Rapport Inventering av fysisk tillgänglighet i flerbostadshus

Transkript

1 Tjänsteutlåtande till Fastighetsnämnden diarienummer 5090/15 Boendeavdelningen Birgitta Thielen telefon e-post: Rapport Inventering av fysisk tillgänglighet i flerbostadshus Förslag till beslut I fastighetsnämnden Rapport Inventering av fysisk tillgänglighet i flerbostadshus antecknas och översänds till Boverket Ärendet Våren 2014 informerade Boverket om att Sveriges kommuner hade möjlighet att ansöka om maximalt kronor per kommun för att inventera den fysiska tillgängligheten i och kring flerbostadshus. Inventeringen avser boendemiljöer, entréer och bostadskomplement, från angöring fram till lägenhetsdörr. Att stimulera denna typ av inventeringar är ett led i Sveriges handikappolitiska program för åren Syftet med stödet är att underlätta kommunens och fastighetsägarnas planering av bostadsförsörjning. Stadsledningskontoret gav fastighetskontoret i uppdrag att för Göteborgs stads räkning ansöka om medel hos Boverket till inventering av den fysiska tillgängligheten i Göteborgs flerbostadshusbestånd. I januari 2015 kom Boverkets beslut att bevilja Göteborgs kommun kronor. Uppdraget ska avrapporteras till Boverket senast Bakgrund Ökat behov av fysiskt tillgängliga boendemiljöer Behovet av fysiskt tillgängliga bostadsfastigheter och boendemiljöer ökar, bland annat på grund av befolkningens stigande ålder. Det finns ett stort behov av att inventera och förbättra det befintliga bostadsbeståndet där merparten av dagens äldre bor. Då kommunens bostadsbestånd till stor del består av äldre byggnader är det många av dessa som inte når upp till de tillgänglighetskrav som ställs på dagens nyproduktion av bostadsfastigheter. Eftersom andelen äldre hela tiden ökar ställs det större krav på möjligheten till ett kvalitativt kvarboende i den egna bostaden. Detta innebär att befintligt bostadsbestånd måste anpassas för att säkerställa att äldre kan bo kvar i sina Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 5090/15 1 (3)

2 hem och där klara ett självständigt liv, då enbart omflyttning till nyproduktion inte kommer att räcka till. Resultat från inventeringen Under sommaren 2015 har Fastighetskontoret inventerat fastigheter med hyresrätter i det befintliga bostadsbeståndet. 12 privata fastighetsägare och det kommunala bostadsbolaget Göteborgs stads bostadsaktiebolag har deltagit i inventeringen. Verktyget som använts för att inventera och analysera fastigheternas närmiljö, entréer och bostadskomplement är databasen TIBB, tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd. Arbetet har inneburit ett samarbete med fastighetsägarna och fastighetsskötare för att få fram den information som krävs i databasen. Alla entréer har inventerats på plats av fastighetskontoret. Fastighetskontoret har under perioden april till och med september 2015 inventerat 340 av Göteborgs stads bostadsaktiebolags fastigheters entréer som innefattar drygt hyresrättslägenheter. För de privata fastighetsägarna inventerades 211 fastigheter vars entréer innefattar drygt hyresrättslägenheter. Totalt har entréer för drygt hyresrättslägenheter inventerats. En tillgänglighetsinventering av flerbostadshus av det slag som nu genomförts är ett sätt för kommunen att få kunskap och information om hur områdena ser ut i staden utifrån fysisk tillgänglighet i det aktuella området, i anslutning till och i bostadshuset. Inventeringen ger därmed kunskap till fastighetsägaren om fysisk tillgänglighet i allmänhet och om den förbättringspotential som finns i dennes bostadsbestånd. Resultatet av inventeringen visar var det finns goda förutsättningar för den åldrande befolkningen till ett kvalitativt kvarboende, utifrån ett mer långsiktigt perspektiv och var det till exempel är lämpligt att skapa trygghetsboenden. Resultatet visar i vilka hus det finns hiss, automatiska dörröppnare och marklägenheter. Den visar också var det finns brister utifrån fysisk tillgänglighet. Det är framför allt höga trösklar, tunga dörrar, bristen av kontrastmarkeringar och avsaknad av hissar som är problem. Dessa finns i alla stadens stadsdelar och nästan oavsett byggnadens ålder. Överväganden Denna inventering är ytterligare en länk i de uppdrag som finns i Göteborgs stads budget nämligen att Göteborg ska vara en tillgänglig stad för alla samt målet att alla enkelt avhjälpta hinder skall vara åtgärdade innan utgången av För att nå detta mål arbetar stadens förvaltningar och bolag med tre inventeringsuppdrag som ligger till grund för förbättringsåtgärder. Dessa är: Inventera kommunens publika lokaler och allmänna platser utifrån enkelt avhjälpta hinder Tillgänglighetsmärka (T-märka) lägenheter Inventera den fysiska tillgängligheten i flerbostadshus Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 5090/15 2 (3)

3 Det finns olika sätt att använda resultatet av inventeringen. Fastighetskontoret kommer att presentera det inventerade materialet för respektive fastighetsägare i syfte att synliggöra förbättringsområden. Åtgärder som generellt skulle betyda en stor förbättring för hyresgäster och dess besökare är lägre/avfasade trösklar, dörrar med öppningsautomatik och kontrastmarkeringar på översta och nedersta trappsteget. Det är mer regel än undantag att det är höga trösklar, avsaknad av kontraster samt tunga dörrar även i nybyggda bostadsfastigheter. Inventeringens resultat kan ge fastighetsägarna indikationer på vilka prioriteringar man kan göra och därför utföra åtgärder där de gör mest nytta. Detta kan också leda till färre omflyttningar och därmed ett mer kvalitativt kvarboende för hyresgästerna. Det optimala vore att resultatet av tillgänglighetsinventeringarna integreras med fastighetsägarnas verksamhetssystem så att åtgärder för att öka tillgängligheten i fastigheter på ett naturligt sätt kopplas till fastighetsägarnas affärsplaner. Så resonerar de kommunala bolagen i Göteborg varför resultatet av Göteborgs stads bostadsaktiebolags inventering i detta projekt kommer att analyseras och diskuteras i bostadskoncernen AB Framtiden. Fastighetskontoret kommer att informera Stadsbyggnadskontoret om resultatet av inventeringarna på generell nivå för att bland annat synliggöra brister i nyproduktionen. Kontoret kommer att arbeta vidare med resultatet med inventeringen för att kunna göra ytterligare analyser. Kontoret avser också att informera och sprida materialet till stadsdelsförvaltningarna för att aktualisera möjliga fortsatta samarbeten med deras lokala fastighetsägare i arbetet med att skapa trygga boendemiljöer som bidrar till självständiga hyresgäster. Inventeringen som genomförts ger ett underlag för bedömningar var trygghetsboenden lämpligen kan tillskapas i det befintliga bostadsbeståndet. Bilagor Slutrapport Inventering av fysisk tillgänglighet i flerbostadshus Magnus Sigfusson Fastighetsdirektör Christina Eide Avdelningschef Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 5090/15 3 (3)

