsatt sig detta alternativ. Figur 4, alternativ utformning av parken. Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2008/1961
3.6 Alternativa platser Det är svårt att utvärdera alla andra möjliga placeringar av en vindkraftspark, men vi begränsar oss till områden nära Västerbottens kust p g a dess goda vindtillgång, och samtidigt undviker fjälltrakterna och havets höga byggkostnader, och själva kustremsans känsliga miljö. Ett område som dök upp som intressant var kring Ivarsboda på gränsen mellan Robertsfors och Umeå kommun, se figur 5. Detta område är också ett av de områden som av Umeåregionens kommuner utpekats som lämpligt för vindkraftsutbyggnad i förslaget till fördjupad översiktsplan för vindkraft. Vindresurserna är här jämförbara med dem i Lantvallen, men flera nackdelar gjorde att vi bedömde en utbyggnad i Lantvallen som mer lämplig: Här finns flera känsliga naturvärden, bl a en stor sammanhängande klass1-våtmark som skulle försämras om den fragmenterades av kraftledningsgator och vägar. Större avstånd till lämplig anslutningspunkt, en ny kraftledning skulle förmodligen behövas dras till Sävar. Befintliga vägar saknas, eller är sämre. Figur 5, alternativ plats. Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2008/1961
3.7 Nollalternativ Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk byggs i området, utan marken fortsätter att användas som idag. Detta medför mindre intrång i naturen, under de 20 år kraftverken beräknas stå där, samt under byggtiden. Samtidigt innebär det att 22 GWh elektricitet per år måste framställas på annat sätt än med vindkraft, vilket med största sannolikhet medför ökade utsläpp. Den föreslagna vindkraftsparken sparar utvinning av minst 6 000 ton kol, minskar koldioxidutsläppen med minst 18 000 ton, minskar svaveldioxidutsläppen med minst 8 ton, minskar kväveoxidutsläppen med ca 57 ton och sparar naturen för brytning av kol, bränsletransporter och spridning av aska. 4 Miljökonsekvenser Vindkraftverken placeras där de inte kan påverka natur- och kulturmiljöer på ett negativt sätt. Bara miljö- och kvalitetscertifierade underleverantörer kommer att anlitas. Sveriges riksdag har också fastslagit att energiförsörjningen så långt möjligt ska ske genom förnybara energikällor. Efter ca 20-25 år plockas vindkraftverket ner och dess effekter på landskapet kommer att helt försvinna. Energiförbrukningen för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar 1 % av dess energiproduktion under livslängden. Motsvarande tal för exempelvis ett oljekondenskraftverk är 12 %. Platsen har valts för att inte göra intrång på människors och miljös liv. 4.1 Ljud Avståndet till närmaste bebyggelse är 1,3 km och till E4 är det ungefär samma avstånd. Under vindkraftverkens drift uppkommer mekaniska och aerodynamiska ljud. Maskinljudet är mycket begränsat (dämpas genom isolering) och det aerodynamiska som uppstår vid bladen begränsas genom att variabelt varvtal används på turbinen. För vindkraft tillämpas i Sverige Naturvårdsverkets riktvärden för industribuller som inte bör överskridas. Naturvårdsverket anger för dagtid - 50dBA, kvällstid - 45dBA, nattetid - 40 dba vid bostäder och vid planlagd fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv med naturupplevelse anger Naturvårdsverket 35 dba nattetid. Beräkningar visar att vid närmaste bostäder vi har ljud nivån på 32 dba och vid närmaste sommarhus överstiger ljudet inte 28dBA på nattetid, se figur 6. Alltså ligger ljudnivån klart under gränsvärdena.
Figur 6, bullerutbredning. Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2008/1961 4.2 Skuggbildning/reflexer När solen står lågt rotorblad kan kasta rörliga skuggor som kan upplevas som störande. Skuggorna blir mer diffusa på längre avstånd. Skuggtid vid bostäder bör inte överstiga 10 timmar per år. Genomsnittliga skuggtiden varierar från plats till plats samt med väderlek och årstid. Skugganalyser gjorts med dataprogrammet WindPRO/Shadow. Beräkningen har gjorts utifrån ett antagande om värsta tänkbara skuggförhållanden: Solen skiner alla dagar från soluppgång till solnedgång. Inga träd, byggnader, höjder eller föremål skymmer siktlinjen till vindkraftverken. Vindriktningen följer solen så att kraftverken hela tiden ger maximal skugga. Vindkraftverken är alltid igång. De preliminära analyserna visar att inga bostads- eller fritidshus hamnar över riktvärdena. Närmaste byggnad, får i detta värsta fall (utan skymmande skog) 8:15 timmars teoretisk skuggtid per år, med maximalt 14 minuter under 46 dagar på sommaren. Ett fåtal andra tomter kommer också att drabbas av skuggor, men i mindre omfattning, se figur 7.
