Instruktion för liftpass för JAKs medlemmar

Instruktion för liftpass för JAKs medlemmar Allmänna Instruktioner Denna handbok är avsett för att samla och summera grundläggande information som JAK medlemmar kan behövas för att stå i liftpass. Mer information finns i Handbok för Lift & Pist Personal som står i hylla ovanför TV-apparat. Information i denna handbok kan ändras/uppdateras löpande under säsong. Kontrollera däreför alltid på webben eller liftpärm för senast uppdatering. Bemanningslistan på hemsidan uppdateras kontinuerligt. Det skall också finnas en bemanningslista i liftpärmen, men det finns inte någon garanti att bemanningslistan inte uppdaterats på webben senaste dagen/dagarna. Huvudarbetsuppgifter för JAK-liftpass Att bemanna och driva lift på vardagskvällar och helger är en del av klubbens åtagande mot Järfälla Kommun. Som alla andra ideella föreningar är JAK beroende av att alla i klubben delar på de arbetsuppgifter och ta minst de antal pass styrelsen har fastställt för säsongen. De JAK-medlemmar som står i liftpass anses motsvara Liftskötarbiträde. Som Liftskötarbiträde skall man känna till de mekaniska och elektriska säkerhetsanordningarna vid stationen och skall noga följa de instruktioner som liftskötaren (Per Orlebäck, Järfälla Kommun och ansvarig för Brukets backe) lämnat beträffande arbetet och vad som skall iakttas vid fel eller fara, t ex linurspårning. Per Orlebäck håller normalt liftutbildningar innan säsongen börjar, men kan också genomföra liftutbildningar kontinuerligt under säsongen om behov finns. Följande huvudarbetsuppgifter ingår i JAK-liftpass: Liftdrift Liftkort - Försäljning och redovisning Ordning i liftspår och skidbacken Prioritera och samordna liftkö JAK är ansvarig att bemanna liften alla kvällspasset på vardagar och samtliga helger då backen är öppen. Kvällspass: 18:00 21:00, räknas som 1 pass Helgpass: 9:00 16:00, räknas som 2 pass Prioritering Ibland, särskild när man är ensam i liften, känner man ofta att handen inte räcker till. Då måste man prioritera. Följande prioritering rekommenderas: 1. Säkerhet ska alltid prioriteras först. Undvik all personskada 2. Liftdrift 3. Liftkort försäljning 4. Kassa redovisning 1

Ett Vanligt JAK-Liftpass Planera och kom i god tid (minst en kvart innan). Det är bra om man kontrollerar bemanningslistan och tar reda på vem som kommer passet efter, innan man kommer till Bruket. Kör in bilen innanför grinden, vänd och parkera bilen (Det är bra att ha bilen så nära som möjligt om det skulle finans behov att använda den, t ex att behöva köra upp bilen till toppen, för att sätta igång liften igen). Tänd belysningen (kvällspass eller vid behov). Lås upp lifthus och alla fönsterluckor, det vill man säga ALLA, för att kunna se liftspåren och skidbacken. Kontrollera de uppgifter som behövs till lift Driftjournal. Se Bilaga 4, Exempel av Lift Driftjounal om vad som är relevant för oss i Bruket. Gör ordning för liftkortförsäljning (se Liftkort och Regler och Liftkassa och Kontanthantering). Räkna kontaktkassan så den stämmer med utgående saldo föregående pass. Koppla in nödstopp och fästa nödstoppspinnen vid kanten av liftspår vid påstigning. Kontrollera liftspår innan man starta liften. Starta liften på från liftkontrollpanel genom tyck på Reset och sedan Start. Ta bort spärren vid liftstart. Beroende på situation och hur många som åker, planera och bestämma kösystem: en (alla kommer till samma kö), två (var sin kö från både sidor av liften) eller tre (om man måste ha en separat kö för skidskolan, de får ordna själva med kökäppar) Om man är två personer på liftpasset, se till att en står alltid utanför lifthuset vid starten. Om man är ensam i liftpass, försök gå alltid ut mellan liftkortförsäljning. Man kan alltid be om hjälp av andra föräldrar vid behov. Uppmuntra att åkare åker 2 och 2 även med någon som inte känner. Vid tävling och stort tryck på liftkö tvinga fram 2 och 2 genom att låta singelåkare vänta tills den blir ett par. Hjälp de som behöv vid påstigning. Om någon har ramlat i liftspår utan att få loss bygeln, stanna liften omedelbart! Det vanligast orsak till att liften stannar är någon släpper bygeln för sent på toppen så att spärrlinan gick av. Man kan tänka sig att sätta en rad käppar lite närmare så detta hindrar de åker för långt på toppen. Säg till åkare att ingen få släppa lift i mitten på liftspåren. Det kan leda till att lift fastnar på marken eller slår andra åkare framför eller efter. Man får fika om man står för helgpass. Att ta med egen mat/dricka/frukter rekommenderas dock (enklare). Mot stängningsdags om det passar, plocka ner/in kökäppar och andra saker som inte behövs. Fyll i redovisningen för liftkassan. Ring nästa liftpass och kom överens om överlämning av liftväskan skall gå till. Vid stängningsdags, spärra av påstigning, stoppa lift genom att tycke ner nöddstopp vid påstigning efter sista åkare har kommit nått toppen. Plocka in nödstoppstolpar och kabeln. Stäng och lås fönsterluckor, lås lifthus, släck alla belysningar (belysning på husfasaden ska alltid på). Kontrollera att ingen är kvar i skidbacken. Kör ut bilen och lås grinden. 2