4 Fastighetskontoret TILLGÄNGLIGHETSINVENTERING AV FLERBOSTADSHUS Ett projekt genomfört med medel från Boverket

5 SAMMANFATTNING I Göteborgs stads budget har kommunens förvaltningar och bolag uppdraget att verka för att Göteborg ska vara en tillgänglig stad för alla. Enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på offentliga platser ska vara åtgärdade vid utgången av Behovet av tillgängliga bostadsområden och lägenheter ökar, bland annat på grund av befolkningens stigande ålder. I Göteborg spenderas stora summor varje år på individuella bostadsanpassningar och 2014 uppgick summan till 64,5 miljoner kronor. Bostadsanpassningar görs ofta för att minimera hinder för hyresgäster i bostadshusens entréer och i dess närmiljö. Då bostadsbeståndet till stor del består av äldre byggnader är det många fastigheter som inte når upp till de tillgänglighetskrav som ställs på bostadsproduktionen idag. Eftersom andelen äldre hela tiden ökar ställs det större krav på ett kvalitativt kvarboende i det egna hemmet. Detta innebär att det befintliga bostadsbeståndet måste användas och anpassas för att säkerställa att äldre kan bo kvar i sina hem då enbart nyproduktion inte kommer att räcka till. Under perioden mars till och med september 2015 har Fastighetskontoret inventerat fastigheter med hyresrätter i det befintliga bostadsbeståndet. 12 privata fastighetsägare och det kommunala bostadsbolaget Göteborgs stads bostadsaktiebolag har deltagit i arbetet. Det verktyg som fastighetskontoret valde för att inventera och analysera fastigheternas boendemiljö och bostadshus fram till lägenhetsdörr var verktyget TIBB, tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd. Rapporten redovisar att 340 kommunala fastigheter och entréer har inventerats och dessa innefattar drygt hyresrättslägenheter. För de privata fastighetsägarna har 211 fastigheter och entréer inventerats och dessa innefattar drygt hyresrättslägenheter. Totalt kan nu bostadsmiljöer för drygt hushåll i hyreslägenheter beskrivas ur tillgänglighetssynpunkt. Resultatet av inventeringen visar på de förbättringsområden avseende fysisk tillgänglighet som finns i det befintliga bostadsbeståndet. Framför allt är det bostadsfastigheternas entréer med höga trösklar, tunga dörrar, bristande kontrastmarkeringar i trappor och avsaknad av hiss som skapar problem för en åldrande befolkning. Fastighetskontoret kommer att använda inventeringsresultatet som underlag för analyser i planeringsarbetet tillsammans med fastighetsägarna med målet att skapa goda boendemiljöer för alla. Göteborg den 12 oktober 2015 Författare Birgitta Thielen, Birgitta Branegård och Frida Viker Fastighetskontoret i Göteborg 2

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Syfte Avgränsningar Metod Finansiering 5 2. Bakgrund 6 3. TIBB Nivåer Rapporter Felkällor 9 4. T-märkning 9 5. PROJEKT tillgänglighets-inventering Privata fastighetsägare Inventerade fastigheter Kommunala fastighetsägare Inventerade fastigheter Omgivning och byggnader Entréer Hissar Marklägenheter Sammanställning och resultat Nivåindelning Tio Stadsdelar Utvärdering av resultat Slutord Överväganden 17 Källförteckning 18 BILAGA 10 Stadsdelar 19 3

7 1. INLEDNING Behovet av fysiskt tillgängliga bostadsområden och lägenheter är stort och statistiken visar på att behovet kommer att öka med åren på grund av landets åldrande befolkning. År 2014 var det drygt personer över 65 år som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende i hela landet. Utöver det var det nästan personer under 65 år som av annan anledning hade beviljats hemtjänst i sitt eget hem. Dessutom har andelen äldre som bor i särskilt boende minskat med nästan 25 % sedan Dessa data tyder på att fler och fler bor kvar i sina egna hem. Samtidigt ökar gruppen från 65 år och uppåt, speciellt gruppen mellan år som är i störst behov av fysiskt tillgängliga boendelösningar uppgick befolkningen i Göteborg till personer, av dessa var 11 % av befolkningen år gamla och 4 % är över 80 år. Den förväntade medellivslängden är 83,1 år för kvinnor och 78,9 år för män år 2014 i Göteborg. Individuella bostadsanpassningar görs både i den egna lägenheten, bostadshusets entré och dess närmiljö och kostnaden för dessa ökar i Göteborg och var år ,5 miljoner kronor. 80 % av de beviljade bostadsanpassningarna gällde flerbostadshus och snittåldern för de som beviljas bostadsanpassning är 75 år och största gruppen sökande är mellan 70 och 84 år gamla. I Göteborgs stads budget finns för år 2016 budgeterat för åtgärder av enkelt avhjälpta hinder med målet att de ska vara åtgärdade vid utgången av år Sedan 2003 har Fastighetskontoret i Göteborgs stad haft uppdraget att samordna och stötta stadens förvaltningar och bolag i deras arbete med att inventera, åtgärda och informera allmänheten om den fysiska tillgängligheten i stadens publika lokaler och allmänna platser. Fastighetsnämnden har en central roll i stadens utveckling och har som övergripande mål att skapa förutsättningar för att de som bor och vill bo i Göteborg ska kunna erbjudas lägenheter i en trygg och stimulerande boendemiljö. Då bostadsbeståndet till stor del består av äldre fastigheter och lägenheter så är det många fastigheter som inte når upp till de krav som ställs på nybyggnationer idag. Eftersom andelen äldre hela tiden ökar ställs det större krav på insatser från äldreomsorg och sjukvård, men också önskemål och möjlighet till ett kvalitativt kvarboende i den egna bostaden. Detta innebär att även befintligt bostadsbestånd måste användas och fysiskt anpassas för att säkerställa att äldre kan bo kvar i sina hem med god livskvalité då enbart nyproduktion inte kommer att räcka till för detta ändamål. 1.1 Syfte Syftet med detta projekt på önskemål från Boverket var att kartlägga delar av det befintliga bostadsbeståndet med hyresrätter som finns i Göteborg och i vilken omfattning de är fysiskt tillgängliga för att öka möjligheten för framför allt äldre till ett kvalitativt kvarboende i sina hem Avgränsningar I projektet deltar 12 privata fastighetsägare som alla har ett samarbetsavtal om anvisning av lägenheter med Fastighetskontoret. Detta samarbetsavtal innebär att fastighetsägarna måste upplåta en viss del av hyresrätterna till vidareuthyrning med Fastighetskontoret som mellanhyresvärd. Dessa hyresrätter kan sedan hyras ut till personer som av sociala eller medicinska skäl har rätt till förtur av lägenhet. Ett av fyra bostadsbolag i bostadskoncernen AB Framtiden är Göteborgs stads bostadsaktiebolag, som med sina ca lägenheter också ingår i inventeringsprojektet. Ambitionen är att arbetet med de övriga kommunala bolagen kommer att fortskrida efter projektets slut. Resultatet av inventeringen 4

