Widar Narvelo. Helsingborgs stad

Transkript

1 Widar Narvelo Helsingborgs stad

2 Hur Helsingborgs stad säkrar ekosystemtjänstvärden i planeringsprocessen Widar Narvelo Kommunekolog Helsingborgs stad Kommunförbundet Skåne Nätverksträff Skånes planerare Sida 2

3 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Sidan 3 Stadens vision 2035 mm: I Helsingborg finns det goda livet Allt i Helsingborg görs med social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet i fokus Här finns insikt om samberoende mellan människa och natur Staden ska vara ledande inom klimat- och miljöfrågor Det ekologiska fotavtrycket ska minska Livskvalitetsprogrammet ( miljöprogram )

4 Vilka värden/ekosystemtjänster? Biologisk mångfald är basen Vilken mångfald? Alla organismgrupper Tematiska, biologiska inventeringar-löpande Miljökvalitetsövervakning, före och efter åtgärd Indikatorer! Bjälklagsarter mm Naturvärdesinventeringar NVI Se också på markekologiska tjänster! Rödlistade/hotade arter och Invasiva, naturaliserade främmande arter. Sociotopkartering Sida 4

5 Historik: 1983: naturinventeringar som grund för planering. Hänsyn till värden Naturvårdsplan1987 Kommunala naturreservat nu 8 st +10 statliga. (20 möjliga till) ÖP: 1989 med tre huvudgrönstråk, 1997, 2002, 2010 Klimat PM Sweco 2016 Grönstrukturprogram Handlingsprogram Grönstruktur Mkr. (Synka dessa två inkl HandlingsProgram Trygghet) Sida 5

6 Monetära värderingar Miljökapital miljöskuldsberäkning 1995 Tillgångar Rekreation Markvärde Vattenmagasin Biodiversitet miljoner Skulder Klimatförändring Kadmium i åkermark Humusbrist i åkermark Förorenad mark Övergödning Försurning 5600 miljoner

7 EST i planerings- och utförandeprocessen: Plangruppsberedningen nya detaljplaner Naturvårdsforum Masshanteringsgruppen Remisser/medverkan i detaljplaner, bygglov Verktyg: Balanseringsprincipen Skötsel, Drift o underhåll Dialog Kommunikationsprogram. Guidningar, foldrar, hemsida, 8 naturpunkter!! Stadsplan Est-värdering i ÖP Metodik: Sida 7

8 Ekosystemtjänster i klimatanpassningen Översvämning kust och skyfall i stad: Binda strandkanter och stränder med naturlig vegetation Multifunktionella grönytor- solution multipliers Göra staden svalare mot värmeböljor mm: Öka grönarealen (städer skapar värmeöar) 10 % ger 4 o C lägre T Gröna väggar och tak utjämnar temperatur och dagvatten Utnyttja dagvattnet till mer vatteninslag Jordbruket : Läplanteringar ger även fler predatorer mm Våtmarker utjämnar flöden, gynnar växt- och djurliv Biogas (lobbygrupp) på grön restresurs inkl parkmaterial (SP) Sida 8

9 Konsekvensbeskrivning av Stadsplan 2017* i Helsingborg Fokus Ekosystemtjänster (buller, luft etc separat MKB) Sida 9

10 Sidan 10 Identifiering av Ekosystemtjänster Flygfoto, platskännedom, est-checklista Inventeringar, Excel, karta, balanseringsprincipen Mångfunktionalitet: Rekreation och hälsa Skönhet Infiltration av nederbörd Pollinering Luftrening Klimatutjämning Växt- och djurliv

11 Metodik analys Est i ÖP Stadsplan 2017 Ortofoto, Grönytefaktor, Balanseringsprincipen, Fältkännedom, Inventeringar, Grönstrukturprogram, Klimatriskanalys, Grundvattenrisk, PM Konsekvenser med Est som försvinner och kompensationsåtgärder. ArcMap Sida 11

12 Bilaga till: PM Konsekvenser Stadsplan Sida 12

13 Översiktskarta konsekvenser ekosystemtjänster som finns/försvinner respektive tillkommer

