Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus. Kvalitativ studie

Transkript

1 Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus Kvalitativ studie Samhällsbyggnad Projektledning Karin Degerfeldt

2 Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus kvalitativ studie 1 Bakgrund Skellefteå ska vara tillgängligt för alla, för det krävs bl.a. varierande och tillgängliga boendemiljöer För att kartlägga utvecklingsmöjligheterna när det gäller tillgängliga bostadsområden har utvalda flerbostadshus, under sommaren 2015, inventerats utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. I stora drag gick inventeringen ut på att undersöka hur det går att ta sig fram till boendet med rullator eller rullstol och hur tillgängliga gemensamhetsutrymmena är. Som komplement till den fysiska, kvantitativa, inventeringen har dialog genomförs med invånare kring upplevelsen av tillgängligheten. Vi frågade: Vad är viktigt för dig för att flerbostadshus ska upplevas tillgängliga? I avsnitt 2 redovisas resultatet från dialogen. Syftet med den kvalitativ undersökning, är att bredda kunskapen ytterligare kring tillgänglighetsfrågor, inför kommande utvecklingsarbete. Insamlad data, både denna kvalitativa studie och den fysiska inventeringen kommer att fungera som underlag till kommande långsiktiga planering för att öka tillgängligheten i Skellefteå kommun. 1.1 Metod För invånardialogen valdes fokusgruppsmetoden. Fokusgruppsmetoden är en kvalitativ forskningsmetod vid vilken en grupp människor utfrågas kring deras uppfattningar och åsikter gentemot ett valt tema. Frågorna är ställda till hela gruppen och uppmuntrar till diskussion. Fokusgruppen leds av en moderator som ska sköta intervjun utan att vara alltför styrande. I detta fall genomfördes 3 olika fokusgrupper. En öppen, allmän grupp dit allmänheten fick anmäla sig, en inom ramen för RÅFF:s (rådet för funktionshinder) referensgrupp och slutligen i en av ortens pensionärsföreningar SPF. 1.2 Mer om projektet Projektet Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus finansieras av Boverket och genomförs av samhällsbyggnad på uppdrag av kommunledningskontoret i Skellefteå kommun. Projektet ska leverera ny kunskap och ge intresserade fastighetsägare förslag på åtgärder. Projektet har inventerat 524 entréer och som innefattar 4050 lägenheter. Skebo innehar 213 av de inventerade entréerna och cirka 2345 lägenheter. De privata fastigheternas entréer uppgår till 311 och cirka 1705 lägenheter. De privata fastighetsägarna består av börsnoterade bolag, lokala familjeföretag och HSB:s hyresfastigheter samt enskilda bostadsrättsföreningar. Till projektet har skapats en referensgrupp bestående av kommunala och privata fastighetsägare, Hyresgästföreningen samt representanter från bostadskooperationen. Övriga privata företag representeras av intresse- och branchorganisationen Fastighetsägarna Norrs representant. Projektet avslutas och rapporteras till Boverket i oktober 2015 men beräknas ligga till grund för planering och utvecklingsarbete därefter. Beställare är Christina Nyberg, kommunledningskontoret. Projektledare är Karin Degerfeldt, samhällsbyggnad.

