RÄTTSHISTORIA OCH ALLMÄN RÄTTSLÄRA (15 HP)

Transkript

1 RÄTTSHISTORIA OCH ALLMÄN RÄTTSLÄRA (15 HP) Välkommen! Varför skall man läsa Rättshistoria och Allmän rättslära (RoA) bortsett från att kursen är obligatorisk? Svaret är enkelt. För att bli en bra jurist! Av en akademiskt utbildad jurist vid landets äldsta universitet krävs nämligen mer än tekniska kunskaper och färdigheter. En bra uppsalajurist kan också sätta in juridiken i ett större sammanhang internationellt, historiskt, filosofiskt och politiskt. RoA vill ge dig sådana kunskaper och insikter. Kursens pedagogiska grundprincip är den akademiska friheten. Deltagarna är vuxna människor som läst länge vid universitetet. Det betyder att de bör kunna ta ansvar för sina studier på egen hand utan pekpinnar (se dock en särskild faktaruta om obligatorium i slutet av detta häfte). Du är alltid välkommen att höra av dig med frågor och synpunkter. Kursföreståndare Telefon: E-post: [email protected] Joel Näsvall Amanuens Telefon: E-post: [email protected] Mats Kumlien Seminarieledare (Rättshistoria) E-post: [email protected] Filippo Valguarnera Seminarieledare (Rättshistoria) E-post: [email protected] Thérèse Björkholm Seminarieledare (Allmän rättslära) Epost: [email protected] 1

2 KOMPARATIV RÄTTSHISTORIA Komparativ rättshistoria är den första delkursen i Rättshistoria och allmän rättslära, och pågår från den 19 januari till och med den 19 februari Syftet med komparativ rättshistoria Ett viktigt syfte med komparativ rättshistoria är att ge kunskaper om de olika rättstraditioner som ingår i EU och hur den svenska rättstraditionen har utvecklats i samspel med andra rättstraditioner. Men även andra rättstraditioner i världen uppmärksammas, bland annat den amerikanska (USA), österländska och islamiska rätten. Ett annat viktigt syfte är att studera rättsstatsidéns och de mänskliga rättigheternas framväxt samt juristernas roll i samhället. Akademiska kvalitetskrav och betygskriterier För godkänt betyg krävs visad förmåga - att använda och sätta in tidigare förvärvade juridiska kunskaper i ett historiskt komparativt sammanhang, - att jämföra olika rättstraditioner på ett självständigt och kompetent sätt, - att sätta in rättstraditionerna i ett historiskt, socialt, politiskt och ideologiskt sammanhang, - att sätta in den egna rättstraditionen i ett komparativt perspektiv, - att visa ett självständigt och kritiskt förhållningssätt gentemot rättssystemet, - att diskutera aktuella rättspolitiska frågor utifrån de historiska bakgrundsfaktorerna, - att analysera rättshistoriska texter mot bakgrund av tidigare nämnda kriterier. Vid betygssättningen i rättshistoriedelen bedöms graden av förmåga att jämföra på ett självständigt, relevant och kunnigt sätt. Jämföra respektive analysera innebär att man konsekvent, systematiskt och sammanhängande genomfört en jämförelse mellan olika rättstraditioner. Självständigt innebär att man inte bara beskriver, utan också reflekterar över likheter och skillnader mellan olika rättstraditioner och rättens förhållande till olika historiska faktorer. Relevant innebär att man kan identifiera och koncentrera sig på frågan och göra en välavvägd disposition av frågans olika delaspekter. Kunnigt innebär att man visar förtrogenhet med kurslitteratur och källor och kan använda sig av dem för att besvara frågan och kunna samla in, bearbeta och smälta samman uppgifter från olika källor till en helhet. För betyget AB krävs mycket god förmåga, för Ba krävs god förmåga och för B krävs acceptabel förmåga att uppfylla kriterierna ovan. 2

