Inte kan väl jag göra något för att hejda förlusten av biologisk mångfald? HEJDA FÖRLUSTERNA AV BIOLOGISK MÅNGFALD I SVERIGE budskap från konferensen Flora- och faunavård 2010
Hejda förlusterna av biologisk mångfald budskap från konferensen Flora- och faunavård 2010 Skriften är en kommenterad sammanställning av de åtgärdsförslag som togs fram av deltagarna vid Flora- och faunavårdskonferensen den 28 april 2010 och delas ut under Almedalsveckan 2010. Redaktör Jan Terstad Grafisk form Ingrid Nordqvist Johansson Fotografer Omslag: Linnés Råshult Johan Samuelsson, Flora- och faunavårdskonferensen 2010 Jenny Svennås Gillner Sid 5: Mosippa Margareta Edqvist Sid 7: Brösarps backar Johan Samuelsson, klöverhumla Dan Mangsbo Sid 9: Kalkugnsberget Mattias Wallén Sid 12: Västerhavet och undevattensbild Matz Berggren Sid 14: Bäck i Jämtland, brudsporre Annika Sohlman Sid 16: Stora sjöfallets nationalpark Sofia Gylje, fjällrävsunge Tomas Carlberg Sid 18: Vägren Johan Samuelsson Sid 20: Bräcke ängar, trumgräshoppa Johan Samuelsson ArtDatabanken SLU 2010 Tryck: KPH Trycksaksbolaget AB / Intercopy AB ISBN: 978-91-88506-38-2 (tryck) ISBN: 978-91-88506-39-9 (pdf)
Budskap från konferensen Flora- och faunavård 2010 Innehåll Inledning 5 1. Odlingslandskapet 7 1.1 Gynna och återskapa mosaikstrukturer i landskapet 7 1.2 Gör riktade insatser mot sandmarker, småvatten och nektarrika marker 7 1.3 Anpassa och utveckla Landsbygdsprogrammet i synnerhet miljöersättningarna inom detta så att det bättre styr mot fastlagda miljömål 8 2. Skog 9 2.1 Arbeta vidare med skydd av produktiv skogsmark 9 2.2 Bevara och nyttja kontinuitetsskogar på ett hållbart sätt 10 2.3 Begränsa intensivskogsbruk 10 2.4 Förbättra och styr upp befintliga certifieringssystem 10 2.5 Anpassa skogsvårdslagen så att den bättre styr mot fastställda miljömål 11 2.6 Arbeta utifrån en helhetssyn på skogslandskapet, inklusive att arbeta med brandstörning, död ved, kantzoner vid vatten m.m. 11 3. Hav 12 3.1 Hejda överfiske 12 3.2 Anpassa trålfisket: redskap, metoder, områden, tidpunkter 12 3.3 Fler skyddade marina områden 13 3.4 Minska eutrofieringen i havsmiljön 13 3.5 Hantera sjöfartens miljöpåverkan utsläpp, läckage, ballastvatten 13 4. Sötvatten och våtmarker 14 4.1 Säkra befintliga värdekärnor samt arbeta vidare med områdesskydd 14 4.2 Fortsätt restaurera vattendrag, skapa fria vattenvägar 14 4.3 Förbättra naturvårdshänsynen i kanter av vattendrag och våtmarker 15 4.4 Bevara, restaurera och skapa nya småvatten 15 5. Fjäll 16 5.1 Begränsa exploateringen i fjällområdet 16 5.2 Begränsa skoterkörning, annan terrängkörning och buller 16 5.3 Minska jakttrycket på fr.a. dalripa 17 5.4 Rädda fjällräven 17 6. Urbana miljöer 18 6.1 Anpassa skötseln i biotoper i anslutning till infrastruktur 18 6.2 Anpassa skötsel av kyrkogårdar, alléer, parker m.m. 18 7. Tvärgående och övriga åtgärdsförslag 20 7.1 Satsa i första hand på att säkra befintlig värdefull natur 20 7.2 Fortsätt arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter och biotoper 20 7.3 Ändra på ekonomiska villkor för samhällets resurs- och energianvändning värdera ekosystemtjänster 21 7.4 Hantera klimatpåverkan - begränsa koldioxidutsläpp 22 7.5 Utveckla arbetet utifrån ett landskapsperspektiv 22 7.6 Förbättra kunskapsläget: forskning, uppföljning, evidensbaserat 23 7.7 Öka kunskapen om natur hos politiker, myndigheter och kommuner men också hos allmänheten, särskilt barnen 23 7.8 Adressera hotet från främmande arter 23 3
4
Budskap från konferensen Flora- och faunavård 2010 Inledning 2010 är året då EU:s länder skulle ha nått målet om att hejda förlusten av biologisk mångfald. För Sveriges del har motsvarande mål lagts fast av riksdagen, inom ramen för miljömålen. En rad utvärderingar 1 visar att vi tyvärr är långt ifrån att nå målet 2. ArtDatabankens Flora- och faunavårdskonferens, en årlig branschkonferens som samlar hundratals deltagare inom svensk forskning och naturvård, genomfördes i april i år med biologisk mångfald som tema. Under konferensen uppmanades deltagarna att lämna in förslag på åtgärder som syftar till att hejda förlusten av biologisk mångfald i Sverige. Pennorna började glöda i den fullsatta aulan och en stor mängd förslag skrevs ner som ArtDatabanken lovade att förmedla vidare till berörda beslutsfattare. Därför har du nu det här häftet i din hand. Utan att ändra förslagens innehåll har ArtDatabanken bearbetat dem genom att tydliggöra budskapet, ange vem eller vilka aktörer förslagen i första hand adresserar och i viss utsträckning prioriterat mellan dem. Åtgärdsförslagen är uppdelade i de sju delområdena odlingslandskapet, skog, hav, sötvatten och våtmarker, fjäll, urbana miljöer samt en avslutande tvärgående del. Vi vill framhålla att det här inte är en fördjupad analys av vilka åtgärder som verkligen vore mest verkningsfulla för att nå det övergripande målet. Givet förutsättningarna har det inte heller varit möjligt att göra kostnadsuppskattningar eller konsekvensanalyser av respektive förslag. I vår roll att utgöra en länk till politik, näringsliv och samhälle överlämnar vi härmed budskapet till dig som är beslutsfattare oavsett om det är på regerings- riksdags-, läns-, kommun- eller företagsnivå. Det är du som verkligen kan påverka! 1 Sohlman, A. (red.) 2008. Arter och naturtyper i habitatdirektivet tillståndet i Sverige 2007. ArtDatabanken SLU, Uppsala 2 Miljömålen svensk konsumtion och global miljöpåverkan. Miljömålsrådets uppföljning av Sveriges miljömål, De Facto 2010 5
