Systembeskrivning 2005-04-04 2006-12-31



Relevanta dokument
Rapport B Bedömning, avseende Stockholms län landsting upphandling av transporttjänster. QIII-system version 05:08

Bedömning, avseende Green Cargo. Rapport B QIII-system version 05:08. Bedömning giltig till

ägare finansiärer Folksam Länsförsäkringar Trygg-Hansa Vägverket LO NTF

Bedömning, avseende Tarkett Sverige AB. Rapport B QIII-system version 05:08. Bedömning giltig till

Bedömning, avseende Banverkets projekt Citytunneln, E201. Rapport B QIII-system version Bedömning giltig till

Bedömning, avseende Täby kommun. Rapport B QIII-system version 05:08. Bedömning giltig till

Bedömning, avseende Stora Enso ramavtal Rapport B QIII-system version 05:08. Bedömning giltig till

Bedömning, avseende SAKAB. Rapport B QIII-system version 05:08. Bedömning giltig till

Bedömning, avseende Sollentuna kommun/ Sollentuna Energi AB, avtal renhållningsentreprenad. Rapport B QIII-system version 05:08

Bedömning av Schenker AB i Sverige, transportörsavtal område utrikes. Rapport B QIII-system version

Bedömning av Vägverket Region Mitt, objekt , Driftområde Ånge i Västernorrlands län, för utförande av drift och underhåll på allmänna vägar.

Bedömning av Vägverket Region Vägverket Region Väst, objekt Götatunneln, upphandlingar av tunga transporter. Rapport B05001

Bedömning, avseende Höganäs AB. Rapport B QIII-system version 05:08. Bedömning giltig till

Bedömning av Skånemejeriers upphandling av transporter, kyl- och frystjänster. Rapport B QIII-system version

Systembeskrivning till QIIIs nya bedömningssystem för bedömning av upphandlingar av gods- och persontransporter

Systemhandbok för bedömning

Systembeskrivning och förklaringar till QIIIs bedömningssystem för bedömning av upphandlingar av godstransporter

Systembeskrivning och guidelines Upphandling av persontransporter. QIII-system version

Systemhandbok för bedömning

Systembeskrivning och förklaringar till QIIIs nya bedömningssystem för bedömning av upphandlingar av gods- och persontransporter

Systemhandbok för bedömning. version 2008:01

Avtalsform Ramavtal & enstaka köp Namn Transporter ÅVC

Jehanders arbete med utveckling av hållbara transporter. Ralf Hansson, försäljningschef region syd.

Förklaringar till begrepp och förkortningar som förekommer i QIIIs system och dokument

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY

Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras.

Schenker AB Lars Andreen - Trafiksäkerhetsansvarig. Sveriges ledande transport- och logistikföretag.

Sunda transporter från sunda åkeriföretag. Programförklaring

Inte den snabbaste men den mest hållbara vägen till 2020

Leverantören ska ha rutiner för att säkerställa kör- och vilotider. 2.3b), 2.3e), 1.5. Uppföljningsrutiner anges i avtalsvillkoren.

Drivmedels- och fordonspolicy med tillämpningsanvisningar

HUR HÅLLBAR ÄR DU? TRANSPORTKÖPARNAS KRAV TRAFIKSÄKERT KLIMATSMART ANSVARSFULLT

Miljökrav Skolskjutsar

HÅLLBARHETS PRESENTATION 2017 HÅLLBARHETSPRESENTATION

Har vi lärt oss något?

HUR HÅLLBAR ÄR DU? TRANSPORTKÖPARNAS KRAV TRAFIKSÄKERT KLIMATSMART ANSVARSFULLT

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

Miljö och trafiksäkerhetskrav

19, Trafiksäkerhetspolicy. Beslut Direktionen beslutade: att fastställa bifogad policy för trafiksäkerhet.

2011/16/2010 FORDONS DROG OCH ALKOHOLPOLICY

Bra arbetsmiljö på väg

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Trafiksäkerhetspolicy för Hällefors kommun

Deltagare: (arbetsledare, skyddsombud, berörd arbetstagare etc.)

