Juristernas nära förflutna: 1. Teorikapitlen. Rättshistoria Lund Vårterminen 2014 Kjell Å Modéer
|
|
- Ingvar Engström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Juristernas nära förflutna: 1. Teorikapitlen Rättshistoria Lund Vårterminen 2014 Kjell Å Modéer
2 Rättens levande ruiner Caspar David Friedrich 1813; Berlin 1945, World Trade Center 2001
3 Rätten som en metafor Kopparstick på titelsida: Montesquieus trädmetafor I rötterna livet och anden Peder Kofoed Ancher En Dansk Lov-Historie 1769 Montesquieu Om lagarnas anda 1748
4 Kaarlo Tuori: Rättens system av multi-lager Gällande rätt Nationell rättskultur Transnationella djupstrukturer
5 Lawrence M. Friedman, Stanford Law School Student hos Willard Hurst, University of Wisconsin/Madison: Etablerade rättshistoria Sociologiskt koncept: Law & Society 1969 Konceptet rättskultur Outsider s perspective
6 Vad är rättskultur? 1 Kultur ett vagt begrepp: Mjuka värden, attityder, mentaliteter Kontexten till detta koncept: Civil Rights Act 1964 Diskriminering av minoriteter Friedman identifierade rättskulturer bland etniska minoriteter: Immigranter från Puerto Rico i Brooklyn, mexikanare i Alameda County, California Inte intresserad i juristerna, the legal profession
7 Vad är rättskultur? 2 På 1990-talet: Kritik mot Friedman s position Roger Cotterrell, Pierre Legrand Ideologi-baserad tolkning av konceptet: Vad händer i advokaternas och domarnas hjärnor när de löser rättsliga konflikter i skilda rättskultur? Identifiera skilda rättsliga kognitiva strukturer och mönster. Insider s perspektiv
8 Vad är rättskultur? 3 Pierre Legrand, Kanada Fransk juridikprofessor, utbildad i Montreal, Professor i komparativ rätt vid Paris 1. European Legal Systems are not Converging Beroende på skilda kunskapssystem p gr a juristutbildning, professionell träning och rättsliga karriärer etc.
9 Vad är rättskultur? 4 Ideologier Konstitutioner Normer Rättsliga aktörer, legal actors Juristprofessionernas infrastrukturer: Nätverk, jurist-/fackföreningar, tidskrifter, kongresser etc. (Kjell Å Modéer)
10 Vad är rättskultur? 5 Genus-frågan i en rättskultur: Var finns kvinnorna i rättskulturerna? Outsiders-perspektivet: Alltid och överallt!! Som parter, vittnen, brottsoffer. Insiders-perspektivet: Relativt sent i advokat- och domarkulturerna, först från sent 1800-tal.I dag: Skillnad privat-offentlig
11 Rättsliga traditioner Traditioner är transparenta i förhållande till tid och rum. Traditions involve the extension of the past to the present. Traditioner konstrueras med hjälp av information. En attraktiv tradition är den med den mest övertygande informationen. Patrick Glenn, Legal Traditions of the World
12 Historisk argumentation 1 Statiskt argument Naturrätts -argument Original intent of the constitution Ursprunglig tolkning av författningen Justice Antonin Scalia Justice Antonin Scalia
13 Historisk argumentation 2 Dynamisk argumentation Historia är en kontinuerlig process Historiska normer tillämpas på moderna kontexter Levande konstitution Liberal wing of the U.S. Supreme Court Justice Sonia Sotomayor
14 Historisk argumentation 3 Kritiskt argument: Ingen referens till historia Modernitet: Brown vs. Board of Education, 1954
15 Dynamisk historisk tradition Författningsdomstolen i Karlsruhe 1949