8 kommer att utvärderas av bolagen i AB Framtiden för att därefter besluta om inventeringen också ska genomföras av ytterligare två bolag, Bostads AB Poseidon och Familjebostäder i Göteborg. Det är endast flerbostadshus med hyresrätter som inventerats. Inventeringsarbetet planerades och leddes av fastighetskontoret i nära samarbete med fastighetsägarna. Arbetet utfördes av personal från fastighetskontoret samt inhyrd konsult under perioden mars till och med september Slutdatum för redovisning till Boverket är Metod Verktyget som använts för att inventera bostadsbeståndet är databasen TIBB, tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd. Den valdes då den är enkel att använda och snabbt ger en bild av tillgängligheten i fastighetens närmiljö, entréer och bostadskomplement genom att inventeringssvar kategoriseras i 5 tillgänglighetsnivåer från 0 som lägsta poäng till 5 som är högsta poäng. För att få ut så mycket som möjligt av TIBB och undvika att alla fastigheter rapporteras som nivå 0 har vi markerat att samtliga fastigheter har kontrastmarkeringar i sina trapphus. Vi vet att den största andelen inte har dessa kontrastmarkeringar och skriver om det i rapporten till fastighetsägarna. Vi har också fyllt i alla frågor om belysning positivt. Vi har inventerat under den ljusaste årstiden och har inte kunnat se om belysningen har varit till fylles. Även här kommer vi att informera fastighetsägarna att belysningen är av stor vikt och behöver ses över. Många byter ut sina armaturer idag på grund av energilagstiftningen och kan då passa på att tänka tillgänglighet vid anskaffning av nya armaturer. Frågorna som är justerade är belysning på gångvägen och i trapphuset, kontrastmarkeringar på första och sista trappsteget samt ledstängerna i trappan i trapphuset. Grovsoprum/källsortering har tolkats endast som grovsoprum då de flesta fastigheter idag har källsortering som standard för vanlig sophantering men inget grovsoprum. För att informationen från TIBB skulle vara användbar har data bearbetats i egna excel-formulär och sedan analyserats. Olika uppdelningar har gjorts i excel-formulären. Dessa är uppdelade per fastighetsägare och per de 10 stadsdelar som Göteborgs kommun är indelad i. Informationen har även sammanställts i en generell översikt för staden. Då TIBB inte är utformad för att användas för flera fastighetsägare samtidigt och dessutom är utformad för underhållsåtgärder har generella egna analyser och sammanställningar gjorts som sedan kommer att hanteras individuellt per fastighetsägare och stadsdel. Information och resultat av projektet Inventering av fysisk tillgänglighet i flerbostadshus kommer att presenteras i tidningen Vårt Göteborg samt på hemsidan goteborg.se i samband med fastighetsnämndens hantering av rapporten under oktober Projektets kommunikationsplan innehåller förslag på informationsinsatser till fastighetsägare, stadsdelar och allmänhet. 1.3 Finansiering Uppskattad kostnad för inventeringsprojektet var kronor och lämnades som underlag i ansökan till Boverket. Kommunens kostnader för projektet kommer att redovisas till Boverket utifrån deras regelverk. 5

