GIH:s arbete för ökad forskningsanknytning av lärarutbildningen Rapport 2006 (vårtermin + hösttermin) 1
Bakgrund Sedan höstterminen 2003 har lärarutbildningsnämnden (LUN) vid GIH tilldelats 250.000 kr per termin för riktade insatser för en förstärkt forskningsanknytning av lärarutbildningen. En viss del av dessa medel har under 2006 använts till anställning av två personer (Åsa Liljekvist och Dan Wiorek). Föreliggande rapport avser det arbete som har utförts inom ramen för dessa anställningar under kalenderåret 2006. (För redovisning av verksamheten 2003-2005, se separata rapporter på GIH:s hemsida under forskningstemat Utbildningsvetenskap länken Praktiknära forskning.) De huvudsakliga åtgärder som arbetet har koncentrerats kring är följande: Vårterminen 2006 Fristående 5-poängskurs Praktiknära forskning för GIH:s lokala lärarutbildare. (Hela läsåret 2005/06.) Seminarieserien För nytta och nöje för GIH:s lärare. Didaktisk pilotstudie om bollspel i skolan. C-laget : grupp med GIH-lärare som skriver c-uppsats. Seminarier med gruppens texter. Övrigt: gymnasielärarträff, rapportpublikation i tidskriften Idrott & Hälsa. Höstterminen 2006 Didaktisk studie om bollspel i skolan. C-laget : seminarier med gruppens texter. C-laget : seminarier med exempeluppsats. Producerad c-uppsats. Sammanställning av undervisningsmaterial i forskningsmetodik och vetenskapsteori. Övrigt: redovisning av bollspelsstudie på GIH:s konvent, artiklar i tidskriften Idrott & Hälsa. Fristående 5-poängskurs: Praktiknära forskning (läsåret 2005/06) Kursen har getts för andra året i rad under läsåret 2005/06. Syftet med kursen är att introducera GIH:s lokala lärarutbildare i det praktiknära forskningsområdet. Målet är att kursdeltagarna ska genomföra praktiknära forskningsprojekt på sina skolor (tillika GIH:s partnerskolor), och kursen syftar till att ge verktyg för detta. Efter avslutad kurs skall kursdeltagaren: - ha förståelse för hur praktiknära forskning kan användas i skolutvecklingssyfte. - ha tränats i att använda intervju, enkät samt observation som forskningsmetoder. - ha kunskaper om hur man genomför praktiknära forskningsprojekt. 2
- ha förvärvat verktyg för skriftlig dokumentation och muntlig presentation av ett forskningsprojekt. - ha fått en ökad inblick i aktuell forskning om idrott och hälsa. Kursens innehåll kan delas upp i följande moment: intervjumetod ca. 1 p, enkätmetod ca. 1 p, observationsmetod ca. 1 p samt ett eget praktiknära forskningsprojekt ca. 2 p. Var och en av de tre forskningsmetoderna enkät, intervju och observation behandlas på samma sätt: först ges en introduktionsföreläsning om metoden, sedan får deltagarna en övningsuppgift där de ska läsa om metoden och själva genomföra den samt skriftligen rapportera sitt genomförande, och vid nästa kurstillfälle diskuteras de gemensamma erfarenheterna av respektive metod. Som examinationsuppgift genomförs avslutningsvis en undersökning på den egna skolan med hjälp av en eller flera av de genomgångna metoderna, vilken dokumenteras skriftligt i en rapport (finns tillgängliga på GIH:s hemsida under forskningstemat Utbildningsvetenskap länken Praktiknära forskning) samt muntligt för resten av kursdeltagarna. Kursen motsvarar 5 högskolepoäng på c-nivå och utgör den s.k. ämneskurs som tillsammans med vetenskapsteori/forskningsmetodik (5 p) och uppsats (10 p) ingår i c-kursen. Eftersom den behandlar det konkreta genomförandet av olika forskningsmetoder kan den också ses som en bra mjukstart för de lärare som vill fortsätta med resten av c-kursen, och som kanske inte har studerat på länge. De vinster som kommer av detta kursupplägg är flera, och alla parter involverade i GIH:s lärarutbildning har något att vinna. För kursdeltagarnas del innebär kursen dels en formell kompetensutveckling i form av högskolepoäng, vilket kan komma denne tillgodo