Det historiska perspektivet En rättshistorisk introduktion

Transkript

1 Det historiska perspektivet En rättshistorisk introduktion KJELL Å MODÉER JURIDICUM - LUND VÅRTERMINEN 2014

2 Mina föreläsningars huvudtes: Präglas vår tids syn på rätten av en rättens romantik? Test Antites - Syntes

3 (Bild) Lars Lerin: Akvarellen: Den återfunna romantiken (2012)

4 Också rättsliga kronologier är konstruktioner "Redan på 1600-talet levde hovrättsdomaren i en schizofren tillvaro mellan svensk och europeisk rätt" Publicerad Dagens Juridik :42

5 Vårt förhållande till den rättsliga globaliseringen Duncan Kennedy (Harvard Law School), Three Globalizations of Law and Legal Thought (2005) Classical Legal Thought The Social Human Rights Revolution

6 Vårt förhållande till moderniteten ( ) Det tidigmoderna Upplysningen och romantiken Premodernitet Moderniteten Senmoderniteten

7 Modernitetens konflikt med rättshistorien Moderniteten: Kritik mot historia, tradition, kultur Konflikt: Historien förändras genom rättsliga konflikter Rättshistoria en del av rättsvetenskapen

8 Retraditionalization Desecularization

9 Historiska perspektiv Globalisering: Världen är platt! The World is Flat Thomas L Friedman New York 2004 Inte som i den grekiska antiken men som en senmodern metafor

10 Rumsliga metaforer: Nationell säkerhet och frihet Space of Liberty and Security World Trade Center Frihetsgudinnan 11 September 2001

11 Max Planck Institutet för europeisk rättshistoria Frankfurt/Main, september 2013

12 European Normativity Global Historical Perspectives

13 Alltså: Normer inte lagregler (skrivna och levande) Globala europeiska perspektiv inte eurocentrerade Inte europeiska innanförperspektiv men utanförperspektiv: Europa utanför Europa

14 1800-talets globalisering: Kolonialisering, utvecklingsperspektiv

15 Estetikprofessorn i Uppsala Per Daniel Amadeus Atterbom ( )

16 Atterboms italienska resa Mötet med Rafaels S:ta Cecilia på museet i Bologna: Ett slags estetiskt chocktillstånd Den estetiska entusiasmen blev en mutation av den religiösa entusiasmen Den estetiske entusiasten står i samma förhållande till sin omgivning som helgonet Romantikern är trollbunden av en musik för vilken andra är döva. (Horace Engdahl, Förord till Akademiens utgåva av Atterboms italienska resa)

17 En resa i Atterboms fotspår Vår resas uppgift: Att komparera Romantikerna våra första turister: Hjälper juristerna att jämföra framtiden med det förflutna I tid: Med den romerska och medeltida rätten men också med upplysningstidens revolution I rum: Egna nationen med andra länder

18 1800-talets globalisering Jules Verne, Jorden runt på 80 dagar Phileas Fogg

19 En resa jorden runt: 1900: 66 dagar. 1905: 33 dagar

20 Rättsjämförelse i tid: 1900-t. vs t. Monolitiska, monoreligiösa, slutna samhällen Text Dogmer Multikulturella, multireligiösa och transnationella samhällen Kontext Metaforer Evolutionsresan Från då till nu Förklaringsresan Från nu till då

21 1900-talet: Kollektivism, teknik och rationalism Nationalstaten. Stängda gränser Utanför eller innanför: Antingen eller

22 2000-talet: Individualism och minoriteter Nationalstat och överstatlighet Öppna gränser: Både innanför och utanför Både och

23 2000-talet: Jämförande rättshistoria Konvergens Finna likheter Universalism

24 Jämförande rättshistoria Divergens Finn skillnader Identitet

25 Konvergens eller divergens?: Exemplet Den nordiska rättsfamiljen Likheter eller skillnader i de nordiska rättssystemen? 1872 Nordiska Juristmötet i Köpenhamn Harmoniserad lagstiftning: Avtalsrätt, köprätt, familjerätt 1970: 1972: slut Scandinavian exceptionalism: Finn likheter! Nordiska Juristmötet i Helsingfors. Harmoniseringsperiodens