14 Konsekvenser av stadsplan 2017 Ändrad markanvändningen berörd planareal/andel grönyta: Bostäder: Cirka 228 hektar varav 122 hektar grönyta inklusive åkermark, fruktodling, betesmark berörs Verksamheter: Cirka 251 hektar varav 186 hektar grönyta, åker, fruktodling, betesmark berörs Skolor: Cirka 8 hektar varav 6 hektar grönyta, åker berörs Fritidsanläggningar: Cirka 39 hektar varav hela ytan är åker, viss andel blir ändrad grönyta/åker (stadsodling). Grönyteutveckling: cirka 304 hektar De flesta natur- och parkmarksytor kan utvecklas Stadsodlingsytor: 6 hektar på åkermark och viss parkmark (gräsytor Åkermark: Cirka 100 hektar föreslås för bebyggelse och 170 hektar föreslås som ny natur. Summa 500 ha exploatering (varav 300 ha med Est) och 300 ha ny grönyta= 800 ha ändrad markanvändning Kompensation >300 ha ny natur/park, våtmarker, bl a på åkermark Öka diversiteten i befintlig parkmark (träd, buskar, kreotoper) Läplanteringar, mull Est i jordbruket Sida 14

15 INVENTERING Naturvärde, struktur, funktion Samband mellan ekosystemtjänster deras värde och lämpliga kompensationsåtgärder Tabellen visar olika typer av ekosystemtjänster, vilka värden de kan ge och hur sådana värden kan kompenseras Ekosystemtjänst, grad av mångfunktionalitet 1-5 Stödjande: Habitat (skog, vatten, betesmark, ängsmark, sandmark), Fotosyntes, Vittring, vattenflöden, Reglerande: Bullerskydd, vattenavledning, Erosionskydd Infiltration av nederbörd Pollinering, Näringsretention i våtmarker Skadedjurskontroll Klimatlindring, Lokalklimat Sociokulturellt/hälsa: Grön mötesplats Luftkvalitet, vind Rekreation, friluftsliv Pedagogik Sinnlighet Försörjande: åker- och betesmark, frukt-och bär-, grönsaksodling, Dricksvatten/grundvatten/ Infiltration VÄRDE Biologisk mångfald, Kretslopp, Jordmån, näringsvävar Klimatanpassning Tyst Vindskydd och luftfilter Korsbefruktning av vilda och odlade växter Hälsa och välbefinnande, Lokalklimat, Fler aktiviteter, upplevelser, Barnperspektiv, lärande miljöer Minskad stress, hälsa Kompensatoriska ÅTGÄRDER Gröna väggar, tak Plantering, sådd, äng etc Nya grönytor Sammanhängande grönstruktur, Skydda värdekärnor, död ved, stubbar Anläggande av ny inhemsk vegetation, träd, buskar, gräs och örter Skapa ängar och sandblottor för bin Regnpark, Bullerdämpande åtgärder Naturbaserade klimat- och Erosionskydd Skydda värdekärnor Rumslighet, aktivitet Skyddande vegetation Ökade inslag av träd och buskar i parker, Vildpark Tyst Mat och vatten, virke, material Stadsodling, frukt och grönt, bevara åkermark och effektivisera jordbruk hållbart med läplanteringar, våtmarker närproducerade livsmedel mm

16 Kompensationsåtgärder Befintlig parkmark: Kreotoper Åkermark: öka ytavkastningen med läplanteringar, mull Handlingsprogram Grönstruktur pågår sedan Efter Före Nya våtmarker

17 STADSBYGGNADSFÖRVALTNING Sidan 17 Invigning av naturreservat (Duvestubbe) Utjämningsmagasin utformat som våtmark med flacka stränder Tostarps industriområde Adult havsörn sågs jaga sjöfågel januari 2016 (tre häckande par i Hbg-Svalöv) Betesdrift för att gynna flora och fauna Årlig slåtter i samverkan med ideella föreningar Esket (Örby ängar Råå) Sedan 1988

18 Barn- och ungdomsperspektivet Barnens Drömskog invigd Miljöverkstaden och SBF Barnens skog planteringar årligen för 1300 fjärdeklassare STADSBYGGNADSFÖRVALTNING Sidan 18

19 Datum Titel på presentationen Sidan 19 Sveriges första offentliga Gröna vägg utomhus invigd 2013 Gröna väggar och tak i större skala: Fångar nederbörd Binder luftföroreningar Lugnande inverkan (och wow-effekt) Klimatutjämning hus Skyddar fasadmaterial Odling

20 Handlingsprogram grönstruktur >80 mkr till 2021 Parkrenoveringar och utveckling av grönstruktur Jordbodalen, Slottshagen, Pålsjö, Björka skog m fl STADSBYGGNADSFÖRVALTNING Sidan 20

21 Projekt Mårten Sjöbeck parken i Naturreservatet Bruces skog 1700-tals landskap (Förebild: Fredriksdals friluftsmuseum) STADSBYGGNADSFÖRVALTNING Sidan 21

22 LAB - Local Action for Biodiversity Ett ICLEI-projekt om ekosystemtjänster och biologisk mångfald Rapport om naturtillståndet: Handlingsplan på gång: Stadens robusthet Jordbrukets est Invasiva arter Skogsbrukets est Friska ekosystem är grunden för hållbara städer

23 STADSBYGGNADSFÖRVALTNING Sidan 23

24 STADSBYGGNADSFÖRVALTNING Sidan 24

25 STADSBYGGNADSFÖRVALTNING Sidan 25

26 STADSBYGGNADSFÖRVALTNING Sidan 26

27 Grönstrukturprogram för Helsingborg Ett attraktivare, hälsosammare och hållbarare Helsingborg Presentatör :11: Vikten av översiktsplanering och temaunderlag som ökar kunskapen och förankrar den. Framtagandeprocessen väl så viktigt som implementering och uppföljning! Målen för grönstrukturen i Helsingborg i rotsystemet. Om roten mår bra (målen uppfyllda) kan grönstrukturen ge oss många nyttor/ekosystemtjänster både i staden och på landet. GSP försöker beskriva mångfunktionaliteten i gröna miljöer. Är effektiva om de är rätt utformade och förvaltade. I programmet försöker vi definiera behoven av olika naturtyper i landskapet för att klara av miljömålen, bland annat ett rikt växt- och djurliv. Vi föreslår att cirka 5 % av åkermarken på sikt omvandlas till natur. Dessutom måste nuvarande gröna ytor öka i kvalitet.

28 Balanseringsprincipen - historik Politisk motion 1999 Grön balansering i Helsingborgs stad Samarbete med Lund och Malmö Rapport 2003 KF-beslut 2007 Tillämpning och utarbeta metodik Plangruppens beslut om metod 2014

29 Principens olika steg 1. Undvika Lokaliseringsprövning i plangruppsberedning och plangrupp 2. Minimera Disposition och reglering i detaljplanen 3. Utjämna Åtgärder i planområde på allmän platsmark 4. Ersätta Pengar avsätts för åtgärder på annan plats vid exploatering av stadens mark.

30 Metodik 1. Inventera 2. Räkna om 3. Bedöm läge 4. Beräkna balanseringsvärdet Yta x Påverkansfaktor x Områdesvärde = Balanseringsvärde Y x P x O = _ Kr 5. Föreslå kompensationsåtgärder

31 Exempel - Detaljplan för förskola Påverkat område: parkmark Gräsytor med uppvuxna träd, paviljong för parklek och äldre lekplats. Marken ägs av Helsingborgs stad

32 Exempel - resultat Kompensatonsåtgärder: Återställa parkmark där paviljongen är idag Plantera nya träd Rusta upp gångstigar, belysning, möbler, fotbollsmål, med mera.

33 Ett grönare Helsingborg - handlingsprogram för grönstruktur Förverkliga grönstrukturprogrammets ambitioner Investera cirka 12 miljoner per år fram till 2022 Förbättra, nyanlägga, överbrygga, informera och marknadsföra Dialog med allmänhet och markägare Både tätort och landsbygd Park, natur och stråk

34 Upplevelser och aktiviteter - Drömskogen

35 Nyanläggning av natur - brynplantering på åkermark

36 Publik information - Guidningar, Infofoldrar - Naturpunkter 8 st: geologi, skogen, sandmarker, fågelsjön, betesmarken, Öresund, Råån, vattenkvalitet

37 STADSBYGGNADSFÖRVALTNING Sidan 37 Framtid: vad behöver vi utveckla mer Att få värdering av EST att genomsyra stadens verksamheter, allmänhet (NB! där det fyller sin funktion) Monetära värderingar Fortsätta skydda värdekärnor, bilda fler naturreservat Jordbrukets ekosystemtjänster Biogasprojekt (parkavfall) för att gynna BMF i staden mm Infrastrukturens ekologi (IENE) GC-stråk, vägdiken mm Grönare stad: gröna väggar och tak, ökad diversitet i grönytor, trädgårdar Fortsatta tematiska inventeringar, Fältapp Miljöövervakning, regelbundna inventeringar av biologisk mångfald (indikatorer) Informationsarbete till medborgare, företag, barn- och ungdom Centrum för hållbar stadsutveckling (Campus/ICLEI) Organisatoriskt?

38 Summering: Hur få Est-värdering att genomsyra planeringsprocessen? Politiskt stöd. Finansiering. Även externt LONA etc, Genomsyra alla led och verksamhetsutövare Kunskapsbas: Kartläggning av bmf och värdering av est. Nya verktyg (SGI: Ekogeokalkyl, HaV: Enviroplanning) Planera - skydda - vårda - förvalta utföra, nyskapa/restaurera : våtmarker, ädellöv, äng- och hage groddjur, sandmarker Informera, visa, guida Sida 38

39 S L U T

40 Fika Vi ses igen 25 över!