3 2 Vad är viktigt för dig för att flerbostadshus ska upplevas tillgängliga? 2.1 Hissar och dörrar är viktigast Efter summerad dialog med invånare kan konstateras att dörrar och hissars utformning samt funktionalitet är av allra största vikt för att ett flerbostadshus ska upplevas tillgängliga. Hissar är viktigt i sammanhanget och ofta en förutsättning för att bo kvar vid funktionsnedsättning. Elektriska dörröppnare förespråkas, gärna kompletterad med snöröppning. Tidsinställningen på dörrarnas öppethållande råder delade meningar om, dels ska de vara öppna tillräckligt länge för passage, å andra sidan upplevs en allt för lång öppningstid som otrygg då man är orolig att andra ska smita in. 2.2 Äldre och funktionsnedsatta har olika behov Därefter delar sig de tillfrågade grupperna en aning i sina prioriteringar. Gruppen som representerar olika funktionsnedsättningar framhåller plana ytor, bra vinterväghållning och information som viktigt. Gruppen äldre framhåller vikten av inbjudande och tillgängliga gemensamhetsutrymmen, bostadens placering i närhet till service och olika trygghetsskapande åtgärder som väsentliga för att bostaden ska upplevas anpassad för deras behov. Slutsatsen blir att gruppen äldre inte är homogen och kan likställas med personer med funktionsnedsättningar om än de delar den övergripande prioriteringen. Vikten av olika typer av boendemiljöer är alltså framträdande för att tillgodose behovet av tillgänglighet i vid mening. 2.3 Samhällsservice och närhet Gemensamt för alla grupperna är ändå vikten av att boendet är nära samhällsservice och kollektivtrafik, då rörelsefriheten ofta upplevs som begränsad i de grupper vi talat med. Ett funktionellt, tillgängligt boende är en kombination av husets och utemiljöns utformning men också omkringliggande samhällsservice för att överhuvudtaget fungera för dessa grupper. Parkeringar för bilar i närhet till bostaden, men också förvaringsutrymmen för hjälpmedel så som t.ex. rullatorer har lyfts i dialogen som utvecklingsområden och viktiga faktorer för boendets tillgänglighet. 2.4 Utomhusmiljö Under diskussionerna framkom igenväxta utomhusmiljöer som ett problem. Främst för tryggheten men också för framkomligheten. Likaså bekymmer kring snö, plogkanter och sandning är påtaglig i de grupper vi talat med. Att prioritera gång och cykelvägar uppskattas, men man menar att man ofta missar att snöröja mellan vägen och fastigheten och att det skapar barriärer. God belysning runt fastigheterna poängterades. Vidare nämndes också problem för allergiker gällande rökutrymmens placering i förhållande till entréer och friskluftsintag. 2.5 Information och kommunikation Information på olika språk och sätt efterfrågas. Det kan handla om kontrastmarkeringar i trappor och ledstänger, talsynteser i hissar eller information på olika språk i t.ex. soprum. Att inte flytta runt fraktionerna i soprum är en enkel åtgärd för att underlätta synskadades behov av information, men kan

4 säkert samtidigt även hjälpa andra grupper. Vidare påtalades vikten av att bokningssystem och utrustning är användbara och lättahanterliga. Avslutningsvis kan konstateras att dialogen mellan fastighetsägare, bovärdar och kunder är oerhört viktigt för att skapa en bra boendemiljö. Vi noterar att upplevelsen av tillgänglighet sammankopplas till stor del med trivsel och trygghet i området, inte bara fysiska hinder. Kommunikation om varför åtgärder genomförs eller inte är väsentligt för kundgruppens upplevelse av boendet. Vi noterar att detta får lågt betyg, d.v.s. många är kritiska till kvaliteten i kommunikationen mellan fastighetsägare och hyresgäster. 3 Utvecklingspotential Inom ramen för invånardialogen får deltagarna betygssätta de olika faktorer som diskuterats som viktiga (avsnitt 2) Vi konstaterar att mycket av det som lyfts får lågt betyg. Vår undersökning visar att invånarna upplever att det finns alldelens för få eldörröppnare och om dörröppnaren saknas är dörren oftast för tung att använda. När det finns kodlås på dörrarna upplevs systemen för komplexa, bl.a. är det olika koder på dörrarna i fastigheten och det upplevs som ett stort hinder. Hissar är ett ytterst uppskattat hjälpmedel och är oftast lätt att använda samt är tillförlitliga, men fastnar en person i hissen kan det bli obehagligt för den enskilde. Ett stort förbättringsområde är att få till en fungerande dialog mellan fastighetsägaren, bovärden och den enskilde hyresgästen. Det upplevs svårt att få gehör för sina förslag och att få veta om det går att få igenom sitt förbättringsförslag. Stark kritik riktas också mot att det finns gropar i asfalten inom bostadsområdet och att det inte plogas överallt, särskilt nära dörrar och parkeringsplatser. Äldre som bor i egna hem tycker att det finns alldelens för få olika typer av boendeformer lediga och ger även låga betyg till antalet trygghetsboenden som finns.