26 Konvergens eller divergens?: Exemplet Den nordiska rättsfamiljen 2014: Skilda kontexter och identiteter: Danmark: Grundtvig-staten (religion & historia) Sverige: IKEA-hemmet (folkhemsideologi) Finland: Nokia-landet (teknikframgång) Norge: Det nordiska Saudi (oljeekonomi) Island: Saga-staten (idyll vs. global realitet)

27 Peregrinationsresa, akademisk studieresa Komparation i tid och rum Norden : Harmonisering, lagstiftningssamarbete (likheter i fokus) Norden : Identitet, kultur (skillnader i fokus)

28 Den nordiska rättsfamiljen? Danmark: Medlem av EG 1973 Finland & Sverige: Medlem av EU 1995 Norge: Ej medlem av EU Island: Ansöker 2010 om medlemskap Efter 1990: Geopolitisk förskjutning: Från Norden mot Östersjöområdet

29 Nu börjar rättskulturresan till rättens rötter! Några touch-downs i rättshistoriens geografi: Fokus på rättslig förändring Fokus på aktuell forskning: European Association of Comparative Legal History, grundad 2010.

30

31 1. Dansk rättskultur Köpenhamn!!! Dags att börja jämföra!

32 Københavns universitet 1479: Mer teologi än juridik

33 Det juridiske fakultet, København Studiegården Studiestræde 6

34 Højesteret Danmarks högsta domstol Grundad 1660 Firade 350-årsjubileum 2010

35 Henrik Zahle, Omsorg for Retfærdighed (Sessionssalen, Höjesteret)

36 Dansk rättskultur: Storm-Pedersen

37 Rättslingvistik, Law and Language Østre Landsret Hovrätten i Köpenhamn Ankeret Rätten att överklaga Nævninger Jurymän, lekmän Voldgift Skiljedom Retfærdighed Rättvisa

38 2. Östersjöområdets rättskultur Från norr till söder: Från Luleå till Lübeck Från väster till öster: Från Kiel till Tartu

39 Östersjön: Mare Balticum, Fredens hav Hansan: Lex mercatoria Reformationen: Luthersk-evangelisk tro Hugo Grotius: Det fria havet, De mare liberum Sverige som stormakt i Östersjöområdet under tidig-modern tid

40 Östersjöområdets periferi: Katedralgränsen från Gammelstad (till Istanbul)

41 Katedralen i Gammelstad, Nederluleå

42 Medeltida globalisering I Gammelstads kyrka från 1400-talet möts Birkarlarnas (dvs. samernas) rättskultur med Den universella romersk-katolska kyrkans rättsordning: kanonisk-rättslig familjerätt Lokal sedvanerätt och universella kristna rättsprinciper

43 Tidig-modern svensk europeisering Gustav II Adolfs dotter Christina Regina Drottning Europeisk hovkultur (Cartesius, Grotius) europeisk rättsbildning (främst i domstolarna)

44 Tidig-modern författning: Westfaliska freden 1648 Europeisk Konstitution Sverige blir en europeisk stormakt

45 Svensk europapolitik på 1640-talet Johan Adler Salvius Johan Oxenstierna

46 Wismar: Tribunalet i Wismar

47 Tribunalsbyggnaden: Mecklenburgiske hertigens palats: Fürstenhof

48 Vicepresidenten David Mevius,

49 David Mevius minnestavla, epitafium Nikolai-kyrkan i Wismar Fördärvat under DDRregimen Restaurerat och återinvigt 1 advent 2009 David Meviussällskapet: Forskning om rättens kulturhistoria i de f.d. svenska provinserna

50 Senmodern retraditionalisering efter 1990 : Fürstenhof 2000 Amtsgericht Wismar

51 Fürstenhof 2000 Amtsgericht Wismar

52 Bearbetandet av det nära förflutna Bewältigung der Vergangenheit Inga Markovits, Rättvisa i Lüritz: En östtysk rättshistoria (2006) Lüritz finns inte. Men det finns en målerisk östtysk småstad som döljer sig bakom namnet

53 Staatsicherheitsdienst: Stasi De andras liv

54 3. Greifswald: Sveriges sydligaste universitet Universitet & Hansastad

55 Caspar David Friedrich, Ängar vid Greifswald

56 Greifswalds stadssilhuett: Maria, Nikolai, Jacobi

57 Suum cuique tribuere: Ge åt var och en sitt

58 Suum cuique tribuere, ge åt var och en sitt Adeln Prästerna Borgerskapet Bönderna Hovpersonal Militär Flottan Hovrätten Domkapitlet Stadsdomstolar Domstolar på landet (häradsrätt) Borgrätter Krigsrätter Amiralitetsrätter

