Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Kursen Hälsa, Etik och Lärande 1-8p, T1, Vt 2006 Hälsouniversitetet i Linköping 0
Fältstudien om hälsans villkor i ett avgränsat geografiskt område ska gälla en relevant problemställning inom ramen för HEL-kursen. Fältstudien ska sammanställas i en skriftlig rapport som skrivs av varje basgrupp. Rapporten behandlas sedan på ett särskilt seminarium där basgrupperna muntligt granskar varandras arbete (opponentskap). Detta är den första rapport eller mindre uppsatsarbete som studenterna vid Hälsouniversitetet genomför. För att etablera de grundläggande principerna som gäller för rapporter och uppsatser vid HU har denna sammanställning med korta anvisningar framtagits. Arbetet med den skriftliga rapporten syftar till att studenterna ska: * Beskriva hälsans villkor i ett geografiskt begränsat område * Identifiera och avgränsa en relevant problemställning * Bearbeta problemställningen systematiskt och samla in relevanta data * Anknyta till någon vetenskaplig litteratur inom problemområdet * Skriftligt beskriva arbetets uppläggning och disposition * Skriftligt redovisa, tolka och värdera erhållna resultat * Muntligt beskriva, försvara och diskutera arbetet *Reflektera över grupprocessen och mitt eget lärande i arbetet med fältstudien Följande rubriker/avsnitt kan ingå i rapporten: Sammanfattning/abstrakt Innehållsförteckning Introduktion Syfte Bakgrund Material och metoder Resultat Diskussion Referenslista Bilagor För att arbetet inte ska bli för omfattande bör ni maximera antal sidor till 15. Skriv gärna med 12 punkter och dubbelt radavstånd så underlättar det för opponenterna att kommentera det skriftliga. 1
SAMMANFATTNING/ABSTRAKT Denna är högst en A4-sida och består av ett begränsat antal ord (max 200 ord). Sammanfattningen ska innehålla väsentliga men kortfattade beskrivningar relaterade till studiens alla avsnitt (syfte, material och metoder, huvudresultat och slutsatser). Sammanfattningen avslutas med ett antal (3-5) nyckelord (key words) som representerar studien. Vanligen skrivs sammanfattning/abstrakt liksom hela rapporten i imperfekt. TITEL Skriv hellre en lång rubrik som verkligen är informativ än en kort som inte säger vad rapporten egentligen handlar om. Ibland är det bra med huvudrubrik följt av en underrubrik. Titeln ska inte vara för generell utan bör knyta an till studiens syfte och/eller metod för att läsaren snabbt ska förstå vad studien handlar om. INNEHÅLLSFÖRTECKNING I innehållsförteckningen ska sidhänvisningar anges för huvudrubriker och eventuella underrubriker. Sidnumreringen av uppsatsen börjar vid introduktionen. INTRODUKTION Introduktionen bör vara kort och ska ge läsaren en snabb inblick och väcka intresset för det aktuella problemområdet. SYFTE Syftet ska vara klart och tydligt. Vad var tanken med studien, vad ville man studera? Här kan även eventuella problemställningar eller hypoteser skrivas. BAKGRUND Bakgrunden ger en ram för studien i vilken resultat från andra tidigare studier redovisas. Det kan även gälla att beskriva teorier eller data och företeelser som är relevanta för den egna studien. MATERIAL OCH METODER Här ska man redovisa vilket datamaterial man använt och på vilket sätt man angriper frågeställningen, dvs hur man fått information och hur fakta har insamlats och bearbetats. Det kan vara befintlig offentlig statistik eller databaser, intervjuer med olika personer, möjligen ett frågeformulär och artiklar/böcker. Om olika statistiska beräkningar använts måste metoderna för denna databearbetning redovisas. 2
RESULTAT Gör en lämplig struktur så att resultaten kan beskrivas steg för steg. Resultaten ska inte diskuteras eller analyseras i resultatavsnittet, det sker i diskussionen. Om resultat redovisas med figurer eller bilder, tänk på att figur/bildtexten ska beskriva vad som visas, dvs man ska inte behöva läsa i löptexten för att förstå. Figurtext ska skrivas under respektive bild eller figur. Källa/referens anges alltid om figuren eller bilden är taget från en bok, artikel eller liknande. Tabelltext ska skrivas över respektive tabell. DISKUSSION Här skall de erhållna resultaten nu diskuteras och jämföras med tidigare uppnådda resultat, både eventuella egna samt andras resultat. Försök få med de senaste rönen inom området med aktuella referenser. Valet av metoder och kanske felkällor diskuteras, resonemang kring liknande studier. Här kan man även vara lite kritisk mot sig själv, skulle man t ex ha kunnat genomfört studien på ett annat sätt. På slutet av diskussionen kan man ta upp planerade studier i framtiden eller vad som vore intressant att fortsätta med. Till sist bör man knyta ihop det hela och dra mer övergripande slutsatser (konklusion) om sina resultat. ACKNOWLEDGEMENTS Här kan man avtacka personer som inte är medförfattare men som bidragit till arbetets genomförande, t ex personal, rådgivning av andra om studiens utförande praktiskt eller teoretiskt. REFERENSER Referenserna är till för att skilja dina egna påståenden i din skrivna text från sådant som du hämtat från t ex tidskrifter eller böcker. Det finns flera olika sätt att referera och olika tidskrifter använder ofta varianter på de vanligaste referenssystemen som är Vancouversystemet respektive Harvardsystemet. Enligt Vancouversystemet anges referenserna konsekutivt med en siffra (1) i löpande text. Författarnas efternamn (Petterson & Bendel, 1986) anges inom parentes i texten enligt Harvardsystemet. Alla referenser som tas upp i löptexten måste finnas i referenslistan på slutet. (Det omvända gäller naturligtvis också.) I referenslistan anges referenserna i den konsekutiva ordning de kom i texten enligt Vancouversystemet, medan ställs upp i bokstavsordning enligt Harvardsystemet. Var konsekvent och använd genomgående endast ett referenssystem. Mer detaljerade beskrivningar av de olika referenssystemen kan man finna i t ex författarhänvisningarna ( instructions for authors ) i olika vetenskapliga tidskrifter. 3
Referenssystem som bygger på sk fotnötter används sällan inom medicinsk forskning. Tänk på vad du refererar till en referens i eller efter ett stycke eller en mening syftar på det som är skrivet just innan. Om man refererar till en något man funnit på Internet måste den kompletta web-adressen anges liksom när (dag/månad/år) denna sökning gjordes på internet. 4