5 Sammanställning av allmän fokusgrupp den 20 augusti 2015 Områden som sticker ut Helst eldörröppnare, annars lätta dörrar Koderna ska vara lika överallt Rent, snyggt och inbjudande husmiljö Engagemang från bovärd och fastighetsägare Det här ska förbättras utifrån Fokusgruppen Viktiga påståenden Betyg Vikt Hissarna fungerar 3,3 72 Det finns dörröppnare till alla utrymmen 1,8 55 Fastighetsägarna tar ansvar för områdets tillgänglighet 2,7 51 Kodlås finns för trygghet på alla dörrar 1,7 48 Allmänna utrymmena är välstädade 2,4 46 Högt betyg Parkeringarna är nära lägenheterna. 3,7 Hissarna fungerar. 3,3 Dörren låses i tid för trygghet. 3,3 Hissarna är lätta att använda. 3,1 Det finns mötesplatser utomhus som känns inbjudande. 3,1 Argument Vikt Hissarna fungerar. 72 Det finns dörröppnare till alla utrymmen. 55 Fastighetsägarna tar ansvar för områdets tillgänglighet. 51 Kodlås finns för trygghet på alla dörrar. 48 Allmänna utrymmena är välstädade. 46 Parkeringarna är nära lägenheterna. 34 Det finns lättanvänt hisslarm om hissen stannar. 34 Bovärden länkar vidare till fastighetsägaren. 32 Trottoarkanten är låg. 29 Det finns blommor, för trivsel och trygghet. 28 Dörren är lätt om den saknar dörröppnaren. 28 Det är en trygg boendemiljö och inte blanda äldre och yngre, blir lätt oro. 26 Det finns en gemensam matsal, bl.a. för trivsel. 24 Det finns sopsortering i varje soprum. 20 Fastighetsägaren åtgärder problem från bovärden. 20 Plana ingångar till fastigheten och parkering. 19 Hissarna är lätta att använda. 18 Information på alla språk i soprum och tvättstuga. 17 Parkeringsplatsen är tillräckligt stor och att det blir lätt att parkera med bil. 16 Eldörröppnaren inte är öppen så länge vid passage. 16 Fokusmöten är ute i serviceorterna och inte bara i centrala stan. 15

6 Området inte växer igen för trygghet. 15 Dörren är öppen sent på kvällen, jobbigt att öppna och släppa in barnbarn. 13 Hissdörrarna håller uppe längre vid passage. 11 Dörren går åt rätt håll. 10 Det är en trygg boendemiljö och att blanda äldre och yngre, blir lungnare då. 10 Ha en stoltrapphiss istället för branta trappor. 9 Kunskapen om tillgänglighetsfrågor ökar. 9 Samlingsrummet är lättillgängligt och på bottenvåningen. 8 Koderna inte är olika på varje dörr. 8 Det inte finns onödiga nivåskillnader. 7 Det finns mötesplatser utomhus som känns inbjudande. 6 Eldörrarna besiktas regelbundet. 6 Dörren låses i tid för trygghet. 5

