Juvelen i kronan 17 juni 2008 invigdes LKAB:s hittills

N R 11 2 0 0 8 1 9 J U N I E N T I D N I N G F Ö R M E D A R B E T A R E I L K A B Juvelen i kronan 17 juni 2008 invigdes LKAB:s hittills största investering, anrikningsverk KA3 och pelletsverk KK4. Kronprinsessan Victoria närvarade vid ceremonin och gav välförtjänt glans åt en anläggning som är unik såväl kapacitets-, miljö- som kostnadsmässigt. SIDAN 6 Bältets betydelse 4 Jägarskolan en tillgång 12 Säkerhetslyft 14

Säkerheten först, Grön pellets, Gruvstadsparker och juveler. Nu är det drygt tre månader sedan jag tillträdde som vd för LKAB. Det har gått fantastiskt fort. Men så är det också mycket som hänt sedan dess. Jag vill börja med att säga att det är en ynnest att få vara coach för alla er engagerade medarbetare. Ni vet att jag, precis som ni, brinner för bolaget. Tillsammans har vi tagit oss till den position vi har idag, som en av världens bästa och mest eftertraktade pelletsleverantörer. A l lt i d s ä k e r h e t e n f ö r st I början av året omkom tragiskt en anställd till en av våra entreprenörer i Kiruna-gruvan. Detta trots vårt extremt starka fokus på säkerheten. Vi kan aldrig acceptera att någon ska få sätta livet till på våra arbetsplatser, därför fortsätter vårt arbete med att hitta de absolut säkraste metoderna och den modernaste tekniken för att förhindra sådana katastrofer. Ett bra kvitto på vårt säkerhetsarbete är att vår arbetsmiljöutvecklare, Lars-Ola Särkimukka, tilldelades Det Stora Arbetsmiljöpriset för sitt engagerade arbetsmiljöarbete. Priset delades ut på Elmiamässan i Jönköping i slutet av maj. I höst kommer vi också att starta säkerhetsarbetet internationellt, bland annat kommer VECKOBLADET information till medarbetare i LKAB. Utges av LKAB Communication. Utkommer varannan helgfri fredag med sommaruppehåll. Får citeras, ange källan. Redaktion: Anders Lindberg, 0980-727 62, Kajsa Lindmark, 0970-767 78, Christina Niemi Autio, 0980-710 41. E-post: veckobladet.lkab@lkab.com, Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Tore Fällén, Box 952, 971 28 Luleå. Ombrytning: imega promotion, Gällivare. Tryck: Tryckpoolen AB, Luleå.

Minerals att påbörja säkerhetsresan i sina bolag. G r e e n p e l l e t s Vi har börjat förmedla det vi anser vara en av LKABs största fördelar, nämligen det faktum att vår pellets har ett stort försprång ur ett klimatperspektiv jämfört med konkurrenterna. Under vårens internationella gruv- och stålindustrimässa i Monte Carlo lanserade vi LKAB Green Pellets för våra kunder och vårt budskap mottogs mycket väl. Klimatfrågan är global. Ö v e r e n s o m G r u v - sta d s pa r k e r n a Förra sommaren började vi att flytta hus i Malmberget. Ett spännande projekt som fortsätter denna sommar. Istället för att göra ett trist industriområde av de deformationszoner som kommer att uppstå på verksamhetsorterna har vi nu kommit överens med Gällivare och Kiruna kommuner om en lösning vi tillsammans döpt till Gruvstadsparkerna. Det handlar om att få en mjuk övergång från det detaljplanerade området till ett område där man visserligen inte kan bo, men definitivt vistas. Kanske en trevlig park med strövområden, vilket är mycket bättre än att ha staketet direkt utanför husknuten. Sv e r i g e s st ö r sta i n d u st r i i n v e st e r i n g I Narvik spurtar SILA-projektet mot målsnöret och i Svappavaara har Minelco fått tillstånd att provbryta 50 000 ton. Senare i år räknar vi med att få ett beslut om ett permanent brytningstillstånd. I tisdags invigde kronprinsessan Victoria en av våra största och bästa investeringar någonsin. Juvelen i kronan har vi kallat den. Det blev en fin tillställning med många fantastiska inslag. Vårt nya anriknings- och pelletsverk i Kiruna är Sveriges enskilt största industriinvestering på ett och samma ställe och kommer precis i rätt tid när efterfrågan är som störst. Jag vill passa på att ge alla er som arbetat med att bygga KA3 och KK4 ett stort tack. Jag vill även passa på att ge vår styrelse en eloge för modet att besluta om denna gigantiska investering. Ett mycket klokt beslut har det visat sig eftersom vi redan nu vet att payoff-tiden blir extremt kort. Till sist vill jag önska er alla en bra sommar och en trevlig semester. Själv längtar jag redan nu till höstens utmaningar. Vi har en bra tid bakom oss och en fantastisk tid framför oss. Ola Johnsson VD

