Postoperativt illamående hos patienter som genomgått ortopedisk kirurgi. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Postoperativt illamående hos patienter som genomgått ortopedisk kirurgi Författare: Handledare : Karin Hagland Mona Pettersson Emelie Juliusson Examinator: Ulrika Pöder Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Ht 2009

SAMMANFATTNING: Syfte: Syftet med uppsatsen var att studera förekomst av postoperativt illamående (dag 0-3) hos patienter som genomgått en ortopedisk operation i narkos. Syftet var också att studera om kända riskfaktorer och typ av anestesiform kan relateras till uppkomsten av postoperativt illamående (dag 0-3). Metod: Studiens design var en prospektiv kvantitativ icke experimentell studie. Data samlades in genom en enkätundersökning bland ortopedpatienter som opererats under narkos och som uppfyllde inklusionskriterierna. Antalet svarande var 18 av 34 tillfrågade. Resultatet analyserades och sammanställdes deskriptivt i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Resultatet visar att alla patienter som deltog i studien sövdes med en kombination av inhalationsanestesi och intravenös anestesi. Ca en tredjedel av dessa var illamående under studiens gång. Illamåendet uppstod främst under operationsdagen och första dagen efter operation. Inget samband mellan illamående och riskfaktorerna kön, ålder, åksjuka, eller fastetid kunde ses. Dock fanns en tendens till samband mellan illamående och tidigare postoperativt illamående. Slutsats: Då undersökningsgruppen var för liten och inga säkra slutsatser kunde dras på grund av detta, krävs mer forskning inom detta område. Nyckelord: illamående, postoperativt, ortoped patienter 1

ABSTRACT: Aim: The aim of this study was to investigate the instance of postoperative nausea in orthopedic patients that has performed an operation in narcosis. The aim was also to examine if well-known risk factors and type of anesthesia could relate to postoperative nausea (day 0-3). Method: The study design was prospective quantitative non experimental. Data were collected through six week on a ward for traumaortopedic patients. The response rate was 18 out of 34 approached. The results were analyzed and compiled in the descriptive statistics program SPSS. Findings: The findings show that all the patients that participates anaesthetizes with a combination of inhalation- and intravenous anesthesia. About one-third were nauseous in the process of the study. Nausea was most common in the first two days after operation. There was no correlation between nausea and sex, age, travel-sickness, or fast. A tendency could been seen between nausea and earlier postoperative nausea. Conclusion: More research requires since the research-group was to tiny, and no certain conclusions could be done on that account. Key words: nausea, postoperative, orthopedic patients 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. INLEDNING 5 1.1 Bakgrund 5 1.2 Riskfaktorer 5 1.2.1 Anestesiform 6 1.2.2 Kirurgiskt ingrepp 6 1.3 Farmakologisk behandling 6 1.4 Icke farmakologisk behandling 7 1.5 Problemformulering 7 1.6 Syfte 8 1.7 Frågeställningar 8 2. METOD 8 2.1 Design 8 2.2 Urval 8 2.3 Datainsamlingsmetod 9 2.3.1 Enkätkonstruktion 9 2.4 Tillvägagångssätt 10 2.5 Analysmetod 11 3. RESULTAT 12 3

3.1 Förekomst av postoperativt illamående och kräkningar dag 0-3 12 3.2 Uppkomst av PONV i det postoperativa skedet 12 3.3 Antalet kända riskfaktorer (utifrån frågeformulär) hos patienten som relaterar till uppkomst av postoperativt illamående och kräkningar 12 4. DISKUSSION 17 4.1 Sammanfattning 17 4.2 Resultatdiskussion 17 4.3 Metoddiskussion 18 4.4 Slutsats 20 5. REFERENSER 21 4

1.INLEDNING 1.1 Bakgrund Normalt sett är illamående och kräkningar en skyddsmekanism mot förgiftning. Illamående och kräkningar i samband med anestesi anses som oönskade biverkningar. Patofysiologin bakom postoperativt illamående och postoperativa kräkningar är ännu inte helt klarlagd. Man tror dock att postoperativt illamående och kräkningar kan ha ett samband med vilken grundsjukdom patienten har, hur patienterna är som personer och/eller vilken typ av behandling patienten får, exempelvis antiemetika, analgetika, operativt ingrepp medmera (Hovind, 2005). Illamående och kräkningar eller PONV (postoperative nausea and vomiting) är ett vanligt förekommande problem i ett postoperativt skede. Detta kan upplevas som mycket besvärande för patienten (Almås, 2001). Hos merparten av patienterna debuterar emetiska symtom redan de tre första timmarna efter operation. Av de emetiska symtomen har det visat sig att kräkningar pågår under längre tid än illamående (Larsson, 1993). Illamåendet är inte bara en subjektivt obehaglig upplevelse utan kan också leda till förlängd vårdtid med ökade kostnader för samhället som följd (Kokinsky, 2008). Illamåendet kan i värsta fall även leda till andra komplikationer såsom försämrad sårläkning, elektrolytrubbningar, hematombildning och aspirationspneumoni. Många patienter kan uppleva illamående och kräkningar som ett större problem än postoperativ smärta. Uppkomsten av PONV ses hos cirka en tredjedel av alla patienter som opererats under generell anestesi (Oddby-Muhrbeck & Lagerkranser, 2007). 1.2 Riskfaktorer Patienter som löper en större risk än andra att drabbas av PONV är kvinnor i fertil ålder, unga personer, överviktiga, personer som tidigare haft problem med PONV och/eller åksjuka (Almås, 2001; Gan, 2006; Patti, Vieira, TSA & Bensenor 2008). Personer som röker löper en mindre risk att drabbas av PONV än icke- rökare. Orsaken till detta är okänd (Whalen, Sprung, Burkle, Schroeder & Warner, 2006). Oro, smärta, hypoxi, hastiga rörelser, blodtrycksfall och olika typer av analgetika är enskilda faktorer som också har inverkan på postoperativt illamående och kräkningar (Almås, 2001; Van den Bosch, Moons, Bonsel & Kalkman, 2005). Dehydrering, förhöjt intrakraniellt tryck, 5