16 Statisk historisk argumentation Röda mässan före session i Rota Romana (Romersk-katolska kyrkans högsta domstol i Vatikanen, Rom)
17 Traditionens makt i det senmoderna: Retraditionalisering Supreme Court i Röda mässan i S:t Lawrence katedralen i Washington S:t Mikael-söndagen (sista söndagen i september) innan domstolen börjar sina sessioner för året
18 Kritisk historisk argumentation Hugo Simberg, Sårad ängel Målning på Ateneum, Helsingfors
19 Medeltidens rättsliga tidsbegrepp Romerska rätten gällande rätt Ius commune universell rättskälla Ius commune ius proprium: Cum pare, likvärdiga rättssystem
20 Humanisternas tidigmoderna tidssbegrepp Den romerska rätten en historisk rättskälla Det heliga romerska riket av tysk nation en historisk konstruktion Den nationella rätten ger en historisk identitet
21 Samuel Pufendorf Suum cuique tribuere
22 Upplysningstidens tidsbegrepp Montesquieu 1748 De l esprit des loix Om lagarnas anda Asien Historien, det förflutna Despoti Dåtid Europa / Frankrike Nutid Feodalism Moget för reformer Förenta staterna Framtid Författning Demokrati
23 Upplysningstidens tidsbegrepp Voltaire: Om lagarna är dåliga: Bränn dem och skriv nya! Revolutionens mål: Att riva det feodala samhället l ancien régime Och skapa det moderna: Det demokratiska samhället
24 Romantiken som motkraft Den historiska rättsskolan wie es eigentlich gewesen ist. hur det egentligen har varit. Källkritik! Organisk tillväxt: Rättskällor, levande vatten Den levande ruinen
25 1800-talets dialektik: Liberalism vs. Konservatism Liberala positioner: Styr samhället med reformer: Författningar, kodifikationer Konservativa positioner: Organisk förändring, historisk förförståelse. Folksjälen (Volksgeist) Konstruera med hjälp av de historiska källorna: Wie es eigentlich gewesen ist.
26 1800-talet: Nationellt vs. internationellt Historiska skolan: Fokusering på de nationella rättssystemen Motkraften: Den universella rättshistorien Den jämförande rätten: Mittermaier: Rättsjämförande studier Rudolph von Jhering: Behov av internationell rättsvetenskap
27 1900-talets dialektik: Idealism vs. Realism, Pragmatism Alternativ som imperativ! Realism i stället för idealism Republik i stället för monarki Demokrati i stället för aristokrati Sekularisering i stället för religion: Entzauberung der Welt världens avförtrollning (Max Weber)
28 Juristernas förhållningssätt till det moderna - modernitet : Förmodernitet : Modernitet : Senmodernitet
29 Modernitetens tidsbegrepp Gällande rätt Framtidsorienterat: Reformer, visioner, utopier Traditionskritiskt Historiefientligt Rättslig positivism, Rättsrealism
30 Modernitetens rumsbegrepp Geopolitiska gränser: Järnridån, Muren Öst är öst, och väst är väst och aldrig mötas de två. (R. Kipling) Vision: Rättslig universalism Ex.vis. FN-deklarationen, EKMR Jämförande rätt: Reglers funktioner
31 Uppbrottet från moderniteten 1990
32 Från modernitet till senmodernitet Från antingen eller till både och Från funktion och text, till text och kontext Maastricht-avtalet 1992: Från ekonomi till ekonomi och kultur
33 Senmodernitet: Rättens nya konstruktioner
34 2010-talet Vad betyder gällande rätt, egentligen? Svensk, nationell rätt? Giltiga lagar och förordningar? Eller? Och? Sedvanerätt! Folkrätt, naturrätt? Doktrin? I dag: Ett nytt förhållningssätt till gällande rätt?
