Sammanfattning från DI Hållbarhet 2014, enkät och temaspår Här kommer en sammanfattning av de tre temaspåren på DI Hållbarhet, samt av den avslutande presentationen som gjordes av Goodpoint. De tre temaspåren var följande: Hållbarhetsarbete som försäkring mot globala risker Hållbar innovation som stärker affären Cirkulär ekonomi mot framtiden Hållbar affärsutveckling Love Lönnroth, seniorkonsult Goodpoint Svar från deltagarenkäten inför konferensen Hur viktigt anser du att hållbarhetsarbetet är för: 0% 20% 40% 60% 80% 100% Affärsstrategin 0% 98% Varumärket 5% 0% 95% HR-arbetet 0% 24% 76% Mycket viktigt Ganska viktigt
Hur viktigt anser du att ert hållbarhetsarbete är för följande intressenter: 0% 20% 40% 60% 80% Kunder 29% 68% Ägare 2 76% Medarbetare 27% 71% Press 7% 41% 51% Mycket viktigt Ganska viktigt Vilken hållbarhetsfråga anser du är den viktigaste i allmänhet för svenska företag under det kommande året? Några av svaren: Integreringen i företagsstrategin och KPIs för detta. Hur kommunicera hela hållbarhetsagendan på ett tydligt sätt? Att på allvar börja jobba med frågorna, att våga tro att man kan skapa värden för affären genom hållbarhet Integrera hållbart värdeskapande i hela affärsmodellen Hur kan vi utveckla verksamheten (produkter/tjänster) genom CSR Hur man skapar en ansvarskänsla och hög medvetandegrad hos kunder, leverantörer och medarbetare som leder till praktisk handling
Temaspår 1: Hållbarhetsarbete som försäkring mot globala risker Thomas Lagerqvist, advokat MannheimerSwartling Allmänt Frågan om hållbarhet måste ägas från högsta koncernnivå och inte bara på papperet. Alltså måste analysen av hållbarhetsrisker göras av koncernledning/styrelse, och med all den detaljkunskap som man ska kräva att de lokala organisationerna tillhandahåller. Instruktionerna internt måste bygga på insikten att det finns också en intern risk att man skönmålar riskscenarios, inte minst utifrån ett lokalt/regionalt budgetperspektiv. Därför är det kritiskt att man tillförsäkrar att informationen inte filtreras och att styrelse/koncernledning verkligen investerar tid och resurser att få tillförlitlig och relevant information innan man gör sin riskanalys. Implementeringen av koncernledningens/styrelsens riskstrategier kan i och för sig delegeras men uppföljningen av hur den implementeringen sker måste ägas av en särskilt utsedd person i styrelsen. Silobeteende på operativ nivå är en intern risk som måste ägnas särskild uppmärksamhet. Adekvata procedurer är det bästa försvaret och det vassaste verktyget som dessutom skapar positiva värderingar, goodwill och kommersiella värden. Förebygga Precis som inom läkekonsten så är profylaktisk vård bättre än akutvård! Det innebär i praktiken att en koncern som har etablerat och implementerat adekvata system och kontroller löper mindre risk att skapa utrymme för misstag. Man kan dessutom med större trovärdighet argumentera och faktiskt övertyga om att eventuella svagheter i de adekvata systemen och procedurerna beror på enskilda avvikelser och är inte ett uttryck för koncernens värdegrunder eller verksamhetsstil. Därmed eliminerar man varumärkesrisken. Upptäcka De gamla uttrycken att Djävulen finns i detaljerna och Djävulen vill helst att du ska tro att han inte ens existerar bär på djupare insikter än vad man i allmänhet tillskriver dem. Uttrycken ska tolkas som att en helhetssyn passar bäst för riskanalysen men bara om den också inkluderar detaljerad kunskap om lokala risker i ett internationellt perspektiv. Åtgärda Att etablera och implementera adekvata procedurer leder inte bara till att man åtgärdar avvikelser från systemet. I adekvata procedurer ligger också insikten, och drivkraften, att se till att det inte upprepar sig. Alltså finns där början på den djupaste insikten om att profylax är bättre än upprepad akutvård.