gastrointestinala sjukdomar, uremi, ketoacidos, sjukdomar som påverkar kranialnerverna kan också framkalla illamående och kräkningar (Hovind, 2005). Sambandet mellan tidig/ sen uppkomst av emetiska symtom och riskfaktorer hos patienter har även studerats. Resultatet visar på att oavsett om patienterna fick antiemetika av olika typer som profylax, hade de patienter med flera riskfaktorer större incidens av emetiska symtom de första 24 timmarna efter operationen. Uppkomsten av sena emetiska symtom (efter 24-72 timmar) var lågt och verkade inte relatera till antalet riskfaktorer hos patienten (White, Sacan, Nuangchamnong, Sun & Eng, 2008). 1.2.1 Anestesiform Typ av anestesiform har en betydande inverkan på hur patienten mår. Man har sett att Propofol (intravenös anestesi) ger signifikant mindre incidens av PONV till skillnad från anestesigaser såsom Sevofluran, Isofluran och Desfluran (Hofer et al., 2003). Muskelrelaxantia har ingen effekt på PONV. Man har dock sett att höga doser av Neostigmin (antidot mot muskelrelaxantia) ökar förekomsten av postoperativt illamående. Atropin kan i sin tur minska Neostigminets effekt på PONV om det ges som förbehandling (Oddby- Muhrbeck & Lagerkranser, 2007). 1.2.2 Kirurgiskt ingrepp Typ av kirurgiskt ingrepp kan härledas till förekomst av PONV. Operationer i ögon, öron, munhåla och svalg ökar frekvensen av postoperativt illamående liksom operationer på kvinnor såsom gynekologi och bröstkirurgi (Oddby-Muhrbeck & Lagerkranser, 2007). 1.3 Farmakologisk behandling Sjuksköterskan har en viktig roll i att förebygga och lindra PONV och se till att minska risken för komplikationer. Det är viktigt att åtgärda de enskilda faktorer som ger uppkomst till postoperativt illamående. Syrgas är förstahandsvalet i behandlingen av PONV och kan förebygga hypoxi. Man tror att sänkt syremättnad i kräkcentrum kan vara en utlösande orsak till illamående (Almås, 2001). Hydrering av en patient kan förebygga blodtrycksfall och uppkomsten av PONV (Chaudhary, Sethi, Motiani & Adatia 2008). 6

Vid smärtbehandling med opioider kombinerar man dessa med icke- opioider som paracetamol och NSAID preparat, för att minska PONV. Man har sett att ju högre dos av opioider patienten tar ökar förekomsten av postoperativt illamående och kräkningar, detta är tydligast vid användning av patient kontrollerad analgesi eller epidural analgesi då doserna ofta är högre än vid andra administreringsätt (Roberts et al., 2005). De läkemedel som finns för att minska risken och behandla PONV är antiemetika som exempelvis Ondansetron (Zofran), Metoklopramid (Primperan) och Tropisetron (Navoban) (Fass, 2009). En kombination av olika läkemedel har visat sig effektivt (Wallenborn et al., 2006; E.J. Kim, Ko, C.S Kim, Lee & Choi, 2007). Antiemetika bör ges innan avfärden till uppvakningsavdelningen. Detta kan förebygga uppkomsten av PONV (Halldin & Lindahl, 2000). 1.4 Icke farmakologisk behandling Icke farmakologiska alternativ är akupressur (Ming, Kuo, J.G Lin & L.C Lin, 2002) och akupunktur (Almås, 2001). Vid akupunktur används nålar för att stimulera punkter på kroppen. Vid akupressur så används tryck på dessa punkter med hjälp av exempelvis fingertoppar (Alternativmedicin, 2009). Transkutan elektriska nervstimulatorer (TENS) har även provats med varierande framgång (Halldin & Lindahl, 2000). Att minska obehagliga sinnesintryck såsom starka lukter (parfym, matos och röklukt), oväsen och starkt ljus kan underlätta för patienten. En bra miljö kring den illamående är lättåtgärdat, man bör se till att patienten har ett bra läge i sängen, får frisk luft och har en god hygien (Almås, 2001). 1.5 Problemformulering Den litteratursökning som gjordes visade att det redan finns mycket forskning inom detta område. Även variationen av resultat och ämnesområden var stor. Det fanns dock luckor i forskningen kring den ortopediska kirurgin vad gäller postoperativt illamående och kräkningar. Denna studie görs också efter önskemål från en ortopedisk avdelning, då de vill se förekomst, relationer mellan PONV och kända riskfaktorer, typ av anestesiform och kirurgiskt ingrepp som patienten gjort. Detta för att se över sina rutiner och eventuellt kunna förbättra vården för sina patienter. 7