7 Sammanställning av råff:s referensgrupp fokusgrupp den 26 augusti 2015 Områden som sticker ut Dörröppnare, - finns och att knappen är rätt placerad Att trappor, dörrar samt ledstänger är kontrastmarkerade Rökfria allmänna utrymmen, - viktigt för allergiker Plana gångvägar till entrén, - ej gropar mm. Fokusgruppens förslag på förbättring Vi antecknade era synpunkter och delade ut papper där ni fick rangordna era påståenden. Ni fick fördela siffrorna 1 till 5, där 5 var viktigast. Alla era svar summerades och poängsumman redovisas under kolumnen vikt. Nästa arbetsmoment var att betygsätta samtliga faktorer efter hur de fungerar idag, där 4 är nöjd och 1 är ej nöjd. Visste man inte skrevs 0 för vet ej. Alla era siffror analyserades och redovisas under kolumnen betyg. Påståenden Betyg Vikt Det är plogat överallt, ingen snökant. 1,4 31 Det finns hiss med talsyntes. 1,8 23 Trappor, dörrar och ledstänger är markerade. 1,9 23 Det finns dörröppnare till alla utrymmen och att den är rätt placerad 1,7 23 Bokningssystem och all utrustning är lättanvända 2,0 22 Rökförbud där vi behöver vara ex. luftintag och entréer 1,8 20 Högt betyg Tillgänglighet till busshållplats 3,0 Det inte finns kantsten mot gräsmattan 2,6 Sopkärl står på samma plats 2,5 Det inte är en trapp till lägenheten 2,4 Nedanstående tabell visar alla era påståenden och tabellens siffror visar hur viktigt ni som grupp tyckte att det var. Påståenden Vikt Det är plogat överallt, ingen snökant 31 Trappor, dörrar och ledstänger är markerade 23 Det finns hiss med talsyntes 23 Det finns dörröppnare till alla utrymmen och att den är rätt placerad 23 Bokningssystem och all utrustning är lättanvända 22 Det är rökförbud där vi behöver vara ex. luftintag och entréer 20 Sopkärl står på samma plats 14 Det inte är en trapp till lägenheten 14 Det finns tillräckligt med plats för elrullstolar 13 Ramp istället för trappor och trösklar 12

8 Det är sammarbete mellan fastighetsägare och kommunen 12 Hörselsligor finns och fungerar 12 Det är låga trösklar till allmänna utrymmen 11 Vägskador lagas 7 Med tillgänglighet till busshållplats 4 Det finns ett skjul för rullstol mm 4 Alla parkeringsplatser är breda 4 Det finns flera knappar till dörröppnarna 3 Det inte finns kantsten mot gräsmattan 0 Gräsmattan är jämn och att utemöblerna är stabila och fungerar för rullstol 0

9 Sammanställning av SPFs fokusgrupp den 28 augusti 2015 Områden som sticker ut Hiss, - finns och fungerar Området känns tryggt, - god belysning - ej igenväxt Närhet till samhällservice, vårdcentral och kollektivtrafik samt kultur. Tillgång till olika boendeformer, -små villor, -trygghetsboende, -lägenheter, -seniorboenden Fokusgruppens förslag på förbättring Vi antecknade era synpunkter och delade ut papper där ni fick rangordna era påståenden. Ni fick fördela siffrorna 1 till 5, där 5 var viktigast. Alla era svar summerades och poängsumman redovisas under kolumnen vikt. Nästa arbetsmoment var att betygsätta samtliga faktorer efter hur de fungerar idag, där 4 är nöjd och 1 är ej nöjd. Visste man inte skrevs 0 för vet ej. Alla era siffror analyserades och redovisas under kolumnen betyg. Påståenden Betyg Vikt Det finns hiss 2,2 62 Det finns samhällsservice runt boendet ex, mataffär, vårdcentral 2,5 38 Det finns trygghetsboende 1,6 30 Viktigt med bra belysning 2,3 18 Högt betyg med närhet till kollektivtrafik 3,0 samlingslokaler finns i närheten av boendet 2,8 det finns dörröppnare och att man når knappen, snöröppnare 2,6 det finns samhällsservice runt boendet ex, mataffär, vårdcentral 2,5 Nedanstående tabell visar alla era påståenden och tabellens siffror visar hur viktigt ni som grupp tyckte att det var. Påstående Vikt det finns hiss 62 det finns samhällsservice runt boendet ex, mataffär, vårdcentral 38 det finns trygghetsboende 30 med bra belysning 18 med närhet till kollektivtrafik 12 det finns god tillgång på olika typer av boenden 11 det finns dörröppnare och att man når knappen, snöröppnare 10 samlingslokaler finns i närheten av boendet 9 gångvägar plogas först 9 det finns soprum med sopsortering 8 bussen väntar till passageraren sätter sig 6 det inte är hög tröskel 5 det finns tillgång till kulturaktiviteter i närheten av boendet 5 området inte växer igen för trygghet 4

10 det blir vinterväghållet, även nära husen 4 det finns parkeringsplatser 3 alla utelysen är tända länge 2 områden med sämre rykte ges hjälp att få bättre rykte 2 dörrar ej är tunga 1 det finns parkering för rullatorer 1 marken är jämn, ej lutar 0