6
Budskap från konferensen Flora- och faunavård 2010 Odlingslandskapet 1 1.1 Gynna och återskapa mosaikstrukturer i landskapet Adresserar i första hand: Jordbruksverket, lantbrukare, LRF, länsstyrelser. Förslaget innebär bland annat: Ökade resurser (se förslag 1.3 om miljöersättningar) till att hävda dessa biotoper, men också till att återskapa sådana framför allt i de regioner där utarmningen är mest omfattande. Prioriterat mot bakgrund av: Den ökade effektiviseringen i jordbruket har över tid lett till bortfall av småbiotoper. Många arter såväl rödlistade som vanliga arter är beroende av mosaiken av livsmiljöer i odlingslandskapet. Det handlar om åkerholmar, vägrenar, stenmurar, alléer m.fl. Många av dessa är beroende på hävd för att värdet som livsmiljö ska upprätthållas. 1.2 Gör riktade insatser mot sandmarker, småvatten och nektarrika marker Adresserar i första hand: Regeringen (medelstilldelning), Naturvårdsverket (fortsatta medel till åtgärdsprogram för arter och biotoper), Jordbruksverket, lantbrukare, LRF. Förslaget innebär bland annat: Fortsatt satsning på åtgärdsprogram för vissa livsmiljöer och/eller arter. Satsning på att medvetandegöra brukare om vikten av att behålla och sköta dessa biotoper. Prioriterat mot bakgrund av: Dessa biotoper, som är nödvändiga livsmiljöer för en stor mängd arter, har reducerats under de senaste decennierna. Att arbeta med riktade åtgärdsprogram som fångar upp grupper av utsatta arter och/eller biotoper har visat sig vara en framgångsrik modell. Den senaste rödlistan 3 visar att flera arter som varit föremål för riktade naturvårdsinsatser uppvisar tydliga förbättringar beträffande bevarandestatus (se förslag 7.2). 3 Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken SLU, Uppsala 7
1.3 Anpassa och utveckla Landsbygdsprogrammet i synnerhet miljöersättningarna inom detta så att det bättre styr mot fastlagda miljömål Adresserar i första hand: Regeringen, Jordbruksverket, lantbrukare. Förslaget innebär bland annat: Lantbrukare bidrar till att förvalta en kollektiv nyttighet när de vårdar och utvecklar odlingslandskapet, och kan därför få ersättning för vissa miljötjänster. Det nuvarande systemet behöver dock förbättras på ett antal punkter, bl.a. högre ersättningar för marker med höga naturvärden större flexibilitet för brukaren att anpassa skötseln till lokala förhållanden i betes- och slåttermarker, bl.a. antalet buskar och träd, anpassade betesperioder och betestryck utvidgade möjligheter till restaureringar i odlingslandskapet, bl.a. i syfte att hejda igenväxning. Prioriterat mot bakgrund av: Landsbygdsprogrammet är det viktigaste verktyget för att bevara biologisk mångfald i odlingslandskapet, det är där de stora pengarna ligger. Det är därför nödvändigt att programmet och villkoren utformas så att de får en bra träffbild när det gäller att nå de fastlagda miljömålen. Idag är tyvärr inte programmet optimalt utformat. 8
Budskap från konferensen Flora- och faunavård 2010 Skog 2 2.1 Arbeta vidare med skydd av produktiv skogsmark Adresserar i första hand: Regeringen (nytt etappmål, resurser), Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, länsstyrelserna, skogsbolag, övriga skogsägare. Förslaget innebär bland annat: Regeringen ger i uppdrag till den aviserade parlamentariska beredningen att komma med ett förslag till ett nytt etappmål för skydd av produktiv skogsmark. Målet bör utredas med utgångspunkt i vetenskapligt underlag om vad skogslevande arter behöver i form av livsmiljöer. Ett sådant nytt etappmål läggs fast av riksdagen. Resurser avsätts för genomförandet av detta mål. Alla kvarvarande värdekärnor för skogsberoende biologisk mångfald avverkas inte, så att nätverket av skogar undantagna från skogsbruk formellt och frivilligt kan optimeras. De frivilligt avsatta områdena, som utgör ett viktigt bidrag till måluppfyllelsen, kvalitetssäkras beträffande biologiskt innehåll och långsiktighet i åtagandet. Förslaget omfattar även behövligt skydd av ytterligare fjällnära skog. Prioriterat mot bakgrund av: Vetenskapliga studier4 visar att ytterligare skogsmark behöver undantas från produktivt skogsbruk i syfte att klara det övergripande målet om biologisk mångfald. Återskapande av naturvärden i skogen är en mycket långsam naturlig process. Därför är en av de kortsiktigt viktigaste åtgärderna att omedelbart upphöra med avverkning av kvarvarande värdekärnor, särskilt i landskapsområden där endast ett fåtal sådana områden finns kvar. En betydande del av de arter som finns med på 2010 års rödlista är direkt eller indirekt knutna till skogslandskapet. För en bra sammanfattning och litteraturöversikt, se: Naturvårdsbiologisk forskning underlag för områdesskydd i skogslandskapet. Naturvårdsverket rapport 5452, 2005 4 9
