1 Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre beskrivning av projektet Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre är ett samverkansprojekt mellan FoU i Väst/GR, GR Planering och de fem GR-kommunerna Ale, Härryda, Kungälv, Mölndal och Tjörn. I projektet medverkar nyckelpersoner från samhällsbyggnad och äldreomsorg. ALE Bakgrunden till projektet är att andelen äldre invånare ökar stadigt samtidigt som det saknas bostäder och boendemiljöer med god tillgänglighet som kan möta dessa behov. Det behövs fler bostäder som är attraktiva och möjliga att bo och leva gott i även på ålderns höst. Tanken är att projektet ska förbereda kommunerna på den utmaning som en åldrande befolkning innebär. Projektets grundidé är att utveckla en gemensam terminologi över sektorsgränserna och användbara undersökningsmetoder för att kartlägga äldres behov, preferenser och flyttmönster samt boendets kvaliteter. Det är också att utveckla samverkan samt integrera lärande och erfarenheter från olika kommuner, sektorer och brukarorganisationer. På så sätt kan kommunernas boendeplanering utgå från ett helhetsperspektiv samt goda och attraktiva boendemiljöer för äldre skapas. Projektets övergripande syfte är att utveckla metoder för att kartlägga information och kunskap som ger underlag för kommunernas strategiska boendeplanering för äldre. Projektet har delats upp i två delprojekt som tillsammans bildar en helhet:
Delprojekt 1 syftar till att genom samverkan över sektorsgränserna mellan äldreomsorg och samhällsbyggnad samt över kommungränserna, utveckla metoder för att undersöka äldres behov, önskemål och preferenser gällande sin nutida och framtida boendesituation. 2 Delprojekt 2 syftar till att genom samverkan över sektorsgränserna mellan äldreomsorg och samhällsbyggnad samt över kommungränserna, undersöka vad som är goda boendemiljöer och utveckla metoder för att praktiskt genomföra inventeringar av fysisk miljö inklusive bostadsbestånd. Gemensamt för båda delprojekten är att de också syftar till att utveckla metoder för samverkan över gränserna mellan kommunernas sektorer för samhällsbyggnad och äldreomsorg, samt regional samverkan över kommungränserna. Projektet Inte(GR)erad bostadsplanering pågår från maj 2011 till maj 2012 och finansieras av Hjälpmedelsinstitutet inom ramen för regeringsuppdraget Bo Bra på äldre dar, som syftar till att stärka kreativitet, utveckling och nytänkande av bostäder och boendemiljöer för äldre.
Projektredovisning Ale kommun 3 Bakgrund till projektet Genom att delta i projektet kommer Ale kommun att kunna få förslag på olika planeringsunderlag för att få fram äldres behov och önskemål om sin boendemiljö. En gemensam framtagen planeringsmetod kan ge goda förutsättningar för kommunen att kunna planera strategiskt för äldres framtida boende i kommunen. Detta är något som kommunen är i behov av med tanke på den framtida befolkningsökningen i Ale. Nuläge Kommunen består av 8 tätorter med tillhörande landsbygd. Tätorterna är i huvudsak belägna längs med väg E45. Vision 2025 förespråkar en befolkningsökning på cirka 4 000 personer fram till år 2025 vilket innebär en ökning med cirka 285 personer per år. Kommunen består till 63 % av småhus och 37 % flerbostadshus. Ale kommun har 27 577 invånare (SCB 2011-12-31) 13,4 % av Ales invånare är mellan 65 och 79 år. 3,6 % är 80 år eller äldre.
