GIH:s arbete för ökad forskningsanknytning av lärarutbildningen

Transkript

1 GIH:s arbete för ökad forskningsanknytning av lärarutbildningen Rapport 2008

2 Bakgrund Sedan höstterminen 2003 har lärarutbildningsnämnden (LUN) vid GIH tilldelats kr per termin för riktade insatser för en förstärkt forskningsanknytning av lärarutbildningen. En viss del av dessa medel har under 2008 använts till anställning av en projektledare (Åsa Liljekvist) på 40 % (februari-augusti) respektive 30 % (september-december). Den första delen av föreliggande rapport avser det arbete som har samordnats och utförts inom ramen för denna anställning. (För redovisning av verksamheten , se separata rapporter på GIH:s hemsida under forskningstemat Utbildningsvetenskap länken Praktiknära forskning.) De huvudsakliga åtgärder som projektledarens arbete har koncentrerats kring är följande: Kartläggning av forskningsrelaterade examinationsuppgifter på lärarprogrammet. Arrangemang av nationell idrottslärarutbildarträff. (13 maj) Resursbank i Fronter med forskningsanknutet undervisningsmaterial. Arbetsdag om lärarprogrammets forskningsanknytning. (14 augusti) Föreläsningsserien Praktiknära forskning för idrottslärare. (höstterminen) Övriga åtgärder av mindre omfattande karaktär: Utarbetat långsiktig arbetsplan inför framtiden samt konkreta arbetsförslag för Arbete med underlag för höstterminens projektanställningar. Planering inför fristående kurs Praktiknära forskning (inställd p.g.a. för få deltagare). Presentationsunderlag för besökare från Chile. (1 april, Dan W gjorde presentationen eftersom jag inte kunde närvara.) Undervisning i PA1-kursen. (vårterminen) Presentation på GIH:s konvent. (27 oktober) Planering inför handledarkurs Artikel om praktiknära forskning i Idrottsläraren. (nr 4, 2008) Projektanställningar höstterminen 2008: Mikael Schmidt och Johan Wahlberg: praktiknära forskningsprojekt inom gymnasieskolan. Maria Bernström, Dalarö skola: genusmedvetenhet i idrottsundervisningen. Fredrik Svanström, GIH: friluftsundervisning vid GIH. Gustav Lorenz: fysiskt aktiv skolpendling. 1

3 Kartläggning av forskningsrelaterade examinationsuppgifter på lärarprogrammet I GIH:s utbildningsplan för lärarprogrammet står att läsa att Målsättningen är att utbildningen genomsyras av ett forskande förhållningssätt, såsom kritiskt tänkande, problematisering samt ökad självständighet. och att Ett viktigt inslag i utbildningen är studentens vetenskapliga skolning, vilket exempelvis innebär att studenten skall inta ett reflekterande förhållningssätt till kunskap och kunskapsutveckling. Om hela utbildningen ska genomsyras av ett forskande förhållningssätt så kan det inte överlåtas på enstaka moment utan måste finnas som en röd tråd i alla kurser. Mot bakgrund av detta genomfördes en kartläggning av samtliga examinationsuppgifter med forskningsinriktning på lärarprogrammet. Kartläggningen har använts som underlag vid en arbetsdag med GIH:s lärarutbildare den 14 augusti 2008, samt har dokumenterats i en skriftlig rapport. Arrangemang av nationell idrottslärarutbildarträff (13 maj) Den 13 maj arrangerade GIH:s lärarutbildningsnämnd en heldag som samtliga landets lärosäten som bedriver idrottslärarutbildning hade blivit inbjudna till. Årets träff hade temat idrottsdidaktisk och praktiknära forskning. Håkan Larsson och Dan Wiorek från GIH höll varsin presentation på detta tema och Jens Grönlund, lärare i idrott och hälsa på Thorildsplans gymnasium, presenterade ett utvecklingsprojekt han genomfört som projektanställd vid GIH under Man förde även diskussioner om idrottskurser på avancerad nivå. 24 personer från 10 olika lärosäten deltog. Resursbank i Fronter med forskningsanknutet undervisningsmaterial Ett särskilt rum benämnt Resursbank undervisningsmateriel GIH har skapats i Fronter och fyllts med material som samlats in från GIH:s lärare. Detta arbete påbörjades redan under 2006 och har nu utvecklats med hjälp av Fronter. Efter en utskickad förfrågan till alla GIHlärare inkom då material från ett 10-tal personer, vilket har sammanställts till ett gemensamt undervisningsmaterial i vetenskapsteori och forskningsmetodik. Materialet innehåller såväl föreläsningsmaterial som exempel på övningar och examinationsuppgifter till studenterna. Det har strukturerats utifrån fyra olika teman: vetenskapsteori (t.ex. kunskap, vetenskap, teorier), forskningsmetodik (t.ex. olika metoder, forskningsetik, statistik), forskningsprocessen (t.ex. PM-skrivande, problemformulering) samt skrivprocessen och den skriftliga framställningen (t.ex. uppsatsdisposition, referenser). Information om det nya rummet på Fronter har gått ut till alla lärare. Syftet med ett sådant material är flerfaldigt: för det första att använda den gemensamma arbetstiden effektivt. Om det finns ett material att utgå ifrån behöver inte varje lärare börja om från början varje gång en ny kurs ska starta. För det andra att underlätta för nya lärare och lärare som blir placerade på en kurs med kort varsel. För det tredje att säkerställa en viss progression genom kurserna, t.ex. från a-uppsats till b-, c- och d-uppsats. Tanken är nämligen 2

