Fem seminarier i komparativ rättshistoria 1. Den österländska och västerländska rättens rötter Vari består egentligen skillnaden? 2. Den anglo-amerikanska rättstraditionen Vem är det egentligen som är avvikande? 3. De kontinentala kodifikationerna Lagen som domarens mun eller lagen som det perfekta maskineriet? 4. Rätten och religionen Ett historiskt arv som präglar framtiden? 5. Rätten och makten Ett historiskt arv som utmanas i nutiden? Juridiska institutionen Uppsala universitet Rättshistoria och allmän rättslära
Analys av källtexter När ni läser och diskuterar källtexter (Digestan, Magna Carta m.m.) kan följande frågor vara användbara: Vilket eller vilka ämnen handlar texten om? I vilken historisk kontext tillkom texten? Frågan är avgörande för tolkningen. Vilken typ av text är det? Lagtext, doktrin, dom eller annat? Vem talar? Vilka värden uttrycks i texten (politiska, religiösa eller annat)? Vilket ändamål har texten? Vem vänder sig texten till? Är texten relevant för dagens jurister? Finns aktuella ämnen eller problem? Finns det skillnader mellan vår tid och det förflutna? Vad är era personliga reflektioner?
Anvisningar för seminariepresentationerna Presentationerna syftar till att öva förmågan att jämföra på ett självständigt och kompentent sätt, att identifiera och koncentrera sig på den relevanta frågan och att göra en välavvägd disposition av en frågas olika delaspekter. De muntliga presentationerna är också en förberedelse och träning för den avslutande essän (hemtentamen). Särskilt viktigt är att kunna samla in, bearbeta och smälta samman uppgifter från olika källor till en helhet. Presentationerna skall också vara en yrkesträning i föredragningskonst. Förbered presentationerna genom överläggningar inom arbetsgruppen och genom litteraturstudier. Utforma presentationerna på ett pedagogiskt bra sätt. Samtliga gruppdeltagare skall vara aktiva vid presentationen. Håll samman presentationen så att de olika bidragen utgör en helhet. Anknyt tydligt till seminariets tema och avgränsa presentationen till den aktuella frågeställningen och i förhållande till de andra frågorna på seminariet. Gör en tidsplanering högst 25 minuter får presentationen ta! Använd vita tavlan och gärna även OH-apparaten (skriv texten på OH med minst 20 punkter) eller power-point-utrustningen. Ange nyckelord på tavlan som kan användas som utgångspunkt för diskussionen. Vänd er till de övriga kursdeltagarna, inte enbart till seminarieledaren. Informera om den litteratur och de källor som ni haft nytta av för presentationen. Citera litteratur och källor korrekt. Ta med och hänvisa till materialet (sidnummer) vid seminariet. Använd den svenska formen av namn och termer, exempelvis Justinianus i stället för Justinian, Carl (eller Karl) stället för Charles, Johan i stället för John, Instituten i stället för Institutiones. Övriga deltagare skall vara beredda att komma med frågor och kommentarer. - Vad var intressant? - Kunde frågan ha besvarats på annat sätt? - Är det något ni saknar eller inte förstår? - Har man missat för frågan användbar litteratur eller andra källor?
1. Den österländska och västerländska rättens rötter Vari består egentligen skillnaden? Källtexter Digestan (utdrag), Glossor (ur Piltz, Medeltidens lärda värld), Upplandslagens stadfästelsebrev Litteratur m.m. Anners 1, Caenegem (An historical introduction), Caenegem (Judges, legislators and professors), Inger, Piltz, Zweigert & Kötz, Frågeställningar till seminarium I 1. Varför och i vilket sammanhang har Digestan tillkommit? Hur är första kapitlet i Digestan (De iustitia et jure) uppbyggt? Vad innehåller det? Vilken uppfattning uttrycks där om rättens och juristernas roll? Skiljer den sig från er uppfattning om rättens och juristernas roll i dag? 2. Hur arbetade man i Bologna med den romerska rätten? Vad är egentligen ius commune? Hur förhöll sig ius commune till den lokala rätten (ius proprium)? Hur såg man på lagens roll i samhället i Upplandslagens stadsfästelsebrev? Vilken roll spelar den romerska rätten i dag? 3. Vilken roll spelade och vilken roll spelar idag de traditionella rättsuppfattningarna i Kina och Japan? Vilken är enligt er mening den viktigaste skillnaden mellan en österländsk respektive västerländsk rättsuppfattning? Har vi något att lära av den österländska traditionen? Kan etik och moral ersätta rättsregler? Varför? Varför inte?