1.6 Syfte Syftet var att studera förekomsten av postoperativt illamående hos patienter som genomgått ortopedisk operation under narkos på ett sjukhus i mellansverige. Denna studie varade från operationsdagen och tre dagar framöver (dag 0-3). I och med detta önskades att ta reda på under vilken av dessa tre dagar illamåendet uppkom. Syftet var också att studera om kända riskfaktorer och typ av anestesiform kunde relatera till uppkomsten av postoperativt illamående (dag 0-3). 1.7 Frågeställningar 1. Hur vanligt förekommande är postoperativt illamående dag 0-3, på avdelning 70 D? 2. Vilken dag i det postoperativa skedet uppstår illamående? 3. Vilken anestesiform hade de patienter som drabbats av illamående fått? 4. Hur många kända riskfaktorer (utifrån frågeformulär) hos patienten kan relatera till uppkomst av postoperativt illamående? 2. METOD 2.1 Design Kvantitativ icke experimentell prospektiv studie. 2.2 Urval Det är ett konsekutivt urval, där alla patienter som uppfyllde inklusionskriterierna tillfrågades. Inklusionskriterier: Nyopererade patienter som genomgått ortopedisk operation under narkos. Svensktalande patienter med varierande ålder, kön, och diagnos. 8

Exklusionskriterier: Icke adekvata patienter såsom personer med demens och/eller utvecklingsstörning. Även andra patienter som av någon anledning inte kan svara på formuläret utesluts i undersökningen. Frågeformulären (se bilaga 1) lämnades ut till alla patienter på en traumaortoped avdelning, som uppfyllde inklusionskriterierna (n= 34). 3 av dessa 34 tillfrågade patienter tackade nej till deltagande i studien. Av de utdelade 31 frågeformulären var svarsfrekvensen 58 % (n=18). De övriga 13 föll bort på grund av att patienterna åkte hem och frågeformuläret försvann. Således var bortfallet 44 %. Av de 18 svarande patienterna var 60 % män och 40 % kvinnor. Deltagarnas ålder varierade mellan 25-75 år. Medelåldern var 51,2 år. 2.3 Datainsamlingsmetod Data samlades in på avdelningen med hjälp av ett egenkonstruerat frågeformulär (se bilaga 1). Frågeformuläret bestod av sju frågor. De sex första frågorna inriktade sig på bakgrundsfakta, såsom ålder, kön, fasta, anamnes av tidigare postoperativt illamående och åksjuka. Dessa frågor besvarades endast en gång. Den sista frågan följde patienten till och med dag 3 postoperativt och undersökte om patienten varit illamående under dagen. En av dessa sju frågor handlade om vilken typ av anestesiform som användes under operationen och fylldes i av personal som var ansvarig för utlämnande av formuläret. För att underlätta för patienter och personal, så fanns alla delar av frågeformuläret i ett enda häfte. Ett informationsbrev lämnades tillsammans med frågeformuläret (se bilaga 2). Där beskrevs studiens syfte samt att patienten själv kunde avbryta studien när helst den önskade och att alla frågeformulär och svar behandlades konfidentiellt. Kontaktuppgifter till ansvariga för studien fanns också med i informationsbrevet. De forskningsetiska reglerna (Hansagi & Allebeck, 1994) har tagits i beaktning. 2.3.1 Enkätkonstruktion Utformningen av frågeformuläret gjordes med hjälp av bakgrunden till uppsatsen samt litteratur om enkätutformning av Hansagi et al. (1994) och Trost (2001). Frågorna i frågeformuläret utformades utifrån projektets bakgrund, frågeställningar och syfte. Storleken på formuläret begränsades till ett fåtal frågor, då den inte skulle ta för lång tid att besvara. Språket var också anpassat till att vara lättförståeligt. Detta för att så många som möjligt skulle kunna tänka sig att delta i studien. 9