59 Privilegierade domstolar: Kyrka & stad Sankt Nikolai-kyrkan Rådhuset i Greifswald

60 Svenskt universitet Den akademiska jurisdiktionen Universitetsbyggnaden I Greifswald

61 Svensk-europeisk jurist på 1700-talet Christian Nettelbladt Född i Stockholm Professor i Greifswald Domare i den tyske kejsarens domstol: Rikskammarrätten

62 Greifswalds universitetsaula

63 Retraditionalisering: Juridiska fakulteten i Greifswald Fakulteten sitter i den gamla hovrättsbyggnaden (Oberappellationsdomstolen under den preussiska perioden)

64 4. Berlin Den närvarande rättshistorien

65 Retraditionalisering i Berlin: Bundestag

66 Riksdagsbyggnaden i Berlin Tillägnad det tyska folket: Dem deutschen Volke

67 Riksdagsbranden 1933

68 Berlin 1945 Överenskommelsen i Potsdam Uppdelandet av Tyskland och Berlin i fyra zoner: Sovjetiska, franska, engelska och amerikanska Bonnrepubliken vs Östberlin

69 Under vapnen tystnar lagarna: Stunde Null Riksdagsbyggnaden sommaren 1945

70 DDR : Republikens palats: Volkskammer

71 Bonnrepubliken : Bundestag, Bonn

72 Ronald Reagan 1987: Tear down this wall! Det berömda talet vid Brandenburger Tor.

73 Berlinmurens fall den

74 Berlinrepubliken 1990: Bundestag Rättslig metamorfos: Från despoti till demokrati Den renoverade riksdagsbyggnaden

75 11 september 2001: Rättslig förändring World Trade Center En annan paradigmatisk historisk metafor

76 Rättslig revolution Rättslig evolution Revolution: Dramatisk förändring Evolution: Kontinuerlig, organisk förändring Rättshistoria handlar om rättslig förändring: Uppvisar rättshistorien exempel på revolutioner? Evolutioner, utvecklingsperspektiv?

77 Historiska rättsskolan Nationalstaten Initiativtagare: Friedrich Carl von Savigny

78 NS-Justiz: Kammergericht, Berlin Domstolsbyggnaden för Kammergericht (Fredrik den stores domstol) i Berlin

79 Hitlers Volksgerichtshof, Folkdomstolen

80 Riksjustitieminister Franz Gürtner inviger Folkdomstolen 14 juli 1934

81 Juridisk broms för Hitlers godtycke Domstolarnas oavhängighet? Riksjustitieminister Dr. Franz Gürtner ( )

82 Hitlers rättsliga redskap: Folkdomstolen Specialdomstol för politiska brott Domstolspresidenten Dr. Roland Freisler ( ) Processen mot 20 juliattentatsmännen 1944

83 Orättens lakejer: Deformering av en rättskultur

84 Rätt = Politik = Makt (Jurisdictio) Freislers Volksgerichtshof

85 Den politiserade Folkdomstolen: Rättens teater Processen mot 22-juli-attentatsmännen 1944

86 Rätt och religion: Den politiserade kyrkan

87 5. Nürnberg Uppgörelsen med det rättsligt förflutna

88 Uppgörelsen med nazismen: Nürnberg

89 Nürnbergprocessen mot 24 huvudkrigsförbrytare, 1946

90 Nürnbergprocessen: Segrarmakternas domstol

91 Huvudkrigsförbrytarna: 12 dödsdomar

92 Därefter: Domarrättegångarna 1947

93 Naturrättsrenässans: Radbruchs formel Gustav Radbruch Jurist och politiker ( ) Domare får icke tillämpa normer som uppenbart strider mot de mänskliga rättigheterna

94 Eichmann-rättegången i Jerusalem 1961: Ondskans banalitet Adolf Eichmann Hannah Arendt

95 Auschwitz-rättegången Frankfurt/M. 1968

96 Historikerstriden 1987 Ingo Müller: Fruktansvärda jurister (1987) Vårt rättsväsens obearbetade förflutna

97 Igen: Bearbetandet av vårt nära förflutna : Parentesteorin 1968: Studentrevolterna: Uppgörelsen med föräldragenerationen: Auschwitzrättegången : Kontinuitetsteorin

