Fem seminarier i komparativ rättshistoria

Transkript

1 Fem seminarier i komparativ rättshistoria Höstterminen 2017 (A-perioden) 1. Den österländska och västerländska rättens rötter 2. Den anglo-amerikanska rättstraditionen 3. De kontinentala kodifikationerna 4. Rätten och religionen 5. Rätten och makten Juridicum, Uppsala universitet Rättshistoria & Allmän rättslära 1

2 Anvisningar för seminariepresentationerna Presentationerna syftar till att öva förmågan att jämföra på ett självständigt och kompentent sätt, att identifiera och koncentrera sig på den relevanta frågan och att göra en välavvägd disposition av en frågas olika delaspekter. De muntliga presentationerna är också en förberedelse och träning för den avslutande essän (hemtentamen). Särskilt viktigt är att kunna samla in, bearbeta och smälta samman uppgifter från olika källor till en helhet. Presentationerna skall också vara en yrkesträning i föredragningskonst. Förbered presentationerna genom överläggningar inom arbetsgruppen och genom litteraturstudier. Utforma presentationerna på ett pedagogiskt bra sätt. Samtliga gruppdeltagare skall vara aktiva vid presentationen. Håll samman presentationen så att de olika bidragen utgör en helhet. Anknyt tydligt till seminariets tema och avgränsa presentationen till den aktuella frågeställningen och i förhållande till de andra frågorna på seminariet. Gör en tidsplanering högst 25 minuter får presentationen ta! Använd vita tavlan och gärna även OH-apparaten (skriv texten på OH med minst 20 punkter) eller power-point-utrustningen. Ange nyckelord på tavlan som kan användas som utgångspunkt för diskussionen. Vänd er till de övriga kursdeltagarna, inte enbart till seminarieledaren. Informera om den litteratur och de källor som ni haft nytta av för presentationen. Citera litteratur och källor korrekt. Ta med och hänvisa till materialet (sidnummer) vid seminariet. Använd den svenska formen av namn och termer, exempelvis Justinianus i stället för Justinian, Carl (eller Karl) stället för Charles, Johan i stället för John, Instituten i stället för Institutiones. Övriga deltagare skall vara beredda att komma med frågor och kommentarer. - Vad var intressant? - Kunde frågan ha besvarats på annat sätt? - Är det något ni saknar eller inte förstår? - Har man missat för frågan användbar litteratur eller andra källor? 2

3 Analys av källtexter När ni läser och diskuterar källtexter (Digestan, Magna Carta m.m.) kan följande frågor vara användbara:! Vilket eller vilka ämnen handlar texten om?! I vilken historisk kontext tillkom texten? Frågan är avgörande för tolkningen.! Vilken typ av text är det? Lagtext, doktrin, dom eller annat?! Vilket ändamål har texten?! Vem vänder sig texten till?! Är texten relevant för dagens jurister? Finns aktuella ämnen eller problem? Finns det skillnader mellan vår tid och det förflutna?! Vilka är era personliga reflektioner? 3

4 1. Den österländska och västerländska rättens rötter Vari består egentligen skillnaden? Källtexter Digestan (utdrag), Upplandslagens stadfästelsebrev Litteratur Caenegem (An historical introduction), Inger, Piltz, Stein, Zweigert & Kötz 1. Digestan är förmodligen en av västerlandets mest lästa juridiska texter. Hur är första kapitlet (De iustitia et jure) uppbyggt? Vad innehåller det? Vilken uppfattning uttrycks där om rättens och juristernas roll? Skiljer den sig från er uppfattning om rättens och juristernas roll i dag? 2. Varför och hur spred sig den romerska rätten under medeltiden i Europa och till Sverige? Vad betyder i sammanhanget ius proprium och ius commune? Hur såg man på lagstiftningsprocessen och på lagens roll i samhället i Upplandslagens stadsfästelsebrev? Vilka spår av den romerska rätten har ni sett i er egen juristutbildning? 3. Vilken roll spelade och vilken roll spelar idag de traditionella rättsuppfattningarna i Kina och Japan? Vilken är enligt er mening den viktigaste skillnaden mellan en österländsk respektive västerländsk rättsuppfattning? Har vi något att lära av den österländska traditionen? Är exempelvis medling att föredra i stället för konfliktlösning i domstol? Kan etik och moral ersätta rättsregler? 4