Om Lift Stannar Den vanligaste orsaken till att liften stannar är någon har släppt liftbygeln för sent och bygeln drog ut spärrlina på toppen. Alla i klubben: tränare, lagledare, föräldrar och barn, bör känna till vad spärrlinan sitter och hur kan man koppla in den igen. Om man råkar befinner sig i toppen eller närmare toppen i liften, hjälpa till och kontrollera om spärrlina är av eller nödstopp maskin vid avstigning är nedtryckt. I så fall, återställa dess. Om alla uppmärksammar detta så slippa man gå upp spåret från lifthuset, vilket tar tid. Det första man gör är att kontrollera liftspåret om någon har ramlat eller skadat sig i liftspåret. Försök att kommunicera med folk på toppen eller nära toppen och be någon att kontroller spärrlina och nödstopp. Kontrollera också att nödstopp vid lifthuset inte är nedtryckt eller om det är någon glapp i nödstoppskontakten på gavel av lifthuset. Om man har fått signal från toppen att avbrottet är återställt, går in till liftkontrollpanel i lifthuset och tycker på Reset. Om det då lyser fast grönt så är avbrott i liftomloppet återställt. Kolla att alla i liftspåret är beredda innan man starta om liften. Om det brinkar rött vid Avbrott på liftkontrollpanelen, så betyder det att det fortfarande är avbrott i liftomloppet. Om man inte kan få kontakt med någon på toppen får man gå upp själv eller köra upp själv med bil och kontrollera spärrlina, nödstopp och även brytpinne vid varje liftmast. Ring någon i liftgrupp om vid behov. Telefonnummer hittar ni under rubrik Kontakt. 3

