Romerska. Rättssystemet

Transkript

1 Romerska Rättssystemet

2 Romarriket Romarna skapade ett imperium som på ett avgörande sätt påverkat hela Europa och den europiska kulturen. Medelpunkten var Rom, som under antiken växte till en miljonstad. Uttrycket alla vägar bär till Rom stämmer till stor del, för precis så var det. Något av Italiens största fördelar var att det låg mycket bra till geografiskt. Den romerska republiken R om regerades till en början av kungar. Det var inte förrän i slutet av 500-talet f.vt som republik infördes. Makten låg då hos senaten och två folkvalda konsuler. Konsulerna delade på det yttersta ansvaret, och man såg helst till att de båda två hade aningen olika åsikter samt tankesätt. Konsulerna fick endast sitta ett år i taget. Vid extrema kriser tilldelades all makt endast 1 konsul, och blev på så vis en diktator under den perioden. Den dispensen hade man dock bara i 3 månader, efter det skulle allt återgå till ursprungsläget. Till republiken tillhörde även en folkförsamling, som dock hade mindre makt. Den romerska republiken sågs som en form av demokrati, men i verkligen gynnade den främst de rika och samhällets övre skikt. För att bli invald till senaten var man tvungen att tillhöra det övre skiktet och då äga en stor förmögenhet. Ett medlemskap i senaten innebar hög status och var mycket exklusivt.

3 De tolv tavlornas lag De tolv tavlornas lag var ett resultat av plebejernas maktutvidgning i folkförsamlingen år 449 f.vt. De ansåg att bristen på skrivna lagar kunde förfara egenmäktigt. Tidigare hade lagarna berättats vidare muntligt, och officiella nedskrivna lagar existerade inte. De bestående lagarna ristades därför in på tolv kopparplattor som fick en offentlig plats på torget Forum Romanum, på så vis kunde allt folk ta del av alla lagar och regler. Tavlornas lag omfattade såväl privat, process- och straffrättsliga regler, som var grundvalen för det romerska rättssystemet. De tolv tavlornas lag ersattes senare av andra lagar, men avskaffades aldrig formellt. Justianus I Kejsaren Justianus I tillsatte en kommitté med tio stycken rättslärda män som skulle kategorisera och sammanställa alla befintliga kejserliga lagar. Denna samling med lagtexter blev totalt till 60 böcker, fick namnet Corpus Juris Civilis. Tack vare denna rättssamling kunde europiska jurister senare återupptäcka och kopiera romarnas rättssystem.

4 Rättssystemets grundprinciper Romarriket hade mycket goda grundprinciper och värderingar, även om det uppenbarligen fanns större brister så ansåg de att ingen anklagad ska dömas ohörd eller emot sitt nekande, samt att alla är lika inför lagen oberoende av religion och ideologi. Den romerska rätten betraktas som en väldigt betydande insats för den mänskliga kulturens utveckling. Roms rättssystem blev grunden för det europeiska systemet och många av våra nuvarande lagar härstammar därifrån. I den romerska rätten uppkom många rättsregler direkt från det aktuella fallet, därför behövdes också konkreta lösningar. Med hjälp av normer som upplevdes som goda och samstämmiga kunde det romerska systemet hållas samman. De skapade civilrätten, där en tvist mellan två personer skulle lösas genom att lyssna på båda parterna och utreda vad den anklagade hade gjort, samt vad handlingen hade fått för utfall. Det var alltså inte bara gärningen i sig som skulle dömas, utan också händelseförloppet efter handlingen som låg till beslut. Att förena fast logik och formell stringens var ett realistiskt system där man tog hänsyn till livets och människans skiftande behov. Romarna skiljde även på avsiktliga och oavsiktliga brott, det var till exempel mycket hårdare straff om du begått ett avsiktligt sk. viljebrott.