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 10.1 Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Gemensamma miljökrav för entreprenader

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY OCH ANVISNINGAR

NTFs riktlinjer vid beställning av Säker bussresa

GEMENSAMMA MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga

SUNDA TRANSPORTER FRÅN SUNDA ÅKERIFÖRETAG

Vägverkets författningssamling

MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET

Sunda transporter från sunda åkeriföretag

Handhavande av fordon

Rese- och transportpolicy för Åmåls kommun

Rese- och trafiksäkerhetspolicy för anställda i Bengtsfors kommun

UPPHANDLING AV SKOLSKJUTSTRANSPORTER OCH LIKNANDE UPPDRAG BILAGA 2

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik R

Trafiksäkerhetspolicy

Heini-Marja Suvilehto

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 8. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Dokumentet framtaget av: Lena Elf

Kvalitetspolicy. Ovanstående policy är antagen och är senast reviderad

GODSTRANSPORTER. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Upphandling av livsmedelsdistribution

1

PM Exempel på krav i förfrågningsunderlag rörande slamtömning

Vårt övergripande miljömål är att minska utsläppen av fossila koldioxider samt effektivisera energianvändningen.

Trafiksäkerhets- och resepolicy för NTF Stockholms län

Planera arbetet. Inventera lastning och lossningsställen

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft

Riktlinje för hållbarhetskrav i upphandlingar

Att ställa krav på arbetsmiljö vid upphandling. Råd och tips till dig som arbetar med upphandling av tjänster.

Trafiksäkerhet i bussbranschen

Systematiskt arbetsmiljöarbete

TRANSPORTTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Bransch Taxi och färdtjänst

Kvalitetspolicy för Örebro Läns Taxi AB

Miljöstyrningsrådets kriterier för fordon och transporter. Joakim Thornéus, Miljöstyrningsrådet

Bättre arbetsmiljö varje dag

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

vem har arbetsmiljöansvaret?

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga Ditriktet i Malmö

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Rapport årlig uppföljning SAM

Bilaga 1 a Kravspecifikation Samtliga anbudsområden

Revidering av policyn för resor, fordon och trafiksäkerhet.

Nya gemensamma miljökrav för entreprenader

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige

Kravpunkt Kravet Omfattar Dokument/Tolkning 1.1 Systematiskt arbetssätt

Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag

LEVERANS, TILL VILKET PRIS?

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun

Policy. Policy för fordon och tillämpningsanvisningar. Sida 1/12

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Transkript:

Systembeskrivning 2005-04-04 2006-12-31 QIII ideell förening Västra vägen 11A 171 26 Solna Tel +46 (8) 734 52 51 info@q3.se www.q3.se Ägs av LO och NTF 1.12