2.4 Tillvägagångssätt Verksamhetschefen, avdelningschefen och kontaktpersonen på avdelningen informerades och gav sitt samtycke innan frågeformuläret delades ut. Sedan gjordes en pilotstudie på avdelningen, då fem nyopererade ortopedpatienter fick svara på formuläret. Detta för att få en uppfattning om att patienterna tolkade frågorna på ett korrekt sätt. Utifrån denna pilotstudie kunde sedan frågeformuläret justeras vid behov. Ingen av de fem deltagare som deltog i den första pilotstudien lämnade in frågeformuläret. Utifrån detta resultat krävdes förändringar kring utlämnande/ insamling av frågeformuläret. Ett informationsmöte anordnades för personalen på avdelningen, där studiens syfte och genomförandeplan beskrevs samt att en mapp för insamlat material placerades lättillgängligt på avdelningen. Ansvariga för studien fanns på avdelningen varannan dag för utlämning och insamling av frågeformuläret. En ny pilotstudie påbörjades efter de nya rutinerna införts. Resultatet av denna visade på en förbättring och inga ändringar i frågeformuläret krävdes. Frågeformulären från den andra pilotstudien kunde således inkluderas till studien. Datainsamlingen skedde på samma avdelning som pilotstudien gjordes på. Målet var att få ihop minst 25 ortopedpatienter med varierande diagnoser. Förfrågan om deltagande i studien skedde genom att ansvariga för studien lämnade ut frågeformuläret, med informationsbrevet i (se bilaga 2). Därefter tog patienten ställning till deltagande i studien eller ej och gav ett muntligt godkännande till de som lämnade ut frågeformuläret. Om patienten valde att delta i studien, så behöll denne materialet tills frågeformuläret var färdigifyllt, det vill säga dag tre efter operation, då det samlades in av personal och ansvariga för studien. Inklusion av deltagare skedde under sex veckor. För att få reda på vilka patienter som var aktuella för deltagande i studien, så granskades dagens och gårdagens operationsprogram. Anledningen till att gårdagens operationsprogram granskades var för att öka antalet deltagare till studien, då författarna närvarade på avdelningen varannan dag. De aktuella deltagarna tillfrågades och fick ge sitt godkännande till de som lämnade ut frågeformuläret. Frågeformuläret som delades ut var försett med ett identifikations nummer som kopplades ihop med patientens namn. Detta enbart för att kunna söka upp patienten vid eventuella frågor. 10

Insamling av utdelat material skedde genom att ansvariga för studien och personalen på avdelningen tog hand om formulären och lade dem i mappen. I de fall då formuläret inte var fullständigt ifyllt uppsöktes patienten och formuläret kompletterades. Om patienten opererats upprepade gånger samlades enbart det senaste frågeformuläret in. 2.5 Analysmetod Frågeställning nr ett och två besvarades med hjälp av fråga sju i frågeformuläret. Svaret analyserades i SPSS (Statistical package for the social sciences) och redovisades med deskriptiv statistik. Frågeställning nr tre besvarades med hjälp av fråga nummer ett i frågeformuläret. För att besvara frågeställning nummer 4 användes frågorna två till sju i frågeformuläret. För att analysera resultatet av frågorna 3, 4, 5 (kategorivariabler) och 7 (kategorivariabel) i frågeformuläret användes Chi 2 test i SPSS. Då de förväntade observationerna var mindre än fem så användes Fischers exakt test. För analys av frågorna 2, 6 (kontinuerliga variabler) och 7 (kategorivariabel) i frågeformuläret, gjordes ett oberoende t- test i SPSS. Microsoft Word användes för att skapa tabeller och diagram. Fråga 7 omarbetades inför analysen. Två grupper utformades till illamående respektive ej illamående patienter. Under gruppen ej illamående hamnade även den patient som svarat vet ej på frågan om illamående. 11

3. RESULTAT 3.1 Förekomst av postoperativt illamående dag 0-3 Tabell1. Svarsfrekvens över förekomst av illamående dag 0-3 efter operation OP dag Dag 1 postoperativt Dag 2 postoperativt Dag 3 postoperativt Illamående 4 3 +1* 1* 1* Ej illamående 14 14 17 17 *Ej nytillkommet illamående, patienten var illamående alla fyra dagarna Deltagarna fick svara på frågan om de varit illamående under operationsdagen eller någon av de tre postoperativa dagarna. Sju patienter av 18 (39%) svarade att de var illamående under någon av de fyra dagar som studien pågick. Som Tabell 1 visar förekommer illamående främst under operationsdagen och dagen efter operation. Fyra patienter (22,2 %) upplevde postoperativt illamående under operationsdagen. Fyra patienter (22,2 %) upplevde postoperativt illamående dagen efter operation varav en patient var illamående från föregående dag. Denna patient upplevde illamående under alla de fyra dagar som studien pågick. 3.2 Uppkomst av illamående i det postoperativa skedet Illamåendet uppstod under operationsdagen eller dagen efter operation. Under operationsdagen drabbades fyra patienter av illamående. Dagen efter operation drabbades tre patienter av illamående. De två sista dagarna uppstod inte illamående hos någon patient (tabell 1). 3.3 Typ av anestesiform hos de patienter som drabbats av illamående Alla (n=18) deltagande patienter i studien var sövda med både inhalationsanestesi och intravenösanestesi. Inledningsvis sövdes alla patienter med intravenöst narkosmedel, därefter underhölls narkosen med hjälp av inhalationsgaser. 12

