Fem seminarier i komparativ rättshistoria
|
|
- Stina Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fem seminarier i komparativ rättshistoria Höstterminen 2013 (B-perioden) 1. Den österländska och västerländska rättens rötter Vari består egentligen skillnaden? 2. Den anglo-amerikanska rättstraditionen Vem är det egentligen som är avvikande? 3. De kontinentala kodifikationerna Lagen som domarens mun eller lagen som det perfekta maskineriet? 4. Rätten och religionen Ett historisk arv som präglar framtiden? 5. Rätten och makten Ett historiskt arv som utmanas i nutiden? Juridiska institutionen, Uppsala universitet, RoA 1
2 Forskålea tenacissima 2
3 Anvisningar för seminariepresentationerna Presentationerna syftar till att öva förmågan att jämföra på ett självständigt och kompentent sätt, att identifiera och koncentrera sig på den relevanta frågan och att göra en välavvägd disposition av en frågas olika delaspekter. De muntliga presentationerna är också en förberedelse och träning för den avslutande essän (hemtentamen). Särskilt viktigt är att kunna samla in, bearbeta och smälta samman uppgifter från olika källor till en helhet. Presentationerna skall också vara en yrkesträning i föredragningskonst. Förbered presentationerna genom överläggningar inom arbetsgruppen och genom litteraturstudier. Utforma presentationerna på ett pedagogiskt bra sätt. Samtliga gruppdeltagare skall vara aktiva vid presentationen. Håll samman presentationen så att de olika bidragen utgör en helhet. Anknyt tydligt till seminariets tema och avgränsa presentationen till den aktuella frågeställningen och i förhållande till de andra frågorna på seminariet. Gör en tidsplanering högst 25 minuter får presentationen ta! Använd vita tavlan och gärna även OH-apparaten (skriv texten på OH med minst 20 punkter) eller power-point-utrustningen. Ange nyckelord på tavlan som kan användas som utgångspunkt för diskussionen. Vänd er till de övriga kursdeltagarna, inte enbart till seminarieledaren. Informera om den litteratur och de källor som ni haft nytta av för presentationen. Citera litteratur och källor korrekt. Ta med och hänvisa till materialet (sidnummer) vid seminariet. Använd den svenska formen av namn och termer, exempelvis Justinianus i stället för Justinian, Carl (eller Karl) stället för Charles, Johan i stället för John, Instituten i stället för Institutiones. Övriga deltagare skall vara beredda att komma med frågor och kommentarer. - Vad var intressant? - Kunde frågan ha besvarats på annat sätt? - Är det något ni saknar eller inte förstår? - Har man missat för frågan användbar litteratur eller andra källor? 3
4 Analys av källtexter När ni läser och diskuterar källtexter (Digestan, Magna Carta m.m.) kan följande frågor vara användbara: Vilket eller vilka ämnen handlar texten om? I vilken historisk kontext tillkom texten? Frågan är avgörande för tolkningen. Vilken typ av text är det? Lagtext, doktrin, dom eller annat? Vilket ändamål har texten? Vem vänder sig texten till? Är texten relevant för dagens jurister? Finns aktuella ämnen eller problem? Finns det skillnader mellan vår tid och det förflutna? Vad är era personliga reflektioner? 4