QIII, Bedömningssystem för upphandlare av tunga vägtransporter Basen för QIIIs verksamhet är att bedöma organisationer som upphandlar tunga vägtransporter. Med tunga transporter menas i detta fall gods-, tank-, entreprenad- eller skogstransporter som i huvudsak genomförs med fordon som har en bruttovikt överstigande 3,5 ton, tung lastbil eller motsvarande. Tanken med att bedöma upphandlarna av tunga transporter är i första hand att påverka de kravställningar som finns i förfrågningsunderlag och de avtal som reglerar förhållandet mellan köpare och säljare av transporter. Genom att bedöma köparna av transporter kommer QIII på sikt även att påverka utförarna av transporter. QIIIs verktyg är ett bedömningssystem som innehåller tre bedömningsområden samt baskrav. Baskravet innehåller tre kriterier som måste uppfyllas innan bedömningen av organisationen påbörjas. Bedömningen genomförs utifrån en bedömningsmall som utgår från de kriterier som finns inom de olika bedömningsområdena. Inom varje bedömningsområde tilldelas organisationen poäng allteftersom de olika kriterierna kan infrias. För att kunna kontrollera detta genomförs bedömningen i två steg. Det första steget består av en dokumentgranskning. Det andra steget utgörs av ett möte med representanter för den organisation som skall bedömas. I de fall bedömaren är osäker på att den utförande organisationen uppfyller ställda krav kan det bli aktuellt att verifiera fakta genom kontakter med en eller flera utförande organisationer (åkerier). Efter varje bedömning upprättas ett protokoll (bedömningsprotokoll). Protokollet har samma struktur som bedömningsområdena och har sin grund i de bedömningsmallar som används vid bedömningen av organisationen. 0. Baskrav 0.1 Det första kriteriet är att beställaren har ställt krav på allmänna förutsättningar för att kunna utföra de aktuella transporterna (vid upphandling utomlands måste kraven anpassas). Har beställaren kontrollerat att: 0.1.1 Trafiktillstånd finns? 0.1.2 Organisationen är registrerad och att 0.1.3 Organisationen har FA/F-skattebevis finns? 0.1.4 Tillstånd för internationell trafik finns (vid behov)? 0.1.5 Att trafikförsäkringar finns? 0.1.6 Att ansvarsförsäkringar finns? 0.1.7 Lagar och avtal på arbetsmarknaden tillämpas? Hur har uppgifterna kontrollerats och verifierats? 0.2 Det andra kriteriet är att beställaren har kontrollerat att entreprenören inte är på obestånd, i likvidation eller i konkurs. Har beställaren kontrollerat att: 0.2.1 Entreprenören inte är föremål för konkurs, likvidation, ackord eller tvångsförvaltning? 0.2.2 Entreprenören inte gjort sig skyldig till allvarligt fel i sin yrkesutövning enligt lagakraftvunnen dom? 0.2.3 Sociala avgifter och skatter är betalda eller att en betalningsplan finns? Hur har uppgifterna kontrollerats och verifierats? 2.12

0.3 Det tredje kriteriet är att beställaren inte betalar för eller stimulerar entreprenören att ha överlast. Har beställaren klargjort att: 0.3.1 Ingen ersättning utgår för överlast? 0.3.2 Beställaren gör stickprovskontroller av att överlast inte förekommer? Hur har uppgifterna kontrollerats och verifierats? 3.12

1. Bedömningsområde Arbetsmiljö Bedömningsområdet består av tre kriterieområden, Arbetsbelastning, Ergonomi och Systematiskt arbetsmiljöarbete. Inom respektive kriterieområde har varje kriterium en poäng. 1.1 Arbetsbelastning 1.1.1 Planering av kör- och vilotider (2 p) Beställaren ska kräva att entreprenören säkerställer att kör- och vilotider respekteras och efterlevs. 1.1.1.1 Entreprenören ska ha en planering, rutiner eller förfaringssätt som eliminerar överträdelser av kör- och vilotider? 1.1.2 Kontroll av kör- och vilotider (4 p) Kör- och vilotider ska kontrolleras och dokumenteras. Entreprenören ska ha ett åtgärdsprogram för att komma till rätta med eventuella avvikelser. 1.1.2.1 Entreprenören ska ha rutiner för att kontinuerligt (minst kvartalsvis) kontrollera kör- och vilotider? 1.1.2.2 Rutiner för avvikelsehantering ska finnas? 1.1.2.3 Åtgärdsprogram ska finnas för att rätta till brister? 1.1.3 Företagshälsovård och planering (6 p) Entreprenören ska ha tillgång till företagshälsovård eller motsvarande. Planeringen av transporterna ska ske så att de kan utföras på ett trafiksäkert sätt. Detta innebär att man tar hänsyn till tidspåverkande faktorer som lastning, lossning, väder- och trafikförhållanden. Har beställaren krävt att entreprenören: 1.1.3.1 Har tillgång till företagshälsovård eller motsvarande? 1.1.3.2 Accepterar tidsavvikelser vid planeringen av transporter? 4.12