Gabriel hade änglavakt två gånger Alla vet varför det är viktigt att använda säkerhetsbälte. Gabriel Mattila vet det bättre än andra. Han har varit med i två bilolyckor både utan och med bälte. Gabriel Mattila vet värdet av att ha säkerhetsbältet på. Det var på midsommardagen i fjol. Klockan var kanske åtta på kvällen och jag hade skjutsat upp några andra ovan jord och skulle ner till 775 igen. I första kurvan var det halt, så jag gled bara rakt in i väggen. Sen minns jag inget förrän jag vaknade på sjukhuset. När Gabriels arbetskompisar nere i Toroverkstan började undra vart han tagit vägen ringde de efter honom. Han svarade i telefonen men kunde inte förklara var han var ( Jag var helt borta, minns inget av det samtalet ), så de åkte upp för att söka honom. De hittade honom liggande i den krockade bilen och kallade på ambulans. En av killarna här är van fjällguide, så han visste ju precis hur man ska göra vid en trafikolycka, kolla nacken och så där. Han hade tur i oturen. Krocken resulterade bara i en kraftig hjärnskakning och smärtor i nacken som satt i några veckor efteråt.

Jag var sjukskriven i två veckor och fick inte köra bil under den tiden. Det hade blivit en rejäl slitning i nacken, jag fick ju en jäkla smäll av krockkudden, säger Gabriel. Fa r l i g u ta n b ä lt e t Krockkudden är fullkomligt livsfarlig om man inte använder säkerhetsbältet! Björn Olofsson är sjukgymnast och ergonom på LKAB:s företagshälsovård och har sett följderna av många trafikolyckor. Det är ju en krutladdning som exploderar rakt i ansiktet, och sitter du bara lite framåtlutad bryter du nacken. Huvudet väger runt 10 kg, så tänk vilken kraft det blir när det kastas bakåt, säger Björn. Krockkudden är en bra och viktig säkerhetsutrustning som skyddar mot många skador förutsatt att man använder den tillsammans med bilbältet. Krockkudden skyddar ansikte och överkropp mot skador från bland annat ratten och fångar in en framifrån samtidigt som säkerhetsbältet håller fast bakifrån. Nacken är den kroppsdel som drabbas värst vid en krock, och för den som slarvat med bältet kan följderna bli direkt livshotande. Även mindre skador kan ge livslångt lidande. De flesta känner väl idag till whiplash-skador och vad de kan innebära. Man läser ibland i tidningarna om bilolyckor och att de inblandade klarat sig utan livshotande skador. Men de kan ju ha blivit invalidiserade för all framtid, säger Björn. En krock under jord sliter oerhört på kroppens muskler och leder eftersom bergväggen är stum och därför inte tar upp någon kraft från kollisionen. Skadat brosk reparerar sig aldrig. Knäskador är mycket vanliga vid krockar eftersom knäna sticker ut och sitter oskyddade från till exempel krockkudden. Utan bälte är det också mycket vanligt att man drabbas av skador på bröstkorgen. Ett brutet revben klarar man av, men är hela bröstkorgen krossad kan det dröja åratal innan man blir bra, om någonsin. F ö r b ä tt r i n g p å g å n g Lars-Ola Särkimukka är arbetsmiljöutvecklare på företagshälsovården och har tidigare varit huvudskyddsombud. Han har också sett flera exempel på hur illa det kan gå. Många tänker inte på att krockkudden kan lösa ut även för en liten smäll, så det är viktigt med bälte även om man tycker att man kör långsamt, säger han. Och trots att det fortfarande slarvas mycket med bälte, så har det blivit bättre. När jag började på LKAB 1995 hade så gott som ingen bältet på. Så var det. Men det har ökat enormt och vi är verkligen på rätt väg. Och det är ju egentligen självklart om vi ska jobba enligt Säkerheten först och försöka minimera olyckor och skador, säger Lars-Ola. Men hur var det med Gabriel då? Han hade ju varit med om två bilolyckor? Jo, det hände en läskig grej i vintras. Jag skulle köra till Övertorneå efter att ha jobbat hela dan. Det var sent och isig väg. Jag kände mig trött och hade stannat bilen och sovit en halvtimme innan jag körde vidare. Men så rätt som det är vaknar jag av att vindrutan är full med snö! Gabriel hade kört i diket på motsatta sidan vägen. Precis efter han kört av vägen passerade en långtradare i motsatt riktning. Det gick bra ändå. Bara lite plast på bilen som gick sönder. Och så hade jag ju bältet på. Jag har blivit bättre på det sedan krocken i fjol