5 1. Den österländska och västerländska rättens rötter Vari består egentligen skillnaden? Källtexter Digestan (utdrag), Upplandslagens stadfästelsebrev Litteratur Anners I, Caenegem (An historical introduction), Inger, Piltz, Zweigert & Kötz, (Stein, P., Roman Law in European History, om man vill) Frågeställningar 1. Varför och i vilket sammanhang har Digestan och CJC kommit till? Hur är första kapitlet i Digestan (De iustitia et jure) uppbyggt? Vad innehåller det? Vilken uppfattning uttrycks där om rättens och juristernas roll? Skiljer den sig från er uppfattning om rättens och juristernas roll i dag? 2. Hur arbetade man i Bologna med den romerska rätten? Vad var egentligen ius commune? Hur förhöll sig ius commune till den lokala rätten (ius proprium)? Hur såg man på lagens roll i samhället i Upplandslagens stadsfästelsebrev? Vilken roll spelar den romerska rätten i dag? 3. Vilken roll spelade och vilken roll spelar idag de traditionella rättsuppfattningarna i Kina och Japan? Vilken är enligt er mening den viktigaste skillnaden mellan en österländsk respektive västerländsk rättsuppfattning? Har vi något att lära av den österländska traditionen? Är exempelvis medling att föredra i stället för konfliktlösning i domstol? Kan etik och moral ersätta rättsregler? 5
6 2. Den anglo-amerikanska rättstraditionen Vem är det egentligen som är avvikande? Litteratur m.m. Lord Denning, Modéer I, Zweigert & Kötz, Constitutional Reform Act 2005 (se länkar på exempelvis Wikipedia) Frågeställningar 1. Varför kom den engelska rättsutvecklingen att skilja sig från den kontinentaleuropeiska? Sätt in följande nyckelord i sitt historiska sammanhang: writs, habeas corpus, common law, equity, Judicature Act? Hur förhåller sig engelska domstolar till prejudikat och lagstiftning jämfört med svenska domstolar? Vad betyder i det sammanhanget stare decisis och hur bundna har domstolarna varit av prejudikat och lagstiftning? Vad tyckte Lord Denning om detta? Vad tycker ni? Vilka viktiga förändringar har inträffat under senare år när det gäller den engelska domstolsorganisationen? 2. Common law är den mest spridda rättstraditionen i världen. Ge några (få) typexempel på denna spridning. Hur förhöll sig kolonialmakten till de lokala rättstraditionerna? Vilka olika faktorer bidrar till att man trots allt kan tala om en amerikansk rätt? Sätt in dessa faktorer i ett historiskt sammanhang. Vilken roll spelar domstolarna i det amerikanska samhället jämfört med svenska domstolar? Vilken roll spelar den amerikanska juryn jämfört med det svenska systemet med nämndemän? Vilka är argumenten för respektive mot lekmannamedverkan i rättstillämpningen? Vilken är er uppfattning? 3. Vilken är den huvudsakliga skillnaden om man jämför den svenska, engelska och amerikanska advokatrollen? Beskriv kort den engelske respektive amerikanske juristens utbildnings- och karriärvägar och sätt in följande nyckelord i sitt historiska och aktuella sammanhang: Inns of Court, barrister, solicitor, QC, Law School, attorney. Jämför med hur den svenska advokatrollen vuxit fram. Hur hänger advokatrollen samman med processformerna i de olika länderna? Känner ni igen personerna på bilderna och var arbetade de? Varför är de med här? 6
7 3. De kontinentala kodifikationerna Lagen som domarens mun eller lagen som det perfekta maskineriet? Litteratur m.m. Anners II och III, de Beauvoir, Dawson, Hellner, Inger, Koopmans, Legrand, Modéer II, III & IV, Müller, Zweigert & Kötz. Frågeställningar 1. Vad gjorde assessor Queckfeldt, vad hände mjölnaren Arnold och varför hade Gustav III och hans morbror Fredrik ett horn i sidan mot domarkåren? Code Civil brukar räknas till upplysningens kodifikationer. Vad skriver Simone de Beauvoir om Code Civil? (och sista uppgiften nedan) 2. Förklara varför Voltaire sa: Det Heliga romerska riket av tysk nation var varken heligt, romerskt eller en nation? Beskriv kort bakgrunden, tillkomsten, utformningen