2.2 Bevara och nyttja kontinuitetsskogar på ett hållbart sätt Adresserar i första hand: Regeringen (ändringar i skogsvårdslagen), Skogsstyrelsen (fortsatt utveckling av hållbara avverkningsmetoder, riktlinjer, rådgivning), skogsbolag och enskilda skogsägare (användning av nya hållbara metoder) samt LRF Skogsägarna (hjälpa till att bära ut budskapet/genomförandet). Förslaget innebär bland annat: Skogsbruksmetoder utvecklas som säkerställer att biologisk mångfald knuten till kontinuitetsskogar upprätthålls över tid även när dessa skogar brukas. Dessa metoder sanktioneras och görs möjliga i det regelverk och riktlinjer som styr skogsbruket. De mest värdefulla kontinuitetsskogarna undantas från skogsbruk (se förslag 2.1). Prioriterat mot bakgrund av: Skogar som uppfyller definitionen för kontinuitetsskog innehåller vanligen höga naturvärden 5, helt enkelt för att de inte tidigare har kalavverkats. Kontinuitetsskogar är viktiga för svårspridda och ovanliga arter som är knutna till levande träd och de miljöer som finns i äldre skogar. För att bevara och utveckla biologisk mångfald i brukade skogslandskap behöver det finnas en kontinuerlig tillgång på lämpliga livsmiljöer och nyskapande av sådana för dessa arter. 2.3 Begränsa intensivskogsbruk Adresserar i första hand: Regeringen (beslut om skogspolitiken, förslag till riksdagen om skogsvårdslagen), Skogsstyrelsen (riktlinjer, miljökonsekvensanalyser m.m.), skogsbolag och enskilda skogsägare (bedriva ett miljömässigt hållbart skogsbruk), skogsindustrin (anpassa utbyggnad till tillgång på råvara, så att efterfrågan inte blir drivande i riktning mot ett allt för intensivt skogsbruk). Förslaget innebär bland annat: Eventuella nya skogsbruksåtgärder som införs i syfte att öka skogsproduktionen behöver prövas noga och begränsas i omfattning innan de eventuellt införs i större omfattning. MKB bör genomföras på systemnivå, dvs. konsekvenserna på medellång och lång sikt för skogens miljö och biologiska mångfald måste vara klarlagda och noga övervägda innan steg tas i riktning mot ökad intensifiering. Prioriterat mot bakgrund av: En ytterligare intensifiering av skogsbruket är inte rätt väg att gå om vi vill uppnå ett hållbart skogsbruk. De sammantagna effekterna av de åtgärder för intensivskogsbruk som f.n. utreds är allt för dåligt belysta; konsekvenserna för miljömålet i skogslandskapet är helt enkelt inte fullt ut bedömda. De enskilda åtgärderna har alla betydande negativa miljöeffekter, särskilt om de tillämpas över stora arealer. Om alla de åtgärder som utreds införs behöver också den nuvarande skogspolitiken sannolikt omprövas. 2.4 Förbättra och styr upp befintliga certifieringssystem Adresserar i första hand: De parter som hanterar de förhärskande systemen, dvs. FSC och PEFC. Förslaget innebär bland annat: Tillämpningen av certifieringssystemen förbättras och kraven i systemen skärps. 5 Meddelande nr 1, Skogsstyrelsen 2008 10
Budskap från konferensen Flora- och faunavård 2010 Prioriterat mot bakgrund av: Certifieringssystem, rätt utformade och tillämpade, är ett väsentligt verktyg för att bevara biologisk mångfald. Kritik har riktats mot tillämpningen av de nuvarande certifieringssystemen inom skogsbruket från miljöorganisationernas sida. Om kritiken är berättigad kan sådana brister få stor betydelse för möjligheterna att uppnå miljömålet Levande skogar eftersom målet bygger, förutom skydd av särskilt värdefulla områden, på relativt höga ambitioner när de gäller naturvårdshänsyn i brukandet. Tilltron hos marknaden och allmänheten till dessa system riskerar att undermineras om inte aktörerna visar att systemen fungerar. 2.5 Anpassa skogsvårdslagen så att den bättre styr mot fastställda miljömål Adresserar i första hand: Regeringen (förslag till riksdagen), riksdagen (beslutar om lagar), Skogsstyrelsen (tillhandahålla underlag för politiska beslut). Förslaget innebär bland annat: Att miljö- och naturvårdsbestämmelserna i skogsvårdslagen (SVL) skärps och görs straffsanktionerade. Prioriterat mot bakgrund av: Kritik har riktats mot SVL mot bakgrund av att miljöoch naturvårdskraven i lagstiftningen endast i begränsad omfattning är straffsanktionerade, vilket enligt kritiken leder till dålig tillämpning av lagkraven. Exempelvis har senaste utvärderingen av tillämpningen av dessa bestämmelser (Polytax 6 ) visat på bristande tillämpning av de generella hänsynsbestämmelserna i vissa delar av landet. Precis som för förslag 2.4 får bristande tillämpning av lagkraven stora effekter mot bakgrund av att målet bygger på relativt höga ambitioner när de gäller naturvårdshänsyn i brukandet. 2.6 Arbeta utifrån en helhetssyn på skogslandskapet, inklusive att arbeta med brandstörning, död ved, kantzoner vid vatten m.m. Adresserar i första hand: Regeringen (utveckla skogs- och naturvårdspolitiken rörande detta), skogsbolag (har en positiv särställning för att arbeta med detta), Skogsstyrelsen i samarbete med LRF och/eller grupper av enskilda skogsägare (utveckla former för genomförande av denna åtgärd i det enskilda skogsbruket där fastigheterna ofta är mindre/små). Förslaget innebär bland annat: Former för samverkan mellan skogsmarksägare utvecklas för att bättre kunna hantera naturvårdsinriktade åtgärder i ett landskapsperspektiv, istället för enbart ur ett fastighets- eller beståndsperspektiv. Regionala landskapsstrategier och s.k. LEKO-områden är två verktyg som bör utvecklas och användas mer. Prioriterat mot bakgrund av: Den ekologiska effekten av naturvårdsåtgärder förbättras kraftigt om dessa kan utföras optimerat över landskapet. En stor andel av de rödlistade arterna är knutna till miljöer i skogen. 6 Se www.skogsstyrelsen.se 11
Hav 3 3.1 Hejda överfiske Adresserar i första hand: Regeringen (driva förändrad fiskepolitik såväl inom EU som i Sverige, inklusive förändrat regelverk för fisket), Fiskeriverket/nya Havsoch vattenmiljömyndigheten (arbete med havet och fiskeförvaltningen utifrån ekosystemansatsen), fiskenäringen (medverka till ovan, och till ett hållbart nyttjande av fiskeresursen). Förslaget innebär bland annat: Ekosystemansatsen, så som den har lagts fast och utvecklats inom ramen för konventionen om biologisk mångfald, ska tillämpas. Uttaget av fisk anpassas till vad bestånden och ekosystemet som helhet långsiktigt klarar av. Försiktighetsprincipen tillämpas när det finns osäkerheter i beslutsunderlaget. Prioriterat mot bakgrund av: Flera av målarterna inom fisket har fiskats ned till ohållbart låga nivåer; i vissa fall är arterna i fråga till och med rödlistade som hotade 7. Det gäller t.ex. torsk, ål, lyrtorsk, hälleflundra och långa. Den förändrade sammansättningen i ekosystemen har också påverkat ekosystemet i stort (fr.a. exemplet torsk i Östersjön). 12 3.2 Anpassa trålfisket: redskap, metoder, områden, tidpunkter Adresserar i första hand: Fiskeriverket/nya Havs- och vattenmiljömyndigheten, fiskenäringen. Förslaget innebär bland annat: Trålfisket utformas och genomförs så att bottnar som är värdefulla för biologisk mångfald inte skadas. Trålfiske kan innebära många olika slags fiske, förslaget behöver därför hanteras och utvecklas utifrån detta. Bottentrålningen bör begränsas med utgångspunkt i FAO:s uppförandekod för ansvarstagande fiske och den s.k. ekosystemansatsen. 7 Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken SLU, Uppsala
Budskap från konferensen Flora- och faunavård 2010 Prioriterat mot bakgrund av: En del av trålfisket har en omfattande, storskalig negativ påverkan på biologisk mångfald. Det handlar om förstörelse av livsmiljöer och stora volymer oönskad bifångst som också hotar känsliga arter 8. 3.3 Fler skyddade marina områden Adresserar i första hand: Regeringen (nytt etappmål, resurser), Naturvårdsverket (driva och samordna genomförandet), länsstyrelserna (genomföra). Förslaget innebär bland annat: Regeringen ger i uppdrag till den aviserade parlamentariska beredningen att komma med ett förslag till ett nytt etappmål för skydd av marina områden. Målet bör utredas med utgångspunkt i vetenskapligt underlag. Ett sådant etappmål läggs fast av riksdagen. Resurser avsätts för genomförandet av detta mål. Prioriterat mot bakgrund av: Skyddet av marina värdefulla miljöer släpar fortfarande efter, trots den uppmärksamhet som miljösituationen i havet har fått de senaste åren. Uppenbarligen krävs en kraftsamling om detta, såväl politiskt som hos myndigheterna. 3.4 Minska eutrofieringen i havsmiljön Förslaget har även bäring på sötvatten och våtmarker, som också i många fall också är negativt påverkade av övergödning (se avsnitt 4). Adresserar i första hand: Regering och riksdag (skarpare åtgärder och styrmedel), näringsidkare i jordbruket (åtgärder för att minska växtnäringsläckaget), LRF (medverka till ovan), kommuner (bl.a. åtgärda/förbättra tillsyn av enskilda avlopp). Förslaget innebär bland annat: Utsläppen av eutrofierande ämnen till luft och vatten minskas i linje med de internationella åtaganden som Sverige gjort inom fr.a. konventionen för Östersjön (Helcom), men även rörande Västerhavet. Detta så att målen om önskvärt miljötillstånd i ramdirektivet för vatten (kustvattnen), och det marina strategidirektivet (övriga havsmiljöer) uppnås. Prioriterat mot bakgrund av: Situationen i fr.a. Östersjön är minst sagt allvarlig, med ökande arealer av syrefria bottnar. Även i Västerhavets kustområden är övergödningen ett miljöproblem. 3.5 Hantera sjöfartens miljöpåverkan utsläpp, läckage, ballastvatten Adresserar i första hand: Regeringen, Sjöfartsverket, sjöfartsnäringen, fritidsbåtsägare. Förslaget innebär bland annat: Arbetet med att lösa sjöfartens negativa påverkan på biologisk mångfald intensifieras. Hanteringen av ballastvatten (se även förslag 7.8) måste få en gemensam lösning runt Östersjön, sjöfarten måste anpassas till särskilt känsliga områden. Prioriterat mot bakgrund av: Oljetransporterna i Östersjön hör till de mest intensiva i världen. Många menar att det är en tidsfråga tills vi drabbas av en större olycka i vårt känsliga, redan hårt utsatta innanhav. Främmande arter är redan ett faktum i våra svenska havsområden. Särskilt för Östersjön innebär det stora ekologiska risker. 8 För en bra källförteckning, se: Miljöeffekter av bottentrålning. Naturskyddsföreningen 2009 13
4 Sötvatten och våtmarker 4.1 Säkra befintliga värdekärnor samt arbeta vidare med områdesskydd Adresserar i första hand: Regeringen (nytt etappmål, resurser), Naturvårdsverket (driva och samordna genomförandet), länsstyrelserna (genomföra). Förslaget innebär bland annat: Regeringen ger i uppdrag till den aviserade parlamentariska beredningen att komma med ett förslag till ett nytt etappmål för skydd av särskilt värdefulla sjöar och vattendrag. Målet bör utredas med utgångspunkt i vetenskapligt underlag. Ett sådant etappmål läggs fast av riksdagen. Resurser avsätts för genomförandet av detta mål. Skyddet i miljöbalken mot utbyggnad för vattenkraft upprätthålls för utpekade vattensystem och älvsträckor. Prioriterat mot bakgrund av: En stor andel av våra sjöar, vattendrag och våtmarker har påverkats negativt av mark- och vattenanvändningen under de senaste drygt hundra åren. De kvarvarande relativt opåverkade sötvattenmiljöerna och våtmarkerna bör därför säkerställas som värdefulla livsmiljöer för växter och djur. 4.2 Fortsätt restaurera vattendrag, skapa fria vattenvägar Adresserar i första hand: Regeringen (nytt etappmål, resurser), Naturvårdsverket (driva och samordna genomförandet), Fiskeriverket, Kammarkollegiet, länsstyrelserna (genomföra), myndigheter inom infrastruktur och energi (t.ex. undanröjande av vandringshinder). Förslaget innebär bland annat: Fortsatt prövning av vattendomar, inklusive att återskapa eller återställa värden genom borttagning av dammar, vandringshinder etc. vid omprövningar. Avsätta mer resurser inom infrastrukturmedlen till åtgärder för att restaurera för att gynna biologisk mångfald. 14
Budskap från konferensen Flora- och faunavård 2010 Prioriterat mot bakgrund av: En hög andel av våra vattendrag är starkt påverkade av utbyggnad av olika slag, t.ex. dammar, vattenkraft, regleringar. Till detta kommer den fragmenterade effekt som väg- och järnvägar har genom vägtrummor som är dåligt anpassade till vandrande djurarter. 4.3 Förbättra naturvårdshänsynen i kanter av vattendrag och våtmarker Adresserar i första hand: Regeringen (nytt etappmål om detta). Beslutsfattare inom skogs- och jordbruket (bättre tillämpning av naturvårdshänsyn). Förslaget innebär bland annat: Hänsynsreglerna bör kompletteras med bestämmelser om sanktioner (se avsnitt 2). Till detta kommer åtgärder som rör medvetandegörande och utbildning. Prioriterat mot bakgrund av: Uppföljning från Skogsstyrelsen visar att naturvårdshänsynen inte fungerar tillfredsställande (se avsnitt 2). 4.4 Bevara, restaurera och skapa nya småvatten Adresserar i första hand: Regeringen (nytt etappmål, resurser), Jordbruksverket (driva och samordna genomförandet), brukare inom skogs- och jordbruk (genomföra), LRF (stödja genomförandet), länsstyrelserna (planering). Förslaget innebär bland annat: Förstärkta resurser. Kopplar till både hänsynsregler i skogsvårdslagen och Landsbygdsprogrammet (se 1.3). Prioriterat mot bakgrund av: Småvattnen har stor betydelse som livsmiljö för många vattenlevande arter. Tyvärr har många småvatten försvunnit genom den effektivisering som har skett inom jord- och skogsbruk. 15
Fjäll 5 5.1 Begränsa exploateringen i fjällområdet Adresserar i första hand: Riksdag och regering (miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö), berörda myndigheter (prövning av ärenden, planering), näringslivet t.ex. gruv- och mineralnäring, energi, skogsbruk. Förslaget innebär bland annat: Fjällområdet bevaras som det i huvudsak oexploaterade, samiska kulturlandskap det fortfarande är.ytterligare exploatering för t.ex. vattenkraft, vägar, gruvor, vindkraft tillåts inte. Befintliga skyddade områden förvaltas med utgångspunkt i att upprätthålla såväl biologisk mångfald som samisk kultur. Prioriterat mot bakgrund av: I ett europeiskt perspektiv är vårt fjällområde närmast unikt.världsarvet Laponia kan sägas manifestera det finaste inom detta värdefulla. Fjällmiljön är samtidigt ytterst känslig, pga. klimat- och vegetationsförhållanden. 5.2 Begränsa skoterkörning, annan terrängkörning och buller Adresserar i första hand: Riksdag och regering (uppnå delmålet av buller under miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö), ansvariga myndigheter, kommuner, näringsidkare och enskilda. Förslaget innebär bland annat: Åtgärder sätts in så att delmål 2 under Storslagen fjällmiljö uppnås9. Prioriterat mot bakgrund av: Fjällen har ett unikt värde som bullerfri miljö. Ökad trafik med skoter, terrängfordon på barmark och genom luftfart bidrar till störning på känsligt djurliv, men även till slitaget på den känsliga, tunna vegetationen. Miljömålen svensk konsumtion och global miljöpåverkan. Miljömålsrådets uppföljning av Sveriges miljömål, De Facto 2010. 9 16