Temaspår 2: Hållbar innovation som stärker affären Lena Hök, Hållbarhetschef Skandia För Skandia har hållbarhetsarbetet blivit en motor för produktinnovation, med flera exempel på nya tjänster som både tillför högt kundvärde, högt samhällsvärde och är lönsamma för Skandia. Några exempel: Smartbanken Smartbanken innebär att kunden automatiskt får sina utgifter klassificerade i olika budgetkategorier när de betalar med sitt kort. På webbanken får kunden en översikt över hur pengarna spenderas och kan själv se hur alla små inköp av kaffe latte och annat blir till en hel del pengar när man lägger ihop det. Smartbanken är en praktisk hjälp för kunden att ta kontroll över sin ekonomi. Bolagshälsa Bolagshälsa är ett koncept för företag där de får hjälp av Skandia att förebygga ohälsa och dålig arbetsmiljö, vilket gör att Skandia kan sänka premien på bolagsförsäkringen. Produkten utvecklades i början av 2000-talet när sjuktalen sköt i höjden, svenskarna utnämndes till världens sjukaste folk och Skandia var tvungen att låna upp 2 mdr kr extra för att klara sina försäkringsåtaganden. Idéer för livet/utanförskapets pris Idéer för livet utvecklades 1987 när det var ungdomskravaller i Stockholm och en dramatisk ökning i misshandelsfall som ledde till sjukskrivning. För Skandia som försäkringsbolag
avspeglade sig samhällsutvecklingen i ökade försäkringsutbetalningar. Bolaget startade en stiftelse för att i samarbete med ideella krafter förebygga våldsbrott och i förlängningen också sänka kostnaderna för försäkringsverksamheten. Idén har sedan expanderats till att i samarbete med Sveriges kommuner aktivt motverka att barn hamnar i utanförskap som innebär stort lidande, gigantiska kostnader för samhället och stora kostnader för försäkringsbolagen. Den bärande idén är att förebyggande arbete är kostnadseffektivt, gynnar samhället och gynnar Skandia som försäkringsbolag.
Temaspår 3: Cirkulär ekonomi mot framtiden Henrik Nilsson, ägare Inrego Det finns många bra skäl till att arbeta med Cirkulär Ekonomi, men en av de viktigaste insikterna bland företagen är att råvarupriserna drastiskt har vänt uppåt vid millenniumskiftet efter en längre tids nedgång som innefattar hela 1900-talet. Den mest rimliga förklaringen är att tillgångarna helt enkelt tryter av fysiska och naturvetenskapliga skäl. Den linjära ekonomin bygger på idén om att bygga sin lönsamhet på att sälja volymer, medan den cirkulära ekonomin bygger på idén att sälja tjänster och funktioner som motsvarar behoven som finns i samhället. I kombination med att en asiatisk och miljömedveten medelklass förväntas öka med 3 miljarder människor till år 2030 i kombination med att den beräknade besparingspotentialen i materialkostnader ligger på 1000 miljarder dollar per år, så finns en enorm affärspotential för de företag som ställer om sin affärsmodell till den cirkulära. Inrego, som har återanvändning av IT som affärsidé, visar att hindren för omställning snarast ligger i företagens stela strukturer än rationella och lönsamma beslut. Det är, förvånande nog, svårare för Inrego att få köpa in begagnad utrustning än att avyttra sina produkter. Många företag väljer att skrota sin utrustning istället för att lämna in den och dessutom få betalt av Inrego. Samtidigt öppnas därigenom en möjlighet för många företag att på ett enkelt sätt ta ett första kliv in i en Cirkulär Ekonomi genom att bara vända sig till företag som Inrego utan att ta några som helst risker eller investera egen tid.