3 Seminariearbetet För seminariearbetet finns ett särskilt häfte med instruktioner, teman, instuderingsfrågor och seminariefrågor. Varje seminariegrupp är uppdelad i tre arbetsgrupper. Arbetsgruppen skall gemensamt förbereda och tillsammans svara för presentationen av en seminariefråga och för diskussionen av de övriga frågorna vid seminariet. De muntliga presentationerna vid seminarierna skall vara pedagogiskt utformade. Ett indirekt syfte med presentationerna är att träna en viktig egenskap hos goda jurister: förmågan till väldisponerade, välunderbyggda, begripliga, användbara och njutbara muntliga presentationer, föredragningar etc. Ett annat viktigt mål med seminariearbetet är att träna förmågan att lösa en arbetsuppgift genom att bearbeta information från olika källor. (Se vidare anvisningarna i häftet med seminariefrågor.) Föreläsningar 19 januari kl , Linnéträdgården, Orangeriet Introduktion: Vad är komparativ rättshistoria? 20 januari kl , Gustavianum, Auditorium Minus Sveriges Rikes lag i ett historiskt - komparativt perspektiv I 20 januari kl , EBC, Ekmansalen Sveriges Rikes lag i ett historiskt - komparativt perspektiv II 2 februari kl , Gustavianum, Auditorium Minus Sveriges Rikes lag i ett historiskt - komparativt perspektiv III 28 januari kl , EBC, Zootissalen Islamisk rätt Mosa Sayed 28 januari kl , EBC, Zootissalen Nytt vin i gamla läglar - tryckfriheten i ett nytt medielandskap Nils Funcke 3

4 Litteratur och annat material 1. W. Strzelewicz, De mänskliga rättigheternas historia (pocket). 2. K. Zweigert & H. Kötz, An Introduction to Comparative Law. 3. P. Forsskål, Tankar om den borgerliga friheten/thoughts on Civil Liberty. 4. Textmaterial (till salu på Studerandeexpeditionen, Trädgårdsgatan 1). Rekommenderad litteratur: H. Fried, Skärvor av ett liv. Vägen till och från Auschwitz (pocket). G. Inger, Svensk rättshistoria. S. Strömholm, Europa och rätten. Examination Examination sker genom hemtentamen den februari (OBS! Tidpunkten för tentamen kan av rättviseskäl inte ändras i enskilda fall på grund av att någon läser dubbelt eller liknande.) Tentamensfrågan läggs ut på kurshemsidan, eller hämtas utanför amanuensens rum på Gamla Torget 6, plan 5, den 18 februari kl Svaret skall lämnas in den 19 februari senast kl i brevlådan märkt ROA/CLHCJ på Gamla Torget 6, 5:e våningen. Inlämning ska även ske i elektronisk form, genom att svaret skickas till [email protected] senast kl. 16:00 den 19 februari. Bedömningen av svaren görs utifrån de akademiska kvalitetskrav och betygskriterier som finns i början av denna information. Detaljerad praktisk information om tentamen delas ut på sista seminariet. Tentamensfrågan i rättshistoria läggs normalt sett ut på Internet. OBS! För att upprätthålla anonymiteten bör alla frågor och ärenden som gäller den enskilda tentamensprestationen gå genom amanuensen. Vid hemtentamen får litteratur och annat kursmaterial användas. Det är inte tillåtet att försöka vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars skall bedömas. Tentanden skall helt på egen hand besvara tentamensfrågorna. Det är även fusk att utge annans text för att vara ens egen. Se vidare instruktioner om hänvisningar m.m. som lämnas i informationsbladet om tentamen! Misstanke om fusk anmäles. Universitetets disciplinnämnd kan besluta om varning eller avstängning under en period om högst sex månader. 4

5 Obligatorium Enligt beslut av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott är deltagande vid introduktionen och vid seminarierna obligatoriskt. För godkänt deltagande vid seminarierna krävs att man aktivt deltagit vid presentationer och diskussioner. Frånvaro från mer än ett seminarium under hela kursen (båda delkurserna) innebär att restuppgift måste fullgöras för att obligatoriet ska vara uppfyllt. Restuppgiften innebär att man i skriftlig form besvarar den fråga man hade till uppgift att besvara vid seminariet (två sidor) samt översiktligt de andra frågor som ventilerats vid seminariet (två sidor), totalt cirka fyra sidor. Observera att den sammanlagda frånvaron inte utan synnerliga skäl får överstiga två seminarier på hela kursen (båda delkurserna). Restuppgiften skall lämnas till amanuensen, i utskriven form, i postfacket på plan 5, Gamla torget, för vidare befordran till respektive lärare. Tentamensresultatet registreras först när restuppgiften fullgjorts. Den senare tidpunkten anges även som tentamensdatum. 5