5 2. Den anglo-amerikanska rättstraditionen Vem är det egentligen som är avvikande? Litteratur m.m. Constitutional Reform Act 2005 (se länkar på exempelvis Wikipedia), Modéer I, Skuy, Zweigert & Kötz, 1. Varför kom den engelska rättsutvecklingen att skilja sig från den kontinentaleuropeiska? Beskriv kortfattat den engelska rättens historiska utveckling med hjälp av följande nyckelord: writs, habeas corpus, common law, equity, Judicature Acts. Hur förhåller sig engelska domstolar till prejudikat och lagstiftning jämfört med svenska domstolar? Vad betyder i det sammanhanget stare decisis och hur bundna har domstolarna varit av prejudikat och lagstiftning? Vilka viktiga förändringar har inträffat under senare år när det gäller den engelska domstolsorganisationen? 2. Common law är den mest spridda rättstraditionen i världen. Beskriv med hjälp av Zweigert & Kötz och Skuy den indiska rättsutvecklingen. Diskutera författarnas olikartade framställningar. Hur skiljer sig den amerikanska rättstraditionen från den engelska? Vilka olika faktorer bidrar till att man trots allt kan tala om en amerikansk rätt? Vilken roll spelar den amerikanska juryn jämfört med det svenska systemet med nämndemän? Vilka är argumenten för respektive mot lekmannamedverkan i rättstillämpningen? Vilken är er uppfattning? 3. Jämför den engelska respektive amerikanska juristutbildningen med den svenska. Sätt in följande nyckelord i sitt historiska och aktuella sammanhang: Inns of Court, barrister, solicitor, QC Law School, Bar Exam. Hur har den svenska advokatrollen vuxit fram? 5

6 3. De kontinentala kodifikationerna Lagen som domarens mun eller lagen som det perfekta maskineriet? Litteratur m.m. de Beauvoir, Dawson, Hellner, Koopmans, Legrand, Modéer II, III & IV, Müller, Pihlajamäki, Zweigert & Kötz. 1. Frankrike: Vilken kritik riktades mot domarkåren under 1700-talet? Varför och hur ingrep exempelvis Gustav III och hans morbror Fredrik mot domarkåren? Vad är mest karakteristiskt för Code civil enligt Zweigert & Kötz? Code Civil brukar räknas till upplysningens kodifikationer, men vilken roll spelade Code Civil enligt Simone de Beauvoir? 2. Tyskland: Vad är mest karakteristiskt för BGB enligt Zweigert & Kötz? Vad hände med rätten i Tyskland under den nazistiska perioden? Vilken roll spelade generalklausulerna i BGB? Vad anser Zweigert & Kötz respektive Jan Hellner om hur Sverige förhållit sig till receptionen av tysk rätt? 3. Europa: Jämför medeltidens försök att skapa enhetlig rätt med motsvarande försök senare i USA och i modernare tid i Europa. Likheter och skillnader? Referera och diskutera de olika perspektiv på den europeiska rättsutvecklingen som finns i artiklarna av Koopmans, Legrand och Philajamäki? Vad tror ni själva om den framtida utvecklingen? 6

7 4. Rätten och religionen processrätten, straffrätten och familjerätten Ett historiskt arv som fortfarande märks? Källtexter Botolffallet Litteratur Ankarloo, Anners, Inger, Sundin, Åberg 1. Vad handlade Botolf-processen om? Vad känns främmande och vad känns modernt? Vad innebar häxprocesserna? Vilka avsteg gjordes från då gällande rättsliga principer? Varför? Skulle något liknande kunna hända i dag? 2. Vad var karakteristiskt för den svenska straffrättens äldre utveckling enligt Anners och Sundin? Vilken roll spelade religionen? På vilken ideologi bygger straffrätten idag? 3. Vilken roll spelade enligt Inger religionen under medeltiden och fram till modern tid för den svenska familjerätten, särskilt för kvinnans, mannens och barnens ställning? 7

8 5. Rätten och makten Ett historiskt arv som utmanas i nutiden? Källtexter m.m: Magna Carta (sök texten på nätet), Kungaeden i Magnus Erikssons landslag (utdrag), den amerikanska rättighetsförklaringen (se Strzelewicz), den franska rättighetsförklaringen (se Strzelewicz), RF 1809 (se Häthén), FN-deklarationen (se Strzelewicz), EKMR, RF, Litteratur: Anderson & Zinsser, Bull, Ferm, Forsskål, Strzelewicz, von Vegesack 1. Rule of law/rättstatsideologin: Vad var Magna Carta? Vilka moderna rättigheter kan härledas från detta dokument? Vilka konstitutionella principer kommer till uttryck i kungaeden i Magnus Erikssons landslag (MELL)? Hur såg man under medeltiden på förhållandet mellan makt och rätt? Vad ansåg den heliga Birgitta om detta förhållande? 2. Tryckfrihet: Den svenska tryckfriheten firar i år 250-årsjubileum. Varför var det viktigt med tryckfrihet ( skrivfrihet ) enligt Peter Forsskål? Vad hände med hans skrift Tankar om den borgerliga friheten? Vad innehöll 1766 års TF och vilka huvudsakliga principer kom till utryck? Vilka principer lever kvar i 1949 års TF och vilka har tillkommit? 3. Mänskliga rättigheter: Vad innehöll (obs!) de amerikanska och franska rättighetsförklaringarna? Vilka rättigheter handlade det om? Gällde rättigheterna för alla? Hur har frånvaron för rättigheter för kvinnor förklarats och diskuterats? Vad för slags rättigheter uttrycktes i års svenska regeringsform? Vad för slags rättighetsförklaringar, konventioner och liknande kom efter andra världskriget? Hur skiljer sig dessa juridiskt från sina historiska föregångare? 8

9 Eva Andén och hennes byrå röstar 16/