och spridningen av BGB. Vad hände med juridiken och juristerna i nazi-tyskland (använd Müller). Vilken roll spelade generalklausulerna i BGB reflektera (använd Dawson)? (och sista uppgiften nedan) 3. Vilka var de viktigaste stegen i den svenska rättsutvecklingen fram till Sveriges rikes lag (SRL) 1734? Hur gick det med de olika försöken att reformera SRL? Vilket inflytande hade fransk och tysk rätt på den svenska rättsutvecklingen efter tillkomsten av SRL? (använd både Zweigert & Kötz Jan Hellner)? (och sista uppgiften nedan) Alla: 1) Summera vilken roll nationalstaten, kolonialism och reception haft för utvecklingen av engelsk, tysk och fransk rätt. 2) Bör man arbeta fram gemensamma europeiska eller internationella kodifikationer? Vad anser Koopmans? Vad anser Legrand? Har de något gemensamt med Bentham, v Savigny och D.D. Field? 7
8 4. Rätten och religionen Ett historiskt arv som präglar framtiden? Källtexter Botolffallet, 2 Mosebok kap (bibeln.se), Koranen (utdrag) Litteratur Ankarloo, Inger, Nordberg, Strömholm, Zweigert & Kötz, Åberg Frågeställningar 1. A fair trial? Vad innebar häxprocesserna? Vilka avsteg gjordes från då gällande rättsliga principer? Varför? Vad handlade Botolf-processen om? Vad känns främmande i processen mot Botolf och vad känns modernt? (och frågan till alla grupper nedan) 2. Vilken roll spelade religionen under medeltiden och fram till modern tid för den svenska familjerätten, särskilt för kvinnans, mannens och barnens ställning? Vilken roll har religionen spelat för straffrätten? Vilka gamla kristna idéer (alltså grundläggande värderingar, inte institut) lever kvar mer eller mindre tydligt i dagens familjerätt och straffrätt? (och frågan till alla grupper nedan) 3. Hur har den islamiska rätten (sharia) utvecklats historiskt? Använd motsatsparet statisk flexibel i beskrivningen, och beakta även i vilken typ av samhälle islam uppkom i. Hur förhåller sig olika stater med muslimsk befolkning till den islamiska rätten i dag? Ange några typfall. Alla grupper: Skulle häxprocesserna kunna förekomma i någon form i dag? Finns exempel? Är det rätt att religionen har inflytande på rätten? Hur ser ni på krockar mellan religionsfrihet och andra fri- och rättigheter? Vilka kunskaper bör en i Sverige verksam jurist ha om religion? Varför/ varför inte? 8
9 5. Rätten och makten Ett historiskt arv som utmanas i nutiden? Källtexter m.m: Magna Carta ( Konungabalken i Magnus Erikssons landslag (utdrag), den amerikanska rättighetsförklaringen (se Strzelewicz), den franska rättighetsförklaringen (se Strzelewicz), RF 1809 (se Häthén), FN-deklarationen (se Strzelewicz), EKMR, RF, I have a Dream på Youtube: Litteratur: Anderson & Zinsser, Bull, De Beauvoir, Ferm, Forsskål, Strzelewicz, von Vegesack Frågeställningar 1. Vad var Magna Carta? Vilka moderna rättigheter kom till uttryck i Cartan och vilken roll spelar den i debatten efter 9/11? (Kombinera detta datum med Magna Carta och sök på nätet!) Vilka konstitutionella principer kommer till uttryck i kungaeden i Magnus Erikssons landslag (MELL)? Hur såg den heliga Birgitta på förhållandet mellan makt och rätt? (och de frågor som är markerade alla nedan) 2. Vilken är den historiska bakgrunden till 1766 års TF? Vad innehöll denna TF och vilka huvudsakliga principer kom till utryck? Varför var det viktigt med tryckfrihet ( skrivfrihet ) enligt Peter Forsskål? Vad hände med hans skrift Tankar om den borgerliga friheten? Vilka principer lever kvar i 1949 års TF och vilka har tillkommit? Alla: Bör den svenska