3.4 Antalet kända riskfaktorer (utifrån frågeformulär) hos patienten som relaterar till uppkomst av postoperativt illamående.. Medelålder i år 54 53 52 51 50 49 48 47 46 45 44 Illamående patienter Ej illamående patienter Medelålder Figur 1. Medelålder hos illamående respektive icke illamående patienter De sju patienter som drabbats av illamående var mellan 25 och 62 år. Medelåldern var 47,6 år. Medianen var 54 år. Resterande 11 patienter var mellan 26 och 75 år. Medelåldern på dessa patienter var 53,5 år. Medianen var 56 år. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna (p= 0,380). Se figur 1. 13

Illamående patienter Ej illamående patienter 43% 36% 57% 64% Kvinnor Män Kvinnor Män Figur 2. Könsfördelning hos illamående respektive icke illamående patienter Tre av patienterna som drabbades av illamående var män och fyra stycken var kvinnor. Resterande deltagare som inte drabbades av illamående var fyra stycken kvinnor och sju män Det fanns inga signifikanta skillnader mellan könen (p=0,630), se figur 2. Antalet patienter 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Illamående patienter Ej illamående patienter Åksjuka Ej åksjuka Figur 3. Förekomst av åksjuka hos illamående respektive icke illamående patienter 14

En av de sju (14 %) som drabbades av illamående led av åksjuka. Tre av de elva (27 %) som inte drabbades av illamående led av åksjuka. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna (p=1,000), se figur 3. Antalet patienter 10 8 6 4 2 0 Illamående patienter Ej illamående patienter Tidigare problem med illamående efter operation Ej problem med illamående efter tidigare operationer Vet ej Figur 4. Förekomst av illamående efter tidigare operation hos illamående respektive icke illamående patienter Tre av de patienter som drabbades av illamående under studien hade tidigare drabbats av illamående(43 %). En patient visste ej och de tre resterande patienterna hade inte lidit av illamående efter tidigare operationer. En av de elva (9 %) patienter som inte drabbades av illamående hade tidigare drabbats av illamående (figur 4). Ingen signifikans kunde påvisas (p=0.077). 15

Medelfastetid i timmar 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Illamående patienter Ej illamående patienter Medelfastetid Figur 5. Medelfastetid hos illamående respektive icke illamående patienter Fastetiden hos de som drabbades av illamående varierade mellan sju och 15 timmar. Medelfastetiden var 10,6 timmar. Medianen var 11 timmar. Fastetiden hos de som inte drabbades av illamående varierade mellan 3,5 och 24 timmar. Medelfastetiden var 14, 3 timmar. Medianen var 12 timmar (figur 5). Ingen signifikant skillnad kunde påvisas (p= 0,181). 16

4. DISKUSSION 4.1 Sammanfattning Resultatet visar att alla patienter som deltog i studien sövdes med en kombination av inhalationsanestesi och intravenös anestesi. Ca en tredjedel av dessa var illamående under studiens gång. Illamåendet uppstod främst under operationsdagen och första dagen efter operation. Inget samband mellan illamående och riskfaktorerna kön, ålder, åksjuka, eller fastetid kunde ses. Dock fanns en tendens till samband mellan illamående och tidigare postoperativt illamående 4.2 Resultatdiskussion Illamående är ett vanligt förekommande besvär i efterförloppet av en operation och anses som en oönskad biverkning efter anestesi (Almås, 2001; Hovind, 2005). Cirka en tredjedel av alla patienter som opererats under generell anestesi drabbas av PONV (Oddby-Muhrbeck & Lagerkranser, 2007). Detta kunde även ses i denna studie som gjordes på en traumaortopedisk kirurgiavdelning i mellan Sverige, då 39 % av de deltagande patienterna upplevde illamående under studiens gång. Enligt litteraturen uppkommer de emetiska symtomen vanligast under de tre första timmarna efter operation (Larsson, 1993). I studien sågs att merparten av patienterna med illamående drabbades under operationsdagen eller dagen efter. Detta skulle kunna bero på att patienten fortfarande är påverkad av anestesin och dess tillhörande läkemedel. Det kan också vara av betydelse om patienten upplever mycket smärta, känner oro och är dehydrerad. Vilken personlighet patienten har och om patienten har andra bakomliggande sjukdomar kan även detta ha betydelse för patientens mående efter operationen (Hovind, 2005). Typ av operativt ingrepp påverkar uppkomsten av PONV (Oddby-Muhrbeck & Lagerkranser, 2007). Studien gjordes dock enbart på patienter som genomgått olika typer av ortopediska ingrepp. Således finns variationer i fråga om ingreppets omfattning, såsom tid och vilken kroppsdel som opererats. Om en ny studie skulle göras inom detta område, skulle man kunna även kunna ta med det operativa ingreppet som en variabel. Kvinnor i fertil ålder, yngre, överviktiga och personer som haft tidigare problem med åksjuka/ PONV löper större risk att drabbas av PONV (Almås, 2001; Gan, 2006, Patti, Vieira, TSA & Bensenor 2008). I studien har utvalda riskfaktorer studerats utifrån tidigare forskning. Fokus 17