1.2 Ergonomi 1.2.1 Skadeförebyggande åtgärder (2 p) Entreprenören ska aktivt arbeta för att minska belastnings-, fall-, hopp- och klämskador. 1.2.1.1 Entreprenören ska ha en dokumenterad plan eller riktlinjer för att eliminera belastnings-, fall-, hopp- och klämskador? 1.2.2 Aktiv skyddsverksamhet (4 p) Entreprenören ska granska och följa upp de ergonomiska förhållandena genom skyddsronder eller motsvarande minst en gång per år. Företaget ska identifiera, dokumentera och åtgärda manuella arbetsmoment som medför lyft av gods eller stora skjuta/drakrafter samt arbetsmoment som innebär hopp till lägre nivå. Har beställaren krävt att entreprenören ska: 1.2.2.1 Genomföra skyddsronder (motsv.) minst en gång per år? 1.2.2.2 Identifiera och dokumentera hantering som medför lyft-, skjut- och dragmoment samt hopp? 1.2.2.3 Ha etablerat kontakt med företagshälsovård eller liknande i syfte att få råd och stöd för att undvika lyft-, skjut- och dragmoment samt hopp? 1.2.3 Lastning och lossning av gods (6 p) Entreprenören ska arbeta aktivt för att påverka förhållandena på andras lastnings- och lossningsställen där den egna personalen brukar arbeta. Rutiner ska finnas för att påtala och åtgärda brister vid lastnings- och lossningsställen. Har beställaren krävt att entreprenören ska: 1.2.3.1 Identifiera brister vid externa lastnings- och lossningsställen? 1.2.3.2 Ha rutiner för att påtala brister vid lastnings- och lossningsställen? 5.12

1.3 Systematiskt arbetsmiljöarbete 1.3.1 Förberedande arbetsmiljöarbete och arbetsmiljöpolicy (2 p) Entreprenören ska ha påbörjat och dokumenterat ett Systematiskt Arbetsmiljöarbete utifrån Arbetsmiljöverkets rekommendationer och AFS 2001:1, Föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete eller motsvarande. 1.3.1.1 Entreprenören ska ha en arbetsmiljöpolicy? 1.3.1.2 Entreprenören ska ha påbörjat arbetet med systematiskt arbetsmiljöarbete utifrån AFS 2001:1 eller motsvarande? 1.3.1.3 Representanter för entreprenören ska delta i utbildning om systematiskt arbetsmiljöarbete? 1.3.2 Dokumenterat Systematiskt Arbetsmiljöarbete (4 p) Entreprenören ska ha ett dokumenterat systematiskt arbetsmiljöarbete och därigenom aktivt arbeta med att förbättra arbetsmiljön. Entreprenören gör regelbundna och dokumenterade undersökningar, gör riskbedömningar samt tar fram åtgärds- och handlingsplaner. Har beställaren krävt att entreprenören ska: 1.3.2.1 Ha ett dokumenterat systematiskt arbetsmiljöarbete enligt AFS 2001:1 eller motsvarande? 1.3.2.2 Genomför analyser och riskbedömningar av arbetsmiljön? 1.3.2.3 Utarbetar åtgärds- och handlingsplaner för att förbättra arbetsmiljön? 1.3.3 Fortlöpande förbättring av arbetsmiljön (6 p) Entreprenören ska genomföra fortlöpande förbättringar av arbetsmiljön. Arbetsmiljökonsekvensanalys ska genomföras vid beslut och förändringar som påverkar arbetsmiljön. Har beställaren krävt att entreprenören ska: 1.3.3.1 Ha ett dokumenterat arbete för att fortlöpande följa och förbättra arbetsmiljön? 1.3.3.2 Genomföra konsekvensanalyser vid förändringar som kan påverka arbetsmiljön? 6.12