4 Kommunalt bostadsbolag Det kommunala bostadsbolaget AB Alebyggen, äger totalt 2 248 bostäder i kommunen fördelat på olika boendeformer och av dessa är cirka 38 % att anse som tillgängliga i den bemärkelsen att det finns tillgång till hiss eller att lägenheten ligger i markplan. Bostäder inom särskilt boende I Ale kommun finns det cirka 150 bostäder inom särskilt boende. Därutöver finns cirka 110 lägenheter i servicehus som hittills kräver biståndsbeslut om särskilt boende. Vid beslut om särskilt boende erbjuds personen en ledig bostad oavsett eget önskemål om ort, d.v.s. att behovet styr före geografiskt önskemål. Under 2010 och i inledningen av 2011 fanns en större efterfrågan än tillgång på särskilt boende. Under senare delen av 2011 och 2012 har behovet minskat och i dagsläget finns ingen kö. Hittills finns det inget trygghetsboende i Ale kommun. Syfte och metod I projektet har vi valt att arbeta med Nödinge som är en av kommunens två huvudorter med bra utbyggd samhällsservice och plan terräng. I Nödinge bor 5 367 invånare (SCB 2011-12-31) och av dessa är 16,8 % över 65 år. På Södra och Norra Klöverstigen i Nödinge finns också ett av de större områdena i kommunen som mestadels består av flerfamiljshus. Syftet med enkätundersökningen var att ta reda på hur personer över 65 år ser på sitt nuvarande och framtida boende. Två områden i Nödinge valdes ut på grund av att det bodde en stor andel personer som var över 65 år där och att områdena låg en bit ifrån centrum. Syftet med inventeringen var att få en bild av tillgängligheten i ett representativt område nära centrum i Nödinge där antalet boende över 65 år var stort. Inventering Norra Klöverstigen 3-17 Enkätundersökning Område 2 Enkätundersökning Område 1 Nödinge tätort med omgivningar
Enkätundersökning 5 Område 1 som innefattar Häroldsvägen, Sabbatsvägen och Törnevägen byggdes i mitten av 1970-talet är beläget cirka 2 km gångväg till Ale Torg och är kuperat. Bebyggelse vid Törnevägen Område 2 med adress Lövängsvägen, Daggkåpevägen, Blåeldsvägen, Tätörtsvägen, Pilörtsvägen, Ängarnas väg, Malörtsvägen och Bolmörtsvägen är förhållandevis okuperat och ligger cirka 1,5 km från centrum. Bebyggelse utmed Lövängsvägen Enkäterna Förväntningar på det framtida boendet skickades sammanlagt ut till 87 personer fördelade på dessa två områden. Enkäterna innehöll både frågor om deras nuvarande boende ur tillgänglighetssynpunkt och frågor om hur och var de skulle vilja bo i framtiden, (Förväntningar på det framtida boendet, se bilaga 1). Enkätundersökning Resultat Vissa frågor i enkäten har besvarats med fler än ett alternativ eller inte alls, där av stämde inte alltid antalet svar per fråga med totalt inkomna enkätsvar. Av de 87 utskickade enkäterna fick vi svar från 81 personer vilket ger en total svarsfrekvens på 92 %. I huvudsak var de som svarade på enkäterna mellan 65-75 år, endast sex personer var över 75 år. Huvuddelen var sammanboende, endast fem personer var ensamboende och förutom 4 personer så hade alla bott i sina bostäder över 11 år. Endast två personer hade hjälp från hemtjänst. De flesta upplevde inte tillgängligheten inom hemmiljön/närområdet som ett problem men några påtalade bristande snöröjning, trappor, nivåskillnad och belysning som försvårande faktorer. På frågan om hur de transporterar sig till service svarade 80 % att de använde sig av egen bil. Nuvarande kollektivtrafik på Norra Kilandavägen går endast några turer på morgon och eftermiddagen. I samband med att den nya infrastrukturen med pendeltågstrafik startas upp i december 2012, förväntas att en ny buss gå genom Nödinge till/från stationen i högtrafiktid, vilket kan förändra synen på tillgängligheten. Oavsett avstånd till centrum och nivåskillnad så skiljde sig inte svaren åt mellan områdena.
En person planerar att flytta inom ett år och nio personer har aldrig tänkt flytta från sin bostad. En övervägande andel har inte tänkt flytta inom de närmsta åren. På frågan om framtida boendeform svarar cirka hälften att de vill bo i småhus/radhus och andra hälften i flerbostadshus. Önskemål om upplåtelseform var jämnt fördelade över hyresrätt, bostadsrätt, eget boende och kooperativt boende. Alternativet trygghetsboende fanns också med i enkäten med beskrivningen som ett boende anpassat för äldre. Endast 15 personer uppgav att denna boendeform var ett framtida alternativ. Flertalet föredrar hiss framför boende på markplan. Flertalet, 66 %, vill helst bo kvar i Nödinge även i framtiden exempelvis Trollevik, BoKlok-husen på Klockarevägen och Backaområdet eller andra centrala lägen. 6 En sammanställning av sista frågan (16) på enkäten redovisas nedan. 16. Om du skulle flytta till ett nytt boende, hur viktigt är då: Inte alls viktigt Inte särskilt viktigt Ganska viktigt Mycket viktigt Ingen åsikt Attraktiv närmiljö 0 0 16 49 1 Närhet till affärer och annan service såsom dagligvarubutik, 0 0 16 62 0 apotek, bank Att den nya bostaden ligger i ett område där det bor folk i olika åldrar 3 24 25 20 4 Att den nya bostaden ligger i närheten av där du bor idag 18 26 16 7 10 Att den nya bostaden ligger i närheten av dina vänner och 5 11 37 20 2 anhöriga Närhet till kollektivtrafik 0 3 25 47 2 Trygga utemiljöer 0 0 12 63 0 Närhet till sociala mötesplatser såsom samlingslokaler, 1 7 38 27 3 föreningslokaler, caféer, bibliotek m.m. Att den nya bostaden är tillgänglighetsanpassad 2 5 23 41 4 Att du får lägre 1 19 31 21 3 boendekostnader Att din boendekostnad inte blir högre än den är idag 0 7 22 40 6 En övervägande del av de svarande anger att följande faktorer är mycket viktigt vid val av ett framtida boende: Attraktiv närmiljö Närhet till affärer och annan service såsom dagligvarubutik, apotek, bank Närhet till kollektivtrafik Trygga utemiljöer Att den nya bostaden är tillgänglighetsanpassad Att din boendekostnad inte blir högre än den är idag
Bostadsinventering 7 Norra Klöverstigen Ortofoto över Nödinge Vi valde att inventera ett flerbostadshus på Norra Klöverstigen i Nödinge där andelen personer över 65 år var hög. Då de flesta husen som ägs av det kommunala bostadsbolaget AB Alebyggen är likartade i området, kan detta hus anses vara representativt för hela området. Majoriteten av området består av flerfamiljshus och antalet ansökningar om bostadsanpassning är stor. Området är beläget nära centrum och service så som mataffär, apotek och bibliotek. I Nödinge har cirka 125-130 personer hjälp av hemtjänsten varav de flesta bor i detta område där också ett av kommunens servicehus är beläget. I samtal med biståndshandläggare för äldreomsorgen i området framkommer att det finns en ensamhetsproblematik i Nödinge som inte återfinns på samma sätt jämfört med t.ex. Alafors och Nol. Handläggarens teori är att Nödinge är mer av en inflyttningsort än vad de andra orterna är. Denna ensamhetsproblematik gör att man i större utsträckning efterfrågar sociala mötesplatser. Två representanter från projektgruppen gjorde en yttre inventering av flerbostadshuset med hjälp av inventeringsverktyget T- märkning. De tittade på hur utemiljön såg ut, var soprum och tvättstugor fanns och avstånd dit, om det fanns hiss, trappsteg i entrén m.m. Entré Gemensamt soprum
8 Trappa ner till gemensam tvättstuga Förråd och laddningsplats till permobil Gemensam uteplats För att se på den inre tillgängligheten så inventerade personal från hemtjänsten några lägenheter där de hade vårdtagare och undersökte bland annat tillgängligheten till balkong/uteplats, badrummens rymlighet och utrymme för egen tvättmaskin i lägenheten. De boende framförde ett fåtal önskemål om förbättringar av tillgängligheten i anslutning till lägenheten men annars var de generellt nöjda med sitt boende idag (se bilaga 2). Bostadsinventering Resultat Yttre inventering + Breda entrédörrar - Hiss saknas + Inga nivåskillnader till entrén - Långt till soprum och tvättstuga + Tillgänglig entré med bil - Ingen porttelefon + Bra belysning - Kontrastmarkering saknas + Utrymme fanns för rullator i trapphuset - Långt till tvättstuga i källarplan med trappor + Nära till kompost - Tunga ytter-/soprumsdörrar + Gott om sittplatser på innergården - Automatisk dörröppnare saknas + Många papperskorgar och cykelställ - För kort ledstång i förhållande till trappan När det gäller den yttre inventeringen så innebär avsaknaden av hiss att endast lägenheterna på markplan är tillgängliga. En annan stor nackdel är att både soprum och tvättstuga låg en bit bort från entréerna. Tvättstugan låg dessutom i källaren, endast tillgänglig via trappor i ett annat hus. Dörrarna till soprummen var tunga och saknade automatisk dörröppnare vilket försvårar att självständigt kunna sköta sophanteringen. Fastighetsägarna har satt upp belysning vid gångvägar, klippt häckar och ställt ut parkbänkar m.m. för att skapa trygga sociala mötesplatser. Ytterdörr/trapphus Uteplats/balkong
Inre inventering + Goda passagemått till balkong/uteplats - Nivåskillnad till balkong/uteplats + Utrymme för tvättmaskin i badrum finns - Höga trösklar till badrum + Upplevd trygg miljö - Trångt i badrummet 9 Den inre inventeringen som hemtjänstpersonalen gjorde genomfördes hos 3 personer. Följande åtgärder stod på de boendes önskelista om förbättringar av den inre tillgängligheten: Byte av vridkranar Hiss Lägre trösklar till balkong/uteplats Byte av altandörrens handtag (för trögt) När det gäller sociala mötesplatser så erbjöd servicehuset, som är beläget inom samma område, ett flertal aktiviteter såsom snickeri, handarbete och läsecirkel samt fika. Det finns även en bastu inom området där de boende kan träffas. Anslag på olika sociala mötesplatser inom området Det finns möjlighet för de boende i området att sätta upp sig på kö för en lägenhet antingen i markplan eller i ett av de hus inom bostadsområdet som har hiss. Sammanfattningsvis skulle ett flertal av önskemålen från de boende ha kunnat åtgärdas med ganska små insatser från fastighetsägarens sida eller via bostadsanpassning för att öka den inre tillgängligheten. Men på det stora hela var de ändå nöjda med sitt boende.