har lagts på riskfaktorerna kön, ålder, åksjuka, fastetid, tidigare postoperativt illamående och anestesimetod. Resultatet visade att de som drabbades av illamående under studiens gång hade, vid visuell granskning, en lägre medelålder. En större incidens av tidigare illamående efter operation sågs hos de som drabbades av illamående. En tendens till signifikans kunde påvisas då p- värdet var nära 0.05 (p=0,077). Ett något förvånande resultat var att dubbelt så många patienter som inte hade illamående led av åksjuka, vilket talar emot tidigare forskning (Almås, 2001; Gan, 2006; Patti, Vieira, TSA & Bensenor 2008). Alla deltagare i studien sövdes med en kombination av intravenös anestesi och inhalations anestesi. Därför kunde ingen skillnad mellan de olika metoderna och dess påverkan på illamåendet undersökas. 4.3 Metoddiskussion Den första pilotstudien som genomfördes resulterade inte i några besvarade frågeformulär. Det beslutades då att förändringar behövde vidtas. En ny pilotstudie påbörjades efter att ett informationsmöte genomfördes. Vid informationsmötet närvarade personal från olika yrkeskategorier. De fick information om studiens syfte, genomförande och hur insamlingen skulle gå till. Ifyllandet av frågeformuläret och insamlingen av detta skedde därefter på ett tillfredsställande sätt. De insamlade formulären kunde därför inkluderas i studien. Då utlämningen av frågeformulären skedde varannan dag föll det sig så att patienterna fick frågeformulären på operationsdagen eller dagen efter operation. Eftersom patienterna troligtvis mindes huruvida de varit illamående eller ej sågs det inte som ett problem att lämna ut frågeformulären dagen efter operation. Endast hälften av de utlämnade frågeformulären samlades in. Detta tros bero på att många patienter åkte hem och frågeformuläret antingen kastades bort eller togs med hem. Detta är svårt att förebygga då omsättningen av patienter är stor. Det hade troligtvis varit tillräckligt om frågeformuläret pågått i tre dagar istället för fyra. Detta hade kunnat resultera i färre bortfall. Då studien utfördes på en ortopedisk trauma avdelning hade flertalet patienter multipla skador. Detta kunde innebära att patienterna behövde genomgå flera operationer. I detta läge kunde det vara svårt med en tredagars observation, då observationerna avbröts av en ny operation, ny fasta och eventuellt en ny 18

anestesimetod. I dessa lägen togs första studien bort, och patienterna fick ett nytt frågeformulär att fylla i efter den senast genomförda operationen. Detta blev aktuellt för två av studiens deltagare. Flertalet patienter kunde lämna avdelningen tidigare än tre dagar efter operation. Av bekvämlighetsskäl var målet att samla in och dela ut frågeformulären varannan dag. En mer frekvent insamling av utdelade frågeformulär hade förmodligen även resulterat i färre bortfall. Ett av inklusionskriterierna var att patienterna skulle vara adekvata. Dock kan nyopererade patienter vara tagna av operationen och ibland även te sig förvirrade. Morfin och andra läkemedel kunde vara en orsak till detta. Följderna kunde vara att patienterna glömde bort frågeformuläret eller kanske inte svarade helt korrekt. Den frågan som var mest kritisk i formuläret var troligtvis Ungefär hur länge var du fastande (dvs. varken åt eller drack) innan operationen?. Alla patienter svarade på frågan men svaren visar stor variation. Således misstänks att patienterna kunde haft olika uppfattningar om hur frågan skulle tolkas. Dessa problem togs med i beräkningen då frågeformuläret utformades men ett bättre alternativ var svårt att finna. Patienternas allmänna uppfattning om frågeformuläret var att det var enkelt att fylla i, lättförståeligt och lagom stort. Hade en mer omfattande studie kunnat genomföras så hade fler riskfaktorer inkluderats. Rökning, övervikt, smärta, oro, typ av operativt ingrepp och bakomliggande sjukdomar är exempel på riskfaktorer som hade varit av intresse. Vilken typ av behandling patienterna har fått för sitt illamående skulle också vara intressant att studera. På avdelningen där studien genomfördes premedicineras patienterna oftast med ett gram paracetamol och mixtur midazolam före operation. I denna studie har inte undersökts vilka läkemedel patienten fått efter operation. Icke farmakologiska behandlingsmetoder har ej heller studerats. I litteraturen finns ett flertal behandlingsstrategier för att förebygga och behandla PONV. Syrgas är förstahandsvalet i behandlingen (Almås, 2001). Antiemetika bör också ges innan avfärden till uppvakningsavdelningen (Halldin & Lindahl, 2000). Denna studie visade inte på några signifikanta skillnader mellan grupperna. Om studien varit mer omfattande skulle resultatet kunna användas på avdelningen. Genom att veta vilka 19