4 att materialet i framtiden kan struktureras utifrån den nivå (från a till d) det är lämpligt att användas på. Arbetsdag om lärarprogrammets forskningsanknytning (14 augusti) Den 14 augusti arrangerades en halv arbetsdag för alla lärare på lärarprogrammet. 26 lärare deltog. Arbetsdagen syftade till att: 1) Ge en bild av nuläget och helheten avseende forskningsrelaterade examinationsuppgifter. 2) Ta fram konkreta förslag på förbättringar av forskningsanknytningen. 3) Uppnå större samstämmighet inom och mellan utbildningens kurser. Dagen inleddes med en redovisning av den kartläggning av lärarprogrammets forskningsrelaterade examinationsuppgifter som genomförts. Därefter vidtog diskussioner i tre olika grupper med lärare inom Allmänna utbildningsområdet, Idrott respektive Folkhälsa. Som diskussionsunderlag användes följande punkter: Korta reflektioner på den bild som kartläggningen av examinationsuppgifter ger. Vilka inslag av forskningsanknytning finns i kurserna utöver det som framgår av kartläggningen? (Ex: examinationsuppgifter i form av forskningsprojekt, vetenskaplig litteratur, undervisning om forskningsmetoder, etc.) Vilka förbättringar kan göras av lärarutbildningens forskningsanknytning, som helhet och inom kurserna? Dagens sista programpunkt var diskussioner i grupper formerade utifrån följande teman: Hur kan kursernas teoretiska och praktiska inslag samordnas? Hur kan vfu:n användas som arena för forskningsuppgifter? Hur kan utbildningens forskningsanknutna inslag samordnas för att förbättra studenternas beredskap att skriva examensarbeten av god kvalitet? (T.ex i kurserna Kunskapens mångfald I och II, forskningsmetodik, examensarbete, Projektarbete, Hälsa och miljö I, Idrotts- och hälsodidaktik.) Föreläsningsserien Praktiknära forskning för lärare i idrott och hälsa (höstterminen) Varje år genomförs ett stort antal forskningsprojekt som examinationsuppgifter av studenter inom olika kurser på lärarprogrammet. Av dessa gjordes ett urval av praktiknära och välgjorda projekt som bedömdes relevanta för verksamma lärare i idrott och hälsa, vilka presenterades på föreläsningsserien Praktiknära forskning. Majoriteten presenterades av studenterna själva, några stycken av projektledare Åsa Liljekvist. Syftet med föreläsningsserien var att ge lärarna inspiration till vad man kan forska om och hur man kan göra det. En mängd olika ämnen, metoder och upplägg fanns representerade. Föreläsningsserien var också en del av GIH:s strävan att studenternas projekt ska kunna utformas efter våra lokala lärarutbildares önskemål, så att de kan komma till användning ute i verksamheten. Föreläsningsserien genomfördes vid tre tillfällen. Vid de två första tillfällena gjordes fem presentationer per gång. Vid det sista, som var förlagt till GIH-konventet den 27 oktober, 3