35 2014: Historisk argumentation i en transparent transnationell rättskultur
Komparativ rätt r. - en introduktion. Anna Jonsson
Komparativ rätt r - en introduktion Anna Jonsson Anna.jonsson@jur.uu.se Dagens förelf reläsning Vad är r komparativ rätt? r Den komparativa rättens r funktioner Komparativ metod Den komparativa rättens
Juristernas nära förflutna 3. Föreläsning i rättshistoria Vårterminen 2014 Kjell Å Modéer
Juristernas nära förflutna 3 Föreläsning i rättshistoria Vårterminen 2014 Kjell Å Modéer 1940-talets tre mentala faser 1940 45: Mellan idyll och apokalyps: Historisk nationell argumentation inskränkningar
Juristernas nära förflutna 2 Premodernitet före Föreläsning i rättshistoria Höstterminen 2014 Kjell Å Modéer
Juristernas nära förflutna 2 Premodernitet före 1914 Föreläsning i rättshistoria Höstterminen 2014 Kjell Å Modéer Vad är en rättslig modernitet? Det hegelianska perspektivet Tes: Förmodernitet 1870-1914
Fem seminarier i komparativ rättshistoria
Fem seminarier i komparativ rättshistoria Höstterminen 2017 (A-perioden) 1. Den österländska och västerländska rättens rötter 2. Den anglo-amerikanska rättstraditionen 3. De kontinentala kodifikationerna
Komparativrätt. Varför komparativ rätt? Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar
Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Komparativrätt Laura Carlson 2016 Varför komparativ rätt? 1. Den gör studenter bekanta med utländska regler, begrepp och ansatsar och möjliggör därmed kommunikation
Dödsstraff. Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman
Dödsstraff Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Lärarhandledning för Grundskolan Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman Lärarhandledning Syftet med denna lärarhandledning är inte att
Förord 13. 1. Inledning 17. 2. Den levande ruinen 29
Innehåll Förord 13 1. Inledning 17 juristernas komparativa perspektiv på historien 17 Rättigheter och intressen 18 Moderniteten 18 Rättskulturell jämförelse: Tid och rum 19 Rätten förvaltas, anpassas och
Fem seminarier i komparativ rättshistoria
Fem seminarier i komparativ rättshistoria Vårterminen 2015 (A-perioden) 1. Den österländska och västerländska rättens rötter Vari består egentligen skillnaden? 2. Den anglo-amerikanska rättstraditionen
PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN
PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN Perspektiv Utdrag ur kursplanen för Rättsvetenskaplig uppsats LAGF03 s. 2 och metod Källa: Nationalencyklopedin
EXAMENSARBETE. Det historiska argumentet i en senmodern juridisk diskussion. Rättshistoria. Johanna Grahn. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap
EXAMENSARBETE Det historiska argumentet i en senmodern juridisk diskussion Rättshistoria Johanna Grahn Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik
Fem seminarier i komparativ rättshistoria
Fem seminarier i komparativ rättshistoria Höstterminen 2015 (A-perioden) 1. Den österländska och västerländska rättens rötter Vari består egentligen skillnaden? 2. Den anglo-amerikanska rättstraditionen
Utveckling i Mellanöstern: Utmaningar i framtiden. Leif stenberg, centrum för Mellanösternstudier, Uppsala, 26 januari, 2015
Utveckling i Mellanöstern: Utmaningar i framtiden Leif stenberg, centrum för Mellanösternstudier, Uppsala, 26 januari, 2015 Kolonialism från 1800-tal McMahon-Hussein breven Balfour deklarationen Sykes-Picot-avtalet
Fem seminarier i komparativ rättshistoria
Fem seminarier i komparativ rättshistoria Höstterminen 2013 (B-perioden) 1. Den österländska och västerländska rättens rötter Vari består egentligen skillnaden? 2. Den anglo-amerikanska rättstraditionen
Critical Race teori del I
Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Critical Race teori del I Laura Carlson 2016 Critical Race rättsteori (CRT) Började på 1960 talet som en motreaktion till den liberala teoretiska utvecklingen
Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år
Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Före 1600 Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det
Fem seminarier i komparativ rättshistoria
Fem seminarier i komparativ rättshistoria Vårterminen 2016 B 1. Den västerländska och österländska rättens rötter Kollektivet, individen och traditionen 2. Den anglo-amerikanska rättstraditionen Kontinuitet,
Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år
Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Före 1600 Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det
Förord 9. Inledning 11. Medeltidens rättskällor 37
Innehåll Förord 9 Inledning 11 historiska normer i konflikt 11 historiens relevans för jurister 13 vad är en rättskälla? 18 Rättskällornas europeiska arenor 18 identitet, kultur, reception, imposition...
Historiens historia. Före Medeltiden. Cyklisk determinism. ! Målet var sanningen! Exempel Herodotos Perserkrigen
Före 1600 Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det
Fem seminarier i komparativ rättshistoria
Fem seminarier i komparativ rättshistoria Vårterminen 2014 (A-perioden) I. Den österländska och västerländska rättens rötter Vari består egentligen skillnaden? II. Den anglo-amerikanska rättstraditionen
Fem seminarier i komparativ rättshistoria
Fem seminarier i komparativ rättshistoria 1. Den österländska och västerländska rättens rötter Vari består egentligen skillnaden? 2. Den anglo-amerikanska rättstraditionen Vem är det egentligen som är
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor
Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen
prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består
Lag och Rätt 7D och C
Lag och Rätt 7D och C HT 2016 Information om lärare Lärare E-post Kontrosadress och kontorstider Anders Lennmor Anders.lennmor@stockholm.se Lila arbetslaget, 08:00-16:00 Allmän information Beskrivning
Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13
KALLA KRIGET Någon bild, tex berlinmuren... FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ Hur påverkar kalla kriget världen ännu idag? ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under
Till elever, föräldrar och lärare
Till elever, föräldrar och lärare Vi som har skrivit boken har utgått från tre mycket vikt iga principer: att följa kursplanen, att ha en tydlig struktur och att göra ämnet enkelt att förstå. Vi författare
Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral
Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar
RÄTTEGÅNGENS AKTÖRER. Domarrollen och advokatrollen i ett utvecklingsperspektiv
RÄTTEGÅNGENS AKTÖRER Domarrollen och advokatrollen i ett utvecklingsperspektiv Jur.dr. Martin Sunnqvist och jur.dr. Elsa Trolle Önnerfors HT 2016 Japanska domare 1930-tal Kanadas Högsta domstol 2010-tal
Fördragskonform tolkning
Fördragskonform tolkning Kränker Sverige rätten till ett självständigt liv? 17 april 2019 Patrik Bremdal Juridiska institutionen Patrik.bremdal@jur.uu.se Vad är egentligen folkrätt? För det första. Är
Frankrike 1780-talet KRIS
Frankrike 1780-talet Kolonialhandel Upplysningen, Paris centrum Franska modespråk i Europa Frankrike 1780-talet Folkrikast i Europa Absoluta furstemakten KRIS Frankrike Politiska orsaker- L ancien regime
3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den
Kunskapen tar form LAU 150
Kunskapen tar form LAU 150 Akademisk bildning och professionell kompetens i ett historiskt perspektiv Lennart G Svensson 1. Vad är ett universitet? 2. Vad betyder bildning? 3. Vad menas med professionell
Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet
Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet Samhällskunskap Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala
ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT Prof. Minna Gräns
ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2016 Prof. Minna Gräns VAD ÄR ALLMÄN RÄTTSLÄRA? Vetenskap om rätt, rättsvetenskap, rättsliga begrepp, rättens metoder i teori och i praxis, rättens relation till moral, politik, religion
Mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara
Justitia et. Prudentia KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING. Legal Culture in the Svea Court of Appeal , with Focus on the Law of Wills
KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING Justitia et och några praktiska tips inför den muntliga tentamen Prudentia Legal Culture in the Svea Court of Appeal 1640-1690, with Focus on the Law of Wills Vårterminen 2015
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Kursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Varför prata om organisationer? Föreläsning 1 Henrik Ifflander VT2014
Varför prata om organisationer? Föreläsning 1 Henrik Ifflander VT2014 För att förklara samhällsproblem och ordning behöver vi ta reda på: enheter relationer mekanismer ...och med ett organisationsteoretiskt
RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET MED INTERNATIONELL INRIKTNING, 120/160 POÄNG Legal Science Programme with International Approach, 120/160 points
INSTITUTIONEN FÖR BETEENDE-, SOCIAL- OCH RÄTTSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET MED INTERNATIONELL INRIKTNING, 120/160 POÄNG Legal Science Programme with International Approach, 120/160
Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det
CSR Demokrati, jämställdhet och integration
CSR Demokrati, jämställdhet och integration Tillbakablick/inspiration om framtiden HERRFOTBOLL Så började ungdomsfotbollen och så utvecklades den 1948-1962 Utgångspunkt: samhället och ungdomsfrågorna.
Kursens mål. Juridiska fakulteten. Undervisningsspråk: Svenska och Engelska. Introduktion till juristutbildningen
Juridiska fakulteten LAGA01, Introduktion till juridiken, allmän rättslära och konstitutionell rätt, 30,0 högskolepoäng Introduction to Law, Legal Theory and Constitutional Law, 30.0 credits Grundnivå
Kursplan. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål
1(6) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2019 Kursplan Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Komparativ och främmande rätt: Ursprunget,
Fem seminarier i komparativ rättshistoria
Fem seminarier i komparativ rättshistoria Vårterminen 2016 A 1. Den västerländska och österländska rättens rötter Kollektivet, individen och traditionen 2. Den anglo-amerikanska rättstraditionen Kontinuitet,
Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att
Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången
JUCN32, Health Law, 15 högskolepoäng Health Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten Fastställande JUCN32, Health Law, 15 högskolepoäng Health Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens nämnd för utbildningen på
ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.
Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och
Några få ord om rättsvetenskap, metod och kritiska rättsteorier
Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Några få ord om rättsvetenskap, metod och kritiska rättsteorier Laura Carlson 2016 Grundläggande begrepp Rättskällelära De rättskällor som används för att
!!!!!!!!!! Franska revolutionen!
Franska revolutionen Centralt innehåll HISTORIA Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan
Rättshistoria och Allmän rättslära 4-5 juni 2013 Vårterminen 2013, B-perioden
Uppsala universitet Hemtentamen Allmän rättslära Rättshistoria och Allmän rättslära 4-5 juni 2013 Vårterminen 2013, B-perioden Domare Jönsson skall avgöra ett mål. Målet är dock komplicerat och Jönsson
institutionen för historiska studier Litteraturlista Historia, grundkurs ht
Litteraturlista Historia, grundkurs ht 2009 Alfabetisk lista Andersson, Catharina, Varför satte Svantepolk Knutsson sina döttrar i kloster? Om egendom, kloster och aristokrati i 1200- och 1300-talets Sverige
JAMR13, Migration Law, 7,5 högskolepoäng Migration Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JAMR13, Migration Law, 7,5 högskolepoäng Migration Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens nämnd för utbildningen
Revolutionernas tidevarv
Revolutionernas tidevarv Bakgrund/förutsättningar Vetenskapliga framsteg på 1600-talet; grundade på erfarenheter (empirismen) o förnuftstro (rationalismen), ledde till en inriktning på det för människan
ruralt fysiska strukturer ekologiska samband hydrologi vyer landskaps känsla produktion konventionen gestaltning värdefullt flöden nutid utveckling
arkitektur konflikt naturtyp ekosystem tidsdjup rörelsemönster minnen ruralt fysiska strukturer ekologiska samband estetik arena hydrologi implementering produktion vyer landskaps känsla riktning hållbart
Politisk teori 1 Föreläsning 7: Konservatism. Jörgen Ödalen
Politisk teori 1 Föreläsning 7: Konservatism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Edmund Burke, Reflections on the Revolution in France (1790). Brittisk-irländsk filosof, debattör och politiker. Besökte
Strategisk plan JURIDISKA FAKULTETEN
Strategisk plan 2018 2026 JURIDISKA FAKULTETEN Inledning Lunds universitet och den Juridiska fakulteten grundades 1666 och har under århundranden varit ett centrum för bildning och lärdom. Lunds universitet
Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.
Introduktion UHU/ESD Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Dagens föreläsning Vad är UHU/ESD? MU vs UHU/EE vs ESD UHU/ESD i styrdokumenten UHU/ESD som en av flera undervisningstraditioner
ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med
SVERIGE FÖRNYAT. UN i VERSlTÄTSBiBLlOTHEK KIEL - ZENTRALBI8U0THEK - ETT FORSLAG TILL SVENSKA FOLKET OM EN BÄTTRE DEMOKRATISK ORDNING LEIF V ERIXELL
SVERIGE FÖRNYAT ETT FORSLAG TILL SVENSKA FOLKET OM EN BÄTTRE DEMOKRATISK ORDNING UN i VERSlTÄTSBiBLlOTHEK KIEL - ZENTRALBI8U0THEK -. AV LEIF V ERIXELL INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning ii Konstitutionens
LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Är religion en mänsklig rättighet? PDF LÄSA ladda ner
Är religion en mänsklig rättighet? PDF LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Hans Ingvar Roth. Vilken plats har religionen i ett modernt liberal-demokratiskt samhälle som Sverige? Frågan
Nr 54 Avtal med Heliga stolen i syfte att bekräfta att den romersk-katolska
Nr 54 Avtal med Heliga stolen i syfte att bekräfta att den romersk-katolska kyrkan i Sverige är en del av folkrättssubjektet den universella katolska kyrkan Stockholm den 13 december 2001 Regeringen beslutade
JOURNAL OF CURRICULUM STUDIES
JOURNAL OF CURRICULUM STUDIES Johan Liljestrand HUR KAN RELIGIONSDIDAKTISKA KÄRNOMRÅDEN FÖRSTÅS UTIFRÅN DET AKTUELLA MATERIALET? Inte en religionsdidaktisk tidskrift Sökning på religion respektive religious
Det historiska perspektivet En rättshistorisk introduktion
Det historiska perspektivet En rättshistorisk introduktion KJELL Å MODÉER JURIDICUM - LUND VÅRTERMINEN 2014 Mina föreläsningars huvudtes: Präglas vår tids syn på rätten av en rättens romantik? Test Antites
Koppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens
Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral. Jörgen Ödalen
Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är internationell rätt? Ett system av lagar skapat av stater för att reglera
SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att
En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11
En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen
Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3
Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3 Pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt
God elevhälsa +goda resultat = sant. Per Kornhall och Johan Hallberg
God elevhälsa +goda resultat = sant Per Kornhall och Johan Hallberg SKOLA + FOLKHÄLSA = SANT per@kornhall.se Skolstrateg Skolstrateg Författare till Barnexperimentet Skolstrateg Författare till Barnexperimentet
Utbildningsplan. Samhällsvetarprogrammet. 180 högskolepoäng. Social Science Programme. 180 Higher Education Credits *)
Utbildningsplan Samhällsvetarprogrammet 180 högskolepoäng Social Science Programme 180 Higher Education Credits *) Fastställd i Utbildnings- och Forskningsnämnden 2010-11-24 Gäller fr.o.m. 2011-07-01 Reviderad
Samhällskunskap. Ämnets syfte
Samhällskunskap SAM Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga
Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap
FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
KURSPLAN Historia, 1-30 hp, 30 högskolepoäng
1(5) KURSPLAN Historia, 1-30 hp, 30 högskolepoäng History, 1-30, 30 credits Kurskod: LHSA17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2011 Reviderad 090610 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:
JUCN20, Individuell arbetsrätt, 15 högskolepoäng Individual Labour Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JUCN20, Individuell arbetsrätt, 15 högskolepoäng Individual Labour Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens nämnd
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas?
Professor Michael Apple Dr David Rose Professor Caroline Liberg Professor Sally Power Dr Guadalupe Francia Dr Monica Axelsson Dr Philippe Vitale Professor Ninetta Santoro EDUCATION FOR SOCIAL JUSTICE 28-29
Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: 128-135, 137-141 + A3 -dilemma)
Kunskapskrav: Mänskliga rättigheter - humanism & etik Pilar med fet text är grunden som alla ska kunna och övriga pilar för att kunna nå högre nivåer. Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband
PTSD och Dissociation
PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor
Utbildningssystem för jurister i EU Nordirland
Utbildningssystem för jurister i EU Nordirland Informationen har lämnats av The Law Society of Northern Ireland April 2014 BESKRIVNING AV DET NATIONELLA JURISTUTBILDNINGSSYSTEMET i Nordirland 1. Tillträde
Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!
Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet
Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012
Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen
Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom
Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades 1. Mellan 1750 och 1850 kom Liberalism Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet kom 3. Under
Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Juridiska fakulteten
Juridiska fakulteten LAGA01, Introduktion till juridiken, allmän rättslära och konstitutionell rätt, 30 högskolepoäng Introduction to Law, Legal Theory and Constitutional Law, 30 credits Grundnivå / First
UPPSALA UNIVERSITET Dnr JUR 2006/604 Juridiska fakulteten
UPPSALA UNIVERSITET Dnr JUR 2006/604 Juridiska fakulteten Utbildningsplan med föreskrifter för J U R I S K A N D I D A T E X A M E N vid Uppsala universitet (Juris kandidatprogrammet) Fastställd av Juridiska
Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan
Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap
Arbetsområde: Min tid - min strid
Arbetsområde: Min tid - min strid Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à 60 minuter cirka. Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk