2014-03-16. Sinnesorganen 2 och Huden. Innehåll. Huden. Sinnesorganen 2 och Huden



Relevanta dokument
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 5 (s )

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN

Nervsystemet 3. Innehåll. Hjärnans nerver (kranialnerver)

Din kropp består av miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Huden, skellettet och musklerna

6.7 Musklerna ger dig rörelseförmåga

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

KURSVECKA 6. HUDEN SKYDD MOT OMGIVNINGEN: KEMISK HUDENS FUNKTION. (s. Marieb , s. 493)

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Sammanfattning - celler och hud

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11

Människan. Nina Melin, Nyköpings Hotell/Restaurangsk., Nyköping

skyddar mot bland annat bakterier, virus, frätande ämnen och nötning skyddar kroppen mot skadlig ultraviolett strålning från solen

Grundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi?

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Information om hidradenitis suppurativa (HS)

Dare to be perfect. Avancerade injektionsprodukter med hyaluronsyra för naturlig och långtidsverkande behandling av hudens åldrande.

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara!

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016

och muskler Hud, skelett

Biologiprov den 18 dec

Vätska, svettning och hudavlagringar

Huden Spaterapeututbildning

VÄGEN TILL EN FRISKARE HUD

Människokroppen HUR SER DEN UT EGENTLIGEN? OCH HUR FUNGERAR DEN??

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom Grönvallsalen

HUDEN - Instuderingsfrågor

Klinisk smärtfysiologi

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

VARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN. EQ Anti Age. kollagen- Premium

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation

Musklernas uppbyggnad

Ord. Dugga Där inte annat anges ger svaret 1 poäng, 0.5 poäng kan utdelas.

När det gör ont innehåll

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Information om hidradenitis suppurativa (HS)

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Active Collagen 2 STÄRKER OCH FÖRYNGRAR HUDEN

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA.

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?

Multipel Skleros (MS)

Ett informationsblad utformat av: Hemmafin

Malignt melanom. Nils Hamnerius överläkare Skånes universitetssjukhus Hudkliniken Malmö

Från cell till individ. Kap 2

Kemiska ämnen som vi behöver

Från cell till individ. Kap 2

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Allmän patologi. Innehåll. Kursmål. Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4

TENTA. Studentens namn: Studentens personnummer:

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska

Områden om människokroppen. Celler

International Association For The Study Of Pain (IASP) definierar smärta enligt följande.

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Instuderingsfrågor Anatomi/ Farmakologi/Anestesi. Anatomi 1. Vilka strukturer ingår i hudens strukturer

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Förebyggande behandling och rehabilitering en beprövad medicinteknik med bevisad vård och kostnadseffektivitet

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Kroppens signalsystem. Biologi åk 9

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, använd baksidan om så behövs.

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid:

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet.

Sunda vanor i solen. Utvecklingskraft Gustav Wass, Smålandsidrotten Tommy Wallin, Vaggeryds kommun Noomi Carlsson, Region Jönköpings län

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2)

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Njurar, hud & rörelseorganen

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

Kim Kindvall 12 oktober Kroppen BIOLOGIUPPSATS

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Huden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13

Normalt åldrande vad innebär det? Marie Ernsth Bravell Docent i gerontologi/leg. SSK

KROPPEN Kunskapskrav:

Smärtfysiologi. Rolf Karlsten. Akademiska sjukhuset. Centrum för smärtbehandling

Aptitreglering. Stress

Transkript:

Sinnesorganen 2 och Huden SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA DOCENT ULRICA ENGLUND JOHANSSON Innehåll Sinnesorganen 2 och Huden Huden Somatosensorik - Huden- storlek och vikt - Smärta - Hudens funktioner - Temperatur - Hudens anatomi - Beröring, tryck, proprioception - Hudens omsättning - Kemoreceptorer - Huden och ålder - Sår- och brännskador Huden Hud (lat. cutis, grek. derma) Hy i ansiktet Vävnad som täcker hela kroppen Stort organ (1.5-2 m 2, 4-5 kg) Procent av kroppsvikt: 7% Tjocklek: 1.5-4 mm 1

Huden Täcker hela kroppen Elastisk (graviditet, fetma, ödem) Många funktioner Vilka? Huden funktioner Skydda underliggande vävnad från: - Mekanisk påverkan - Kemisk påverkan - Mikroorganismer - Osmotisk inverkan - Kyla och värme Huden mekanisk och kemisk påverkan Temperaturreglering Producera signalsubstanser - cytokiner, leptiner Producera vitamin D Lagring av energi - fettceller i subcutis - fett > glykogen Del av känselsinnet 2

Huden temperaturreglering - Konvektion - Avdunstning - Ledning - Strålning - Metabolt aktivt organ (300 ml blod/min) - Genomblödning varieras (dilation/konstriktion) - Kroppsbehåring Huden vitamin D (D 3 ) produktion - Vitamin D bildas från kolesterol i huden - Vitamin D omvandlas till kalcidol -> kalcitriol - Maj-augusti - Kalciumupptag i tarm o nybildning av ben D-vitaminbrist Norra breddgrader, Heltäckande klädsel Benskörhet Huden - ett organsystem Organsystem som innehåller - Hudceller - Bindväv - Blodkärl - Nervvävnad (sinne) - Hår - Naglar - Svett- och talgkörtlar 3

Hudens anatomi Hypodermis (underhuden) - Skydd mot kyla och slag - Fett- och vattenreserv - Lipocyter lagrar fett - Underhudens tjocklek bestäms av ärftlighet, matvanor och hormoner - Vit (lagrar energi, kalorier)/ Beige /Brun (mga mitokondrier, fett->värme, barn) fettvävnad. Fetmabehandling att aktivera brun fettvävnad??? Dermis (läderhuden) - Stark, följsam bindväv - Stratum retikulare och papillare - Blodkärl - Nerver/nervstrukturer - Svettkörtlar - Talgkörtlar - Immunceller - Hårfolliklar - Kollagen, elastin 4

Dermis (läderhuden) Elastin och kollagen Fibroblaster producerar elastin och kollagen Tensionslinjer Operationer Snitt längs med linjerna (Langer s lines) Dermis (läderhuden) Kollagenfibrer (80% torrvikt) Mkt starkt protein Elastinfibrer (2-5% torrvikt) Hyaluronsyra (0.1%) Fuktbindade molekyl Hyaluronmolekylen kan ej passera epidermis till dermis- funkar EJ i hudkrämer Hyaluronsyra i fillers fyller ut rynkor Talgkörtlar Prod. sebum (fetter), mot uttorkning Aktivitet styrs av könshormon Bakteriedödande, lågt ph E-vitamin, skydd mot fria radikaler Fel i tömning i utförselgång (hårfollikel), pormaskar 5

Svettkörtlar Svettkörtlar - Ekrina (överallt) - Apokrina (armhålor, genitalier) Svett= vatten, NaCl, urinsyra urea, mjölksyra, lågt ph, symp. NS (Ach) aktiverar, proteiner, fettsyror Färre svettkörtlar med högre ålder ->problem med temperaturreglering!!! Epidermis (överhuden) - Tjocklek 0,05-1 mm - Hornlager (dött, keratin, vattentätt) - Skydd - Saknar blodförsörjning - Keratinocyter - Melanocyter - Langerhanska celler - Naturlig mikroflora Hudens omsättning- Epidermis - Fem lager epitelceller - Intensiv celldelning - Cellerna skjuts uppåt - Lucidum, döda celler - 30 dagar livslängd för en hudcell Basilom (cancerform) 6

Hudens utseende Melanocyter/melanin - Stratum basale, producerar melanin - Melanin -> keratinocyter - Melanin kring cellkärnan-> DNA skydd från UV strålning - Solstrålning -> mer melanin - Fräknar/prickar= melaninansamlingar Genomblödning Syresättning av blodet (cyanos) UV strålning och solskydd UVA strålning - Minst energirik, mest UVA från solen och solarier - Når ner till dermis, kan bryta ned vit D - Huden åldras i förtid, kollagen och elastin förstörs UVB stålning - Mest energirik - Stannar i epidermis - Bränner huden -> solbränna - Påskyndar celldelning och gör huden tjockare - Skydd mot solen och bidrar till vit D bildning - Huden åldras i förtid Malignt melanom (cancerform) Huden och Ålder Mindre elastisk Färre svettkörtlar Mindre talgproduktion Rynkor Tjockare epidermis Solning, rökning påskyndar Skörare, skadas lättare 7

Hudskador Större skada -> rubbad vätskebalans cirkulationsstörning problem med kroppstemp. infektioner Minskad hudspänning (hudturgor) uttorkning Trycksår (decubitis) Injektioner- subkutant och intrakutant Sårläkning 1. Reducerar blödning (fibrin clot) 2. Inflammation, fagocytos av främmande partiklar 3. Proliferationsfas nya blodkärl, bindväv, epitel samt ärrvävnad och kontaktion av skadan Fibroblaster bildar nytt ECM m h a fibronektin och kollagen Epitelceller klättar in i skadeområdet och bildar ny epidermis Alltid svagare hud i skadat område!!! Brännskada Kyl med ljummet vatten Hudtransplantation 8

Huden som sinnesorgan Smärtsinnet Temperatursinnet Muskel- och skelettsinnet Tryck- och beröringssinnet Sensoriska neuron Sensoriska neuron är omyeliniserade eller mindre myeliniserade är motoriska nerver, vilket medför långsammare transmission av nervimpulserna Sensoriska neuron har sina cellkroppar utanför CNS (spinalganglier) Receptormembran i slutet av neuronens utskott i huden: Fria nervändslut (smärta, temperatur) Nervändslut med bindvävskapsel (tryck, beröring) Sinnesreceptorer i huden Olika receptorer förmedlar olika egenskaper 9