Figur 7, skuggutbredning, timmar/år. Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2008/1961 4.3 Landskapsbild Området inom den planerade vindkraftparken är präglat av barrskog och små myrar, skog och öppna ytor, och små sjöar. Längs kusten finns ett område med fritidshus. Vindkraftparkens närmiljö domineras av skog, kalhyggen och myrmark. Bredvid vindkraftparken löper flera skogsbilvägar. De fyra vindkraftverken placeras på fastmark och ligger på 25-35 m höjd över havet. Verken skall målas i en grå färg, vilket minskar kontrasten mot himlen och reducerar synbarheten. Det är svårt att på ett objektivt sätt beskriva hur boende och besökare i området kommer att uppfatta vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. Vissa kopplar vindkraftverken till den nytta de gör att förse oss med förnyelsebar energi och accepterar därmed påverkan på landskapsbilden. Andra uppfattar vindkraftverken som främmande ingrepp i landskapsbilden. Risken att landskapsbilden upplevs som försämrad minskas av att verken är stora och därmed roterar långsamt, vilket upplevs som mindre negativt. Dessutom föredrar människor vanligtvis att bo i närheten av färre stora vindkraftverk än många små. 4.4 Naturvärden Vindkraftparkens förväntade påverkan på naturmiljöerna utgörs av lokal påverkan på de markytor där vindkraftverken ska placeras samt vid de vägar och ledningar som kommer att anläggas fram till kraftverken. Skogarna påtagligt påverkade av ett aktivt skogsbruk varför inga särskilda skogliga naturvärden kan hittas. Inom utredningsområdet och dess omgivningar finns inga övriga naturvärdesobjekt som har getts något särskilt skydd med den svenska miljölagstiftningen (naturreservat, fågelskyddsområde etc.).
Inom vindkraftparken finns en liten sumpskog som inventerats av skogsvårdsstyrelsen. Sumpskogen ligger mellan vindkraftverken 3 och 4, se figur 8. Dock har redan en väg redan byggts tvärs igenom sumpskogen, och elledningen kommer att dras i anslutning till den vägen vilket innebär att sumpskogen inte kommer att ta ytterligare skada. Det finns också en klass 1 våtmark söder om verk 1 och 2, men den kommer heller ej att påverkas då verken placerats på höjden ovanför och vägen och elledningen dras runt våtmarken. Sammantaget kan man konstatera att den påverkan som vindkraftparken kommer att innebära för mark och vegetation är liten. Figur 8, övriga intressen. Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2008/1961 Fåglar kan påverkas av en vindkraftpark på helt annat sätt än de fasta naturvärdena på marken. Kunskapen om vindkraftparkers påverkan på fågellivet är inte tillfredsställande. Vindkraftverk på land orsakar inte större påverkan på flyttande fåglar eftersom de oftast flyger över havet, eller precis över kustbandet. Bland de fågelarter som flyger förbi vindkraftverk märks bl. a rovfåglar, gäss, tranor, sångsvanar och änder. Det finns en risk att häckande fåglar inte kommer att häcka precis intill vindkraftverken, t ex tjädern. Dock är risken liten för kollisionsolyckor med rotorbladen eftersom de oftast flyger i höjd med trädtopparna eller strax däröver. Det finns även en risk för att fladdermöss kolliderar med vindkraftverken, men inget känt fladdermusstråk passerar området. Älg och rådjur kan passera genom området under vandringar mellan de odlade marker som finns i flera olika riktningar. Räv och skogshare finns också inom området. Det finns inga skäl att anta att däggdjursfaunan skulle påverkas av den planerade vindkraftetableringen. Arterna kan röra sig fritt under kraftverken och biotopförlusterna blir försumbara sett i en älgs eller en hares perspektiv.
4.5 Kulturvärden I området finns två fornlämningar registrerade i riksantikvarieämbetets databas FMIS, en boplatsgrop och ett gränsmärke, se figur. Hänsyn har tagits till dessa vid planeringen och inga vägar, elledningar eller vindkraftverk kommer att påverka dessa. 4.6 Utsläpp till luft och vatten Det kommer inga utsläpp till mark. Inga oljor eller kemikalier som förekommer i växellådor kommer att förvaras i anslutning till verken. Transformatorer innehållande olja kommer placeras i transformatorstationer som inte tillåter utsläpp vid eventuellt läckage. Vindkraften är en förnyelsebar energikälla som under drifttiden inte genererar emissioner till luft eller vatten. Elproduktion i vindkraftverk ersätter i det nordeuropeiska elsystemet alltid el från anläggningar eldade med fossila bränslen. Planförslaget innebär således en förbättring av luftkvaliteten, då produktion av el genom vindkraft reducerar behovet av el från fossileldade anläggningar. 4.7 Byggtiden Byggtiden för en vindkraftanläggning kan beräknas till ett antal veckor. Under denna period kommer störningar främst genom transporter vid vägbygge och vid gjutning av fundamenten. Tunga transporter förekommer också i samband med resning av kranar.. 4.8 Risker Det finns inga avspärrningar runt ett vindkraftverk, men ett säkerhetsavstånd kan rekommenderas. Det finns risk för isbildning när luften är kall och fuktig. Is och snö kan falla ner i närhet till verken. Varningsskyltar kommer att finnas i närheten av verket. Skulle isbildning på rotorbladen medföra produktionsbortfall, kan utrustning för avisning monteras på rotorbladen. Vid extrema vindar stoppas vindkraftverk automatiskt. I varje vindkraftverk finns en åskledare och i toppen enligt Luftfartsverkets regler en röd lampa för att öka synbarheten för flygtrafiken på natten. Med föreslagna skyddsåtgärder bedöms kvarvarande risker av vindkraftverken som små. 4.9 Återställning Vindkraftverk är en av mycket få elproduktionsanläggningar som faktiskt kan avlägsnas lika snabbt som den installeras och som sedan lämnar mycket begränsade spår. Efter anläggningens tekniska och ekonomiska livslängd (preliminärt ca 25 år) nedmonteras anläggningen för återvinning och landskapsbild återställs. Återställandet orsakar mindre störningar än byggskedet men kommer att kräva tunga transporter till och från området i samband med resning av kranar och nedmontering.
5 Miljömål Vindkraftsproduktionen i hela Sverige var 2009 cirka 2 TWh. Sverige har ett nationellt mål att producera 10 TWh vindkraft årligen 2015, men regeringen har visat intresse för att höja produktionsmålet till 30 TWh per år senast 2020. Den planerade vindkraftparken i Lantvallen bidrar med ca 0,02 av de 8 TWh som skall byggas ut under de närmaste fem åren. Vindkraften bidrar till flera av den nationella miljö kvalitetsmål som är fastställda av regeringen. Frisk luft, grundvatten av god kvalitet, levande sjöar och vattendrag som långsiktligt bibehåller sin produktivitet och biologiska mångfald., myllrande våtmarker, levande skogar, ett rikt odlingslandskap och en god bebyggd miljö är några av de mål som användningen av vindkraft kan bidra till att uppfylla. Vindkraftverken kommer att minska utsläpp av kväveoxid, svaveldioxid, koldioxid och kväveoxid Luftföroreningar i omgivningsluft skall minskas så att värdefulla och representativa naturmiljöer bibehålls, samt så att värdefulla byggnader och minnesmärken bevaras. Vindkraftanläggningen kommer att bidra till måluppfyllelse genom att utsläppen av försurande luftföroreningar minskar. Inga bullergränsvärden överskrids. Robertsfors kommun ser nu över miljömålen i det pågående översiktsplanearbetet. Kommunens miljöpolicy uttrycker att kommunen aktivt skall verka för användning av miljövänlig energi samt att den biologiska mångfalden och de hotade arterna skall bevaras. Vindkraftetableringen bedöms därför ligga i linje med kommunens målsättningar. 6 Referenser Tore Wizelius: Vindkraft i teori och praktik Energimyndigheten: Projektör: Vindkraft Svensk Energi AB: Kostnadskatalog Umeåregionen: Vindkraft i Umeåregionen (http://www.umea.se/samverkan/projekt/vindkraftiumearegionen.4.112becdf11efda6feef8000 8646.html) Infraplan AB: Miljökonsekvensbeskrivning (http://www.enetjarnnatur.se) Riksantikvarieämbetet: fornsök (http://www.fmis.raa.se)
Bilaga: Ekonomiska beräkningar (schablon enligt Wizelius 2007) Investeringskostnad: (installerad effekt 4 * 2000 kw) Specifikt Totalt Verk: 10 000 kr/kw 80 000 000 kr Ökad navhöjd: 60 000 kr/m 11 592 000 kr Fundament: 600 kr/kw 4 800 000 kr Väg och övrigt: 300 kr/m 300 000 kr Kabelförläggning 372 kr/m 1 488 000 kr Elanslutningsavgift: 300 000 kr Projektering: 200 000 kr Summa K i : 98 680 000 kr Årlig driftskostnad: Markhyra: 100 000 kr/verk 400 000 kr Service: 40 kr/kw 320 000 kr Försäkring: 40 kr/kw 320 000 kr Elmätning: 28 000 kr Telefon: 8 000 kr Fastighetsskatt: 15 kr/kw 120 000 kr Miljötillsynsavgift: 1 000 kr Administration: 10 000 kr Summa D å : 1 207 000 kr Årliga intäkter: (beräknad produktion 21,8 GWh/år) El 0,35 kr/kwh 7 630 000 kr Elcertifikat 0,30 kr/kwh 6 540 000 kr Summa I å : 14 170 000 kr Annuitetsmetoden: Antag en ränta på r = 6% och en avskrivningstid på n = 20 år. Då blir annuitetsfaktorn a r 1 (1 + r) = n = 0,08718 Den årliga vinsten kan nu beräknas som V å = I å a * K i D å 4,4 Mkr Under 20 år blir den totala vinsten ca 87 Mkr. Dock är priserna från 2007 och har ökat något sedan dess, vilket medför en något lägre vinst.