9 2. BAKGRUND Regeringen har en strategi för genomförandet av funktionshinderpolitiken I den finns nio inriktningar varav en av dem är ökad fysisk tillgänglighet i samhället. Inriktningsmålet är att Den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras, bl.a. genom att enkelt avhjälpta hinder undanröjs.. Samhället ska utformas så att personer med funktionsnedsättning i ökad utsträckning ska kunna leva självständiga liv och göra sina egna val. Fysisk tillgänglighet är en fråga som rör både demokrati och jämlikhet. Alla ska ha samma möjligheter att leva, bo och verka i samhället på jämlika villkor. Boverket har lämnat förslag på delmål och insatser inom sin inriktning. Regeringen har gett Boverket uppdraget att arbeta med dessa insatser mellan år 2011 och år Ett av delmålen är att fler kommuner ska ha inventerat sitt flerbostadshusbestånd ur tillgänglighetssynpunkt vilket är grunden till det här projektet och rapporten. Fastighetskontoret fick uppdraget av Göteborgs stadsledningskontor att för Göteborgs stads räkning ansöka om medel från Boverket för att inventera Göteborgs flerbostadshus i samarbete med privata och kommunala fastighetsägare. Göteborgs kommun erhöll kronor i bidrag januari 2015 varefter planering för genomförande påbörjades omgående. Genomförandet av inventeringarna pågick under perioden mars till och med september Från 1:a januari 2015 omfattar Diskrimineringslagen också bristande fysisk tillgänglighet som en form av diskriminering. Dessa regler gäller offentliga platser och miljöer och visar på vikten av ett tillgängligt samhälle där alla ska ha samma rättigheter och möjligheter. Sveriges byggregler styrs av Plan och Bygglagen och Boverkets Byggregler, BBR vars senaste version är från Idag finns det drygt lägenheter i flerbostadshus i Göteborgs stad. Av dessa är cirka hyresrätter. Marknadsplatsen där lediga hyreslägenheter utannonseras är Boplats Göteborg. Där informeras de sökande och andra intressenter om Göteborgs och regionens bostadsmarknad. Det är även möjligt att söka stadens trygghetsbostäder på Boplats Göteborg. Göteborg har en större andel hyresrätter i jämförelse med andra kommuner i hela landet. Andelen hyresrätter i staden är 55 % av lägenheterna och motsvarande siffra för hela landet är 38 %. Alla kommunala hyresrätter i flerbostadshus är inventerade utifrån T-märkning och utgör 25 % av det totala bostadsbeståndet. Ett av målen med projektet är också att motivera de privata fastighetsägarna att utöka deras T-märkning i sitt bostadsbestånd. Då ges förutsättningar för bostadssökande att på Boplats Göteborg få fysisk tillgänglighetsinformation på deras utannonserade lägenheter på liknande sätt som de kommunala bostadsbolagens. Mer information om T-märkningen finns i kapitel 4. 6

10 3. TIBB TIBB, tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd, är ett verktyg som är framtaget av före detta Hjälpmedelsinstitutet i samarbete med SABO och togs över av Västra Götalandsregionen hösten Databasens frågeformulär utformades till att användas för kartläggning av underhåll och åtgärder i fastigheterna. Formulären fokuserar på gångvägar till entréer, entréer, hissar, gemensamma utrymmen samt uteplatser, vilka är de miljöer där god tillgänglighet generellt underlättar som mest för de boende. Frågorna är korta och lätta att besvara för att snabbt kunna ge återkoppling till fastighetsägaren. Kartläggningar av den storlek som nu genomförts kräver verktyg som samlar information för bearbetning. Fastighetskontoret valde verktyget TIBB som det inventeringsverktyg som bäst kunde klara att hantera den stora mängd information som vi visste att projektet skulle innebära. Kontoret kommer att tillsammans med ägaren till verktyget Västra Götalandsregionen bidra med erfarenheter i syfte att utveckla och modernisera TIBB. Det optimala vore att resultatet av tillgänglighetsinventeringarna integreras med fastighetsägarnas verksamhetssystem så att åtgärder för att öka tillgängligheten i fastigheter på ett naturligt sätt kopplas till fastighetsägarnas affärsplaner. Så resonerar de kommunala bolagen i Göteborg varför resultatet av Göteborgs stads bostadsaktiebolags inventering i detta projekt kommer att analyseras och diskuteras i bostadskoncernen AB Framtiden. 3.1 Nivåer När fastigheten är inventerad utifrån TIBB:s frågeformulär sammanställs informationen och fastigheten tilldelas en nivå som berättar hur tillgänglig fastigheten är. Verktyget TIBB talar också om vad som krävs för att uppnå nästa nivå. Nivå 0 är den lägsta nivån och innebär att tillgängligheten är bristande. Nivå 5 är den högsta nivån och betyder att entrén fungerar för personer som inte kan gå i trappor och använder rullstol eller rollator som de måste ha med in i lägenheten, men det innebär inte för den delen att fastigheten uppfyller alla krav som finns lagstiftade för nybyggnationer. Nivå 0 Innebär att inte alla krav för nivå 1 är uppfyllda. Nivå 1 Entrén fungerar för personer som kan gå i trappor, som inte använder gånghjälpmedel, möjligen käpp, men som kan ha balanssvårigheter samt som kan ha nedsatt syn. Krav: God belysning vid gångvägar, entré och i trapphus Gångväg fram till entré är fast, jämn och tydligt markerad mot angränsande mark Ledstänger trappor och ramper Kontrastmarkerade trappor i trapphuset Nivå 2 Entrén fungerar för personer som kan gå i trappor, men använder rollator och kan ta denna uppför max tre trappsteg. Krav: 7

11 Samtliga krav i nivå 1 Gångväg fram till entrén med maximalt tre trappsteg per trappa Uppställningsplats för rollator utanför entrén eller i entréplanet, alternativt hiss i trapphuset (Om uppställningsplatsen finns innanför entrén krävs tillräckligt stort vilplan) Entrétrappa med max tre trappsteg (om rollatorn inte kan lämnas utanför entrén) Nivå 3 Entrén fungerar för personer som kan gå i trappor och som använder rollator men som inte kan ta denna uppför trappsteg och som måste ta rollatorn in genom entrén (för förvaring i entréplanet). Krav: Samtliga krav i nivå 1 Gångväg fram till entrén utan trappsteg Uppställningsplats för rollator i entréplanet alternativt hiss Nivåfritt (eller ramp/hiss vid entrén) Tillräckligt stor plan yta utanför entrén (vilplan) Nivå 4 Entrén fungerar för personer som inte kan gå i trappor och som använder rollator eller rullstol. Krav: Samtliga krav i nivå 1 Gångväg fram till entrén utan trappsteg Uppställningsplats för rollator/rullstol i entréplanet alternativt hiss som rymmer rullstol/rollator Nivåfritt (eller ramp/hiss vid entrén) Tillräckligt stor plan yta utanför entrén (vilplan) Hiss, nåbar utan trappsteg Nivå 5 Entrén fungerar för personer som inte kan gå i trappor och som använder rullstol eller rollator och måste ha med dem hela vägen in i lägenheten. Krav: Samtliga krav i nivå 1 Gångväg fram till entrén utan trappsteg Nivåfritt (eller ramp/hiss vid entrén) Tillräckligt stor plan yta utanför entrén (vilplan) Automatisk dörröppnare Hiss med minimimåtten 1100x1400cm, nåbar utan trappsteg 3.2 Rapporter I TIBB kan rapporter skrivas ut som visar på specifika faktorer som hindrar personer med funktionsnedsättning och andra att enkelt röra sig in och ut ur fastigheten samt i dess närområde. Där visas informationen för varje entré och nivåerna för dessa redovisas också. Rapporterna har sedan 8

