Fem seminarier i komparativ rättshistoria

Transkript

1 Fem seminarier i komparativ rättshistoria Vårterminen 2016 A 1. Den västerländska och österländska rättens rötter Kollektivet, individen och traditionen 2. Den anglo-amerikanska rättstraditionen Kontinuitet, imperialism och revolution 3. De kontinentala kodifikationerna Lagen som domarens mun och lagen som det perfekta maskineriet 4. Rätten och religionen Det historiska arvet 5. Rätten och makten Historiska rötter och nutida utmaningar Juridiska institutionen, Uppsala universitet, Rättshistoria & Allmän rättslära 1

2 2

3 Anvisningar för seminariepresentationerna Presentationerna syftar till att öva förmågan att jämföra på ett självständigt och kompentent sätt, att identifiera och koncentrera sig på den relevanta frågan och att göra en välavvägd disposition av en frågas olika delaspekter. De muntliga presentationerna är också en förberedelse och träning för den avslutande essän (hemtentamen). Särskilt viktigt är att kunna samla in, bearbeta och smälta samman uppgifter från olika källor till en helhet. Presentationerna skall också vara en yrkesträning i föredragningskonst. Förbered presentationerna genom överläggningar inom arbetsgruppen och genom litteraturstudier. Utforma presentationerna på ett pedagogiskt bra sätt. Samtliga gruppdeltagare skall vara aktiva vid presentationen. Håll samman presentationen så att de olika bidragen utgör en helhet. Anknyt tydligt till seminariets tema och avgränsa presentationen till den aktuella frågeställningen och i förhållande till de andra frågorna på seminariet. Gör en tidsplanering högst 25 minuter får presentationen ta! Använd vita tavlan och gärna även OH-apparaten (skriv texten på OH med minst 20 punkter) eller power pointutrustningen. Ange nyckelord på tavlan som kan användas som utgångspunkt för diskussionen. Vänd er till de övriga kursdeltagarna, inte enbart till seminarieledaren. Informera om den litteratur och de källor som ni haft nytta av för presentationen. Citera litteratur och källor korrekt. Ta med och hänvisa till materialet (sidnummer) vid seminariet. Använd den svenska formen av namn och termer, exempelvis Justinianus i stället för Justinian, Carl (eller Karl) stället för Charles, Johan i stället för John, Instituten i stället för Institutiones. Övriga deltagare skall vara beredda att komma med frågor och kommentarer. - Vad var intressant? - Kunde frågan ha besvarats på annat sätt? - Är det något ni saknar eller inte förstår? - Har man missat för frågan användbar litteratur eller andra källor? 3

4 Analys av källtexter När ni läser och diskuterar källtexter (Digestan, Magna Carta m.m.) kan följande frågor vara användbara: Vilket eller vilka ämnen handlar texten om? I vilken historisk kontext tillkom texten? Frågan är avgörande för tolkningen. Vilken typ av text är det? Lagtext, doktrin, dom eller annat? Vilket ändamål har texten? Vem vänder sig texten till? Är texten relevant för dagens jurister? Finns aktuella ämnen eller problem? Finns det skillnader mellan vår tid och det förflutna? Vad är era personliga reflektioner? 4

5 1. Den österländska och västerländska rättens rötter Kollektivet, individen och traditionen Källtexter Digestan (utdrag), Upplandslagens stadfästelsebrev Litteratur Anners I, Caenegem (An historical introduction), Inger, Piltz, Zweigert & Kötz, (Stein, P., Roman Law in European History, om man vill) Frågeställningar 1. Hur är första kapitlet i Digestan (De iustitia et jure) uppbyggt? Vad innehåller det? Vilken uppfattning uttrycks där om rättens och juristernas roll? Skiljer den sig från er uppfattning om rättens och juristernas roll i dag? 2. Hur arbetade man i Bologna med den romerska rätten? Vad var egentligen ius commune, var det en sorts lag eller något annat? Hur förhöll sig ius commune till den lokala rätten (ius proprium)? Hur såg man på lagens roll i samhället i Upplandslagens stadsfästelsebrev? Vilken roll spelar den romerska rätten i dag? 3. Vilken roll spelade och vilken roll spelar idag de traditionella rättsuppfattningarna i Kina och Japan? Vilken är enligt er mening den viktigaste skillnaden mellan en österländsk respektive västerländsk rättsuppfattning? Har vi något att lära av den österländska traditionen? Är exempelvis medling att föredra i stället för konfliktlösning i domstol? Kan etik och moral ersätta rättsregler? 5