tryckfrihetslagstiftningen reformeras och i så fall varför? Vad ansåg Yttrandefrihetskommittén? Vad anser ni? 3. Vad innehöll de amerikanska och franska rättighetsförklaringarna? Vilka rättigheter handlade det om? Gällde rättigheterna för alla? Vad för slags rättigheter uttrycktes i års svenska regeringsform? Vad för slags rättighetsförklaringar, konventioner och liknande kom efter andra världskriget? Hur skiljer sig dessa juridiskt från sina historiska föregångare? (gör även frågan nedan!) Alla: 1) Varför har vi fått så många konventioner riktade till vissa grupper som kvinnor, barn, funktionsedsatta och mot t.ex. rasdiskriminering? Ingår inte dessa personer i de generella MR-dokumenten? 2) Diskutera detta specifikt utifrån den amerikanska rättighetsförklaringen och konstitutionen! 9
10 Eva Andén och hennes byrå röstar 16/
Fem seminarier i komparativ rättshistoria
Fem seminarier i komparativ rättshistoria Vårterminen 2015 (A-perioden) 1. Den österländska och västerländska rättens rötter Vari består egentligen skillnaden? 2. Den anglo-amerikanska rättstraditionen
Fem seminarier i komparativ rättshistoria
Fem seminarier i komparativ rättshistoria Höstterminen 2017 (A-perioden) 1. Den österländska och västerländska rättens rötter 2. Den anglo-amerikanska rättstraditionen 3. De kontinentala kodifikationerna
Fem seminarier i komparativ rättshistoria
Fem seminarier i komparativ rättshistoria Höstterminen 2015 (A-perioden) 1. Den österländska och västerländska rättens rötter Vari består egentligen skillnaden? 2. Den anglo-amerikanska rättstraditionen
Fem seminarier i komparativ rättshistoria
Fem seminarier i komparativ rättshistoria Vårterminen 2014 (A-perioden) I. Den österländska och västerländska rättens rötter Vari består egentligen skillnaden? II. Den anglo-amerikanska rättstraditionen
Fem seminarier i komparativ rättshistoria
Fem seminarier i komparativ rättshistoria 1. Den österländska och västerländska rättens rötter Vari består egentligen skillnaden? 2. Den anglo-amerikanska rättstraditionen Vem är det egentligen som är
Fem seminarier i komparativ rättshistoria
Fem seminarier i komparativ rättshistoria Vårterminen 2016 B 1. Den västerländska och österländska rättens rötter Kollektivet, individen och traditionen 2. Den anglo-amerikanska rättstraditionen Kontinuitet,
Fem seminarier i komparativ rättshistoria
Fem seminarier i komparativ rättshistoria Vårterminen 2016 A 1. Den västerländska och österländska rättens rötter Kollektivet, individen och traditionen 2. Den anglo-amerikanska rättstraditionen Kontinuitet,
RÄTTSHISTORIA OCH ALLMÄN RÄTTSLÄRA (15 HP)
RÄTTSHISTORIA OCH ALLMÄN RÄTTSLÄRA (15 HP) Välkommen! Varför skall man läsa Rättshistoria och Allmän rättslära (RoA) bortsett från att kursen är obligatorisk? Svaret är enkelt. För att bli en bra jurist!
RÄTTSHISTORIA OCH ALLMÄN RÄTTSLÄRA (15 HP)
RÄTTSHISTORIA OCH ALLMÄN RÄTTSLÄRA (15 HP) Välkommen! Varför skall man läsa Rättshistoria och Allmän rättslära (RoA) bortsett från att kursen är obligatorisk? Svaret är enkelt. För att bli en bra jurist!
RÄTTSHISTORIA OCH ALLMÄN RÄTTSLÄRA (15 HP)
RÄTTSHISTORIA OCH ALLMÄN RÄTTSLÄRA (15 HP) Välkommen! Varför skall man läsa Rättshistoria och Allmän rättslära (RoA) bortsett från att kursen är obligatorisk? Svaret är enkelt. För att bli en bra jurist!
RÄTTSHISTORIA OCH ALLMÄN RÄTTSLÄRA (15 HP)
RÄTTSHISTORIA OCH ALLMÄN RÄTTSLÄRA (15 HP) Välkommen! Varför skall man läsa Rättshistoria och Allmän rättslära (RoA) bortsett från att kursen är obligatorisk? Svaret är enkelt. För att bli en bra jurist!