KK4 är världens största anläggning i sitt slag. LKABs största investering hittills Tisdag 17 juni inviger kronprinsessan Victoria LKABs nyaste och största pelletsverk KK4 med tillhörande anrikningsverk KA3. KK4 är ett pelletsverk som på flera sätt är unikt, såväl kapacitets- och miljö- som kostnadsmässigt. Vi har satsat mycket kraft och energi och drygt sju miljarder kronor i detta gigantiska investeringspaket i Kiruna, säger Lars- Eric Aaro, enhetschef för Teknik och Affärsutveckling. Därmed är satsningen den hittills största i LKABs 118-åriga historia. Den innefattar pelletsverk KK4, anrikningsverk KA3 samt utfrakt till den nya laststationen som har byggts inom Kirunaterminalen. Dessutom ingår produktionshöjande åtgärder i gruvan, exempelvis ytterligare en skip för uppfordring av råmalm. Projektledningen och alla som har varit med i projektet har gjort ett fantastiskt arbete, fortsätter Lars-Eric. Två och ett halvt år efter beslutet står nu anläggningarna klara och producerar. De första pelletskulorna rullade ut från KK4 den 4 maj, klockan 16.00 enligt tidsplan. Sto r k a pac i t e t Vi har i KK4 världens största sintermaskin av typen grate-kiln-cooler, säger Åsa Sundqvist, som har varit projektchef under hela projekttiden (förstudie, förprojektering och anläggningsprojekt). På det drygt 70 meter långa rosterbandet (graten) torkas och

KA3:s kvarnhall. förvärms råkulorna i flera zoner, och sintras sedan i den 40 meter långa roterande ugnen (kilnen) i upp till cirka 1250 grader Celsius och kyls sedan ner till ca 120 grader Celsius i den roterande kylaren, som har en diameter på 28 meter. Vi har också satsat mycket på miljön. KK4 är exempelvis det enda pelletsverk i världen som har kväveoxidrening. Rökgasreningsanläggningen i KK4 består i övrigt även av elfilter för stoftavskiljning och reningsanläggning för bland annat svaveldioxid. För att svavelreningen skall fungera måste gaserna från sintermaskinen kylas ner. Värmen som alstras värmeväxlas i en avgaspanna. På detta sätta kan vi återvinna värme till våra egna processer, till den egna verksamheten i LKAB och även sälja till det kommunala fjärrvärmenätet. 5 0 - å r i g p e l l e t s r e s a Cirka 50 år efter invigningen av LKABs första pelletsverk i Malmberget 1955, fattade LKABs styrelse i december 2005 beslutet att bygga ett nytt pelletsverk i Kiruna, KK4, som alltså är världens största i sitt slag, ett så kallat grate-kiln-verk. Anläggandet påbörjades i direkt anslutning till investeringsbeslutet. Projektering, anläggande och driftsättning löpte nära nog parallellt. Som mest har närmare 1 400 personer arbetat på plats i Kiruna. Hundratals experter från Sverige men också från övriga Europa och Nordamerika har bidragit med kunskaper i utvecklingsarbetet. Lars-Eric Aaro.

5 M t p e r å r Första året beräknas KK4 producera drygt 2 Mt pellets, andra året drygt 4 Mt för att sedan uppnå 5 Mt per år. Anläggningarna kan kompletteras för att senare kunna öka produktionen till 6 Mt genom tilläggsinvesteringar. Cirka 100 personer har nyanställts till de nya förädlingsverken. Produktionsökningen via KK4 är i första hand destinerad till de ökade behoven på den nordiska och nordeuropeiska marknaden vad gäller masugnspellets samt Mellanöstern, Nordafrika och Sydostasien vad gäller direktreduktionspellets. Tillverkningen av färdiga järnmalmsprodukter inom LKAB ökar i och med investeringen i KK4 från drygt 24 till cirka 28 Mt per år. Visionen är att KK4 ska bidra till LKABs drömgräns på 30 miljoner ton producerade järnmalmspellets. Torbjörn Mikko, processoperatör och Malin Dunbäck, driftservice, i det nya kontrollrumet. I pelletsmaskinen kommer 60 procent av energin från magnetitmalmen själv.

M ag n e t i t g e r G r e e n P e l l e t s Stål- och järnmalmsbranschen är global och dess miljöpåverkan måste därför ses ur ett globalt perspektiv. LKABs magnetitbaserade pellets kallas för Green Pellets eftersom de bidrar till att minska de globala utsläppen av växthusgaser, eller närmare bestämt koldioxid, jämfört med konkurrerande produkter. Magnetiten oxiderar vid tillverkningen till hematit. Det genererar stora mängder värme, vilket innebär att man behöver tillsätta väsentlig mindre mängder fossila bränslen som olja och kol till processen jämfört med konkurrenter som har hematitmalm. Oxidationen generar också överskottsvärme som kan användas för att värma upp anläggningar på det egna industriområdet och även säljas vidare till kommunala fjärrvärmenät. Med LKABs pellets i kundernas masugnar reduceras utsläppen av koldioxid från gruva till råstål eftersom exempelvis alternativet att sintra fines vid stålverken genererar hela sju gånger högre koldioxidutsläpp. Projektchef Åsa Sundqvist visar den första färdiga pelletsen som producerades i verket. H å r da fa k ta f r å n p r o j e k t K A 3 / K K 4 Jordschakt: 1,5 miljoner m³ = 75 000 dumprar Platsgjuten betong: 100 000 m³ = 17 000 lastbilar Prefabricerad betong: 70 000 ton = 1 750 långtradare Byggnadsstål: 22 000 ton = 600 långtradare Takyta: drygt 4 hektar = 6 fotbollsplaner Ytterväggar: 7,5 hektar = 10 fotbollsplaner Maskinstål: 10 000 ton Rörledningar: 70 km Elkabel: 120 mil Antal I/O (signaler): 23 000 st Antal motorer: 1000 Uttagen effekt: 40 MW Materialtransporter inkl. maskinleveranser: 6 000 långtradare Maximal arbetsstyrka: 1 400 personer Total arbetstid på site: 3,5 miljoner timmar = 500 000 dagsverken = 2 300 årsarbeten

10 Juvelen i kronan kungligt invigd Det blev en fest för ögat, örat och sinnet när de nya verken KA3/KK4 invigdes i Kiruna under tisdagen med närvaro av både kronprinsessan Victoria och flygplanet JAS Gripen.

11 Trumslagarna från Con Rythmo spelade på hög nivå. Ola Johnsson, Björn Sprängare och Lydia Capolicchio. Med ett brak gled den stora ispelletsen ner och verken var invigda! Fantastiska fyrverkerier steg mot himlen, ljuvliga jojktoner hördes bland anläggningarna och följdes av ett mäktigt buller från ett defilerande JAS Gripen-plan på låg höjd. Kronprinsessan Victoria drog för fulla krafter i en spak och släppte ner en jättepellets av Kronprinsessan Victoria is som träffade en isportal som effektfullt gick sönder i tusen bitar. Därmed var verken kungligt invigda. Moderator var Lydia Capolicchio som passade på att intervjua LKABs styrelseordförande Björn Sprängare och vd Ola Johnsson inför de församlade cirka 400 gästerna. Det här är den största investeringen i vår historia och den är enormt viktig för framtiden. Beslutet att bygga var ett risktagande, men vi lyckades och är otroligt stolta idag, sa Björn Sprängare. Lydia Capolicchio frågade Ola Johnsson om storleken på KK4. Det är ett monster! Hela KK2 ryms inuti det! Tack vare KA3 och KK4 ska vi gå från 20 miljoner ton pellets per år till 30 miljoner ton, sa Ola Johnsson. Efter en fin förmiddag började regnmoln komma hotande nära, men hade den goda smaken att hålla sig på avstånd under själva ceremonin innan de började släppa ner vatten. Efter själva invigningsceremonin gjorde kronprinsessan med följe en rundtur i de nya verken och följdes sedan av fler grupper på samma runda. På kvällen hölls stor invigningsbankett i Kiruna Stadshus, och i höst ska alla anställda i Kiruna och Svappavaara festa in de nya verken.

12 Jägarskolan ger nya möjligheter till koncernen Vid årsskiftet köpte LKAB Jägarskoleområdet i Kiruna av Vasallen AB. Ett eget bolag bildades under FAB och nu vill man uppmärksamma resten av LKAB på områdets potential. Åsa Persson och Nina Erkki framför skolhuset som skulle kunna nyttjas av LKAB. 85 procent av lokalerna är uthyrda och vi har ett hundratal hyresgäster, men det finns lediga ytor och byggnader som skulle gå att utveckla för nya ändamål, säger Åsa Persson som är verksamhetschef för FAB Jägarskolan, eller Jägarskolan Fastigheter AB, som är dotterbolagets officiella namn. Alla de fyra anställda på Vasallen följde med till LKABkoncernen. Åsa Persson, administratören Nina Erkki och projektchefen Lars-Gunnar Uusitalo har flyttat in i FAB:s lokaler på Bromsgatan medan driftteknikern Evert Skillerstedt finns kvar på Jägarskolan. I Vasallen fanns cirka 80 anställda och allt handlade om fastigheter. I LKAB tillhör vi ju inte riktigt kärnverksamheten. Men vi har goda förutsättningar att kunna bidra positivt till koncernen, säger Åsa Persson. För även om syftet med köpet av Jägarskolan delvis var att säkra en framtida brytning av