6 2. Den anglo-amerikanska rättstraditionen Kontinuitet, imperialism och revolution Litteratur m.m. Modéer I, Zweigert & Kötz, Constitutional Reform Act 2005 (se länkar på exempelvis Wikipedia), Skuy, D., Macaulay and the Indian Penal Code of 1862: The myth of the inherent superiority and modernity of the English legal system compared to India s legal system in the nineteenth Century, Modern Asian Studies, 32,3 (1998), Wagner, K.A., Confessions of a Skull: Phrenology and colonial knowledge in early nineteenth-century India, History Workshop Journal, Issue 69 (2010), Milne, S. Britain: Imperial Nostalgia, Le Monde Diplomatique, May 2005 (ladda ner alla tre artiklarna från ub.uu.se) Frågeställningar 1. Varför kom den engelska rättsutvecklingen att skilja sig från den kontinentaleuropeiska och vilka är de politiska och historiska förklaringarna? Hur förhåller sig engelska domstolar till prejudikat och lagstiftning jämfört med svenska domstolar, och vilken betydelse har detta haft för rättsutvecklingen? Vilka viktiga förändringar har inträffat under senare år när det gäller den engelska domstolsorganisationen och varför har systemet reformerats? Beskriv utvecklingen och använd följande nyckelord, placerade i tid: writs, habeas corpus, common law, equity, stare decisis, och the Judicature Act. 2. Common law är den mest spridda rättstraditionen i världen. Hur har det gått till? Hur förhöll sig kolonialmakten till de lokala rättstraditionerna enligt Z & K? En annan bild av common law in action i kolonierna framträder i Skuys, Wagners och Milnes artiklar, jämför den med Z&K beskrivning. Utifrån artiklarna och Z&K, hur skulle ni beskriva implementeringen av common law i kolonierna och dess konsekvenser idag? 3. Vilka faktorer bidrar till att man trots allt kan tala om en amerikansk rätt? Sätt in dessa faktorer i ett historiskt sammanhang. Vilken roll spelar den amerikanska juryn jämfört med det svenska systemet med nämndemän? Vilka är argumenten för respektive mot lekmannamedverkan i rättstillämpningen? Vilken är er uppfattning? Hur har advokatens roll utvecklats i England, Sverige och USA? Känner ni igen personerna på bilderna och var arbetade de? Varför är de med här?? Eva Andén Sisters in Law? 6

7 3. De kontinentala kodifikationerna Lagen som domarens mun och lagen som det perfekta maskineriet Litteratur m.m. Anners II och III, de Beauvoir, Dawson, Hellner, Inger, Koopmans, Legrand, Modéer II, III & IV, Müller, Zweigert & Kötz, Liauzou, C., At war with France s past, Le Monde Diplompatique, June 2005 (ladda ner från ub.uu.se) Frågeställningar 1. Frankrike: Upplysningen och den franska revolutionen var en reaktion bl.a. på missförhållanden under l ancien régime. Inte minst domstolarna kom att stå i skottgluggen för kritiken, vilket illustreras i Modéers text. Vad var kritiken mot domarkåren? Code civil brukar räknas som den mest framstående av upplysningens kodifikationer, varför? Och hur kom den att passa så bra för 1800-talet, som ju brukar kallas för borgerlighetens århundrade, då individen kom i centrum. Vem hade huvudrollen i lagverket? Redogör för Simone de Beauvoirs kritik mot Code civil i Le Deuxieme sexe. När publicerades boken? Hur var läget då för kvinnors rättigheter i Frankrike? Vilka efterverkningar har kolonialismen i dagens Frankrike? (Läs Liauzou) 2. Tyskland: I. Beskriv kort bakgrunden, tillkomsten, utformningen BGB, och jämför med Frankrike och Code civil. Beskriv inflytandet från rättsvetenskapen. Hur spreds BGB över världen? 7