2. Bedömningsområde Trafiksäkerhet Bedömningsområdet består av tre kriterieområden, Hastighet, Säkra fordon samt Alkohol och droger. Inom respektive kriterieområde har varje kriterium en poäng. 2.1 Hastighet 2.1.1 Trafiksäkerhetspolicy (4 p) Det första kriteriet är att beakta och respektera hastigheten i samband med transporter. Beställaren ska kräva att entreprenören säkerställer att alla transporter utförs inom gällande hastighetsgränser samt att hastigheten alltid ska anpassas till rådande förhållanden. Har beställaren krävt att entreprenören ska ha: 2.1.1.1 En trafiksäkerhetspolicy, där det framgår att hastigheten är den enskilt viktigaste faktorn för trafiksäkerheten? 2.1.1.2 Dokumenterade riktlinjer/rutiner, där det framgår att hastigheten alltid ska anpassas till rådande förhållanden? 2.1.2 Kontroll av hastigheter (8 p) Entreprenören ska dokumentera fordonens hastigheter samt avvikelser. Avvikelser ska kommuniceras mellan ledning och förare. 2.1.2.1 Entreprenören ska ha rutiner för och kontinuerligt, minst kvartalsvis, genomföra hastighetskontroller på samtliga fordon? 2.1.2.2 Entreprenören ska dokumentera avvikelser? 2.1.2.3 Avvikelser ska kommuniceras mellan ledning och aktuell förare? 2.1.3 Åtgärdsprogram och stödfunktioner (12 p) Entreprenören ska ha ett åtgärdsprogram 1 för att eliminera hastighetsöverträdelser. Tekniska stödfunktioner som kan lagra data ska finnas i fordonen. Har beställaren krävt att entreprenören ska: 2.1.3.1 Ha ett åtgärdsprogram som sätts in om en förare överskridit gällande hastighetsgränser eller inte anpassat hastigheten efter rådande förhållanden? 2.1.3.2 Utrusta alla fordon med stödsystem för att eliminera överträdelser? 1 Exempel på åtgärder som kan vidtas för att säkerställa att transporterna utförs i enlighet med gällande hastighetsgränser är: (1) befintliga hastighetsregulatorer ställs på 80 km/h, inklusive program för kontinuerlig kontroll av regulatorns funktion, (2) förare som överskrider hastighetsgränserna kontrolleras minst en gång per månad med hjälp av färdskrivare eller annan utrustning, (3) installation av på marknaden befintliga hastighetsövervakningssystem och (4) installation av ISA-system som säkerställer att hastigheten inte kan överskrida befintlig hastighetsgräns 7.12

2.2 Säkra fordon 2.2.1 Säker utrustning (1 p) Entreprenören ska ha rutiner för att säkerställa att däck och bromsar har god standard 2. Godkända bilbälten ska finnas i samtliga fordon. Lasten ska vara förankrad enligt gällande regler. 2.2.1.1 Entreprenören ska ha riktlinjer/rutiner för att säkerställa att däck har minst lagstadgat mönsterdjup, rätt lufttryck och inte är skadade? 2.2.1.2 Entreprenören genomför godkända bromskontroller var sjätte månad hos ASB eller ackrediterad verkstad? 2.2.1.3 Entreprenörens samtliga fordon som nyttjas har godkända bilbälten? 2.2.1.4 Entreprenören är väl förtrogen med och kontinuerligt uppdaterar regelverk som avser överlast och lastsäkring? 2.2.2 Handhavande och tillsyn (2 p) Entreprenörens förare ska känna till regelverk och kunna använda befintlig säkerhetsutrustning. Entreprenören ska ha rutiner för kontinuerlig tillsyn av fordon. 2.2.2.1 Entreprenörens förare har utbildning i de regelverk som avser överlast och lastsäkring? 2.2.2.2 Entreprenören har rutiner för att säkerställa att bilbälten alltid används? 2.2.2.3 Entreprenören har rutiner för och tillämpar kontinuerlig tillsyn av fordon 2.2.2.4 Entreprenören dokumenterar skador, tillsyn, underhåll och service av fordon? 2.2.3 Stödsystem och säkerhetsutrustning (3 p) Entreprenören ska ha tekniska stödsystem för att undvika överlast, ha bältespåminnare på samtliga sittplatser som används samt underkörningsskydd runt om. Har beställaren krävt att entreprenörens fordon ska ha: 2.2.3.1 Stödsystem (mätinstrument) för att kontrollera lastvikten? 2.2.3.2 Bältespåminnare med ljud- och ljussignal? 2.2.3.3 Underkörningsskydd runt om? 2 Med god standard avses för däck att mönsterdjupet inte underskrider 1,6 mm på 75% av slitbanan gällande driv- och styrhjul samt att däcken inte har skador. Och för bromsar att organisationen genomför en extra, godkänd, bromskontroll utöver den årliga besiktningen. Bromskontrollen skall utföras av ASB eller ackrediterad verkstad. 8.12