5 användes ett 20-tal studentprojekt som exempel för att belysa några viktiga aspekter av planeringen av en studie. Dessa handlade om att klargöra följande fyra frågor: a) Varför forska? handlar om skälen till att vilja göra en studie (vilket inte är samma sak som syftet med studien). b) Vad kan man studera? rör möjliga studieobjekt. c) Hur lägga upp studien? har med studiedesign att göra. d) Hur samla in sitt material? handlar om undersökningsmetoden. Idrottslärare vid Stockholms samtliga grundskolor och gymnasieskolor (ca stycken) bjöds in via postutskick. Det visade sig dessvärre att intresset var anmärkningsvärt litet; endast ca. 15 personer deltog vid varje tillfälle. Ett fjärde tillfälle som var planerat ställdes in p.g.a. det låga deltagarantalet. Övriga åtgärder Arbete med underlag för höstterminens projektanställningar. (Behandlades vid LUN:s möte i mars.) Presentationsunderlag för besökare från Chile. (1 april, Dan Wiorek som var samordnare för besöket genomförde presentationen eftersom Åsa Liljekvist inte kunde närvara.) Utarbetande av långsiktig arbetsplan inför framtida arbete samt konkreta förslag på arbetsuppgifter för (Presenterades på LUN:s möte i juni samt december.) Förberedelser inför den fristående kursen Praktiknära forskning, planerad till höstterminen. (Inställd p.g.a. för få deltagare.) Presentation av praktiknära forskning på GIH:s Idrotts- och hälsokonvent. (27 oktober, del av föreläsningsserie se separat beskrivning.) Artikel om praktiknära forskning i facktidskriften Idrottsläraren (nr 4, 2008). 4

6 Praktiknära forskningsprojekt på gymnasieskolan Mikael Schmidt och Johan Wahlberg Bakgrund och syfte I dagsläget är det inte mycket forskning gjord inom ämnet idrott och hälsa på gymnasieskolan. På uppdrag av Lärarutbildningsnämnden, LUN, genomför därför Mikael Schmidt och Johan Wahlberg ett praktiknära forskningsprojekt på gymnasieskolan. Studien är ett pilotprojekt vars arbetssyfte är att undersöka den rörelse/transformering som sker från den lokala kursplanen, d v s det som skrivs, till realiseringsnivån där läraren och eleverna agerar, d v s det som görs. - Hur kommuniceras målsättningen med undervisningen? - Hur uppfattar och hanterar eleverna den undervisning/det budskap som ges? - Vad uppfattar eleven är viktig kunskap? Metod På grund av studiens ringa omfattning har det skett ett strategiskt urval av gymnasieskola. Studien kommer att gemomföras på en gymnasieskola som har en strukturerad och väl dokumenterad lokal kursplan. Datainsamling kommer att ske med hjälp av löpande observationer, elevenkäter med öppna svarsalternativ samt semistrukturerad lärarintervju. Tidsramar Studiens omfattning är på ungefär 160 arbetstimmar och beräknas vara klar i slutet av januari Datainsamling kommer att genomföras under december Totalt kommer två lektioner (samma lärare) att observeras och ca 60 elevenkäter kommer att samlas in. 5

7 Praktiknära forskning, genusmedvetenhet Maria Bernström, Dalarö skola Bakgrund Tidigare studier om skolämnet Idrott och hälsa påvisar att undervisning i ämnet präglas av traditionella könsmönster (Brown 2005; Carli 2004; Larsson, Fagrell & Redelius 2005), vilka förstärker istället för motverkar stereotypa föreställningar om flickor och pojkar. Syfte och frågeställningar Mot denna bakgrund syftar det här projektet till att undersöka vilka didaktiska överväganden som är nödvändiga för att skapa en genusmedveten undervisning. Hur är det möjligt att undervisa genusmedvetet i ämnet Idrott och hälsa? Vilka didaktiska val är lämpliga för att nå en genusmedveten undervisning i Idrott och hälsa? Tillvägagångssätt Jag har under höstterminen 08 filmat mig själv och en kollega i undervisningssituationer. På filmerna har jag försökt att se om det finns några skillnader i vår behandling av flickor och pojkar och hur vi värderar flickors och pojkars insatser på lektionerna. Genom videofilmningen har jag också fått möjlighet att utvärdera om jag verkligen behandlar eleverna på det sätt som jag tror att jag gör, både i vardagligt bemötande och i olika undervisningssituationer. Under terminen har jag också dokumenterat skriftligt. Tillsammans med min terminsplanering och måldokument har jag tittat på hur jag kan undervisa på ett genusmedvetet sätt. Resultat Som det ser ut så tror jag att läraren i Idrott och hälsa kan göra väldigt mycket för att motverka traditionella könsmönster och hjälpa eleven att göra individuella val som styrs av individens eget intresse istället för samhällets syn på individen. Litteratur Brown, David (2005) An economy of gendered practices? Learning to teach physical education from the perspective of Pierre Bourdieu s embodied sociology. Sport, Education and Society, Vol.10, No.1, ss Carli, Barbro (2004) The making and breaking of a female culture. The history of Swedish physical education in a different voice. Göteborg Studies in Educational Sciences Larsson, Håkan; Fagrell, Birgitta & Redelius, Karin (2005) Kön-Idrott-Skola. 6

8 Friluftslivsundervisning vid GIH Fredrik Svanström, GIH Vid GIH bedrivs undervisning i och om friluftsliv inom lärar-, hälsopedagog- och tränarprogrammet. På lärarprogrammet, inom kurserna idrott med didaktisk inriktning, har studenterna undervisning i och om friluftsliv motsvarande 12 hp. Detta är fördelat på fyra delmoment. Inom friluftslivsforskning betonas att upplevelsen av naturen är en central del av friluftslivet. I kursplanerna för idrott och hälsa på grund- och gymnasieskola, lyfts friluftsliv tydligt fram som en viktig del i idrottsundervisningen och i synnerhet upplevelseaspekten av friluftsliv. Studier har dock visat att friluftsundervisningen inom grund- och gymnasieskolan ofta är undermålig eller obefintlig. Även lärarna i friluftsliv vid GIH, framhåller upplevelser av naturen som en viktig del i friluftsliv. De betonar också att det är viktigt att studenterna får positiva upplevelser av naturen. De menar vidare att dessa positiva upplevelser kommer att leda till att studenterna i högre grad kommer att undervisa i och om friluftsliv när de blir yrkesverksamma lärare. Det har tidigare inte gjorts några studier om vad GIH-studenterna upplever under undervisningen i och om friluftsliv. Denna studie har därför som syfte att undersöka lärarstudenters upplevelser av naturen i samband med undervisningssituationer i friluftsliv vid GIH. Vidare syftar studien till att belysa hur undervisningssituationen påverkar deras tidigare uppfattningar av naturen samt vilka didaktiska frågeställningar upplevelserna väcker. I studien, som har sin metodologiska ansats i hermeneutiken och fenomenologin, används empirisk fenomenologisk psykologisk metod (EPP-metoden) och hermeneutisk tolkning för att uppnå syftet. Vidare görs både en enkät och intervjuer. Hittills har bakgrund, forskningsläge, metod, enkät och provintervjuer gjorts. Fysiskt aktiv skolpendling Gustav Lorenz, GIH Fysisk aktivitet som transport är relativt ny och outforskad mark. Gustav Lorenz skriver en forskningsrapport om fysiskt aktiv skolpendling. Syftet med rapporten är att undersöka vilka faktorer som påverkar ungdomar att använda gång och cykel som transportmedel, samt att för vidare arbete framlägga nya adekvata forskningsbara frågeställningar inom området. Rapporten har sitt ursprung i en cykel- och föreläsningsturné mellan Smygehuk och Treriksröset, som Gustav Lorenz avverkade våren