både i vidare studier och i exempelvis lönesättning. Dessutom innebär den en informell kompetensutveckling, vilket handlar om att utvecklas i sin lärarroll genom att ha ett problematiserande och undersökande förhållningssätt i sin yrkesvardag. Vinsten för GIH är att vi får lokala lärarutbildare som hela tiden utvecklar sin undervisning och som kan ge studenterna konkreta exempel på hur man kan beforska sin egen yrkesverksamhet. Skolornas vinst handlar om att de får kompetenta lärare som utvecklar sin lärarroll och sitt ämne och som med sina projekt även kan bidra till skolans utveckling. Kursen genomfördes med sex kurstillfällen mellan oktober och juni, och hade från början ca. 15 deltagare vilket under läsåret sjönk något till ca. 10. Seminarieserien För nytta och nöje (vt-06) Denna seminarieserie påbörjades under höstterminen 2005 och leds av GIH:s forskarassistenter i utbildningsvetenskap, Håkan Larsson och Karin Redelius. Den vänder sig till alla som är intresserade av ämnet idrott och hälsas utformning och vilka utmaningar vi inom lärarutbildning i idrott och hälsa måste jobba med. Syftet är att gemensamt diskutera några utvalda kapitel ur SIH-projektets forskningsrapport Mellan nytta och nöje, som har en anknytning till ämnet idrott och hälsa. Åsa Liljekvist har ansvarat för praktiska sysslor såsom inbjudningar av personal och gästföreläsare, anmälningar, lokalbokningar, fikabeställningar, etc. Jag har också skrivit minnesanteckningar som skickats ut till deltagarna för att kompletteras, vilket jag senare sammanställt till ett dokument. 3
Tre seminarier har arrangerats med följande innehåll: 18 januari. Bokkapitel 10: Flå katt är det något att kunna? av Marie Nyberg & Anna Tidén. Demonstration av motoriktester som använts i Nyberg & Tidéns studie, samt efterföljande diskussion om deras text. 15 februari. Bokkapitel 7+8: Vad lär man sig på gympan? Elevers syn på idrott och hälsa i år 5 av Håkan Larsson samt Bäst och pest! Ämnet idrott och hälsa bland elever i grundskolans senare år av Karin Redelius. Dessa texter sätts i relation till momentet bollspel, som har en speciell roll inom ämnet med tanke på att det är ett mycket vanligt förekommande moment, samtidigt som det inte nämns uttryckligen i kursplanen. Demonstration av bollövningar av GIH-lärarna Pia Agné och Dan Wiorek, samt efterföljande diskussion. 22 mars. Bokkapitel 11: Lokala arbetsplaner i idrott och hälsa en ny typ av styrning av Håkan Larsson. Gästföreläsning av tre lärare i idrott och hälsa: Lars- Göran Danielsson som arbetar i Linköping samt Jens Grönlund och Britt-Marie (Kirre) Ejderhamn från Thorildsplans gymnasium som är två av våra lokala lärarutbildare. Alla tre har jobbat mycket med betygs- och kursplanefrågor, och efter deras föreläsningar diskuteras detta i relation till den lästa texten. Didaktisk studie om bollspel i skolan Ett pilotprojekt genomfördes under våren 2006 för att kontrollera om tre olika modeller för bollspelsundervisning kunde användas i en större studie. Fyra lärare tillfrågades om att genomföra en serie på 5 lektioner i fotboll som ett exempel på bollspel. En lärare genomförde studien under ledning av Dan Wiorek. I pilotprojektet skulle läraren använda sig av tre olika undervisningsmodeller i bollspel. En manual hade framarbetats av Dan Wiorek för hur de tre olika undervisningsmodellerna skulle användas. Utifrån detta projekt tillfrågades läraren om hur manualen hade varit att arbeta med som styrmedel och vad som behövde förbättras i en manual för ett större projekt. Läraren tillfrågades också om hur det fungerat att undervisa i bollspel, i detta fall fotboll, i fem lektioner i följd och om hans tankar hur ett större projekt kunde genomföras. Läraren tillfrågades också om hur de tre olika undervisningsmodellerna fungerat och om för- och nackdelar med de olika modellerna. Utifrån