12 justerats för att passa den typ av information som fastighetsägarna är intresserade av att få ta del av. Dessa justerade rapporter innehåller fastighetsbeteckningarna och vilken nivå de uppnått. Där står även hur många lägenheter som finns på respektive nivå och vilken andel det är av det totala bostadsbeståndet för den fastighetsägaren. 3.3 Felkällor I arbetet med TIBB och inventeringar av fastigheterna kan olika fel uppstå. Nedanstående punkter är något som bör tas i beaktning och som på ett eller annat sätt kan ha påverkat resultatet. Egna tolkningar av frågorna. Ibland är databasen för generell vilket kan göra vissa bedömningsfrågor svåra att redovisa. Många fastigheter skiljer sig åt och passar inte alltid in i mallen som finns i TIBB. Även om fastighetsägarna har stor kännedom om sina fastigheter finns det alltid en risk att de inte kommer ihåg exakt hur det ser ut. Detta leder till viss osäkerhet vid svar på frågorna. Fastigheter i ett plan eller entréer med en våning får ett lågt betyg då inte hiss finns. Detta är ett fel i programmet då dessa lägenheter i själva verket ofta har god tillgänglighet. Den mänskliga faktorn är alltid något som kan påverka ett projekt och dess resultat. Vissa frågor kan glömmas bort, frågorna tolkas olika av olika personer, eller andra aspekter som på något sätt påverkar slutresultatet. 4. T-MÄRKNING Göteborgs stad har i samverkan med privata och kommunala aktörer inom bostadssektorn tagit fram ett verktyg för att inventera stadens bostadsbestånd med avseende på fysisk tillgänglighet, en så kallad T-märkning. Syftet med T-märkningen är att ge en konsumentupplysning till bostadssökande på Boplats Göteborg och på så sätt öka möjligheten att rätt lägenhet kan gå till rätt hyresgäst. Av den grupp som behöver en tillgänglig lägenhet är äldre självklart en stor andel. Kriterier för T-märkt lägenhet: Lägenheten är i markplan eller har tillgång till hiss. Finns det trappor vid entrén och/eller till hissen ska antalet steg redovisas. Maximalt ett steg för T-märkning. Lägenheten ska ha rymligt badrum. Man ska kunna komma in och vända med rullator i badrummet och minsta passagemått ska vara 65 cm. De kommunala bostadsbolagen har inventerat ca lägenheter och av dessa är 20 % T-märkta. Det är alltså lägenheter som uppfyller T-märkningskraven. 9

13 5. PROJEKT TILLGÄNGLIGHETS- INVENTERING En tillgänglighetsinventering av flerbostadshus är ett sätt för kommunen att få kunskap och information om hur bostadsområdena ser ut i staden och vilken förbättringspotential som finns. Det kan också vara en möjlighet för både de privata och kommunala fastighetsägarna att se var prioriteringar kan göras och var åtgärder gör mest nytta. Det kan också leda till färre omflyttningar och därmed ett mer kvalitativt kvarboende för hyresgästerna. I samarbete med fastighetsägarna besvarades först frågor om tillgänglighet till angöring och bostadskomplement så som exempelvis tvättstugor, uteplatser samt soprum. Därefter inventerade personal från fastighetskontoret alla entréer på plats. 5.1 Privata fastighetsägare Nedanstående privata fastighetsägare omfattas av projektet och representerar 1235 entréer och lägenheter i materialet. Amlövs Fastighetsförvaltning AB Stena Fastigheter Göteborg AB Wallenstam Bostads AB Källfelt Byggnads AB Örgryte Bostads AB Bo Stjärnan AB Alexandersson Fastigheter i Göteborg AB Saxborn Fastigheter Willhem AB Ivar Kjellberg Fastighets AB Victoria park Diligentia Inventerade fastigheter De privata fastighetsägarnas fastigheter varierar mycket i ålder. Här finns fastigheter från slutet av 1800-talet till nyproduktion. Av de inventerade privata fastigheterna är medelvärdet för byggåldern år 1959, det är dock mellan 30- och 40-talet samt mellan 60- och 70-talet som de flesta fastigheterna är byggda. För Stena fastigheter är entréer motsvarande 1500 lägenheter inventerade. Resten av fastigheterna som representerar entréer för ca 7300 lägenheter kommer att slutföras efter arbetet med rapporten. 5.2 Kommunala fastighetsägare I Göteborg är de kommunala bostadsbolagen samlade under moderbolaget Förvaltnings AB Framtiden. Det finns fyra stycken dotterbolag till AB Framtiden, ett av dem är Göteborgs stads bostadsaktiebolag som har deltagit i projektet och representerar i detta sammanhang entréer med lägenheter. Fastighetskontoret kommer att upprätthålla dialogen med övriga bostadsbolag inom AB Framtiden med en önskan om att även de ska utföra inventeringar av den fysiska tillgängligheten i deras respektive bostadsbestånd. 10