2. Den anglo-amerikanska rättstraditonen Vem är det egentligen som är avvikande? Litteratur m.m. Anners 1 och 2, Caenegem (An historical introduction), Caenegem (Judges, legislators and professors), Modéer, Zweigert & Kötz. Constitutional Reform Act 2005 (se länkar på exempelvis Wikipedia). Frågeställningar till seminarium 2 1. Varför kom den engelska rättsutvecklingen att skilja sig från den kontinentaleuropeiska? Sätt in följande nyckelord i sitt historiska sammanhang: writs, habeas corpus, common law, equity, Judicature Act? Hur förhåller sig engelska domstolar till prejudikat, lagstiftning och förarbeten jämfört med svenska domstolar? Vad tyckte Lord Denning om domstolarnas bundenhet av prejudikat och lagstiftning? Vad tycker ni? Vilka viktiga förändringar har inträffat under senare år när det gäller den engelska domstolsorganisationen? Common law är den mest spridda rättstraditionen i världen. Hur påverkade och påverkades denna tradition i exempelvis Indien? 2. Vilka olika faktorer bidrar till att man trots allt kan tala om en amerikansk rätt? Sätt in dessa faktorer i ett historiskt sammanhang. Vilken roll spelar domstolarna i det amerikanska samhället jämfört med svenska domstolar? Vilken roll spelar den amerikanska juryn jämfört med det svenska systemet med nämndemän? Vilka är argumenten för respektive mot lekmannamedverkan i rättstillämpningen? Vilken är er uppfattning? 3. Sätt in följande nyckelord i sitt historiska och aktuella sammanhang: Inns of Court, barrister, solicitor, QC, Law School, attorney. Hur har den svenska advokatrollen vuxit fram? Vilken är den huvudsakliga skillnaden om man jämför den svenska, engelska och amerikanska advokatrollen? Är advokaten en hjälte eller skurk i allmänhetens ögon? Vad i kritiken håller ni med om, vad vill ni försvara?
3. De kontinentala kodifikationerna Lagen som domarens mun eller lagen som det perfekta maskineriet? Litteratur Anners 2, de Beauvoir, Caenegem, Dawson, Hellner, Inger, Koopmans, Legrand, Modéer, Müller, Sandström, Strzelewicz, Zweigert & Kötz. www.napoleon-series.org/research/government/c_code.html Frågeställningar till seminarium 3 1. Vad gjorde assessor Queckfeldt, vad hände mjölnaren Arnold och varför hade Gustav III och hans morbror Fredrik ett horn i sidan mot domarkåren? Jämför den preussiska Allgemeines Landrecht (ALR), den franska Code civil, den österrikiska Allgemeines Bürgerliches Gesetzbuch (ABGB), den tyska Bürgerliches Gesetzbuch (BGB) och den schweiziska Schweizerisches Zivilgesetzbuch (ZGB) när det gäller domarens roll i rättstillämpningen. Code civil brukar räknas till upplysningens kodifikationer. Vad skriver Simone de Beauvoir om Code Civil? Vilken roll spelade generalklausulerna i BGB under Tredje riket? 2. Vilket inflytande hade fransk och tysk rätt på den svenska rättsutvecklingen efter tillkomsten av SRL? Hur gick det med de olika försöken att reformera SRL? Hur förhöll sig den svenska köplagen (1905) och avtalslagen (1915) till BGB enligt Zweigert & Kötz och enligt Jan Hellner? Vilken roll spelade juridiken i utvecklingen av en svensk välfärdsstat? 3. Bör man arbeta fram gemensamma europeiska eller internationella kodifikationer? Vad anser Koopmans? Vad anser Legrand? Vad är på gång? Beskriv SGECC:s verksamhet (www.sgecc.net). Hur kommer ditt juristbibliotek (den del du använder i arbetet) att se ut om tjugofem år?