98 6. Limes Den inomeuropeiska gränsen

99 Limes: Suum cuique tribuere Universalism partikularism Ius commune ius patrium Cum pare: jämför likvärdiga rättssystem

100 Europeiska universella rättsliga symboler Justitiafiguren

101 Rättens ikonografi Prudentia (vishet) Justitia (Rättvisa) Fresken Det goda regementet i Siena, Italien

102 Visualisering Justitiabrunnen i Frankfurt/Main

103 Rättens visualisering Pax, Prudentia, Justitia Rådhuset i Regensburg

104 Rättens visualisering Medeltida domstol Honoratiores Professionalisering Max Weber: Rätt och ekonomi

105 Författningsdomstolen i Karlsruhe

106 Efterkrigstidens domarkultur

107 Kassationsdomstolen, Cour de cassation, Paris

108 EG-domstolen Luxemburg

109 Europadomstolen för mänskliga rättigheter Strasbourg

110 Transnationell transparens Är den svenska domstolskulturen mogen för domarkåpor? Advokaterna är!

111 7. Italien Det romantiska målet!

112 Mot Italien! Där citronerna blommar! Dags för en campari!

113 J.W.Goethes italienska resa

114 De svenska pilgrimsresorna till Italien Uppsalaadjunkten Per Daniel Amadeus Atterbom Italienska resan Att få uppleva det estetiska under, som andra fått göra före dem

115 William Turner Vägen till Rom!! och till rättslig reception

116 Vi närmar oss målet: Florens!

117 Florens: Renässansens högborg

118 Profan och katolsk rätt flätas samman

119 Laurenziana-biblioteket, Florens

120 Det äldsta bevarade manuskriptet av Corpus iuris civilis

121 Det rättsliga arvet från Rom och Bysans

122 8. Bologna Målet för juristernas pilgrimsresa

123 Juristernas Mekka sedan 1080: Bologna

124 Här börjar den europeiske juristens professionalisering! Renässansen: Pånyttfödelsen av antikens kunskaper: Den grekiska filosofien, den romerska rätten Kunskapsstrukturen: Den romersk-katolska kanoniska rätten och den romerska rätten: Juris utriusque doctor: Doktor i båda rätterna: Romersk och kanonisk rätt Juristutbildningens former: föreläsningar, seminarier, disputationer, promotioner

125 Professorerna läser före, föreläser

126 Baldus di Ubaldis. d.1400: Från teori till praktik: Juriskonsulter

127 Kunskapen förmedlas genom bibliotek Det rättsliga kulturarvet Juristernas litteratur samlas i bibliotek Kyrkor Kloster Universitet

128 Lingua franca: Europeisk kunskap förmedlas genom latinet

129 9. Sammanfattning Perspektivresans learning outcomes?

130 Reception, frivilligt upptagande Imposition, påtvunget upptagande) Den gemensamma europeiska rättskulturen: Konvergensen Den romerska rätten De individuella fri- och rättigheterna Rättsstaten Rule of law Välfärdsstatens regleringslagstiftning

131 Europeisk rättslig divergens Maastricht-avtalet 1992, ratificierat 1994: Respekt för medlemstaternas särart beträffande historia, kultur och språk Nationell rättslig identitet och kultur Juristernas innanförperspektiv: Juristkulturer, dvs domarkultur, advokatkultur rättsvetenskaplig kultur

132 Peregrinationsresans lärdomar Förändring: Gränser i tid och rum Perspektiv, förförståelse Rättshistoriska processer

133 Förändring: Gränser i tid och rum Tidig-modern tid, Upplysning, tysk & fransk, Revolution romantik, 1800 [ 1850] Liberalism konservatism, Juridisk nutidshistoria, Från manlig till mänsklig rättskultur

134 Perspektiv, förförståelse Rättens långa linjer Från text till kontext (sammanhang) Bilder, rättens metaforer Rättslig och social (politisk) kultur Samband rätt och religion

135 Rättshistoriska processer Den långa processen: Från 1734 Samband rätt och politik och religion Ideologiska och normativa processer Kulturella, kontextuella processer

136 Rättshistorien hjälper oss konstruera visioner! SLUT