AoM Consult AB. Rätt och religion. Familjerätt, hedersbrott och sharialagar. Din utbildningskonsult
AoM Consult AB Din utbildningskonsult Rätt och religion. Familjerätt, hedersbrott och sharialagar. En unik kurs som ger överblick över de lagar och principer som tillämpas i familjemål i större delar av
ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4
ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget
Kursens mål. Juridiska fakulteten. Undervisningsspråk: Svenska och Engelska. Introduktion till juristutbildningen
Juridiska fakulteten LAGA01, Introduktion till juridiken, allmän rättslära och konstitutionell rätt, 30,0 högskolepoäng Introduction to Law, Legal Theory and Constitutional Law, 30.0 credits Grundnivå
RÄTTSHISTORIA OCH ALLMÄN RÄTTSLÄRA (15 HP)
RÄTTSHISTORIA OCH ALLMÄN RÄTTSLÄRA (15 HP) Välkommen! Varför skall man läsa Rättshistoria och Allmän rättslära (RoA) bortsett från att kursen är obligatorisk? Svaret är enkelt. För att bli en bra jurist!
Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism
Lektion 4 Livsåskådningar Humanismen och liberalism Ett luddigt begrepp Humanism kan betyda många olika saker beroende på vem som använder ordet och i vilket sammanhang. Det kan handla om humanistiska
Justitia et. Prudentia KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING. Legal Culture in the Svea Court of Appeal , with Focus on the Law of Wills
KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING Justitia et och några praktiska tips inför den muntliga tentamen Prudentia Legal Culture in the Svea Court of Appeal 1640-1690, with Focus on the Law of Wills Vårterminen 2015
Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Juridiska fakulteten
Juridiska fakulteten LAGA01, Introduktion till juridiken, allmän rättslära och konstitutionell rätt, 30 högskolepoäng Introduction to Law, Legal Theory and Constitutional Law, 30 credits Grundnivå / First
Reza Eyrumlu. Modernisering och islam i Iran och Turkiet. En studie av kön, islam och modernisering under 1800-talet. Invand-Lit
Reza Eyrumlu Modernisering och islam i Iran och Turkiet En studie av kön, islam och modernisering under 1800-talet Invand-Lit Bokförlaget Invand Lit Västerslänt 91, 434 35 Angered Fax & Tel: +46 31 331
Komparativ rätt r. - en introduktion. Anna Jonsson
Komparativ rätt r - en introduktion Anna Jonsson Anna.jonsson@jur.uu.se Dagens förelf reläsning Vad är r komparativ rätt? r Den komparativa rättens r funktioner Komparativ metod Den komparativa rättens
Grundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson
Grundlagarna och de rättsliga principerna Per-Ola Ohlsson Grundlagarna Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin Grundlag Lag Riksdag Riksdag Förordning Regeringen Föreskrift
ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE»
Per Nilsen ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE» Den akademiska undervisningen i svensk statsratt under frihetstiden LUND 2001 Innehallsforteckning Forord Forkortningar Innehallsforteckning VII IX XI I.
Kursplan. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan.
1(6) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Rättsvetenskap B, Komparativ och främmande rätt: Ursprunget, nutiden och framtiden,
KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING. Vårterminen 2016 Elsa Trolle Önnerfors
KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING Vårterminen 2016 Elsa Trolle Önnerfors PERSPEKTIV Diakront perspektiv Kronologiskt (följer utvecklingen längs en tidslinje) Synkront perspektiv Kontextuellt (gör ett stopp
INTERNATIONELLA ORGANISATIONER
LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET TEMA INTERNATIONELLA ORGANISATIONER Beställ mer material på vår hemsida eller via info@ui.se, Telefon: 08-511 768 05, Fax: 08-511 768 99 INTERNATIONELLA
JUCN32, Health Law, 15 högskolepoäng Health Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten Fastställande JUCN32, Health Law, 15 högskolepoäng Health Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens nämnd för utbildningen på
WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder
Litteraturbevakning LITTERATURBEVAKNING LITTERATURBEVAKNING
81 Avsikten med avsnittet är att ge en översikt över ny litteratur som kan vara av intresse ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. I detta nummer ligger fokus på juridisk litteratur
Juristernas nära förflutna: 1. Teorikapitlen. Rättshistoria Lund Vårterminen 2014 Kjell Å Modéer
Juristernas nära förflutna: 1. Teorikapitlen Rättshistoria Lund Vårterminen 2014 Kjell Å Modéer Rättens levande ruiner Caspar David Friedrich 1813; Berlin 1945, World Trade Center 2001 Rätten som en metafor