Budskap från konferensen Flora- och faunavård 2010 5.3 Minska jakttrycket på framför allt dalripa Adresserar i första hand: Regeringen (bestämmelser om småviltjakt i fjällområdet), jägarnas organisationer, enskilda jägare. Förslaget innebär bland annat: Småviltjakten ses över. Förbättra uppföljningen av konsekvenserna av småviltjakten. Prioriterat mot bakgrund av: Ripjakten har stor negativ påverkan på bestånden av de djur som lever av ripa t.ex. rovfåglar och fjällräv. 5.4 Rädda fjällräven Adresserar i första hand: Riksdag och regering (resurser), ansvariga myndigheter fr.a. Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser, forskare (fortsatt kunskapsuppbyggnad). Förslaget innebär bland annat: Förstärkt satsning på specifikt utformade åtgärder för denna art, med utgångspunkt i befintligt åtgärdsprogram. Samarbete med Norge och Finland, med stöd från EU. Prioriterat mot bakgrund av: Fjällräven är en art där Sverige har ett mycket tungt ansvar inom hela EU. Arten omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv. Trots satsningar på ett särskilt s.k. Life-projekt är läget fortfarande akut. Arten bedöms som akut hotad 10. De största hoten är födobrist, konkurrens från rödräv och fragmentering (fjällräven är numera så sällsynt att det kan uppstå svårigheter för de få kvarvarande djuren att träffa på varandra och bilda par). 10 Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken SLU, Uppsala 17
Urbana miljöer 6 6.1 Anpassa skötseln i biotoper i anslutning till infrastruktur Adresserar i första hand: Myndigheter och verksamhetsutövare (bl.a. företag) inom infrastruktur och energi. Förslaget innebär bland annat: Trafikverket sköter vägkanter och banvallar på ett sätt så att biologisk mångfald gynnas. Vid projektering och nyanläggning av infrastrukturobjekt anpassas exploateringen så att påverkan på höga biologiska och kulturhistoriska värden minimeras. Ingrepp kompenseras med ett genomtänkt tillvägagångssätt när det gäller materialval i slänter, faunapassager, fröblandningar, anläggning av småvatten etc. Allt för att gynna den biologiska mångfalden. Prioriterat mot bakgrund av: Vägkanter och banvallar utgör en stor del av Sveriges skötta gräsyta. Om denna yta sköts på ett sätt som gynnar biologisk mångfald kommer det att bidra till att många hotade arter trivs i dessa miljöer, och på sikt uppnår en gynnsammare bevarandestatus. Likaså finns möjlighet att skapa nya miljöer vid exploateringar. Om dessa miljöer kan anpassas ofta kanske till en lägre kostnad så att de gynnar biologisk mångfald skulle infrastrukturen i landskapet kunna vara spridningskorridorer i ännu högre utsträckning än vad de är idag. 6.2 Anpassa skötsel av kyrkogårdar, alléer, parker m.m. Adresserar i första hand: Kommuner, Svenska kyrkan (kyrkogårdar). Förslaget innebär bland annat: Skyddsvärda träd (ofta grova) lämnas kvar i större utsträckning än vad som görs idag. Stenmurar underhålls. Även parkmark kan anläggas och skötas på ett sätt som gynnar biologisk mångfald. Blottade sandytor och naturlig nektarrik vegetation kan skapas i åtminstone delar av parkerna. 18
Budskap från konferensen Flora- och faunavård 2010 Prioriterat mot bakgrund av: Dessa miljöer har ofta höga värden i det urbana landskapet genom att de innehåller livsmiljöer för en del arter som har fått en minskad tillgång på habitat i det övriga landskapet. Det handlar om fr.a. om gamla och grova träd, stenmurar och i vissa fall byggnader. Av rödlistans arter är det hela 245 (nästan 6 %) för vilka urbana miljöer är viktiga, och ytterligare ca 550 som då och då utnyttjar dessa miljöer. 19
Tvärgående och övriga åtgärdsförslag 7 7.1 Satsa i första hand på att säkra befintlig värdefull natur Adresserar i första hand: Regeringen (nya etappmål under respektive miljökvalitetsmål, resurser), Naturvårdsverket (driva och samordna genomförandet), länsstyrelser, kommuner och näringsidkare inom fr.a. jord. och skogsbruk (genomföra, som skydd eller som långsiktiga frivilliga avsättningar för naturvårdsändamål). Förslaget innebär bland annat: Detta förslag kopplar till flera av åtgärderna ovan, fr.a. de om fortsatt skydd och förvaltning av särskilt värdefulla områden. Myndigheterna har en viktig roll i att fortsätta att identifiera vilka områden som bör betraktas som särskilt värdefulla ur naturvårdssynpunkt. Markägare har en viktig roll att erbjuda olika värdefulla områden för långsiktigt bevarande. Prioriterat mot bakgrund av: En grundprincip bör vara, inte minst av kostnadseffektivitetsskäl, att i första hand säkra att det vi har kvar av särskilt värdefull natur inte går förlorad. Det handlar om kvarvarande natur- och urskogar, vattendrag med opåverkad vattenregim och vattenkvalitet, hydrologiskt intakta våtmarker, ängar och naturbetesmarker i god hävd osv. Staten måste se till att samhällets resurser av mark och vatten används på ett långsiktigt hållbart sätt, och det innebär bl.a. att de förråd av biologisk mångfald som finns i landskapet inte föröds.vi bör på så sätt undvika att binda än större resurser pga. förluster av biologisk mångfald i framtida restaureringsbehov. 7.2 Fortsätta arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter och biotoper Adresserar i första hand: Regeringen (nytt etappmål, resurser), Naturvårdsverket (driva och samordna genomförandet), länsstyrelserna och vissa sektorsmyndigheter (genomföra). 20