4. Rätten och religionen Ett historisk arv som präglar framtiden? Källtexter Botolffallet, 2 Mosebok kap. 20 23 (bibeln.se), Koranen (utdrag) Litteratur Ankarloo, Inger, Nordberg, Strömholm, Zweigert & Kötz, Åberg Frågeställningar 1. Vad handlade Botolf-processen om? Vad var inkvisitionen till skillnad mot den inkvisitoriska processordningen? Vad känns främmande i processen mot Botolf och vad känner man igen från den moderna processen? Vad innebar häxprocesserna? Vilka avsteg gjordes från då gällande rättsliga principer? Varför? Skulle botolffallet eller häxprocesserna kunna förekomma i någon form i dag? 2. Vilken roll spelade religionen under medeltiden och fram till modern tid för den svenska familjerätten, särskilt för kvinnans, mannens och barnens ställning? Vilken roll har religionen spelat för straffrätten? Vilka gamla värderingar (Obs! Inte institut.) lever kvar mer eller mindre tydligt i dagens familjerätt och straffrätt? Varför har de religiösa samfunden vigselrätt? Vilka rättspolitiska problem leder det till? 3. Hur har den islamiska rätten (observera avgränsningen) utvecklats? Kan man tala om en islamisk rättsuppfattning? Hur förhåller sig olika stater med muslimsk befolkning till den islamiska rätten i dag? Ange några typfall. Vilka kunskaper bör en i Sverige verksam jurist ha om islamisk rätt? Varför?
5. Rätten och makten Ett historiskt arv som utmanas i nutiden? Källtexter Magna Carta, Konungabalken i Magnus Erikssons landslag (utdrag), den amerikanska rättighetsförklaringen (se Strzelewicz), den franska rättighetsförklaringen (se Strzelewicz), RF 1809 (se Häthén), FN-deklarationen (se Strzelewicz), EKMR, RF Litteratur www.bl.uk/treasures/magnacarta/index.html, de Beauvoir, Ferm, Forsskål, Häthén, von Vegesack, Wollstonecraft, Strzelewicz Frågeställningar 1. Vad var Magna Carta? Vilka sentida rättigheter anses utgå från detta dokument? Vilken roll spelar Magna Carta i den rättspolitiska debatten efter 11/9 ( 9-11 )? (Kombinera detta datum med Magna Carta och sök på nätet!) Vilka konstitutionella principer kommer till uttryck i kungaeden i Magnus Erikssons landslag (MELL)? Hur såg man under medeltiden och hur såg den heliga Birgitta på förhållandet mellan makt och rätt? 2. Vilken är den historiska bakgrunden till 1766 års TF? Vad innehöll denna TF och vilka huvudsakliga principer kom till utryck? Varför var det viktigt med tryckfrihet ( skrivfrihet ) enligt Peter Forsskål? Vad hände med hans skrift Tankar om den borgerliga friheten? Vilka principer lever kvar i 1949 års TF och vilka har tillkommit? Bör den svenska tryckfrihetslagstiftningen reformeras? Diskutera Yttrandefrihetskommittén överväganden och slutsatser (SOU 2012:55, s 291f.). 3. Vad innehöll de amerikanska och franska rättighetsförklaringarna? Vilka rättigheter handlade det om? Gällde rättigheterna för alla? Vad för slags rättigheter uttrycktes i 16 1809 års svenska regeringsform? Vad för slags rättighetsförklaringar, konventioner och liknande kom efter andra världskriget? Hur skiljer sig dessa juridiskt från sina historiska föregångare?