Säkerhet i Skidbacken Skidåkning är förenad med en viss risk för skada och olycka. Under de tider när JAK är ansvarig för att driva backen åker alla på eget risk. Vi ska däremot göra allt vi kan för att minimera risker. Följande säkerhet bestämmelse gäller vid Bruket Skidbacken: Hjälm är obligatoriskt för alla barn upp till 15 år. Ryggskydd rekommenderas starkt. Men obligatoriskt för alla barn under träning och tävling. Ingen sick-sackåkning i spåret. Släpp inte lift i mitten av liftspåret, framför allt inte innan en liftstolpe. Fjädern i våra liftbyglar är ofta svaga vilket leder till att den fastna på liftstolpe eller slå andra i liftspåret. Gå av lift så fort man kommer upp på toppen vid avstigning. Kasta inte bygeln. Se till att ingen står framför en innan man släpp lift. Medbringare går ganska lågt vid påstigning vilken gör att det är lätt att få den i huvudet. Det är därför viktigt att titta bakåt vid påstigning. Rodelbanan som ligger på andra sidan av Bruket är helt utanför liftpersonalens syn och ansvar. Pulkåkning sker enbart på anvisade områden. Oplanerad bansättning för extra träning får enbart sker utanför ordinarie lifts öppningstid Om trots allt har en olycka inträffat: Snabb överblick över skadeplatsen Vad har hänt? Är det fråga om olycksfall eller sjukdomsfall? Se till att det inte finns några andningshinder, skapa fri luftväg! Behöver andningen understödjas? eller Hjärt- och lungräddning? Se Bilaga 1, Livräddande första hjälp till vuxna och Bilaga 2, Livräddande första hjälp till barn (utdrag ur Vårdguiden). Stoppa större yttre blödningar! Det är bråttom när det gäller att säkra livsfunktionerna! Annars i övriga fall är det vanligen ingen brådska. Det gäller att arbeta lugnt och metodiskt. Tänk efter före! Planera innan du handlar! Om tiden tillåder sök förälder eller bekante till skadade och kommer överens om planet. Ring SoS Alarm (eller ber någon annan ringa) när det är klart vilken skada det rör sig om. Vid tveksam Ring! När du ringer, var beredd att uppge o Varifrån du ringer (Bruket skidbacken vid Görvälns Slotts i Järfälla, telefon till lifthus o Vad som har hänt och var det har hänt o Hur många är skadade? Mer information om Första hjälpen i skidbacken hittar du i SLAOs Handbok för Lift & Pist som står i hyllan ovanför TV-apparat. 4

Liftkort och Regler Alla som åker upp med lift ska har liftkort, med följande undantag: 1. Barn under 7 år med hjälm och vuxens sällskap 2. Föräldrar till de minsta barnen får åka lift med dem i syfte att hjälpa barnen upp i liften. 3. Vid tävling, föräldrar till tävlingsbarn får åka upp till starten vid behov. Följande liftkort finns (Priserna gäller säsongen 2012/2013): 1. Säsongskort: 800:-, gäller under hela säsong, alla tider 2. 140 kort: 140:-, gäller för vuxen heldag 3. 100 kort: 100:-. Gäller för ungdom/pensionär heldag 4. 100 kort: 100 :-, gäller för vuxen: f.m./e.m./kväll, ungdom: heldag 5. 80 kort: 80:-, gäller för ungdom: f.m./e.m./kväll/tävling Alla tränare kommer får ett tränarkort av styrelsen, som också gäller som liftkort. Det kommer att finnas några stycken Gästkort i liftväskan som kan lånas ut till person som anses har ett PR-värdet för JAK. Vid eventuella frågor rådgör med JAK styrelse och/eller liftgruppen. Liftkassa och Kontanthantering Redovisning av dagskassa 1. Kontrollräkna ingående kassa. 2. Var noga med att numren och antalet sålda liftkort stämmer överens med de fysiska liftkorten. 3. Räkna ihop utgående kassa och lämna ca 500 kronor kvar i växelkassa. (om försäljningen har varit liten kan hela försäljningsbeloppet lämnas i kassan) 4. Dagskassan lämnas kvar. Om det känns som det finns alltför mycket pengar i den ta med pengarna hem och sätt in dessa på JAKs konto Swedbank 8327-9 914 388 712 4 alternativt ta kontakt med JAKs ekonomiansvarige och överlämna dagskassan till den ekonomiansvarige. (telefon och mail till den ekonomiansvarige se Kontakter). Klubbens ekonomiansvarige kommer vid jämna mellanrum till Bruket för att ta hand om kontaktkassan och för att hämta redovisningsrapporterna. 5. Skriv alltid under redovisningen och skriv även ett namnförtydligande. 6. Även om det ej skett någon försäljning skall en redovisning skrivas. Detta för att klubben ska kunna göra en korrekt redovisning gentemot Järfälla Kommun vid säsongens slut. Ett exempel på hur redovisa liftkassa hitta du i Bilaga 3, Exempel av liftkassa redovisning. Årskort/säsongskort Alt 1: Under säsongen skall alla aktiva medlemar betala årskort/säsongskort via träningsavgiften. Det blev tyvärr ingen snö att åka på under vintern 07-08. De som har årskort/säsongskort har ett årskortsmärke klistrat på hjälmen Alt 2: For de som inte har betalt före säsongen eller för de som är ny medlemmar, kvittera ut ett årskort, tag med en betalningsavi och betala hemma inom 10 dagar. Alt3: För icke-jakmedlem, betala kontant eller med kort i liftkassan. 5