2.3 Alkohol och droger 2.3.1 Alkohol- och drogpolicy (1 p) Entreprenören ska ha en alkohol- och drogpolicy inklusive ett åtgärdsprogram. Har beställaren krävt att entreprenören ska ha: 2.3.1.1 En alkohol- och drogpolicy? 2.3.1.2 Åtgärdsprogram och en rehabiliteringsplan? 2.3.2 Alkohol- och drogtester (2 p) Entreprenören ska genomföra alkohol- och drogtester. Minst hälften av entreprenörens fordon ska ha tekniska stödsystem, alkolås, för att förhindra att alkoholpåverkad förare kan starta fordon. Stödsystemet ska kunna lagra data, som ska avläsas kontinuerligt och arkiveras i minst ett år. 2.3.2.1 Entreprenören genomför drogtester på personal som ska anställas? 2.3.2.2 Entreprenören har rutiner för att säkerställa att alkohol inte förekommer i samband med arbetet? 2.3.2.3 50% av entreprenörens fordon har alkolås som kan lagra data? 2.3.2.4 Alla data från alkolås arkiveras i minst ett år? 2.3.3 Stödsystem, alkolås (3 p) Entreprenörens samtliga fordon som används ska ha ett tekniskt stödsystem, alkolås, som eliminerar förekomsten av alkohol vid företagets transporter. Har följande krav ställts från beställaren: 2.3.3.1 Att organisationens samtliga fordon skall vara utrustade med tekniska stödsystem, alkolås, som kan lagra data 9.12

3. Bedömningsområde Miljö Bedömningsområdet består av tre kriterieområden, Utsläpp till luft, Effektivare bränsleanvändning samt Utsläpp av miljöstörande ämnen. Inom respektive kriterieområde har varje kriterium en poäng. 3.1 Utsläpp till luft 3.1.1 Miljöpolicy och redovisning (3 p) Entreprenören ska ha en miljöpolicy samt ett system för att kunna redovisa drivmedelsförbrukning och utsläpp. Har beställaren krävt att entreprenören: 3.1.1.1 Ska ha en miljöpolicy som anger företagets långsiktiga miljömål? 3.1.1.2 Kvartalsvis ska redovisa drivmedelsåtgången och utsläpp per tonkilometer och fordon? 3.1.2 Drivmedelsförbrukning, mål och handlingsplan (6 p) Entreprenören ska aktivt arbeta för att minska drivmedelsförbrukningen. Det ska finnas en handlingsplan för hur drivmedelsförbrukningen per tonkilometer ska minskas. Andel förnybart respektive fossilt bränsle ska anges. Högst 5 % av fordonen får vara äldre än tio år, räknat från tillverkningsår. 3.1.2.1 Entreprenören ska ha en plan med kvartalsvisa mål för att minska drivmedelsåtgången per tonkilometer? Resultatet som ska redovisas kvartalsvis ska också ange andelen förnybart respektive fossilt bränsle som använts. 3.1.2.2 Entreprenören ska ha en plan för att minska beroendet av fossila bränslen? 3.1.2.3 Högst 5% av entreprenörens fordon får vara äldre än tio år? 3.1.3 Fordon (9 p) Entreprenören ska ha en handlingsplan för att öka fyllnadsgraden. Minst 30% av transporterna ska utföras av fordon som är Euro II-klassade eller bättre, alternativt motsvarande svensk miljöklassning av fordon. Minst 50 % av fordonen ska ha katalysator och partikelfilter. Transporternas energiåtgång ska dokumenteras kvartalsvis. 3.1.3.1 Entreprenören ska ha en handlingsplan för att öka fyllnadsgraden? (Resultatet ska redovisas kvartalsvis.) 3.1.3.2 Minst 30% av transporterna ska utföras av fordon som är Euro II-klassade eller bättre? 3.1.3.3 Minst 50% av fordonen ska ha katalysator och partikelfilter? 3.1.3.4 Transporternas energiåtgång ska dokumenteras kvartalsvis och redovisas i (kwh/tonkm) samt beräknas utifrån bränslets energiinnehåll (kwh/l)? 10.12