Förvaltningstraditioner. Karlsson kap 7
Förvaltningstraditioner Karlsson kap 7 1 2 Globalisering New Public Management har spritt sig över hela västvärlden Men det betyder inte att offentlig förvaltning ser likadan ut över hela världen Skillnaderna
JAEN36, EU Environmental Law, 15 högskolepoäng EU Environmental Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JAEN36, EU Environmental Law, 15 högskolepoäng EU Environmental Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens nämnd
Studieplan Hälsa och Wellness
Avdelningen för omvårdnad Studieplan Hälsa och Wellness Basmedicinska grunder I,5 hp Kurskod OMGA51 Delmoment Fortplantningsorganen Vecka 10- vecka 11, 2012 Karlstads universitet, 651 88 Karlstad Universitetsgatan
Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda
JAEN53, Affärsförhandlingar, 3 högskolepoäng Business Negotiations, 3 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JAEN53, Affärsförhandlingar, 3 högskolepoäng Business Negotiations, 3 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens nämnd för
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband
Faktamaterial till bilderna om grundlagarna
Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna
Komparativrätt. Varför komparativ rätt? Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar
Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Komparativrätt Laura Carlson 2016 Varför komparativ rätt? 1. Den gör studenter bekanta med utländska regler, begrepp och ansatsar och möjliggör därmed kommunikation
JUCN24, Generationskonflikter i rätten, 15 högskolepoäng Intergenerational Conflicts in Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JUCN24, Generationskonflikter i rätten, 15 högskolepoäng Intergenerational Conflicts in Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska
JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
JURIDIK Ämnet juridik behandlar huvudsakligen civilrätt och offentlig rätt. Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer och företag. Offentlig rätt behandlar hur den offentliga
KURSPLAN. Dnr J 2010/
KURSPLAN 1 2012-05-15 Dnr J 2010/172 Juridiska fakultetsstyrelsens utbildningsnämnd Kursplan för Individuell arbetsrätt (Individual Labour Law), 15 högskolepoäng (15 ECTS), Avancerad nivå JUCN20 A1N Fastställd
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN
PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN Perspektiv Utdrag ur kursplanen för Rättsvetenskaplig uppsats LAGF03 s. 2 och metod Källa: Nationalencyklopedin
Rättshistoria och Allmän rättslära 4-5 juni 2013 Vårterminen 2013, B-perioden
Uppsala universitet Hemtentamen Allmän rättslära Rättshistoria och Allmän rättslära 4-5 juni 2013 Vårterminen 2013, B-perioden Domare Jönsson skall avgöra ett mål. Målet är dock komplicerat och Jönsson
Uppgift 1. Uppgift 2.
1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV MODELLPROVET I EVANGELISK-LUTHERSK RELIGION Uppgift 1. likheter: världsreligioner som kommit till i Indien, en cyklisk tidsuppfattning, reflekterar
ALLMÄNNA STUDIER. Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) 9102 Kommunikationsfärdigheter II (1 sv) ALLMÄNNA STUDIER 1
ALLMÄNNA STUDIER 1 ALLMÄNNA STUDIER E826 Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) Att studeranden skall tillägna sig grundläggande färdigheter att på ett framgångsrikt sätt studera vid fakulteten och tillägna
12/7/2013. Allmän rättslära idag. Föreläsning allmän rättslära 6 december 2013 Bo Wennström
Föreläsning allmän rättslära 6 december 2013 Bo Wennström Allmän rättslära idag Exempel: "Det inte går att bortse från det förhållandet att det inom inte alltför snäva kretsar av befolkningen med tiden
EU-rättens påverkan på Sverige
Juridiska fakulteten bjuder in till Rättsvetenskapens dag 2010 EU-rättens påverkan på Sverige Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet presenterar sin forskning tisdagen den 5 oktober 2010 kl. 09.15
Kursplan. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål
1(6) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2019 Kursplan Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Komparativ och främmande rätt: Ursprunget,
HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Konstitutionella principer i beskattningen legalitets- och likhetsprincipernas begränsningar
Konstitutionella principer i beskattningen legalitets- och likhetsprincipernas begränsningar Robert Påhlsson 2014 Disposition Begreppsparet rättsprincip rättsregel Principstruktur i skatterätten Reglering
HISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Johan Bärlund Professor (pro tem.) i nordisk rätt. Symposium om författningsöversättning / Prof.