Utbildning Det kommer att ordna ett antal utbildningstillfäller för de som behövs. Ett innan säsongsstart och 1-2 gånger under säsong. Exakt datum/tiden meddelas senare via respektive lagledare. Övrigt Samarbete med Friluftsfrämjande Vid frågor rådgör med JAK styrelse eller liftgruppen. 6

Kontakt Lifthus: 08-58017760 Tel Mobil Email Lift/Backgrupp: Johan Stenvi 070-5437711 j_stenvi@hotmail.com Åke Wernelind 070-3709724 wernelind2@telia.com Leif Granat Henrik Samuelsson JAKs ekonomiansvarige: Anna-Helen Kram Skeppmark 070-7292951 a-ho@bredband.net Järfälla Kommuns Liftansvarig/Liftskötare Per Orlebäck per.orleback@jarfalla.se Under de passen klubben ansvar för skall i första hand lift/backgruppen kontaktas om uppstår problem. 7

Bilagor Bilaga 1, Livräddande första hjälp till vuxna Livräddande första hjälp används vid olyckor och akuta sjukdomstillstånd, till exempel medvetslöshet på grund av stroke, hjärtstillestånd, förgiftningar, kramper och diabetes/insulinkoma. Livräddande första hjälp ges på plats inom några minuter efter ett olycksfall eller hastigt insjuknande, i väntan på att ambulansen ska komma. Det gäller att snabbt hjälpa den skadade eller sjuke att få i sig syre eller förhindra denne från att förblöda. Så här gör du: Kontrollera i tur och ordning medvetande, andning, puls och ge den hjälp som behövs: 1. Är personen vid medvetande? Skaka försiktigt i skuldrorna och ropa Hur mår du?. Ja, personen reagerar: stanna kvar - personen kan bli sämre. Nej, personen är medvetslös: kontrollera andningen. 2. Andas personen? Skapa fri luftväg genom att lyfta underkäken. Böj huvudet försiktigt bakåt. Titta om bröstkorgen höjer sig. Lyssna efter andningsljud. Känns någon andning mot kinden? Ja, personen andas: lägg i framstupa sidoläge. Nej, personen andas inte: kontrollera pulsen. 3. Har personen puls? Lägg fingrarna i gropen vid sidan av struphuvudet och känn efter puls i minst fem sekunder och högst i tio sekunder. Ja, personen har puls: ge mun-till-mun-andning. Nej, ingen puls: starta HLR, hjärt-lung-räddning. Stabilt sidoläge Lägg den skadades arm, som är närmast dig, på marken i en rät vinkel ut från kroppen. Lägg andra armen över bröstet. Fatta tag om bortre skuldran respektive bortre knäet och vänd över personen mot dig. Böj det översta benet i nästan rät vinkel. Lägg översta armens hand under kinden. Kontrollera att det finns fri luftväg. Håll den skadade varm. Stabilt sidoläge: Lägg den bortre armen över bröstet. Lägg den skadades arm, som är närmast dig, på marken rakt ut från kroppen. Fatta tag om bortre skuldran respektive bortre knäet och vänd över personen mot dig. Böj det översta benet i nästan rät vinkel. Lägg översta armens hand under kinden. Kontrollera att det finns fri luftväg. Illustratör: Anna Ödlund Mun-till-mun-andning 1. Lyft underkäken och böj huvudet försiktigt bakåt. Täpp till näsborrarna med tumme och pekfinger. 8