denna pilotstudie planerades en huvudstudie utifrån tre olika bollspelsmodeller och hur de påverkar elevers lärande och delaktighet i bollspel. I huvudstudien, som genomfördes under höstterminen 2006, har fyra lärare på tre skolor genomfört en serie av 10 lektioner med barn i skolans år 4 och 5 i bollspel. På varje skola har tre klasser deltagit i bollstudien. Till sin hjälp har lärarna haft den utarbetade manualen att utgå från. I manualen framgick vilket undervisningssätt de skulle använda för varje grupp. En grupp har spelat boll utan några instruktioner utöver rena regelgenomgångar. En grupp har spelat boll och med hjälp av lärarens instruktioner, pedagogiska regler, försökt utveckla ett passningsspel och delaktighet i spelet hos eleverna. Den tredje gruppen har före spelet haft förövningar enligt manualen och i spelet fått instruktioner, pedagogiska regler, av läraren. Det första och sista tillfället har klasserna videofilmats. Varje lärare har intervjuats två gånger, en gång när 3-5 av de 10 lektionstillfällena hade genomförts och en gång direkt efter dessa 10 lektioner. Intervjuerna har legat till grund för en första delstudie, de har bearbetats och 4
redovisas i form av en c-uppsats under vårterminen 2007. Videofilmerna kommer att användas i en andra delstudie som redovisas senare under 2007. C-laget : seminarier med gruppens texter C-laget är en grupp bestående av sex GIH-lärare som jobbar med sina c-uppsatser (Margaretha Frykman-Järlefelt, Tage Sterner, Dan Wiorek, Kicki Hård af Segerstad, Caroline Hägglöf och Pia Agné) samt deras handledare (Jane Meckbach, Suzanne Lundvall, Birgitta Fagrell, Åsa Liljekvist, Håkan Larsson och Karin Redelius). Syftet med gruppen har varit att fungera som stöd i uppsatsarbetet, genom att låta gruppmedlemmarna läsa varandras texter och ge feedback på dessa. Bildandet av denna grupp byggde på övertygelsen att uppsatsförfattarna, förutom handledning och tid i tjänsten, även behöver en grupp medarbetare att tillhöra och få stöd av. Upplägget har sett lite olika ut under vår- respektive höstterminen. Våren 06 genomfördes, efter ett upptaktsmöte i januari, tre seminarier då en persons text behandlades varje gång: 15 februari: Kicki Hård af Segerstad. 19 april: Tage Sterner. 24 maj: Dan Wiorek. Hösten 06 valdes ett annat upplägg. Då planerades också tre seminarier, och alla uppsatsförfattare skulle nu skriva varsin text till varje seminarium enligt en viss plan baserad på uppsatsens tre huvuddelar (se punkter nedan). Tanken med detta var att författarna skulle ligga i fas med varandra och kunna diskutera gemensamma frågor och problem till varje tillfälle. Målet var också att denna tidsplan skulle hjälpa deltagarna att bli färdiga med uppsatsen till terminens slut. Tidsplanen som användes: 20 september: Inledningskapitlet (bakgrund, forskningsläge, teori, syfte och metod). 25 oktober: Resultatkapitlet. 6 december: Diskussionskapitlet. Åsa Liljekvist har i denna verksamhet ansvarat för att skicka ut inbjudningar, ta emot anmälningar, beställa förtäring och boka lokal. C-laget : seminarier med exempeluppsats (ht-06) I anslutning till höstterminens tre seminarier med gruppens texter genomfördes även tre seminarier då en färdig c-uppsats användes för att presentera konkreta exempel på framför allt starka sidor men i viss mån även svaga. En uppsats med betyget VG, skriven av en GIHstudent, delades ut tillsammans med en sammanställning av dess starka och svaga sidor. Vid var och ett av tillfällena gicks en av de tre huvuddelarna igenom: Inledning, Resultat, Diskussion. 5