Tryck- och beröring Mekanoreceptorerna i huden kallas även taktila receptorer (taktil = har med känsel att göra) och stimuleras av beröring, tryck och vibration Det finns flera olika typer, och de förekommer på olika ställen i huden: Meissnerkroppar och Merkelceller finns där huden är hårlös, t ex på fingertoppar och läppar. Hårfollikelreceptorer ger den behårade huden känsel. Ruffiniändslut och Pacinikroppar ligger relativt djupt i huden och stimuleras av tryck. Olika egenskaper Snabba fibrer = myeliniserade, stor diameter Långsamma fibrer = omyeliniserade, liten diameter Tryck och beröring- Receptiva fält Purves 9.5 30 10

Tvåpunktsdiskriminering- Receptiva fält Purves 9.5 31 Proprioception Muskelspolar: Längdförändringar i omgivande muskel Golgi senorgan: Muskelkraft, spänning i muskel Kyla och värmeregistrering i huden Termoreceptorer Värmereceptorer respektive köldreceptorer Hudens temperatur är normalt sett ungefär 30 C. Värmereceptorer, stigande 30 50 C Köldreceptorer, sjunkande 10 45 C > 45 C och <15 stimuleras nociceptorer Ligandaktivering, chilipeppar (capsaicin) mentol 11

Smärta Smärta är en subjektiv upplevelse av obehag som är till för att skydda kroppens vävnader från skada Nociceptorer= reagerar på smärta (kraftig mekanisk stimulering), värme, kyla eller kemiska substanser som frisätts i skadad vävnad (t ex histamin) Smärta kan graderas enligt en visuell analog skala (VAS) graderad från 0 10. 0 = ingen smärta 1 2 = lätt smärta 3 4 = måttlig smärta 9 10 = värsta tänkbara smärta Smärta Smärta delas in i akut smärta och långvarig smärta Utlösande faktorer: - Vänadsskada nociceptiv smärta - Lesion eller dysfunktion i PNS eller CNS neurogen eller neuropatisk smärta - Psykiska sjukdomstillstånd psykogen smärta - Okänd orsak idiopatisk smärta Nociceptiv smärta Impulser från nociceptorer fortleds till ryggmärgen i två olika fibertyper: - A-deltafibrer skarp, skärande och vällokaliserad smärta. Myeliniserade neuron för snabb impuls; ledningshastighet på 5 25 m/s - C-fibrer dov, molande och svårlokaliserad smärta. Omyeliniserade neuron för långsam impuls; ledningshastighet på 0,1 2 m/s. 12

Dermatom Huden är indelade i känsel-områden (dermatom), och känseln från varje dermatom leds via en bestämd perifer nerv. Felaktig smärtregistrering Referred pain = smärtimpulser från de inre organen och från huden fortleds ofta i samma sensoriska neuron i ryggmärgen. Hjärnan är van vid att smärta i allmänhet kommer från huden och tar därför lätt miste i början. Så småningom sker dock oftast en så kallad smärtvandring, så att det onda stället lokaliseras till rätt kroppsdel. Flexionsreflexen (skyddsreflexen) De motoriska neuronen leder därefter impulserna till skelettmuskulturen, som aktiveras och dras ihop, och den smärtande kroppsdelen, t ex benet, dras undan från elden. Flexionsreflexens funktion är att rädda foten innan smärtimpulserna nått hjärnan och medvetandegjorts. 13

Info till CNS Grind-kontroll teorin Beröring/tryck/vibration- Baksträngssystemet Impulser om beröring, tryck och vibration. 1. Huden ryggmärgens bakhorn längs baksträngsbanan förlängda märgen 2. Förlängda märgen medellinjen korsas thalamus 3. Thalamus storhjärnsbarken Sensoriska homunculus 14

Laterala bansystemet Tractus spinothalamicus lateralis Impulser om värme, kyla och smärta. 1. Huden ryggmärgens bakhorn medellinjen korsas 2. Ryggmärgen thalamus 3. Thalamus storhjärnsbarken Bild 4.24 Sand et al. Människokroppen Somatosensoriska cortex indelning SI: Både serie och parallell bearbetning 3a och 2: proprioception muskler och leder 3b och 1: hud, snabt och långsamt adapterande Skador på 1:textur, 2:storlek och form SI: till SII (alla areor) SII: Insula, temporallob, amygdala, taktilt minne SI: area 5 och 7 (integration: 5, hud och led, muskler; 7, syn och proprioception), bilateralt 5 och 7: till motor areor i cortex, motorinitiering Associationscentra För att sensorisk information som har registrerats i primära sensoriska centra i hjärnbarken ska bli meningsfull, sker en bearbetning i angränsande barkområden; associationscentra. Dessa centra kan vid födseln liknas vid oskrivna blad som efter hand fylls på med erfarenheter i form av minnen. Ny sensorisk information jämförs med dessa lagrade minnen, men även med information från andra sinnen. 15