14 Bostadsbolaget har drygt lägenheter runt om i alla stadens stadsdelar. Bolaget bildades 1945 och har under hela den tiden förmedlat hyresrätter till Göteborgs invånare. Sedan 2013 erbjuder Bostadsbolaget sina hyresgäster över 70 år möjligheten att bo i så kallade Trygghetsboende med trygghetslägenheter där de boende själva tillsammans med en trygghetsvärd samordnar och genomför olika aktiviteter utifrån hyresgästernas önskemål. Trygghetsbostäderna ska också ha god tillgänglighet och det ska finnas minst en gemensamhetslokal Inventerade fastigheter Projektet omfattar totalt 340 fastigheter och entréer hos Bostadsbolaget. Av dessa är majoriteten byggda mellan och Bostadsbeståndet har ett fåtal fastigheter som är byggda vid sekelskiftet talet. De flesta av företagets fastigheter härrör från 50-,60-, och 70-talen samt en liten del nyproduktion från 2010-talet. Bostadsbolaget har i två av sina områden hyresrätter som är byggda som radhus. Dessa lägenheter går inte att inventera i TIBB då det ger en låg nivå för att det inte finns hiss, det går heller inte att öppna entrédörren och göra de mätningar som TIBB anger angående entrédörren eller trapphuset. 5.3 Omgivning och byggnader Omgivningen runt fastigheten och mellan angöringsplats till entrén är en yta som ibland glöms bort men som är en stor del i människors rätt att kunna vara delaktiga och klara sig själva. Det handlar om hur gångvägen ser ut och dess kvalitet, soprum, uteplatser, om det finns möjlighet för enkel av- och påstigning samt om det finns parkeringsplatser. Även de delar i byggnaden som är gemensamma, så som möjlighet att låsa eller ställa ifrån sig sin rullator, tvättstugor samt förråd, är utrymmen där den fysiska tillgängligheten måste ses över. Frågor om dessa delar av fastigheterna har besvarats tillsammans med fastighetsägarna. Frågorna besvaras på en generell nivå och man har uppskattat om den aktuella frågan om exempelvis tvättstugan anses tillgänglig eller inte. Utgångspunkten har varit att vara toleranta för småfel och ha överseende med exempelvis höga trösklar till tvättstugor och soprum. Många av de uteplatser som finns nås genom att korsa en gräsmatta vilket har godkänts som tillgängligt. Även trösklar till soprum, tvättstugor och förråd har godkänts eftersom de ofta måste vara lite högre på grund av säkerhetskrav eller brandkrav. Gångvägen till entrén, av- och påstigningsplats och parkeringar är något som fastighetsägarna oftast inte äger själva och kan därför inte påverka dess utformning eller underhåll. Enligt BBR 3:122 ska angöringsplats och handikapparkering kunna ordnas inom 25 meter från entrén. Behov av handikapparkeringsplats prövas på ansökan av enskild och iordningsställs av Göteborgs kommun. 5.4 Entréer En fysiskt tillgänglig entré är som redan nämnts en av de viktigaste delarna i en fastighet. Om det inte ens går att ta sig in i byggnaden spelar övrig tillgänglighet inte så stor roll. Inventeringen visar att i stort sett alla entrédörrar är tunga att öppna oavsett byggår, det gäller alltså även de nyproducerade fastigheterna. Samma problem har även uppmärksammats när det gäller tröskelhöjder. Kombinationen tunga dörrar och höga trösklar kan bli hinder för många. Tunga entrédörrar är något som också kan bli ett problem vid individuella bostadsanpassningar där dörröppnare och dörrstängare gör dörren ännu tyngre. I plan och bygglagen står det att entréer ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelseförmåga. Lagen säger också att Dörr- och portöppningar bör utformas utan nivåskillnader, om 11

15 det inte av t.ex. fukt- eller klimatskäl behöver finnas en tröskel. En eventuell tröskel bör dock vara så låg som möjligt och fasas så att den är lätt att passera och att risken för att snubbla minimeras. Att entrén har god belysning och kontraster är viktigt. Det kommer dock inte att presenteras i rapporten på grund av de justeringar som har gjorts Hissar Det finns en stor variation av hisstorlekar i det inventerade materialet. Även om flera hissar är små är de ändå till stor nytta för många personer. Variationen är stor när det gäller tillgängligheten till själva hissen på grund av storlek, trappor och tunga dörrar Marklägenheter Det finns nästan marklägenheter i det inventerade materialet. Dessa utgör cirka 9 procent av det totala antalet lägenheter i projektet och är en viktig tillgång för både fastighetsägarna och Boplats Göteborg i deras möten med en åldrande befolknings behov av en fysiskt tillgänglig bostad. 6. SAMMANSTÄLLNING OCH RESULTAT Totala antalet inventerade fastigheter är 551, vilket ger entréer och drygt lägenheter. Av dessa har de privata fastighetsägarna 211 fastigheter, entréer och drygt lägenheter. För Göteborgs stads bostadsaktiebolag är det 340 fastigheter och entréer som inventerats vilket ger drygt hyreslägenheter. 6.1 Nivåindelning De allra flesta fastigheterna skulle hamna på nivå 0 om det inte vore för vår arbetsmetod att bortse från frågor om kontrastmarkeringar i trappan samt om belysningen. Efter justeringarna hamnar de flesta fastigheter och entréer på tillgänglighetsnivå 1 eller 2 då uppställningsplats för rullstol och rollator alternativt en hiss inte finns, eller på grund av höga trösklar, tunga dörrar och trappsteg vid entrén. Anledningen till att så få entréer har uppnått nivå 3 är att de entréer som inte har hiss även brukar sakna uppställningsplats för rollator eller rullstol. Nedan visas nivåfördelningen för det totala inventerade beståndet, de privata fastighetsägarna och för Göteborg stads bostadsaktiebolag.: Totalt Nivå Andel Nivå 0 5,7% Nivå 1 50,4% Nivå 2 36,6% Nivå 3 0,1% Nivå 4 6,4% Nivå 5 0,8% 12

16 Privata fastighetsägarna Nivå Andel Nivå 0 9,3% Nivå 1 56,4% Nivå 2 22,6% Nivå 3 0,2% Nivå 4 10,5% Nivå 5 0,9% Göteborgs stads bostads AB Nivå Andel Nivå 0 3,6% Nivå 1 47,2% Nivå 2 44,3% Nivå 3 0,0% Nivå 4 4,2% Nivå 5 3,5% Tabellerna visar att majoriteten av lägenheterna har uppnått nivå 1 och nivå 2, efter justeringarna på belysning och kontraster. Det betyder att de flesta entréerna lämpar sig för personer som kan gå i trappor, har svag nedsatt syn eller balanssvårigheter, eller använder rollator och kan gå med den upp för tre steg. För personer med rollator eller rullstol och som dessutom måste ha med hjälpmedlen in i lägenheten, finns det endast en mycket liten andel av entréerna som är anpassade för detta. Nedan följer fördelningen av byggnadernas ålder för de privata fastighetsägarna, Göteborg stads bostadsaktiebolag och det totalt inventerade bostadsbeståndet. Privata fastighetsägare Totalt