2. Ta ett djupt andetag, gapa stort och slut dina läppar runt den skadades mun och blås långsamt in luft under två sekunder. Kontrollera att bröstkorgen höjer sig, då har du gjort rätt. Om bröstkorgen inte höjer sig lyft underkäken mera uppåt, täpp till näsan bättre och försök igen. 3. Höj ditt huvud och ta ett nytt andetag medan den skadade andas ut och bröstkorgen sjunker ihop. 4. Fortsätt med inblåsningarna i normal andningstakt, det vill säga 12 16 inblåsningar per minut. Om andningen återkommer placera i stabilt sidoläge. Hjärt- och lungräddning (HLR) 1. Gör två inblåsningar enligt mun-till-mun-andning. 2. Gör hjärtkompression: Lägg händerna ovanpå varandra ovanför nedre delen av bröstbenet. Tryck till snabbt och rejält femton gånger med basen av handflatan, snabbare än en i sekunden. 3. Upprepa 1 och 2 tills andning och puls återkommer eller så länge du orkar i väntan på professionell hjälp. Stoppa blödning Ta vad du har att lägga på blödningen, till exempel en handske eller en halsduk. Tryck hårt med handen. Höj den skadade kroppsdelen. Första hjälpen vid: Brännskador: kyl ned den brända ytan med vatten under minst en kvart. Var försiktig om den skadade personen är ett litet barn. De tål inte kyla på samma sätt som en vuxen person. Förgiftning: ring Giftinformationscentralen telefon 08.... Ring 112 om det är akut. Stänk i ögat: skölj med vatten i några minuter, 10-15 minuter vid stänk av frätande ämnen. Inandning av farliga ämnen: ta ut den skadade i friska luften, lossa kläderna, ring Giftinformationscentralen eller sjukhus. Nedkylning: ta av de våta klädesplaggen och värm upp personen långsamt. Linda om möjligt in armar, ben och bål var för sig. Kroppsvärme är den bästa värmekällan. När du ringer 112 Beskriv vad som har hänt. Tala om vem du är och varifrån du ringer. Ange antalet skadade, hur många som är barn respektive vuxna, typen av skador. 9

Bilaga 2, Livräddande första hjälp till barn Andning och blodcirkulation skiljer sig hos barn i olika åldrar. Därför ser första hjälpen till barn lite olika ut beroende på om de är under ett år, mellan ett och åtta år eller om de är över åtta år. Barn över åtta år ger man första hjälpen till på samma sätt som till vuxna. Precis som när du ger första hjälpen till vuxna, behöver du kontrollera barnets medvetande, andning och puls för att kunna ge livräddande första hjälp på rätt sätt. 1. Är barnet vid medvetande? Nyp eller skaka barnet försiktigt i axlarna. Ropa på barnet. Reagerar barnet är det vid medvetande. Stanna kvar och observera. Läget kan snabbt förvärras. Ring 112 vid behov. Reagerar inte barnet är det medvetslöst. Ropa på hjälp. Om barnet inte redan ligger på rygg, vänd barnet försiktigt. Stöd barnets huvud och var rädd om nacken när du vänder det. 2. Andas barnet? Gör haklyft: Böj försiktigt barnets huvud bakåt genom att lägga ena handen på barnets panna. Lyft barnets haka med den andra handens pek- och långfinger. Hos barn under ett år är det viktigt att vara mycket försiktig. Böjs huvudet tillbaka för kraftigt är det risk att luftvägen blockeras. Finns det risk för nackskada är det viktigt att vara rädd om nacken. Kontrollera andningen genom att hålla ditt öra nära barnets näsa och mun. Rör sig barnets bröstkorg? Hörs andningsljud? Känns någon andning mot kinden? Barnet andas lägg det i stabilt sidoläge! Fortsätt att kontrollera att barnet andas, det vill säga att luftvägen är fri. Barnet andas inte ge fem långsamma inblåsningar. Om det inte går att blåsa eller om bröstkorgen inte höjs vid inblåsning kan det sitta något föremål i halsen. Ta då bort det! Se instruktioner i artiklarna till vänster; om barn som sätter i halsen. 3. Har barnet puls? Precis som på vuxna hittar du pulsen på barn över ett år genom att lägga fingrarna vid sidan av struphuvudet. På barn under ett år hittar du pulsen lättast genom att trycka fingarna på insidan av överarmen. Barnet har puls ge inblåsningar under en minut och ring sedan 112. Fortsätt sedan att ge inblåsningar och kontrollera pulsen med jämna mellanrum. Omkring 20 inblåsningar per minut är lagom. Barnet har inte puls ge hjärt- och lungräddning (HLR). Stabilt sidoläge Lägg den arm som är närmast dig, rakt ut med armbågen böjd uppåt i en rät vinkel. Lägg andra armen över bröstet. Fatta tag i bortre skuldran och bortre knäet. Stöd barnets huvud i ditt armveck samtidigt som du vänder barnet mot dig. Böj det översta knäet i nästan rät vinkel och lägg översta armens hand under kinden. Kontrollera andningen se, lyssna, känn! Ring 112. Stanna kvar och observera. Läget kan snabbt förvärras. Inblåsningar Barn under ett år 10