riskfaktorer hos dessa patienter som kan ha en inverkan på illamående skulle avdelningen kunna förbättra de preventiva åtgärderna. Denna studie skulle kunna användas som grund till utformning av en större studie. De styrkor som studien hade var en lättförståelig enkät och att en pilotstudie utfördes. En svaghet med studien var det stora bortfallet och att patienterna kunde vara förvirrade efter operation. Trots att denna studie är svår att generalisera så har den ett intressant kliniskt värde. 4.4 Slutsats Liksom litteraturen säger, visar studien att cirka en tredjedel av patienterna drabbades av illamående och att illamåendet debuterade tidigt i det postoperativa förloppet. Undersökningsgruppen var för liten och inga säkra slutsatser kunde dras på grund av detta. Mer forskning krävs således inom detta område. Studien visar dock att tidigare postoperativt illamående tenderar till att samverka med uppkomst av postoperativt illamående. 20

5. REFERENSER Almås, H. (2001). Klinisk omvårdnad del 1. Stockholm: Liber. Alternativmedicin. (2009). Behandlingsformer: Akupressur. Hämtad 1 december, 2009, från http://www.alternativmedicin.se/sok/beh-003.html Chaudhary, S., Sethi, A.K., Motiani, P. & Adatia, C. (2008). Pre-operative intravenous fluid therapy with crystalloids or colloids on post-operative nausea & vomiting. Indian Journal of Medical Research, 127, 577-581. Hämtad från Pubmed databas. Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Fass. (2009). Läkemedelsgrupper: Antiemetika. Hämtad 28 maj, 2009, från http://www.fass.se/lif/produktfakta/sok_lakemedel.jsp?expanded=a_a04_a04a_a04aa_ A04AD#A04AD Gan, T.J. (2006). Risk factors for postoperative nausea and vomiting. Anesthesia & Analgesia 102, 1884-1898. Hämtad från Pubmed databas. Gan, T.J., Meyer, T., Apfel, C.C., Chung, F., Davis, P.J., Eubanks, S. et al. (2003). Consensus guidelines for managing postoperative nausea and vomiting. Anesthesia & Analgesia 97 (1), 62-71. Hämtad från Pubmed databas. Halldin, M. & Lindahl, S. (2000). Anestesi. Stockholm: Liber. Hansagi, H. & Allebeck, P. (1994). Enkät och intervju inom hälso- och sjukvård; Handbok för forskning och utvecklingsarbete. Lund: Studentlitteratur. Hofer, C.K., Zollinger, A., Büchi, S., Klaghofer, R., Serafino, D., Bühlmann, S. et al. (2003). Patient well-being after general anaesthesia: a prospective, randomized, controlled multicentre trial comparing intravenous and inhalation anaesthesia. British Journal of Anaesthesia 91 (5), 631-637. Hämtad från Pubmed databas. Hovind, I.L.( 2005). Anestesilogisk omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. 21

Kim, S.I., Han, T.H., Kil, H.Y., Lee, J.S. & Kim, S.C. (2000). Prevention of postoperative nausea and vomiting by continuous infusion of subhypnotic propofol in female patients receiving intravenous patient-controlled analgesia. British Journal of Anaesthesia 85 (6), 898-900. Hämtad från Pubmed databas. Kim, E.J., Ko, J.S., Kim, C.S., Lee, S.M. & Choi, D.H. (2007). Combination of antiemetics for the prevention of postoperative nausea and vomiting in high-risk patients. Journal of Korean Medical Science, 22, 878-882. Hämtad från Pubmed databas. Kokinsky, E. (2008). Postoperativt illamående och kräkningar. Hämtad 29 maj, 2009, från http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=939. Larsson, S. (1993). Postoperativt illamående och kräkningar. Aspekter på omfattning, orsakssamband och möjligheter till behandling. Doktorsavhandling. Lunds universitet, institutionen för anestesiologi. Ming, J.L., Kuo, B.I., Lin, J.G. & Lin, L.C (2002). The efficacy of acupressure to prevent nausea and vomiting in post-operative patients. Journal of Advanced Nursing 39 (4), 343-351. Hämtad från CINAHL databas. Oddby-Muhrbeck, E. & Lagerkranser, M. (2005). Postoperativt illamående och kräkningar: dokumentation, profylax och behandling. Hämtad 29 maj, 2009, från http://www.janusinfo.se/imcms/7443 Oldman, M., McCartney, C.J., Leung, A., Rawson, R., Perlas, A., Gadsden, J. (2004). A survey of orthopedic surgeons' attitudes and knowledge regarding regional anesthesia. Anesthesia & Analgesia 98 (5), 1486-1490. Hämtad från Pubmed databas. Patti, C A M., Vieira, J E., TSA. & Bensenor, F E M. (2008). Incidens and prophylaxis of nausea and vomiting in post- anasthetic recovery in a tertiary teaching hospital. Revista brasileira de anestesiologia 58 (5), 462-469. Hämtad från Pubmed databas. Roberts, G.W., Bekker, T.B., Carlsen, H.H., Moffatt, C.H., Slattery, P.J. & McClure, A.F. (2005). Postoperative nausea and vomiting are strongly influenced by postoperative opioid use in a dose-related manner. Anesthesia & Analgesia 101, 1343-1348. Hämtad från Pubmed databas. 22

Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. Van den Bosch, J.E., Moons, K.G., Bonsel, G.J. & Kalkman C.J. (2005). Does measurement of preoperative anxiety have added value for predicting postoperative nausea and vomiting? Anesthesia & Analgesia 100 (5), 1525-1532. Wallenborn, J., Gelbrich G., Bulst, D., Behrends, K., Wallenborn, H., Rohrbach, A. et al. (2006). Prevention of postoperative nausea and vomiting by metclopramide combined with dexamethasone: randomized double blind multicentre trial. British Medical Journal 333;324, 1-6. Doi: 10.1136/bmj.38903.419549.80. Whalen F., Sprung J., Burkle CM., Schroeder DR. & Warner DO. (2006). Recent smoking behavior and postoperative nausea and vomiting. Anesthesia & Analgesia 103 (1), 70-75. Hämtad från Pubmed databas. White, PF., Sacan, O., Nuangchamnong, N., Sun, T. & Eng, MR. (2008). The relationsship between patient risk factors and early versus late postoperative emetic symptoms. Anesthesia & Analgesia 107(2), 459-463. Hämtad från Pubmed databas. 23

Bilaga 2. Härmed tillfrågar vi dig som just genomgått en ortopedisk operation i narkos att delta i en enkätstudie om illamående den närmsta tiden efter det operativa ingreppet. Varför görs undersökningen? Vi är två sjuksköterskestudenter i termin sex vid Uppsala universitet som skriver ett examensarbete där vi vill undersöka förekomsten samt orsaker till illamående efter en operation. Detta är ett önskemål från avdelningen då det förekommer att patienter blir illamående och kräks efter en operation, avdelningens förhoppning är att kunna förbättra rutinerna gällande detta. Vilka får vara med och hur går studien till? Samtliga patienter som är inlagda på traumaortoped avdelningen och som har genomgått en operation tillfrågas av sjuksköterskan att svara på vår enkät. Deltagandet är helt frivilligt Du kan när som helst under studiens gång avbryta ditt deltagande utan att ange skäl. För att få en tydlig bild av hur du mår under din sjukhusvistelse så önskar vi följa dig med hjälp av enkäten. Detta kommer att pågå de närmaste 3 dagarna efter din operation. Vi önskar att du besvarar enkäten så noggrant som möjligt. Dina svar är mycket värdefulla för oss. Hur behandlas insamlade data? De uppgifter vi får in via dessa enkäter kommer att sammanställas och redovisas med diagram och text. När resultatet presenteras kommer det inte att gå att identifiera dig utifrån dina svar och vi kommer inte att spara enkäterna efter att de sammanställts. Vilken betydelse har studien? Vi hoppas att resultatet av denna studie kommer kunna ge oss en bild av hur vanligt förekommande illamående är efter en ortopedisk operation. Studien skulle också kunna visa på vilka faktorer som kan leda till illamåendet. Dessa resultat skulle kunna leda till en förbättring i vården kring en opererad patient vad gäller att förebygga och behandla illamående. Skulle det framkomma att illamående inte är ett problem, så visar det i sin tur på att rutinerna på avdelningen kring detta, redan fungerar. Om du undrar över något är du välkommen att kontakta oss. Tack på förhand för din medverkan! Ansvariga för undersökningen: Karin Hagland Karin.Hagland.3998@student.uu.se Emelie Juliusson Emelie.Juliusson.1870@student.uu.se Ansvarig lärare: Mona Pettersson mona.pettersson@pubcare.uu.se 24

Bilaga 1. Frågeformulär nr: 1 Fråga 1. I FYLLES AV SJUKSKÖTERSKA Vilken anestesiform användes under operationen? Inhalations anestesi Intravenös anestesi Båda anestesimetoderna 2. Vilket år är du född? 19 3. Är du kvinna eller man? Kvinna Man 25

4. Brukar du bli åksjuk? Ja Nej Vet ej 5. Har du haft problem med illamående efter tidigare operationer? Ja Nej Vet ej Ej aktuellt, har ej opererats tidigare 6. Ungefär hur länge var du fastande (dvs. varken åt eller drack) innan operationen? timmar. 26

OPERATIONSDAGEN 1. Har du varit illamående idag? Ja Nej Vet ej DAGEN EFTER OPERATION 1. Har du varit illamående idag? Ja Nej Vet ej DAG 2 EFTER OPERATION 1. Har du varit illamående idag? Ja Nej Vet ej DAG 3 EFTER OPERATION 1. Har du varit illamående idag? Ja Nej Vet ej 27