Producerad c-uppsats Utifrån den ovan beskrivna bollstudien har en c-uppsats skrivits där de inblandade lärarna i studien intervjuats. Syftet med studien har varit att beskriva lärares erfarenhet och upplevelse av tre olika modeller för bollspelsundervisning med fokus på elevers lärande och delaktighet. Två intervjuer har genomförts med var och en av de tre inblandade lärarna: en intervju under projektets första hälft och en efter projektets slutförande. Intervjuerna avser att betrakta hur lärarna har upplevt att undervisa i bollspel utifrån tre olika modeller. Vilken modell har känts bäst att undervisa ifrån? Vilka för- och nackdelar upplever lärarna att modellerna har haft? Passar en modell alltid bättre än en annan i bollspel eller vilken roll spelar elevernas förkunskaper och mognad? Dan Wiorek har skrivit uppsatsen och Åsa Liljekvist har varit handledare. Sex handledningstillfällen har genomförts under höstterminen 06. Uppsatsen kommer att seminariebehandlas under vt-06. Sammanställning av undervisningsmaterial i forskningsmetodik och vetenskapsteori Efter en utskickad förfrågan till alla GIH-lärare inkom material från ett 10-tal personer, vilket har sammanställts till ett gemensamt undervisningsmaterial i vetenskapsteori och forskningsmetodik. Materialet innehåller såväl föreläsningsmaterial som exempel på övningar och uppgifter till studenterna. Det har strukturerats utifrån fyra olika teman: vetenskapsteori (t.ex. kunskap, vetenskap, teorier), forskningsmetodik (t.ex. olika metoder, forskningsetik, statistik), forskningsprocessen (t.ex. PM-skrivande, problemformulering) samt skrivprocessen och den skriftliga framställningen (t.ex. uppsatsdisposition, referenser). Materialet har gjorts tillgängligt på den gemensamma nätverksmappen Common och information om detta har gått ut till alla lärare. Syftet med ett sådant material är flerfaldigt: för det första att använda den gemensamma arbetstiden effektivt. Om det finns ett material att utgå ifrån behöver inte varje lärare börja om från början varje gång en ny kurs ska starta. För det andra att underlätta för nya lärare och lärare som blir placerade på en kurs med kort varsel. För det tredje att säkerställa en viss progression genom kurserna, t.ex. från a-uppsats till c-uppsats. Tanken är nämligen att materialet i framtiden kan struktureras utifrån den nivå (från a till d) det är lämpligt att användas på. Övrigt Gymnasielärarträff En sammankomst för gymnasielärare arrangerades av idrottslärarna Lisa Lundberg och Annika Gratz den 24 april 2006 på GIH. Innehållet bestod av en presentation av rapporten "Vinna eller försvinna - Idrott och hälsas framtid på gymnasiet?" skriven av Lisa Lundberg och Annika Gratz (och handledd av Åsa Liljekvist, se rapport över verksamheten ht-05). Därefter vidtog en gemensam diskussion om den kommande kursplanen för ämnet idrott och hälsa, samt om behovet av ett nätverk för gymnasielärare i idrott och hälsa. Åsa 6
Liljekvist ansvarade för att skicka ut inbjudan, ta emot anmälningar, beställa förtäring och boka lokal. Publikationer i tidskriften Idrott och hälsa Rapport nr. 6, Vinna eller försvinna idrott och hälsas framtid på gymnasiet? av Lisa Lundberg och Annika Gratz, i GIH:s rapportserie Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa publicerad i förkortad version i nr. 3:2006 av tidskriften. (Rapporten producerades inom ramen för kursen Praktiknära forskning 2004/05.) En artikel om GIH:s verksamhet med forskningsanknytning av lärarutbildningen publicerades i nr. 6:2006. Kerstin Wikfeldt redogjorde för sitt intryck som deltagare i kursen Praktiknära forskning 2005/06, och beskrev sitt slutprojekt som finns redovisat som rapport nr. 7 i GIH:s rapportserie Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa. Redovisning av bollspelsstudie på GIH:s konvent Den 31 oktober 2006 redovisades den under höstterminen genomförda bollspelsstudien i en föreläsning med titeln Boll i skolan - hur får vi alla att delta aktivt? på GIH:s årliga konvent för idrottslärare. Intresset från deltagarna var stort och platserna mer än fullbelagda med drygt 50 deltagare. 7