Slutsatser från våra undersökningar 10 Man är för ung när man är 65-75 år för att planera för sitt framtida boende Ekonomin är en avgörande faktor Ett blandat utbud av tillgängliga bostäder är att föredra även när man blir äldre Attraktiv närmiljö, närhet till service och kollektivtrafik, trygga utemiljöer är viktiga faktorer att ta hänsyn till vid en framtida planering och upprustning av befintliga bostadsområden Tillgängligheten vid nybyggnationer är mycket viktigt Ett otillgängligt samhälle och bostäder skapar onödiga kostnader för hemtjänst Att bygga och driva ett särskilt boende innebär stora investerings- och driftskostnader för kommunen Utvecklingen går mot att äldre personer väljer att bo kvar så länge som möjligt hemma med stöd av hemtjänst och tekniska hjälpmedel och därmed minskas behovet av särskilt boende Kommunen bör därmed stimulera utökad tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet genom ägardirektiv i kommunala bostadsbolag och stimulans/bidrag till privata fastighetsägare Reflektioner kring arbetsprocessen Efter att vi analyserat svaren från enkätundersökningen visade det sig att vi kanske skulle ha vänt oss till åldersgruppen 75 år och äldre för att få en bättre bild av önskemål om framtida boende och ett säkrare planeringsunderlag. Det visade sig att åldersgruppen 65-75 år inte har tänkt flytta från sitt nuvarande boende inom den närmsta tiden. Kommunen uppfattade en större vilja från pensionärsföreningen att få medverka och påverka projektet i en större omfattning än vad som var sagt, vilket säkert varit positivt. Projektet har tagit mycket mer tid än vad som var sagt från början och det känns som om projektet har utökats under tidens gång med möjligheter att delta i ett flertal olika forum som nätverksträffar, seminarier, utvärderingar m.m. Dessutom har alla mailutskick med information varit svårt att hinna ta del av. Det svåraste med projektet har ändå varit att få tiden att räcka till att samordna mötestillfällen och sammanställa underlaget mellan de olika sektorerna. Vi har fått viktiga lärdomar från de övriga kommunerna i projektet som vi kan ha med oss i fortsättningen. Samarbetet över sektorsgränserna har varit mycket roligt och lärorikt och vi har fått bättre insikt om varandras verksamheter. I kommunen har en ny boendeutredning påbörjats där vårt material kan utgöra en del av underlaget.
Hur går vi vidare? 11 Än så länge har inte samverkan mellan samhällsbyggnad och vård/omsorg påverkat vårt arbetssätt men efter redovisning och förhoppningsvis beslut i respektive nämnder kan troligen ett fortsatt samarbete ske. Ansvarig nämnd/er? Nytt område? Delvis annan metod? Enkätfrågor till annan åldersgrupp, kanske 75 år och uppåt? Kartinventering av åldersgrupper och bostadsbestånd? Samarbetsformer? Involvera det kommunala pensionärsrådet (KPR) i framtida projekt? Vad vet vi om framtiden? Kan vi öka kraven på exploatörerna? Vad kan vi påverka? Investeringar för tillgänglighet kontra bostadsanpassning/särskilt boende? En preliminär uppskattning är att fram till år 2025 ökar andelen 80+ med cirka 665 personer i Ale kommun. Utmaningen består i att erbjuda tillgängliga och attraktiva bostäder så att alla kan bo bra på äldre dar. Ale kommun/arbetsgruppen 2012-04-27 Ann-Sofie Borg och Hanna Hogström, Sektor Arbete, Trygghet och Omsorg Linda Karlsson, Sektor Kommunstyrelsen Ann-Marie Carlsson, Sektor Samhällsbyggnad