17 Göteborgs stads bostadsaktiebolag Totalt Totalt inventerat Totalt Område Gångvägen till entrén, av- och påstigningsplats och parkeringar är något som fastighetsägarna oftast inte äger själva och kan därför inte påverka dess utformning eller underhåll. Enligt BBR 3:122 ska angöringsplats och handikapparkering kunna ordnas inom 25 meter från entrén. Behov av handikapparkeringsplats prövas på ansökan av enskild och iordningsställs av Göteborgs kommun. Angöringsplatser för bland annat färdtjänsten är ofta tillgängliga nära entréerna. Uteplatserna har ofta steg eller trappsteg, är gräsbelagda och är utrustade med bord där rullstol inte får plats. Byggnad Tvättstugor och soprum har stor variation vad gäller tillgänglighet. I många äldre fastigheter nås tvättstugan endast via en trappa. I dag är dock tvättmöjligheten ofta möjlig att lösa för enskild person i den egna lägenheten. Soprummen däremot ligger ofta utanför entréerna i en egen byggnad eller egen entré. Dessa är ofta försedda med en tung dörr, höga trösklar och höga sopkärl. För de entréer som uppnått nivå 1 gäller generellt att uppställningsplats för rullstol och rollator saknas i byggnaden 14

18 samtidigt som det saknas hiss. Att förvara rollatorer och barnvagnar i trapphus utgör dessutom en brandrisk och är därför inte tillåtet. Entréer Entréerna skiljer sig åt framför allt på grund av byggnadernas ålder. Det finns dock en rad generella ofta förekommande fysiska tillgänglighetsproblem: Det är generellt höga trösklar samtidigt som TIBB har en relativt låg accepterad gräns på 1,5 centimeter. Dagens byggregler rekommenderar att trösklar inte får överstiga 2,5 centimeter. Många entréer har inte uppställningsplats för rullstol eller rollator, samtidigt som entrén saknar hiss. Detta gör att nivån blir relativt låg även om resten av tillgängligheten är god. Ett annat stort problem är mängden tunga dörrar, främst på grund av dörrstängare samtidigt som dörröppnare saknas. Ibland görs individuella bostadsanpassningar med dörröppnare vilket ofta gör dörrarna ännu tyngre för de personer som inte kan utnyttja dörröppnaren. Behovet av dörröppnare är stort för att en åldrande befolkning och personer med funktionsnedsättning ska kunna komma in i byggnaderna, framförallt om de är beroende av hjälpmedel så som rullator eller rullstol. Under inventeringens gång samt vid analysering av materialet är det en rad punkter som anses extra viktiga eller vara ett vanligt förekommande problem. Dessa har sammanställts för det totala inventerade beståndet, för de privata fastighetsägarna och för Göteborg stads bostadsaktiebolag. Av de inventerade fastigheterna så finns det 975 entréer med hiss och 861 entréer med hiss utan trappsteg innan. Det är endast 27 % av det totala antalet entréer som har en hiss. Dock har vissa av fastigheterna marklägenheter som i många fall är tillgängliga även om hiss saknas. Av det totala antalet entréer är det 42 % som har marklägenheter, de blir nästan 3000 marklägenheter. Totala Hiss Hiss utan steg Marklägenheter Dörr tung att öppna Dörröppnare Tröskel <1,5cm Privata fastighetsägare Hiss Hiss utan steg Marklägenheter Dörr tung att öppna Dörröppnare Tröskel <1,5cm

19 Göteborg stads bostadsaktiebolag Hiss Hiss utan steg Marklägenheter Dörr tung att öppna Dörröppnare Tröskel <1,5cm Tio Stadsdelar Göteborg har tio stadsdelsnämnder som har ett geografiskt avgränsat verksamhets- och ansvarsområde. Bostadsmiljöerna i stadsdelarna skiljer sig åt främst med avseende på byggnadsålder men de olika problemen avseende fysisk tillgänglighet är i stort sett likartade. Ytterligare information och sammanställningar om stadsdelarna finns i bilaga Utvärdering av resultat Fastighetskontoret kommer att presentera det inventerade materialet för respektive fastighetsägare i syfte att synliggöra möjliga förbättringsområden. Åtgärder som generellt skulle betyda en stor förbättring för hyresgästerna och deras besökare är som redan nämnts lägre eller avfasade trösklar, dörrar med öppningsautomatik och tydligare kontraster på övre och nedre trappstegen. Det är mer regel än undantag att även nybyggda bostadshus har höga trösklar, tunga dörrar och saknar kontraster i sina entréer och trapphus. 7. SLUTORD Vikten av fysiskt tillgängliga boendemiljöer är mycket stor, inte bara för personer med funktionsnedsättning, utan för alla. De flesta av oss kommer någon gång i framtiden få nedsatta funktioner på grund av hög ålder. För att förebygga allt för stora problem i framtiden måste frågan om fysisk tillgänglighet tas på mycket stort allvar. Om arbetet med tillgänglighet kan implementeras i ett bredare perspektiv och bland olika typer av företag, förvaltningar, organisationer och yrkesgrupper som på ett eller annat sätt påverkar den fysiska miljön kommer arbetet med tillgänglighetsfrågan så småningom bli en naturlig del i vårt samhälle. För att den kunskap och information som tagits fram i detta projekt ska komma till användning och leda till förbättringar är det viktigt att fastighetsägarna implementerar resultatet av arbetet med tillgänglighet i sin organisation. Det är av stor vikt att fastighetsägarna förstår innebörden av tillgängliga bostadsområden och bostadsfastigheter med dess bostadskomplement och hur den fysiska tillgängligheten kan förbättras med, i många fall, enkla medel. Arbetet med tillgänglighet ska inte kännas betungande utan vara något som hela tiden eftersträvas och vara en naturlig del vid underhållsoch fastighetsskötsel. 16