Budskap från konferensen Flora- och faunavård 2010 Förslaget innebär bland annat: Medlen till länsstyrelserna för att jobba med åtgärdsprogram för hotade arter ökar. Regeringen ger i uppdrag till den aviserade parlamentariska beredningen att komma med ett förslag till ett nytt etappmål (efter 2015) om förbättrad bevarandestatus för hotade arter. Naturvårdsverket inrättar en heltidstjänst för koordinering av åtgärdsprogrammen. ArtDatabanken SLU får i uppdrag att utvärdera effekterna av genomförda åtgärder på arternas bevarandestatus. Prioriterat mot bakgrund av: Arbetet med åtgärdsprogram för ett noga övervägt urval av hotade arter och biotoper har visat sig framgångsrikt. I flera fall, t.ex. för kornsparv, grova träd, havsmurarbi, sandödla, mnemsynefjäril, trumgräshoppa och slät tallkapuschongbagge kan redan förbättringar i arternas status avläsas. 7.3 Ändra på ekonomiska villkor för samhällets resurs- och energianvändning värdera ekosystemtjänster Adresserar i första hand: Beslutsfattare på alla nivåer, i synnerhet inom politik, ekonomi och näringsliv. Ett särskilt ansvar vilar på politiska beslutsfattare som beslutar om ramar och regelverk för aktiviteter inom ramen för marknadsekonomin. Bevarande av biologisk mångfald är inte en fråga endast för biologer, utan även t.ex. för ekonomer. Förslaget innebär bland annat: Detta förslag kopplar starkt till det arbete som har skett och sker inom ramen för The Economics of Ecosystem and Biodiversity (www.teebweb.org). Bland de tyngre förslagen i TEEB:s rapport 11 till beslutsfattare bör fr.a. framhållas 12 : Utveckla ekonomiska belöningssystem som främjar bevarande av biologisk mångfald och därmed även ekosystemtjänster som mångfalden tillhandahåller. Detta kan ske genom ersättningar och/eller marknadslösningar. Det ska löna sig för företag och samhället att bevara dessa värden; i motsats till hur det ofta är idag dvs. att det lönar sig att förstöra eller föröda dem. Fasa ut ekonomiska stöd och subventioner som driver fram förlust av biologisk mångfald. Det berör t.ex. de areella näringarna och energiförsörjningen. Regeringen bör driva detta även inom EU (fiske- och jordbrukspolitiken). Adressera förlust av biologisk mångfald genom robusta regelverk och korrekt prissättning. Det kan handla om regelverk och ekonomiska styrmedel som driver fram beteenden som samlat ser till att förlust av biologisk mångfald förebyggs. Det kan vidare handla om att fullt ut genomföra principen att den som orsakar skada eller förlust av biodiversitet ska ha fullt kostnadsansvar för att återställa efter uppkommen skada eller förlust. Det kan t.ex. ske genom att ställa tydliga krav på försäkringar. Oljetragedin i Mexikanska golfen belyser med tydlighet detta behov. 11 TEEB The Economics of Ecosystems and Biodiversity for national and international Policy Makers 2009. 12 Detta förslag har vidareutvecklats (utöver vad som framkom på konferensen) utifrån den refererade TEEB-rapporten 21
Värdera de skyddade områdena som en tillgång istället för i huvudsak som en kostnad. Dessa områden har ofta särskilt goda förutsättningar att tillhandahålla ekosystemtjänster. De utgör också genbanker in situ för framtida generationer. Investera i ekologisk infrastruktur. Detta bör ses som en försäkring i syfte att hjälpa till att möta framtida förändringar i klimat, och andra påfrestningar som människan utsätter sin egen livsmiljö för. Sådan investering är billigare och smartare än att binda stora kanske orimliga resurser för framtida behov. Istället för att använda ekonomiska modeller som belönar mer bör vi ha sådana som premierar bättre. Vidare bör våra modeller värdera naturens eget kapital högre, jämfört med hittills förhärskande modeller som klart tenderar att undervärdera sådant kapital jämfört med kapital som människan skapat och skapar. Prioriterat mot bakgrund av: Samhället tillerkänner inte med de idag förhärskande metoderna att värdera och räkna de värden som biologisk mångfald innehåller och ger samhälle och människor. Det handlar såväl om ekonomiska värden som om värden som knappast låter sig mätas i kronor och dollar. Arbetet inom ramen för The Economics of Ecosystem and Biodiversity (TEEB) har på ett bra sätt i olika rapporter lyft fram detta. Värdet av biologisk mångfald sätts inte sällan till noll i olika kalkyler och värderingar. Samhället och ekonomin undervärderar därmed systematiskt denna resurs. 