STADSBYGGNADS STRATEGISK PLANERING/DETALJPLANERING Balanseringsprincipen i Helsingborg Från politisk motion till praktisk metod Datum 2011-10-18 Fredrik Bengtsson och Jenni Wehrmann Sidan 1
Historik Politisk motion 1999 uppdrag att utreda effekterna och konsekvenserna av balanseringsprincipen i Helsingborg Samarbete med Malmö och Lund 2004 - genomgång av lagstiftning, planeringsprocess och exempel Kommunfullmäktigebeslut 2007- balanseringsprincipen ska tillämpas vid exploatering av mark i Helsingborg Pågående arbete - följduppdrag att utarbeta rutiner för tillämpning av balanseringsprincipen Sidan 2
Exempel på balansering i Helsingborg 1. Östra länken ny väg genom skogdunge 2. Tostarps verksamhetsområde exploatering av åkermark med stenmur, allé och skogsdungar 3. Kopparmölleplatsen nybyggnad av fyra flerfamiljshus i del av park. 4. Polishuset nybyggnad av kontorshus i ekdunge Sidan 3
1. Östra länken ny vägdragning genom skogsdunge 2006 Befintlig uppvuxen skog med höga naturoch rekreationsvärden. Ny väg krävs för att genomföra utbyggnaden av handelsområdet. Planen som helhet har betydande miljöpåverkan = MKB Sidan 4
Ny vägdragning genom skogen Sidan 5
Balanseringsåtgärd borttagande av nuvarande väg och skogsplantering Nya vägen syns längst till vänster i bild och före detta väg till höger. Tidigare gick vägen till vänster om befintlig gc-väg. Vägen är uppbruten och plantering kommer att ske. Sidan 6
2. Tostarp - 60 ha nytt verksamhetsområde i odlingslandskap med småbiotoper, 2006 Skogsdunge, stenmur, mindre allé samt märgelgrav exploateras. Stenmur, allé och märgelgrav är generellt biotopskyddade vilket kräver dispens. Planen som helhet har betydande miljöpåverkan = MKB Sidan 7
Balanseringsåtgärd nybyggnad av stenmur, plantering av allé och ädellövskog. Sidan 8
Ny våtmark på 14 ha som en del av lösningen för dagvattenfördröjning Ny stenmur på 220 meter samt cirka 50 alléträd totalt. Skogsplantering ännu inte genomförd Sidan 9
3. Kopparmölleplatsen nybyggnad av fyra punkthus på parkmark, 2003 Befintlig parkmark i detaljplan. Gräsytor med buskar och solitärträd. Sidan 10
Balanseringsåtgärd upprustning av kvarvarande parkmark Fyra punkthus har byggts vilket tar i anspråk ca 60% av parkytan. Exploatören betalade 500 000 kr för åtgärderna. Sidan 11
Sidan 12
4. Polishuset nybyggnad i skogsdunge vid norra infarten, 2003 Uppvuxna träd, främst ek och björk Utpekat som ekologiskt värdefullt i grönstrukturplan Sidan 13
Balanseringsåtgärd grundplåt för trädplanteringskampanj: 1,5 miljoner kr Sidan 14
Hur gjorde vi? Balansering vid planläggning Parallellt med processen bedöms värdet av det gröna Utifrån värdet diskuteras minimering och sen lämpliga balanseringsåtgärder Exploateringsavtalet reglerar finansiering av åtgärderna Sidan 15
Svårigheter Gemensam syn på värdet som går förlorat Exploatörens kostnader beroende på valda åtgärder Kostnader för balansering avgörs sent i processen Hur bestäms åtgärderna när förlorade värden inte kan ersättas med samma sak? Balanseringsprocessen är tidskrävande på grund av konsensusbehov i flera frågor i processen Risk att balanseringsprincipen används som lokaliseringsprövning Sidan 16
Vad är viktigt för Helsingborg? Vilken mark? Park, natur och åkermark Vilka värden? Rekreation och natur, inkl ekologiska tjänster Storlek på området Läget i kommunen (brist, markpris, intention enligt ÖP) Sidan 17
Utifrån erfarenheter och tyska kompensationsförebilder utvecklas process och metod (pågående arbete) Vid beslut om detaljplan fastslås behov av balansering och regleras i exploateringsavtalet Verktyg behöver utvecklas för att räkna ut balanseringskostnaden för exploatören Sidan 18
Steg 1 - inventering Checklista för inventering av värden rekreation och natur Påverkan på värdena Genomförs av planarkitekt med kommunekolog => Resultat av checklistan används i nästa steg Sidan 19
Steg 2 - påverkansmatris (förslag) För att underlätta omräkning från gröna värden till pengar Kan minskas genom positiva åtgärder i exploateringen => resultatet används för att beräkna kostnader Sidan 20
Steg 3 - områdesvärden Läget i staden påverkar kostnaden för balansering Dyrast: Brist på grönområden Stadens viktiga grönstråk Billigast: ÖP: Områden för förtätning ÖP: Verksamhetsområden ÖP: Stationsnära lägen Mellan: resten av staden och kommunen Steg 4 - summering av kostnader Sidan 21
Steg 5 - val av åtgärder (förslag) Sker i samarbete mellan förvaltningar (SBF, KSF, MF) Närhetsprincip för rekreativa värden Ej balanseringsbara värden (t ex åkermark) blir nya värden Eko-konto : spara pengar från flera projekt för att genomföra en större åtgärd Sidan 22
Fördelar Förutsägbarhet av kostnader i tidigt skede Större jämlikhet mellan olika projekt Mindre avstämningsbehov i varje enskild projekt Större flexibilitet vid val av åtgärder (läge och tid) Sidan 23
Öppna frågor Prislapp för zonerna Privata markägare Ekokonto Outnyttjade byggrätter med värdefull natur Exploateringar utanför planärenden Lokaliseringsprövning vs. balanseringsprincip Vi fortsätter Sidan 24
Jenni Wehrmann, planarkitekt jenni.wehrmann@helsingborg.se 042-10 36 41 Fredrik Bengtsson, ekolog fredrik.bengtsson@helsingborg.se 042-10 52 71 Sidan 25