20 Den information som redovisas i denna rapport kan vara en möjlighet för privata och kommunala fastighetsägare att se var prioriteringar kan göras och därmed åtgärda tillgängligheten där den gör mest nytta. Det kan också leda till färre omflyttningar och därmed ett mer kvalitativt kvarboende för hyresgästerna. 8. ÖVERVÄGANDEN Denna inventering är ytterligare en länk i de uppdrag som finns i Göteborgs stads budget nämligen att Göteborg ska vara en tillgänglig stad för alla samt målet att alla enkelt avhjälpta hinder skall vara åtgärdade innan utgången av För att nå detta mål arbetar stadens förvaltningar och bolag med tre inventeringsuppdrag som ligger till grund för åtgärder. Dessa är: Inventera kommunens publika lokaler och allmänna platser utifrån enkelt avhjälpta hinder Tillgänglighetsmärka (T-märka) lägenheter Inventera den fysiska tillgängligheten i flerbostadshus Det finns olika sätt att använda resultatet av inventeringen. Fastighetskontoret kommer att presentera det inventerade materialet för respektive fastighetsägare i syfte att synliggöra förbättringsområden. Åtgärder som generellt skulle betyda en stor förbättring för hyresgäster och dess besökare är lägre/avfasade trösklar, dörrar med öppningsautomatik och kontrastmarkeringar på översta och nedersta trappsteget. Det är mer regel än undantag att det är höga trösklar, avsaknad av kontraster samt tunga dörrar även i nybyggda bostadsfastigheter. Inventeringens resultat kan ge fastighetsägarna indikationer på vilka prioriteringar man kan göra och därför utföra åtgärder där de gör mest nytta. Detta kan också leda till färre omflyttningar och därmed ett mer kvalitativt kvarboende för hyresgästerna. Det optimala vore att resultatet av tillgänglighetsinventeringarna integreras med fastighetsägarnas verksamhetssystem så att åtgärder för att öka tillgängligheten i fastigheter på ett naturligt sätt kopplas till fastighetsägarnas affärsplaner. Så resonerar de kommunala bolagen i Göteborg varför resultatet av Göteborgs stads bostadsaktiebolags inventering i detta projekt kommer att analyseras och diskuteras i bostadskoncernen AB Framtiden. Fastighetskontoret kommer att informera Stadsbyggnadskontoret om resultatet av inventeringarna på generell nivå för att bland annat synliggöra brister i nyproduktionen. Kontoret kommer också att arbeta vidare med resultatet av inventeringen för att kunna göra ytterligare analyser. Fastighetskontoret avser också att informera och sprida materialet till stadsdelsförvaltningarna för att aktualisera möjliga fortsatta samarbeten med deras lokala fastighetsägare i arbetet med att skapa trygga boendemiljöer som bidrar till självständiga hyresgäster. Inventeringen som genomförts ger ett underlag för bedömningar var trygghetsboenden lämpligen kan tillskapas i det befintliga bostadsbeståndet. 17

21 KÄLLFÖRTECKNING BFS 2011:6, BFS 2013:4. Boverkets Byggregler (BBR 20). Karlskrona, Boverket. AB Svensk Byggtjänst, Hjälpmedelsinstitutet, Svensson, E. (2012) Bygg ikapp. Upplaga 5. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst. Gani, U. Johansson, A. Svensson, E. (2012) Tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd TIBB 2.0. Hjälpmedelsinstitutet (HI). Göteborgs stadsledningskontor. Samhällsanalys och statistik (2015) Bostadsbestånd i Göteborg Hämtad: Göteborgs stadsledningskontor. Samhällsanalys och statistik (2015) Göteborgsbladet Hämtad: Göteborgs stadsledningskontor. Samhällsanalys och statistik (2015) Äldres boende Hämtad: TIBB (2013) Hämtad: Socialdepartementet (2011) En strategi för genomförandet av funktionshinderpolitiken (Artikelnummer: S ) Socialstyrelsen (2015) Äldre och personer med funktionsnedsättning regiform år Sveriges Officiella statistik- socialtjänst. Hämtad:

22 BILAGA 10 STADSDELAR Angered Privata Totalt Hiss Hiss utan steg Marklägenheter Dörr tung att öppna Dörröppnare 0 0 Tröskel <1,5cm 6 98 Bostadsbolaget Totalt Hiss Hiss utan steg Marklägenheter Dörr tung att öppna Dörröppnare

23 Tröskel <1,5cm Askim-Frölunda-Högsbo Privata Totalt Hiss Hiss utan steg Marklägenheter 0 0 Dörr tung att öppna Dörröppnare Tröskel <1,5cm Bostadsbolaget Totalt Hiss Hiss utan steg

24 Marklägenheter Dörr tung att öppna Dörröppnare 1 50 Tröskel <1,5cm 2 12 Centrum Privata Totalt Hiss Hiss utan steg Marklägenheter Dörr tung att öppna Dörröppnare 0 0 Tröskel <1,5cm Bostadsbolaget Totalt

25 Hiss Hiss utan steg Marklägenheter Dörr tung att öppna Dörröppnare Tröskel <1,5cm Lundby Privata Totalt Hiss Hiss utan steg Marklägenheter Dörr tung att öppna Dörröppnare Tröskel <1,5cm Bostadsbolaget

26 Totalt Hiss Hiss utan steg Marklägenheter Dörr tung att öppna Dörröppnare Tröskel <1,5cm Majorna-Linné Privata Totalt Hiss Hiss utan steg Marklägenheter Dörr tung att öppna Dörröppnare 3 58 Tröskel <1,5cm Bostadsbolaget

27 Totalt Hiss Hiss utan steg Marklägenheter Dörr tung att öppna Dörröppnare Tröskel <1,5cm Västra Hisingen Privata Totalt Hiss Hiss utan steg Marklägenheter Dörr tung att öppna Dörröppnare 0 0 Tröskel <1,5cm Bostadsbolaget

28 Totalt Hiss Hiss utan steg Marklägenheter Dörr tung att öppna Dörröppnare Tröskel <1,5cm Norra Hisingen Privata De privata fastighetsägarna som är inkludera i projektet har inga fastigheter i Norra Hisingen. Bostadsbolaget Totalt Hiss Hiss utan steg Marklägenheter Dörr tung att öppna Dörröppnare 0 0 Tröskel <1,5cm

29 Västra Göteborg Privata Totalt Hiss Hiss utan steg Marklägenheter Dörr tung att öppna Dörröppnare 2 15 Tröskel <1,5cm Bostadsbolaget Totalt Hiss Hiss utan steg Marklägenheter Dörr tung att öppna Dörröppnare 0 0 Tröskel <1,5cm

30 Östra Göteborg Privata Totalt Hiss Hiss utan steg Marklägenheter Dörr tung att öppna Dörröppnare 0 0 Tröskel <1,5cm Bostadsbolaget Totalt Hiss Hiss utan steg Marklägenheter 7 21 Dörr tung att öppna Dörröppnare Tröskel <1,5cm