7.4 Hantera klimatpåverkan begränsa koldioxidutsläpp Adresserar i första hand: Riksdag och regering (att lägga fast och genomföra en offensiv klimatpolitik), näringslivet (ta ansvar för att bidra till genomförandet av denna), enskilda (reducera sin egen klimatpåverkan). Förslaget innebär bland annat: Klimatmål läggs fast som utgår från relevanta vetenskapliga bedömningar, framför allt de som är gjorda av IPCC. Prioriterat mot bakgrund av: Klimatförändringarna är väl kända och diskuteras dagligen. De utgör också ett hot mot biologisk mångfald. I synnerhet fjällmiljön är utsatt genom att de växter och djur som lever där inte har någon möjlighet att förflytta sig. 7.5 Utveckla arbetet utifrån ett landskapsperspektiv Adresserar i första hand: Naturvårdsverket, sektorsmyndigheter, länsstyrelser, beslutsfattare inom främst areella näringar, infrastruktur och fysisk planering. Förslaget innebär bland annat: Arbetet med regionala landskapsstrategier fortsätter. Utgångspunkt tas bl.a. i ekosystemansatsen, vetenskapligt underlag och tillgänglig kunskap om arter och naturtypers förekomst och ekologiska krav. Prioriterat mot bakgrund av: Biologisk mångfald kommer med all säkerhet att i hög utsträckning finnas även utanför skyddade områden, dvs. i det brukade vida landskapet. För de mest värdefulla områdena finns sedan länge väl utprovade verktyg (se flera åtgärdsförslag ovan). För att kunna adressera hela landskapet behöver nya modeller och verktyg testas och utprovas, vilket kommer att kräva nytänkande och nya arbetssätt. Klimatförändringen och det fortsatta brukandet av landskapet kommer att kräva att vi i våra åtgärder tar oss an hela landskapet på ett tydligare sätt än hittills. 22
Budskap från konferensen Flora- och faunavård 2010 7.6 Förbättra kunskapsläget: forskning, uppföljning, evidensbaserat Adresserar i första hand: Regeringen (medel till forskning men även annan kunskapsuppbyggnad), universitet och högskolor (prioritera forskning inom detta område), myndigheter (satsa på uppföljning av såväl miljötillståndet rörande biologisk mångfald som uppföljning av insatta åtgärder), näringsidkare (följa upp insatta åtgärder). Förslaget innebär bland annat: Förstärkta medel ges till att avsevärt förbättra kunskapsbasen rörande det biologiska innehållet i vår natur. Det gäller såväl forskning som inventering och miljöövervakning av biologisk mångfald. En Biologisk undersökning av Sverige bör inrättas, någon lämplig form av konsortium mellan nyckelaktörerna. Prioriterat mot bakgrund av: Kunskapsuppbyggandet inom detta område är fortfarande bristfälligt. Flertalet av de framåtsyftande förslag som presenterades i betänkandet Kunskap för biologisk mångfald 13 är fortfarande inte genomförda. Vidare behövs en förbättrad samordning, samt en cyklisk återkommande utvärdering och rapportering av tillståndet för biologisk mångfald, baserad på vedertagen metodik och all tillgänglig relevant kunskap. 7.7 Öka kunskapen om natur hos politiker, myndigheter och kommuner men också hos allmänheten, särskilt barnen Adresserar i första hand: Regeringen (resurser), kommunerna (skolor, barnomsorg), ideella föreningar, forskare, myndigheter Förslaget innebär bland annat: En samlad programsatsning om detta bör initieras av regeringen. Det finns inspiration att hämta från vissa andra länder. Satsningen bör innefatta både stat, kommun, näringsliv, föreningsliv och enskilda. Prioriterat mot bakgrund av: Stora delar av befolkningen älskar naturen. Men samtidigt kan vi konstatera att kunskaper och insikter om vad biologisk mångfald är för något, och varför den är livsnödvändig för människan och samhället, fortfarande är mager. Utan en bredare förståelse i samhället, likt den som är på väg att växa fram rörande växthusgaserna och klimatet, blir det svårt att nå de mål som Sverige har åtagit sig, både internationellt och i vårt nationella miljömålsystem. 7.8 Adressera hotet från främmande arter Adresserar i första hand: Regeringen (beslut, medel, regelverk), berörda myndigheter och näringar. Förslaget innebär bland annat: Myndigheternas förslag till strategi och aktionsplan 14 läggs fast, och myndigheter m.fl. får i uppdrag och medel att genomföra denna. Prioriterat mot bakgrund av: Främmande arter är ett växande miljöproblem även i Sverige, inte minst i vattenmiljön. Frågan har utretts i många år. Nu finns ett konkret förslag på regeringens bord. Detta bör genomföras, i syfte att jobba förebyggande med denna fråga. 13 Kunskap för biologisk mångfald. SOU 2005:94 14 Nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper. Naturvårdsverket m.fl. myndigheter, rapport 5910 23
ArtDatabanken ArtDatabanken är ett nationellt centrum för kunskap om Sveriges vilda växter, svampar och djur. Via webbaserade databaser sammanställs och tillgängliggörs känd information om arters förekomst, ekologi m.m. Utifrån denna kunskap tas den nationella rödlistan fram, en bedömning av vilka arter som löper risk att helt försvinna ur landet. ArtDatabanken bevakar status för arter och naturtyper som är prioriterade inom EU. Hos Art- Databanken drivs även Svenska artprojektet, inklusive bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. ArtDatabanken är en del av SLU och samtidigt en viktig länk mellan forskare, naturvårdare och allmänheten.