6 ALLMÄN RÄTTSLÄRA Allmän rättslära är den andra delkursen i Rättshistoria och Allmän rättslära, och pågår från den 23 februari 2015 till och med den 20 mars Syftet med allmän rättslära Den allmänna rättslärans uppgift är att behandla allmänna och grundläggande frågor med avseende på rätten, d.v.s. frågor som har betydelse för alla jurister oavsett yrkeskategori, specialitet eller anknytning till viss rättsordning. Man kan, lite tillspetsat, säga att den allmänna rättslärans uppgift är att utforska rättsidén (eller rättsordningens idé). Därvid aktualiseras frågor av följande slag: Vad är en rättsordning? Vad menas med rättskällor och på vilket sätt grundar sig rättsordningen på sådana? Hur är rättsordningen uppbyggd? Vad är en rättsregel och vilka typer av rättsregler ingår i en rättsordning? Vad menas med att befinna sig i olika rättsliga positioner (d.v.s. att ha rättigheter resp. skyldigheter)? Vilka institutioner (lagstiftande församlingar, domstolar, åklagarmyndigheter, advokatkår, exekutiva organ m.fl.) ingår i välutvecklade rättsordningar och vad gäller om samspelet mellan dem? Vad gör man, när man tillämpar och tolkar rättsregler, och vilka principer styr detta förfarande? Vilka är rättsordningens centrala uppgifter? Hur förhåller sig rätten till moralen? Vad utmärker en rättsstat? Dessa och åtskilliga andra för förståelsen av för rätten grundläggande frågor behandlas inom den allmänna rättsläran. Akademiska kvalitetskrav och betygskriterier För godkänt betyg krävs visad förmåga - att använda och sätta in tidigare förvärvade juridiska kunskaper i ett rättsteoretiskt sammanhang, -att jämföra olika rättsteorier på ett självständigt och kompetent sätt, - att sätta in den egna rättstraditionen i ett rättsfilosofiskt perspektiv, - att visa ett självständigt och kritiskt förhållningssätt gentemot rättssystemet, - att diskutera aktuella rättspolitiska frågor utifrån de filosofiska bakgrundsfaktorerna, - att analysera rättsfilosofiska texter mot bakgrund av tidigare nämnda kriterier. Vid betygssättningen i allmän rättslära bedöms graden av förmåga att analysera på ett självständigt, relevant och kunnigt sätt. Analysera innebär att man konsekvent, systematiskt och sammanhängande genomfört en analys av olika rättsteorier. Självständigt innebär att man inte bara beskriver, utan också reflekterar över likheter och skillnader mellan olika rättsteorier. Relevant innebär att man kan identifiera och koncentrera sig på frågan och göra en välavvägd disposition av frågans olika delaspekter. 6

7 Kunnigt innebär att man visar förtrogenhet med kurslitteratur och källor och kan använda sig av dem för att besvara frågan och kunna samla in, bearbeta och smälta samman uppgifter från olika källor till en helhet. För betyget AB krävs mycket god förmåga, för Ba krävs god förmåga och för B krävs acceptabel förmåga att uppfylla kriterierna ovan. Seminariearbetet Varje seminariegrupp är uppdelad i arbetsgrupper. Seminarieuppgifterna skall behandlas inom dessa arbetsgrupper, som alltså fungerar som förberedande organ inför seminarierna. Under själva seminarierna skall varje deltagare kunna medverka i diskussionen avseende samtliga seminarieuppgifter. Föreläsningar 23 februari kl , EBC, Friessalen Introduktion till allmän rättslära Thérèse Björkholm 23 februari kl , EBC, Friessalen Föreläsning I Thérèse Björkholm Examination mars Examination sker genom hemtentamen. (OBS! Tidpunkten för tentamen kan av rättviseskäl ej ändras på grund av att någon läser dubbelt eller liknande.) Tentamensfrågan läggs ut på kurshemsidan kl den 26 mars, eller hämtas på Gamla Torget 6, plan 5. Svaret skall lämnas in senast kl den 27 mars i brevlådan märkt ROA/CLHCJ på Gamla Torget 6, 5:e våningen. Inlämning ska även ske i elektronisk form, genom att svaret skickas till [email protected] senast kl. 16:00 den 27 mars. Bedömningen av svaren görs utifrån de akademiska kvalitetskrav och betygskriterier som finns i början av denna information. Detaljerad praktisk information om tentamen delas ut på sista seminariet. För att upprätthålla anonymiteten bör alla frågor och ärenden som gäller den enskilda tentamensprestationen gå genom amanuensen. Vid hemtentamen får litteratur och annat kursmaterial användas. Det är inte tillåtet att försöka vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars skall 7

8 bedömas. Tentanden skall helt på egen hand besvara tentamensfrågorna. Det är även fusk att utge annans text för att vara ens egen. Se vidare instruktioner om hänvisningar m.m. som lämnas under kursen! Misstanke om fusk anmäles. Universitetets disciplinnämnd kan besluta om varning eller avstängning under en period om högst sex månader. Vid hemtentamen får litteratur och annat kursmaterial användas. Däremot får man naturligtvis inte ta hjälp av någon annan person för att lösa uppgiften. Vid bedömningen av svaren används de akademiska kvalitetskriterier som finns i början av denna information. Detaljerad praktisk information om tentamen delas ut på sista seminariet. Tentamensfrågan i allmän rättslära läggs normalt sett ut på Internet. OBS! För att upprätthålla anonymiteten bör alla frågor som gäller den enskilda tentamensprestationen gå genom amanuensen. Litteratur och annat material 1. McCoubrey, H & White, Nigel D, McCoubrey & White's textbook on jurisprudence 2. Textmaterial (till salu på Studerandeexpeditionen, Trädgårdsgatan 1) Obligatorium Enligt beslut av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott är deltagande i seminarierna obligatoriskt. För godkänt deltagande krävs att man aktivt deltagit vid presentationer och diskussioner. Frånvaro från mer än ett seminarium under hela kursen (båda delkurserna) innebär att restuppgift måste fullgöras för att obligatoriet ska vara uppfyllt. Restuppgiften innebär att man i skriftlig form besvarar den fråga man hade till uppgift att besvara vid seminariet (två sidor) samt översiktligt de andra frågor som ventilerats vid seminariet (två sidor), totalt cirka fyra sidor. Observera att den sammanlagda frånvaron inte utan synnerliga skäl får överstiga två seminarier på hela kursen (båda delkurserna). Restuppgiften skall lämnas till amanuensen, i utskriven form, i postfacket på plan 5, Gamla torget, för vidare befordran till respektive lärare. Tentamensresultatet registreras först när restuppgiften fullgjorts. Den senare tidpunkten anges även som tentamensdatum. Institutionens föräldrapolicy Uppsala universitet har antagit en policy för studerande barnföräldrar. Den finns tillgänglig på jämställdhetskommitténs hemsida < På kursen försöker vi därför så långt som det är praktiskt möjligt att tillmötesgå önskningar om undervisning viss tid och om grupplacering. Inlämningstider kan ändras vid vård av sjukt barn eller liknande händelser med anknytning till ditt föräldraskap. För att vi på kursen skall kunna göra ett så bra arbete som möjligt, ber vi därför att du tar kontakt med kursens amanuens. 8

9 Studenter med funktionshinder Institutionens målsättning är att alla studenter ska kunna studera på så lika villkor som möjligt. För studenter med funktionshinder utarbetas därför efter kontakt med studievägledare en särskild handlingsplan. Innehållet i handlingsplanen varierar beroende på studentens behov men kan till exempel innehålla information om behov av särskilda undervisningslokaler, extra tentamenstid, annan examinationsform, talböcker från Talboksoch punktskriftsbiblioteket (TPB) m.m. En sådan handlingsplan kan också upprättas tillfälligt vid sjukdom eller om någon olycka inträffat. 9