8 II. Beskriv vad som hände med juridiken, juristerna och judarnas rättsliga situation i nazi-tyskland (använd Müller), och hur generalklausulerna i BGB användes (använd Dawson). Finns det garantier för att generalklausulerna inte kan fyllas med liknande innehåll idag? Tycker ni att det finns det en moralisk gräns man som jurist bör upprätthålla? 3. Sverige: Beskriv Sveriges rikes lag (SRL) Hur var den utformad och vad var det historiska arvet? Beskriv försöken att reformera SRL, och hur lagreformerna under 1800-talet kan karaktäriseras (ledtråd i citatet nedan?). Vilket inflytande hade fransk och tysk rätt på den svenska rättsutvecklingen efter tillkomsten av SRL? (använd Zweigert & Kötz och Jan Hellner) The spririt of moderation should also be the spirit of the lawgiver Charles de Montesquieu Alla: I. Försök summera vilken roll nationalstaten, kolonialism och reception haft för utvecklingen av engelsk, tysk och fransk rätt. II. Bör man arbeta fram gemensamma europeiska eller internationella kodifikationer? Vad anser Koopmans? Vad anser Legrand? Vad håller ni med om och vad håller ni inte med om i deras beskrivningar? Artiklarna är från början av 90-talet, lyckades författarna förutsäga den framtida utvecklingen? 8

9 4. Rätten och religionen Det historiska arvet Källtexter Botolffallet Litteratur Ankarloo, Inger, Nordberg, Strömholm, Zweigert & Kötz, Åberg + Tilläggskompendium Frågeställningar 1. A fair trial? Vad innebar häxprocesserna? Vilka avsteg gjordes från då gällande rättsliga principer? Varför? Vad handlade Botolf-processen om? Vad känns främmande i processen mot Botolf och vad känns modernt? Alla grupper: Skulle häxprocesserna kunna förekomma i någon form i dag? Finns exempel? 2. Vilken roll spelade religionen under medeltiden och fram till modern tid för den svenska familjerätten, särskilt för kvinnans, mannens och barnens ställning? Vilka gamla kristna idéer (alltså grundläggande värderingar, inte institut) lever kvar mer eller mindre tydligt i dagens familjerätt? 3. I Sveriges rikes lag (1734 års lag) fanns straffrätten i två olika balkar: Missgärningsbalken, med brottsbeskrivningar och straffsatser, och Straffbalken, med formerna för bestraffningen. Från 1734 och fram till den strafflag som antogs 1864 tillkom en mängd olika specialförfattningar. Beskriv i korthet med hjälp av utdraget från handboken (1843) vilka olika strafformer som fanns. Vilka bakomliggande straffrättsideologier kan man utläsa? Vilken roll spelade religionen? Gällde principen om allas likhet inför lagen? Vilka är de huvudsakliga skillnaderna mot dagens straffsystem? 9

10 5. Rätten och makten Historiska rötter och nutida utmaningar Källtexter m.m: Magna Carta ( Konungabalken i Magnus Erikssons landslag (utdrag), den amerikanska rättighetsförklaringen (se Strzelewicz), den franska rättighetsförklaringen (se Strzelewicz), RF 1809 (se Häthén), FN-deklarationen (se Strzelewicz), EKMR, RF, I have a Dream på Youtube: Litteratur: Anderson & Zinsser, Bull, De Beauvoir, Ferm, Forsskål, Strzelewicz, von Vegesack Frågeställningar 1. Konstitutionell rätt: Varför är Magna Carta så berömd? I vilken kontext kom den till? Vilken roll spelar den i debatten efter 9/11? (Kombinera detta datum med Magna Carta och sök på nätet!) Vilka konstitutionella principer kommer till uttryck i kungaeden i Magnus Erikssons landslag (MELL) och i RF 1809? Hur såg den heliga Birgitta på förhållandet mellan makt och rätt, och hur tror ni att hon kunde hon få utrymme att dela sina åsikter, trots kvinnors svaga ställning i hennes samtid? 2. Tryckfrihet: Varför var det viktigt med tryckfrihet ( skrivfrihet ) enligt Peter Forsskål? Vad hände med hans skrift Tankar om den borgerliga friheten? Vilken är den historiska bakgrunden till 1766 års TF? Vad innehöll denna TF och vilka huvudsakliga principer kom till utryck? Vilka principer lever kvar i 1949 års TF och vilka har tillkommit? Bör den svenska tryckfrihetslagstiftningen reformeras och i så fall varför? 3. Rättighetsförklaringarna: Vad innehöll de amerikanska och franska rättighetsförklaringarna? Gällde rättigheterna för alla? Vad för slags rättighetsförklaringar, konventioner och liknande kom efter andra världskriget? Hur skiljer sig dessa juridiskt från sina historiska föregångare? Beskriv hur frånvaron av rättigheter för kvinnor förklarats och kritiserats i historien, och försök att förändra situationen (använd Anderson & Zinisser och de Beauvoir). 10

11 Eva Andén och hennes byrå röstar 16/