3.2 Effektivare drivmedelsanvändning 3.2.1 Utbildning (2 p) Entreprenörens förare ska ha utbildning i sparsamt körsätt. 3.2.1.1 Minst 50 % av entreprenörens förare ska ha utbildats i sparsamt körsätt, med motsvarande omfattning och innehåll som i ECO-drivingutbildning? 3.2.1.2 Entreprenören minst kvartalsvis ska informera förarna om drivmedelsåtgången? 3.2.2 Utbildning, information och uppföljning (4 p) Entreprenörens samtliga förare ska ha utbildning i sparsamt körsätt eller motsvarande med individuell uppföljning. Individuell uppföljning innebär att föraren får veta varje månad hur hans/hennes körsätt påverkar genomsnittlig bränsleförbrukning. 3.2.2.1 Entreprenörens samtliga förare ska ha utbildats i sparsamt körsätt med motsvarande omfattning och innehåll som i ECO-drivingutbildning? 3.2.2.2 Entreprenören fortlöpande ska hålla kunskapen vid liv genom återkommande informationer/utbildningar eller incitamentprogram? 3.2.2.3 Entreprenören ska följa upp individuellt så att föraren varje månad får veta hur körsättet påverkar bränsleförbrukningen? 3.2.3 Stödsystem för lägre drivmedelsförbrukning (6 p) Det tredje kriteriet är att minst 20 % av entreprenörens fordon har tekniska stödsystem för att ge direkt information till föraren om hur körsättet påverkar fordonets bränsleförbrukning. 3.2.3.1 Minst 20 % av entreprenörens fordon ska ha stödsystem som visar hur körsättet påverkar fordonets bränsleförbrukning? 11.12

3.3 Utsläpp av miljöstörande ämnen 3.3.1 Underhållsplan och kemikalieförteckning (1 p) Entreprenören ska ha en underhållsplan och en förteckning med tillhörande säkerhetsinformation över de kemikalier som används. Har beställaren krävt att entreprenören ska ha en: 3.3.1.1 Plan för fordonsunderhåll där det framgår vilka miljöstörande ämnen som används och en förteckning över de kemikalier som används med tillhörande säkerhetsinformation? 3.3.1.2 Plan/strategi för att avveckla miljöstörande ämnen? 3.3.2 Produktval och serviceavtal (2 p) Entreprenören ska tillämpa produktvalsprincipen enligt 2 kap. 6 Miljöbalken 3. Entreprenörens fordon ska ha däck utan HA-oljor/PAC (högaromatiska/polyaromatiska kolväten) och vattenlösliga åldringsskydd. Serviceavtal eller motsvarande ska finnas, vilket innebär att underhåll ska utföras regelbundet. 3.3.2.1 Entreprenören ska tillämpa produktvalsprincipen enligt Miljöbalken? 3.3.2.2 Entreprenörens fordon ska ha däck utan HA-oljor samt vattenlösliga åldringsskydd? 3.3.2.3 Entreprenören ska ha serviceavtal eller motsvarande för regelbundet underhåll av fordonen? 3.3.3 Rengörning och underhåll av fordon (3 p) Entreprenören ska använda miljömärkta 4 produkter vid underhåll av fordonen. Om underleverantör utför rengöring, tvätt eller service av fordon gäller kravet även dessa. Med miljömärkning avses i detta fall etablerade miljömärkningar som den nordiska miljömärkningen Svanen, den europeiska EUblomman eller SNFs Bra Miljöval. 3.3.3.1 Entreprenören alltid ska välja miljömärkta produkter (om de finns på marknaden) för rengörning och underhåll av fordon? 3.3.3.2 Entreprenören i avtal med underleverantörer kräver att miljömärkta produkter (om de finns på marknaden) ska användas vid rengörning och underhåll av fordon? 3 6 2 kap. Miljöbalken: Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. 12.12