5 Korruption I teorin var det romerska systemet mycket välfungerande, men korruption fanns det gott om. Domstolarna dominerades fullständigt av överklassen. Det var till exempel vanligare att rika åtalade fattiga människor eftersom att de inte hade råd att driva ett mål i ett system där alla går att köpa. Enligt retorikern Libanius så var det vanligt att påhittade anklagelser användes som utpressning mot de fattiga romarna. Tortyr var tillåtet mot de lägre samhällsklasserna, därför kunde man enkelt konfiskera till exempel bördig åkermark som man själv ville äga. Eftersom att det då endast var ord mot ord och att den ena parten tillhörd överklassen, så vann oftast den rike målet eftersom att jurymedlemmarna sällan röstade emot någon av sina egna. Justitia, rättvisans gudinna i romersk mytologi. I vår tid används hon som en personifikation av juridiken, lagen och rättvisan. Justitia avbildas oftast med en balansvåg i ena handen och ett svärd i den andra. I modern tid har det också blivit populärt att förse Justitia med ögonbindel. Ögonbindeln skall symbolisera allas likhet under lagarna, alltså att Justitia inte kan se vem som får rätt. Balansvågen står för rättvisa, och svärdet är en symbol för makt. Justitia brukar finnas som staty utanför eller i domstolar i många delar av världen och avbildad som statyett eller tavla hos många jurister.

6 Den romerska rättens betydelse D et romerska rättssystemet blev grunden för det europeiska rättssystemet och ett flertal av våra lagar kommer därifrån. Kanske är det romerska systemet den främsta gåvan till eftervärl- den. Våra lagar liknar visserligen inte längre romarnas, men grundprinciperna är mycket lika varandra. Det var faktiskt främst på medeltiden som västvärlden återupptäckte romarnas system, och Roms rättsväsende är än idag en förebild inom juridiken. Även processrätten utvecklades av romarna. Processrätten är regelverket man följer under en domstolsförhandling. Båda parterna får då rätten att bli hörda, förklara och försvara sig. Juryn ska då bedöma allt som sägs och presenteras under rättegången. Juryns egna åsikter och ideologier får inte färga de beslut som tas. Rättssalen Romarnas system med åklagare, försvarare, jury och domare. Ångerrätten Skrivna lagar Lagarna fördes länge vidare muntligt och var därför föränderliga. Romarna skrev ned dem så att alla kunde läsa dem. Rätten att återlämna en defekt vara kommer från Rom. Då gällde det främst djur och slavar, och man kunde ångra sitt köp i ett helt år. Ersättning till offren Många av våra rättsprinciper idag kan härledas tillbaka till romarna, till exempel att den dömde kan tvingas betala ersättning för sveda och värk till sitt offer.

7 Egna tankar och reflektioner Det råder ju ingen tvekan om att Roms rättssystem och rättsväsende hade goda grundprinciper och idéer. Deras system har blivit en förebild och bildat skola över hela världen. USA:s rättssystem är ett tydligt exempel på det kvarlevande arvet från Rom. Rättssystemet utvecklas kontinuerligt likaså de kriminellas taktiker att försöka gäcka systemet. Brottslighet idag är inte alls som den var förr. Romarnas lagar och regler byggde en fantastisk grund och lämnade oss ett arv som vi skall värna om. Oavsett vad vi har för ideologier, hudfärg eller inkomst, är vi lika inför lagen. Vi har alla ett lika värde. Detta kan ses som en självklarhet för oss i västvärlden, även undertecknad kan komma på sig själv med att tänka så. Arbetet om Roms rättssystem fick mig att reflektera kring våra rättigheter idag och hur bra vi faktiskt har det. Orättvisorna finns kvar, likaså korruption, men absolut inte i samma utsträckning. Jag känner mig oerhört stolt över mina medmänniskor som varje dag kämpar för att upprätthålla rättvisan och att alla, oavsett religion och åsikter, har rätt till att få upprättelse. Rebecka Cedergren