13 den så kallade Lappmalmen, så har budskapet från LKAB varit tydligt: Jägarskolan ska stärka FAB:s roll som ett aktivt fastighetsbolag i Malmfälten. B r e d va r i at i o n Åsa Persson och Nina Erkki visar runt på området som för Kirunaborna är så starkt förknippat med försvarets verksamhet. Och försvaret finns visserligen fortfarande representerat i form av Lapplandsjägargruppen, FM-log och kamratföreningens museum om Lapplandsjägarna, men annars är det inte mycket som är sig likt från den gamla militärtiden. Utanför kasernerna där skribenten själv tvingats göra armhävningar på knogarna i gryningen spelar ett gäng lågstadieelever brännboll. Barn från friluftsskolorna Vita Vidderna och Vargen samt förskolan Fjället sänker hyresgästernas medelålder rejält. I den gamla matsalen sitter CSN:s cirka 80 handläggare och besvarar samtal från studenter i hela landet. I kontorshotellen sitter 30 olika företag i fräscha och kreativa lokaler där man inte ens kan ana sig till lukten av vapenfett eller ekona av ordergivning. Vaktlokalen är visserligen fortfarande bemannad av en myndighet i uniform, men det är Tullen som har inrättat sin sambandscentral där. I de modernt renoverade kontorslokalerna har kasernkänslan försvunnit. Det sjuder av verksamhet överallt. Nästan för mycket, tänker man när brandkåren kommer körande, men det visar sig att de bara ska äta i den populära lunchrestaurangen. I kronans före detta kökslokaler däremot lagar kommunen mat till sina verksamheter. Här finns det mesta, vi har till och med tre motorcykelklubbar, säger Åsa och Nina. F o rt s att u tv e c k l i n g Fastighetsbolaget håller på att finna sin plats i koncernen, och därför vill man också uppmärksamma vilka möjligheter som Fa k ta o m J ä g a r s ko l a n finns för LKAB:s egen verksamhet. Vi har lokaler som skulle gå att renovera till tillfälliga boenden. Kanske kunde det vara passande för sommarvikarier eller som studentbostäder, funderar Åsa Persson. I det gamla serviceförrådet där YIT idag håller till finns en större förrådsyta ledig. Det är 850 kvadratmeter i en varmlokal som ju skulle kunna användas för reservdelar eller material. Skolsalen med sin stora aula och både klassrum och kontor är också en byggnad som skulle kunna fyllas med LKAB-aktiviteter. Efter en renovering kan det bli riktigt bra utbildnings- eller konferenslokaler, och då skulle man ju ha dem samlade på en plats, säger Åsa Persson. LKAB har med andra ord flera chanser att nyttja tillgången Jägarskolan. Jägarskolan var tidigare platsen där Lapplands jägarregemente I22 hade sin verksamhet. Efter ett regeringsbeslut lades regementet ned hösten 2000. 1 januari 2001 övertog I22 Vasallen AB området. Markareal: 39 hektar. Lokalarea: 33 500 kvm varav cirka 25 000 kvm är varm yta. Byggnadstyper: På området finns sammanlagt cirka 50 byggnader bestående av kaserner/logement, lättare industri och verkstad, lager/förråd, kontor med mera.

14 Ett lyft för säkerheten Nya lagar och mer säkerhetstänkande leder till fler och mer detaljerade kontroller av lyftanordningar. När vi låser en maskin måste felet åtgärdas innan maskinen kan användas igen, säger Tommy Nilsson, distriktschef på Konecranes. Flera av lyftanordningarna i LKABs maskinpark är från 1950-talet. LKAB har cirka 600 lyftanordningar och de flesta av dem är äldre än 30 år. Dagens ökade produktion och skärpta myndighetskrav ställer högre krav både på användarna och på maskinerna. När en travers går sönder handlar det ibland om handha- vandefel som snedlyft. En travers är konstruerad för att lyfta eller sänka lasten horisontellt. Snedlyft får inte förekomma. Ett annat vanligt handhavandefel är att man använder felaktiga lyftredskap som underdimensionerade lyfttillbehör. Alla som använder en lyftanordning i LKAB har gått en traversutbildning och vet Robert Larsson-Välimaa, från Verksamhetsservice Besiktning, och Tommy Nilsson, distriktschef på Konecranes, arbetar för att göra lyftanordningarna i LKAB säkrare. Robert Larsson-Välimaa om att snedlyft och användning av felaktiga lyftredskap kan få väldigt allvarliga konsekvenser, säger Robert Larsson. A n v ä n da r a n sva r Konecranes har serviceavtal på lyftanordningar och motordrivna portar i LKAB. Det innebär att de ska sköta underhåll, lagstadgad service, samt akuta reparationer och har dygnet runtjour. Men när det gäller de äldre maskinerna är det svårt att hålla ett lager för reservdelar då dessa börjar vara svåra att få tag på. Om fel travers går sönder kan det i värsta fall förlänga ett underhållsstopp med flera dagar, säger Tommy Nilsson. Viktigt att komma ihåg är att det är anläggningsägaren som är ansvarig för maskinerna. Ett projekt har startats tillsammans med anläggningsägarna som syftar till att gå igenom statusen på lyftanordningarna

15 och på så sätt få fram ett bra kostnadsunderlag för att förnya maskinparken, säger Robert Larsson. Dj u pa r e a n a lys Ännu en kontrollåtgärd kommer att införas till hösten då konditionsanalyser av traverser ska börja göras. Det är ett lagkrav som kräver att traverser som är äldre än 30 år eller som anses ha uppnått en travers livslängd ska genomgå detta, säger Robert Larsson. Varje år sker redan en tredje parts-besiktning men den nya analysen kommer att gå in mer på detaljer, som till exempel stålets hållbarhet. F e l a n m ä l a n t i l l va k t e n Även när det gäller personbefordran har det kommit nya direktiv. Varje travers måste numera besiktas ihop med en specifik personkorg. Tillståndet gäller sedan endast för den specifika traversen ihop med den specifika korgen och korgen måste vara tydligt märkt med vilken travers den får användas med. Alla felanmälningar ska gå via respektive orts industrivakt som i sin tur vidarebefordrar det till Konecranes. Det är ett arbetssätt som vi håller på att arbeta in nu och som börjar fungera bra, säger Tommy Nilsson. Vanliga frågor till besiktningsfunktionen a n g å e n d e b e s i k t n i n g s - p l i k t i g a o b j e k t Vänd er till Robert Larsson tel 6349, för svar på t.ex. följande frågor: Vilka lagkrav finns och vilka interna regler har vi på LKAB? Vad gäller vid skrotning av besiktningspliktiga objekt? Var vänder jag mig om jag vill beställa besiktning? Vilka utbildningar ska jag gå? Felanmälan på lyftanordning görs hos respektive orts industrivakt. Se Insidan Produktion Verksamhetsservice för ytterligare information.

16 Förbättrad systematik höjer underhållet Lansbyte i KK2:s reaktor där man renar svavel med hjälp av kalk. Det gick bra, då blir det en kort notering i databasen, säger Håkan Kemi. Underhållslyftet som startade 2002 fortsätter sin stigning. Med hjälp av UH-planer och underhållssystemet Movex effektiviseras arbetet. Man får en bättre överblick och kan felanmäla enklare, säger Håkan Kemi på rökgasreningsgruppen i Kiruna. Titta här, så här har vi gjort sedan tidigare, säger Håkan och tar fram en stor pärm full med tummade rondlistor. Han bläddrar förbi papper efter papper fulla med korta noteringar om utrustning som kontrollerats och åtgärdats i KK2 och KK3:s rökgasrenings- och dammutsugningsanläggningar. Jag har aldrig gillat de här pärmarna, det är ett jäkla bläddrande. I UH-systemet kan jag till exempel direkt göra en felanmälan samtidigt som jag återrapporterar i rondlistorna. Och det är så lätt att göra uppföljningar, säger Håkan. Kollegan Nicklas Jimlöv håller med. Man kan gå tillbaka och kolla igenom, till exempel om det varit ett underligt fel som återkommer, då ser man direkt vad som inte får släpa efter i kontrollerna, säger han. V ä r d e f u l lt ly f t Underhållslyftet har pågått i sex år

17 och innebar en helt ny syn på underhållsarbete. Vad som tidigare setts som ett nödvändigt ont och en ständig kostnad har börjat värderas som nyckeln till en hög produktion och stadig kvalitet. Egil Ekhorn är underhållsingenjör på PKU och samordnar införande av underhållskonceptet i SAK-verken, med stöd av PT Metoder. PT Metoders uppgift är att stödja verksamheterna med arbetssätt och metoder för införande av konceptet beskrivet i underhållshandboken. Arbetet med införandet är omfattande och skall på sikt resultera i ett förbättrad och enhetligt underhåll i företaget, säger Gunnar Nilimaa, produktionschef på PT Metoder. Grunden är UH-handboken som ju beskriver vad underhåll är och hur vi inom LKAB skall arbeta med underhåll, exempelvis betydelsen av ordning och reda och hur tillståndskontrollerna fungerar. Det är viktigt att vi pratar samma språk och har ett gemensamt arbetssätt i hela företaget. Fokus för underhållslyftet har genom åren varit systematik, kompetensutveckling och organisation. Egil Ekhorn informerar på olika arbetsplatsträffar om UH-handboken och om vikten av att alla använder underhållssystemet Movex, data som matas in i systemet skall användas för att arbeta med förbättringar. Det har verkligen varit nyttig och uppskattad information, säger Magnus Heikkilä, produktionschef på KK2. F ä r r e st ö r n i n g a r Vi ser också att störningstrenden går ner i de anläggningar där vi jobbar med UH-planerna och förebyggande underhåll, säger Egil. Med alla rekryteringar som pågår i LKAB just nu finns det en stor fördel med att underhållsarbetet systematiseras ännu mer. När omsättningen på personalen ökar är det viktigt att arbetssätt och rutiner dokumenteras, och där har Movex en viktig roll. Så många användare som möjligt måste börja använda systemet, det gäller inte minst återrapportering av TK-ronder för både produktion och underhåll säger Egil Ekhorn. Movex ska vara enkelt och användarvänligt, det får inte vara krångligt, för då drar man sig för att använda det, säger Magnus Heikkilä. Håkan Kemi och Nicklas Jimlöv i rökgasreningsgruppen ser stora fördelar med att enkelt kunna ta fram historik och se samband för att kunna göra förbättringar i anläggningen. Rökgasreningen är ju högt prioriterad här, blir det ett stopp så kan KK3 inte köras, till exempel, säger Nicklas. Och det är så att om man har ett litet fel i ena änden av anläggningen så kan det ge jättestora konsekvenser i andra änden, förklarar Håkan. Vad som hade varit ett snabbt jobb på tio minuter kan växa till ett gigantiskt problem som tar flera skift att lösa och i värsta fall stannar produktionen. Och det är precis sånt som nu kan undvikas genom att utföra tillståndskontroll. Håkan Kemi bläddrar i den gamla pärmen som nu ersätts av Movex-systemet. Han och kollegan Nicklas Jimlöv ser stora fördelar med Movex.

18 Alf Kungstedt, ansvarig för besöken i Malmberget. Sommarturer i Malmbergsgruvan Turistbesöken i Malmberget sköts som vanligt av Gällivare taxi, men i år har en del förändringar genomförts. Vi har sett över programmet för gruvbesöken för att ge besökarna en chans att se så mycket som möjligt utan att störa produktionen, säger Alf Kungstedt, ansvarig för besöken i Malmberget. Biljetter till turen köps hos Gällivare taxi, men gruvturen startar på Grand hotell. Besökarna får säkerhetsinformation och en kort information om LKAB och förses därefter med nödvändig skyddsutrustning för gruvturen, säger Alf Kungstedt. En buss tar besökarna till Vitåfors industriområde och därefter ner under jord. Totalt tar turen mellan 2,5 och 3 timmar. Besökarna kommer att få se fjärrstyrningen av borraggregat, verkstaden på 815 meters avvägning och om vi har tur en lastmaskin som är inne på reparation. Vi kommer även att titta på truckkörning och krossarna på 1000 meters avvägning, allt enligt produktionslinjen, berättar Alf Kungstedt. Förra året gjordes drygt 4000 besök i gruvan, varav ca 1000 personer under sommaren. Totalt gjordes 6316 besök i LKAB i Malmberget. Då är även besöken i verken och museet inräknade. Vi hoppas att vi får ännu fler besökare i år, säger Alf Kungstedt. Gruvmuseet är öppet mellan 16 juni och 10 augusti men besöken måste förbokas via Gällivare taxi. LKAB-anställda med familj erbjuds att besöka gruvorna i Kiruna och Malmberget. Se information på Insidan. I Kiruna körs turistturer till Infomine under sommaren. Kontakta Kiruna Turistbyrån för mer information. Åldersgränsen för besök i gruvan är 12 år.

19 L K A B I N T E R N A R B E T S M A R K N A D B e r g b u lta r e till PNA Brytning Kiruna. I din arbetsuppgift som bultare ingår att utföra bergförstärkning under jord. Närmare upplysning om tjänsten får du av produktionsledare Leif Martinsson tfn 1669, 070 342 1669. Ansökan senast 17 augusti till Carina Martinsson FK 2 via e-post. P r o d u k t i o n s c h e f till Pelletsverket i Svappavaara. Som produktionschef ska Du sätta upp mål och stödja medarbetarna i deras målstyrda arbete. En viktig del är att utveckla och driva verksamheten framåt samt samordna kundernas önskemål efter givna kostnadsramar. För ytterligare upplysningar är Du välkommen att ringa Leif Pesonen tel 2845. Ansökan senast 24 juni per e-post eller brev till Fredrik Lenell, FK2 Kiruna. M e k a n i k e r till Borrstålsverkstaden Malmberget. Arbetsuppgifterna består i blästring/slipning och utkörning av borrstål samt uppdatering av borrstålsstatistik. Ytterligare information får du av Björn T Nilsson tel 0970-76245. Ansökan senast 23 juni på LKAB:s hemsida, www. lkab.com. S k y d d s s k r ota r e sökes till PNA Kiruna. Din huvudsakliga arbetsuppgift är att säkra fasta anläggningar, men även andra arbetsuppgifter kan förekomma. Ytterligare information om tjänsten får Du av Leif Martinsson, tel 1669. Ansökan senast den 22 juni till Carina Martinsson FK 2 via e-post. Fler annonser, se Insidan respektive LKABs hemsida www.lkab.com. i F R I T I D O r i e n t e r a m e d N at u r - pa s s e t LKAB Fritids medlemmar (alla anställda i LKAB och dotterbolag). Ta chansen att orientera under sommaren. Naturpasset finns att hämta på LKAB Fritids kansli Bromsgatan 10. Krister Tel. 71031 Bengt Tel. 71313 K i r u n a i n f o r m at i o n F ö r s l a g s k a m pa n j S ä k e r h e t e n f ö r s t 15 juni till 31 augusti pågår förslagskampanjen Säkerheten först. Sitter du och funderar på en idé som kan göra din arbetsplats säkrare för dig och dina arbetskamrater? Ta då chansen att lämna in den i sommarens förslagskampanj med Säkerheten först som tema. Sommarvikarier är också hjärtligt välkomna att lämna in förslag. Alla förslag skickas till Förslags verksamheten via Notes. För information, kontakta Mona Bäckström, tel 1473, eller Sussie Wiippola, tel 6125 och för Narvik, Charles Eilifsen, tel 3956 L K A B F r i t i d s K i r u n a b u t i k Öppettider: onsdagar klockan 07.30-10.30, 12.00-16.30 T r a p s k y t t e i K i r u n a Trapskyttet startade tisdag 10 jun, i efter det kommer vi att skjuta tisdagar juni och augusti månad (ej juli). Skjuttid 18:00-20:30, anmälan på plats senast kl 19:00. Kostnaden för en serie är 40:- (kontant betalning) TA C K Ett stort och hjärtligt tack till alla som uppvaktat mig i samband med min pensionering. Stig Karlsson Ett tack till mina arbetskamrater på transporten och Dinos för blommor och presenter vid min pensionering från LKAB. P-O Olofsson Ett stort tack till arbetskamraterna för uppvaktningen på min 50-årsdag. Peter Holmberg Jag tackar för uppvaktningen på min födelsedag. Bengt-Olov Kristensen Stort tack till arbetskamrater och arbetsledning för blommor och presenter vid min pensionering från LKAB. Sven Lampinen Nu har jag slutat, ett jättestort tack till alla, ingen nämnd och ingen glömd, som jag har haft glädjen att samarbeta med under mina 46 år i LKAB. Sören Ödeström Ett stort tack till Bengt på CF, ISS-flickorna, YIT-pojkarna och andra för presenterna jag fick vid min pensionering. Tore Rautio Ett stort tack till arbetskamrater för blommor och presenter vid min pensionering från LKAB. Bengt Leijon Till alla arbetskamrater för uppvaktningen på min 50-årsdag (raggare brukar inte gråta, men nu blev det lite fuktigt i ögonvrån). Många tack. Conny Stålnacke Jag vill tacka alla arbetskamrater och alla jag känner för presenter som jag fick vid min pensionärsavgång från LKAB. Evert Stålnacke

20 Leveranser miljoner ton H U V U D P R O C E S S E N t.o.m. maj ack. 2008 Ack. 2007 Belöning* tusen kronor 2008 2007 25 A R B E T S M I L J Ö Antal olycksfall med frånvaro 28 23 t.o.m. 12 juni ack. 2008 Ack. 2007 F Ä R D I G A P R O D U K T E R ( k t o n ) 40 2008 2007 Pellets 8 241 8 252 Fines (inkl KMR) 1 490 2 554 35 F Ö R Ä D L I N G S V E R K ( k t o n ) 20 15 KK2 1 758 1 645 KK3 2 238 2 245 KK4 251 0 KS 0 925 SK 1 666 1 640 ANR-SOVR (KMR) 478 262 AMB till MK3 303 158 ANR 1 012 1 367 BUV 1 246 1 579 MK3 1 082 1 144 PAR till MK3 202 12 30 25 20 10 5 0 R Å M A L M ( k t o n ) Råmalm Norra 12 106 11 005 Råmalm Södra 6 038 6 570 P R O D U K T K VA L I T E T ( % ) K-värde (t.o.m. maj) 86,9 % 90,5% KO M M E N TA R E R, v e c k a 2 3 2 4 ( s i f f r o r n a a v s e r k t o n ) Norra: Råmalm: - 20 kton, begränsade flödesvägar. KBF: Ingen produktion. KK2: + 2 kton. KK3: + 1 kton. KK4: Ny familjemedlem, som är med i statistiken för första gången! Svp: + 7 kton, OK. Rågods MK3: Södra: Råmalm: -30kton, Probl m. band Lappkyrkan. Höghäng 626 Hematit. Probl. m. spellinor All. MAF: -6kton, rågodsbrist. Probl m. band Lappkyrkan. MPBO BUV: -1kton. MPBO MK3: -10kton. Test vagnsbytesstation. Lagerskada/ byte lager. 15 10 5 0 * Under 2007 ändrades parametrarna och maxbeloppet steg från 30 000 kronor till 40 000.