Gör haklyft. Lägg din mun över barnets mun och näsa. Blås långsamt in luft under en och en halv sekund. Tänk på att barnet har små lungor. Den luft du har i din mun är ofta lagom. Kontrollera att bröstkorgen höjer och sänker sig. Barn ett till åtta år Gör haklyft. Täpp till näsborrarna med tumme och pekfinger, lägg din mun över barnets och blås långsamt in luft under en och en halv sekund. Blås in så mycket luft att bröstkorgen höjs och sänks. Hjärt- och lungräddning (HLR) Barn under ett år Gör fem bröstkompressioner: Tänk dig en vågrätt linje mellan barnets bröstvårtor. Lägg två fingrar längs med bröstbenet mitt mellan bröstvårtorna precis nedanför den tänkta linjen på barnets bröstben. Tryck ned bröstbenet ungefär två centimeter med fingrarna. Nedtryckningarna ska vara snabba och rytmiska med en frekvens på nästan två kompressioner per sekund. Växla mellan att göra en inblåsning och fem kompressioner under en minut och ring sedan 112. Fortsätt därefter med hjärt- och lungräddningen tills hjälpen är på plats. Barn ett till åtta år Gör fem bröstkompressioner: Placera din hand över barnets bröstben. Sätt ditt långfinger på bröstbenspetsen och placera pekfingret bredvid. Placera sedan samma hand ovanför den punkt där pekfingret var. Tryck ned bröstbenet tre centimeter med handloven. Nedtryckningarna ska vara snabba och rytmiska med en frekvens på nästan två kompressioner per sekund. Växla mellan att göra en inblåsning och fem kompressioner under en minut och ring sedan 112. Fortsätt därefter med hjärt- och lungräddningen tills hjälpen är på plats. Första hjälpen vid: Blödningar: ta bort eventuell täckande klädsel, tryck över såret med fingrar eller hand, gärna med ett förband eller rent tyg. Lyft upp den skadade kroppsdelen ovan hjärthöjd. Vid större blödningar bör den skadade ligga ner först. Brännskador: kyl endast ned den brända huden med svalt vatten i åtminstone tio minuter. Tänk på att små barn inte tål kyla på samma sätt som vuxna. Ta bort eventuell täckande klädsel och täck skadan med förband eller rent tyg som inte luddar. Förgiftning: ring Giftinformationscentralen på telefon 08-... eller 112 om det är akut. Stänk i ögat: skölj med vatten i några minuter. Vid stänk av frätande ämnen rekommenderas sköljning i minst 20 minuter. Inandning av farliga ämnen: ta ut den skadade i friska luften, lossa kläderna, ring Giftinformationscentralen eller sjukhus. När du ringer 112 Beskriv vad som har hänt. Tala om vem du är och varifrån du ringer. Ange antalet skadade, hur många som är barn respektive vuxna, vilken typ av skador. 11

Bilaga 3, Exempel redovisning liftkassa Redovisning av liftkortsförsäljning i Bruket.dagen den 201. A. INGÅENDE KASSABEHÅLLNING.. kr Säsongskort Nr.. t o m.. antal.. à 800 kr =.. kr Dagkort vuxen Nr.. t o m.. antal.. à 140 kr =.. kr Dagkort Ungdom, Halvdags/Kvällskort Vuxen Nr.. t o m.. antal.. à 100 kr =.. kr Halvdags/Kvällskort Ungdom Nr.. t o m.. antal.. à 80 kr =.. kr Liftkortshållare antal.. à 20 kr =.. kr Skidstroppar antal.. à 25 kr =.. kr B. SUMMA FÖRSÄLJNING.. kr C. Insatt på Bank Signatur... kr Utgående kassabehållning (=A+B+C+D).. kr D. Kreditkortsbetalningar (Efter stängningsdags skrivs dagavslut ut där kortförsäljning redovisas. Betalningarna överförs därefter till bankkonto) Kreditkortsbetalning:.. kr (Kreditkortsslippen läggs i separat plastficka i pärmen) E. Övriga observationer...... Järfälla den 201 Namnteckning.. Namnförtydligande.. 12