Nationella och EUrelaterade normhierarkier Professor (pro tem.) i nordisk rätt 14-15.11.2013 1 Syftet med avsnittet Deltagaren får en inblick i hur en jurist strukturerar rättssystemet och använder sig
Religion Livsfrågor och etik
Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden
INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION
INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION LGRE40 Religionskunskap 4 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Religious Studies 4 for Teachers in Upper Secondary School, 15 higher education credits
Kursplan. Europa och världen, 30 högskolepoäng Europe and the World, 30 Credits. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå.
1(6) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2018 Kursplan Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Europa och världen, 30 högskolepoäng
JAMR41, Internationella mänskliga rättigheter II, 15 högskolepoäng International Human Rights Law II, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JAMR41, Internationella mänskliga rättigheter II, 15 högskolepoäng International Human Rights Law II, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
RÄTTEGÅNGENS AKTÖRER. Domarrollen och advokatrollen i ett utvecklingsperspektiv
RÄTTEGÅNGENS AKTÖRER Domarrollen och advokatrollen i ett utvecklingsperspektiv Jur.dr. Martin Sunnqvist och jur.dr. Elsa Trolle Önnerfors HT 2016 Japanska domare 1930-tal Kanadas Högsta domstol 2010-tal
Dåtid. Nutid. Framtid. Slutuppgift Kultur- och idéhistoria ESM08 och SP08B
Dåtid Nutid Framtid Slutuppgift Kultur- och idéhistoria ESM08 och SP08B Dåtid Nutid Framtid Vi ska under vecka 19-22 arbeta med olika teman i grupper. Ni delar själva in er i grupper (fem grupper). Varje
Uppfostran och straff
Mats Kumlien Uppfostran och straff Studier kring 1902 ärs lagstiftning om reaktioner mot ungdomsbrott LUND 1997 Innehällsförteckning Förord Innehällsförteckning VII IX I. Inledning 1 1. Värd och straff
Dödsstraff. Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman
Dödsstraff Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Lärarhandledning för Grundskolan Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman Lärarhandledning Syftet med denna lärarhandledning är inte att
- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Advokatens rättsskapande roll
Juridiska institutionen Examensarbete på juristprogrammet höstterminen 2015, 30 högskolepoäng Advokatens rättsskapande roll En kartläggning Victoria Kedner Handledare: Filippo Valguarnera Examinator: Merima
Allmän rättskunskap. Internationell rätt Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) EU- rätt Fördragen och internationella överenskommelser
Allmän rättskunskap Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se VILKA RÄTTSKÄLLOR FINNS? HUR SKA RÄTTSKÄLLORNA ANVÄNDAS? - DEN JURIDISKA METODEN Internationell rätt Sveriges överenskommelser
Alternativ tvistlösnin;
Alternativ tvistlösnin; Betänkande av Utredningen om alternativa former för tvistlösning vid tingsrätt Stockholm 2007 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2007:26 Innehåll Sammanfattning 15 Summary 23 Författningsförslag
ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med
Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)
Prövningsanvisningar i Hi 1a1 Prövning i Historia 1a1 KurskodHISHIS01a1 Gymnasiepoäng50 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 Muntligt prov epoker. (1 timme) Denna uppgift
Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar
Vad är allmän rättslära Ett filosofiskt studium av teorier, läror, principer och begrepp som är gemensamma för alla (eller nästan alla) andra juridiska discipliner. De centrala frågeställningarna (1) Frågan
Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Prövning i sociologi
Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,
Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Studieanvisning. Rektorsprogrammet, 30 hp. Rektorsprogrammet UC620U. Delkurs: Etik och juridik i ledarskapspraktik, 2.5 hp HT 2019
1 (7) 2019-06-11 Studieanvisning Rektorsprogrammet, 30 hp UC620U Delkurs: Etik och juridik i ledarskapspraktik, 2.5 hp HT 2019 Kursansvarig: Rebecca Adami (rebecca.adami@edu.su.se) Rektorsprogrammet -ett
EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral
Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen
Kursplan: Samhällskunskap
Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,
Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna
Cirkulärnr: 2001:8 Diarienr: 2001/0061 P-cirknr: 2001-2:3 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: EG/ EU Kristina Ossmer Datum: 2001-01-16 Mottagare: Rubrik: Arbetsgivarpolitiska sektionen Kommunstyrelsen
JAMR41, Internationella mänskliga rättigheter II, 15 högskolepoäng International Human Rights Law II, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JAMR41, Internationella mänskliga rättigheter II, 15 högskolepoäng International Human Rights Law II, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
JAMR34, Barn i väpnad konflikt, 7,5 högskolepoäng Children in Armed Conflict, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JAMR34, Barn i väpnad konflikt, 7,5 högskolepoäng Children in Armed Conflict, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är en historisk, äldre version, faställd
Koppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 11.10.2013 2013/2147(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 Barbara Matera (PE519.533v01-00) över Saudiarabien,
Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation
Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på
Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp
Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp Betygskriterier, Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap I framvaẍt och urkunder inom judendom, kristendom, islam, hinduism,
Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov)
Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov) Normgivning: De olika lagarna och förordningarnas inbördes förhållande till varandra. Lag (1994:1500) med anledning
JAEN48, Företagsförvärv i EU, 15 högskolepoäng Mergers and Acquisitions in the EU, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JAEN48, Företagsförvärv i EU, 15 högskolepoäng Mergers and Acquisitions in the EU, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är en historisk, äldre version,
KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Vetenskap och vetenskaplighet. Magnus Nilsson
Vetenskap och vetenskaplighet Magnus Nilsson Disposition Universitetets historia Institutionella aspekter på vetenskaplighet seminarieuppgifter Universitetets historia Grunden i antikens Grekland Men mycket
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen
Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen
Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
Kognitionsvetenskaplig avslutningskurs 729 G41 www.ida.liu.se/~729g41
Disposition Kognitionsvetenskaplig avslutningskurs 729 G41 www.ida.liu.se/~729g41 Annika Silvervarg IDA (Baserat på Nils Dahlbäck) Varför en avslutningskurs? Kursens struktur och uppläggning Förslag på
- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav. För godkänd examination på kursen skall studenten kunna visa
Juridiska fakulteten JUCN19, Familjerätt i ett komparativt och EU-rättsligt perspektiv, 15 högskolepoäng Family Law in a Comparative and EC-legal Perspective, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande
JURF12, Utvidgad juridisk introduktionskurs, 15 högskolepoäng Extended Introduction to Law, 15 credits Grundnivå / First Cycle
Juridiska fakulteten JURF12, Utvidgad juridisk introduktionskurs, 15 högskolepoäng Extended Introduction to Law, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är en historisk, äldre version,
HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle
Ekonomihögskolan HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen
Undervisningsspråk: Svenska Undervisningen sker på svenska, men engelskspråkigt textmaterial kan förekomma.
Juridiska fakulteten JUCN22, Praktisk process och tvistelösning i den sociala dimensionen - familjerätt/socialrätt, 15 högskolepoäng Legal Procedure and Dispute Resolution in the Social Dimension - Family
Momentguide: Aktörer inom internationell politik
Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika
HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle
Ekonomihögskolan HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen
Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: 128-135, 137-141 + A3 -dilemma)
Kunskapskrav: Mänskliga rättigheter - humanism & etik Pilar med fet text är grunden som alla ska kunna och övriga pilar för att kunna nå högre nivåer. Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila
Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)
Prövningsanvisningar i Hi 1b 2016/2017 Prövning i Kurskod Historia 1 b HISHIS01b Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 träff 3 träff 4 träff 5 Muntligt
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk