Patienters upplevelser av ett akutmottagningsbesök

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Patienters upplevelser av ett akutmottagningsbesök Författare Nina Sandberg Magdalena Sunhede Handledare Åsa Muntlin Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Ht 2009 Examinator Ulrika Pöder

Abstract The pressure is getting tougher on Accident and Emergency departments. Therefore it is crucial to study how the patient s perceive their visit to the Emergency department. Knowledge about this enables improvement of routines, patient participation and patient safety. The purpose of the study was to investigate patient s experiences of their visit at the Emergency department. A descriptive design was used. Patients (n=91) who visited the Emergency department at Uppsala University Hospital during two weeks in October 2009, answered a questionnaire. The questionnaire consisted of 13 questions about the visit, waiting time and information. The result showed that most of the patients found that the waiting time was acceptable and they perceived that the staff was competent and professional. On the other hand most patients perceived that they did not receive enough information of the prioritization of the patients in the Emergency department and information about expected waiting time. The study result shows that one part of the patient didn t get information about expecting waiting time and the order of priority and the conclusion was that the study shows that the majority of the patients perceived their Emergency department visit as positive. Key Words: Triage, Emergency department, patient s experience, information and waiting time. 2

Sammanfattning I takt med det ökade trycket på dagens akutmottagningar är det viktigt att ta reda på hur patienterna upplever ett akutmottagningsbesök. Dels för att förbättra rutiner men även för att bemöta patienternas behov. Detta för att kunna erbjuda dem en trygg och säker vård. Syftet med studien är att undersöka patienters upplevelser av omhändertagandet utifrån den triagemodell som för tillfället används vid Akademiska sjukhusets akutmottagning. Metoden är en deskriptiv design. Datainsamling skedde med en enkät som bestod av 13 frågor. De besvarades av 91 personer som besökte akutmottagningen dagtid två veckor i oktober 2009. Frågorna handlade om patienters upplevelser av besöket på akutmottagningen, gällande väntetid och information från vårdpersonalen. Resultatet visade att en övervägande del av patienterna ansåg att väntetiden var acceptabel och att de upplevde att personalen var kompetent samt tog dem på allvar. Däremot ansåg en stor del av patienterna att de inte fick information om prioritetsordningen samt den beräknade väntetiden. Det går att urskilja att en andel av patienterna i studien inte fick information gällande väntetid och prioritetsordning. Sammantaget går det dock att utifrån studiens resultat se att majoriteten av patienterna ser positivt på sin upplevelse av sin första tid på akutmottagningen. Nyckelord: Triage, akutmottagning, patienters upplevelse, information och väntetid. 3

Innehåll Introduktion... 5 Triagemodellen ATS... 6 Triagemodellen MTS... 6 Patienters upplevelser av akutmottagningsbesök... 9 Akademiska sjukhusets akutmottagning... 10 Syfte... 11 Frågeställning... 11 Metod... 11 Design... 11 Urval... 12 Datainsamlingsmetod... 12 Tillvägagångssätt... 12 Analys... 12 Etiska aspekter... 13 Resultat... 13 Patienters upplevelser av väntetiden under akutmottagningsbesöket... 14 Patienters upplevelser av informationen under akutmottagningsbesöket... 17 Patienternas upplevelser av omhändertagandet i samband med triagesituationen... 19 Patienternas upplevelser kring trygghet och säker vård under akutmottagningsbesöket... 19 Diskussion... 20 Information... 20 Väntetid... 21 Trygg och säker vård... 22 Metoddiskussion... 23 Slutsats... 25 Referenser... 26 Bilaga 1... 28 Bilaga 2... 32 Bilaga 3... 33 4

Introduktion Under de senaste åren har befolkningsantalet i Sverige ökat och människor lever allt längre. Detta har gjort att landets akutmottagningar fått ett större flöde av patienter (Statistiska centralbyrån [SCB], 2006). Akutmottagningarna har ett varierande flöde beroende på årstid, veckodag och klockslag och det är svårt att styra ett sådant flöde. Personalen behöver därför vara beredd på att vårda alla som kommer till akutmottagningen oavsett omständigheter (Göransson, Eldh, Jansson, 2008). Genom forskning utvecklas sjukvården ständigt, vilket kan ge en möjlighet till en bättre och bredare vård. Det kan innebära att patienternas förväntningar ökar. Det är en utmaning för landets akutmottagningar att ge patienterna en vård som är säker och lämplig och som samtidigt är effektiv. I Sverige och på andra ställen i världen har man infört olika modeller för att effektivisera vården vid det akuta omhändertagandet. De olika modellerna används på akutmottagningarna för att minska de långa väntetiderna som lätt uppstår. En ökad patientsäkerhet har varit en viktig aspekt när de olika modellerna tagits fram och de utgår från triage (Fernandes et al 2005; Manos, Petrie, Beveridge, Walter & Ducharme 2002; Tanabe, Gimbel, Yarnold & Adams 2004). Ordet triage kommer ursprungligen från det franska ordet trier och betyder sortera (Iserson & Moskop, 2007). Triage innebär att när patienter kommer till en akutmottagning görs en första bedömning av patientens tillstånd, genom triage prioriteras patienter utifrån den medicinska allvarlighetsgraden. Det görs för att kunna säkerställa att patienten får träffa vårdpersonal inom en viss tidsram som är relaterad till patientens åkomma och utifrån det upptäcka patienter med allvarlig sjukdom. Syftet med triage är att kunna ge ett snabbt och adekvat medicinskt omhändertagande så att dödlighet och sjuklighet minskas samt att ha en godtagbar patientsäkerhet. Användning av triage på en akutmottagning är en noggrann arbetsmetod som kräver specifik utbildning för att den skall kunna utföras på ett korrekt sätt (Enander, Lethvall, Letterstål & Öhlen, 2007). Det är viktigt att behandla patientens medicinska behov och inte utifrån vilken turordning de kommer till akutmottagningen (Forsgren, Forsman & Carlström, 2009). Det finns olika modeller av triage (Widfeldt & Örtenwall, 2005), vid akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala används triagemodellen Manchester Triage Scale (MTS). Det är en modell som utgår från Australian triage scale (ATS) (Forsgren et al., 2009). 5

Triagemodellen ATS ATS består av en femgradig skala. Samtliga fem kategorier innehåller en tidsprioritering för när medicinsk behandling bör startas. Hamnar patienten i kategori 1 skall den få medicinsk vård direkt och hamnar patienten i kategori 5 skall den maximalt få vänta i två timmar Det finns klara riktlinjer för vad som menas med kategori 1, 2,3, 4 och 5 (Olofsson, Gellerstedt & Carlström, 2008). Triagemodellen MTS Modellen MTS liknar ATS i tidsprioriteringarna men MTS tidsintervaller är angivna i färger och de olika tiderna är räknade i minuter (tabell 1). Tiden motsvarar den längsta väntetiden som föreslås utifrån patientens symtom (Olofsson, et al., 2008). Den triagenivå som patienten tilldelats avgör därmed hur lång tid som patienten ska vänta för läkarbedömning men kan även innefatta identifieringen av en lämplig omhändertagandeprocess (Enander, et al., 2007). Tabell 1. Tidsprioriteringar enligt MTS. Tiden motsvarar den längsta väntetid som är godtagbar utifrån de symtom patienten har. Kategorier Benämning Färg Maximal väntetid 1 Omedelbart Röd 0 min. 2 Mycket brådskande Orange 10 min. 3 Brådskande Gul 60 min. 4 Standard Grön 120 min. 5 Icke -akut Blå 240 min. (Widfeldt & Örtenwall, 2005) Vid beslut om vilken triagegrad patienten skall hamna i utgår MTS från 52 flödesscheman vilket skiljer sig från ATS. De olika flödesscheman utgår från de vanligaste sökorsakerna som akutmottagningarna har och underlättar beslutet för sjuksköterskan när det gäller att bedöma patientens triagegrad. När den som triagerar bestämt sig för ett av de 52 huvudsymtomen (tabell 2) finns det ett specifikt flödesschema (figur 1) för just det symtomet (Olofsson, et al., 2008). 6

Tabell 2. De 52 huvudsymtomen som har ett specifikt flödesschema för varje symtom. Allergi Andningssvårigheter barn Astma Avvikande beteende Bett och stick Blodsjukdom Brännskada Bröstsmärta Buksmärta barn Buksmärta vuxen Diabetes Diarré Djup ventrombos Dålig vuxen Dåligt barn Extremitets skada Fallolycka Främmande kropp Gastrointestinal blödning Generella kriterier Graviditet Gråtande barn Halsont Haltande barn Huvudvärk Infektion Intoxikation förgiftning Irritabelt barn Kemisk exponering Kollapsad vuxen Kramper Kräkningar Lokal infektion - abscess Misshandel Nacksmärta Neurologisk sjukdom Näsproblem Oregelbunden hjärtrytm Oroliga föräldrar Psykisk ohälsa Ryggsmärta Sexuellt överförd sjukdom Självdestruktivt beteende Skallskada Skrotal smärta Stort trauma Sårskada Tandproblem Thorax-, bukskada Uppenbart berusad Urinvägsproblem Utslag Vaginal blödning Ögonproblem Öronproblem (Olofsson et al., 2008 sid 11) 7

Livshotande? Luftväg, Andning, Cirkulation Barn med sänkt medvetandegrad? J RÖD Pågående kramper? N Svår smärta? Frekventa blodiga kräkningar? Akut rektal blödning? Nedsatt muskeltonus, floppy child? J ORANGE Sänkt medvetandegrad? Mycket het? Kall? N Medelsvår smärta? Kräkts blod? Tecken på dehydrering? J GUL Frekventa kräkningar? Het? N Smärta? J GRÖN Varm? N Aktuellt problem? Ett problem som inträffat senaste veckan är aktuellt J N BLÅ Figur 1. Exempel på ett flödesschema vid kräkningar som huvudsymtom. J står för JA och N står för NEJ. (Olofsson et al., 2008 sid 12) Forsgren et al (2009) undersökte vad sjuksköterskor ansåg om att arbeta med triage. Studien visade att 88 procent av sjuksköterskorna ansåg att de var väldigt nöjda med sitt arbete och att de såg sitt arbete som stimulerande och intressant. De flesta av sjuksköterskorna ansåg att MTS var en klar och välplanerad metod att använda sig av. 8

Patienters upplevelser av akutmottagningsbesök Personal på akutmottagningar är van vid att patienter får vänta och att de ifrågasätter varför andra får gå före, trots att de väntat betydligt längre än andra patienter (Göransson et al, 2008). För patienten innebär det mycket oro att komma till en akutmottagning och de kan ha väntat in i det längsta innan de åker till akutmottagningen. Det är viktigt för vårdpersonalen att påminna sig om, att även om de kan se att sökorsaken är ofarlig, så kan det för patienten upplevas som allvarligt. Det är därför av största vikt att bemöta patienten med respekt och informera om hur processen på en akutmottagning går till. För att patienten skall känna att den blir tagen på allvar och att de känner förtroende för sjukvården menar Göransson et al (2008) att patienterna behöver uppleva att de möter kompetent personal. De kan då i större utsträckning slappna av och acceptera att de får vänta, speciellt om deras tillstånd ständigt utvärderas. Vidare har det visat att det inte är väntetiden som patienterna förargar sig mest på utan att det är bristen av information gällande hur länge de skall få vänta innan de får träffa en läkare. För att undvika detta kan sjuksköterskan informera om patientens triagenivå. Göransson et al (2008) uppmanar sjuksköterskorna att våga uppskatta hur lång väntetiden kan bli, den är oftast kortare i verkligheten och då blir patienten positivt överraskad över att väntetiden blir kortare än vad de trott. Får inte patienterna tillräckligt med information gör de att de känner sig otrygga (Göransson et al, 2008). Cooke, Watt, Wertzler & Quan (2006) visar i sin studie att patienter som kommer till en akutmottagning har samma förväntningar oberoende vilken triagenivå de hamnar i. Patienterna värderade effektiv kommunikation och korta väntetider som viktigast. Patienterna i studien tyckte att det var viktigt att både få veta om de behövde åka in till akutmottagningen när de ringde sjukvårdsrådgivningen, samt att när de kom in till akutmottagningen fick veta hur lång tid det skulle ta innan de skulle få träffa en läkare. Enligt studien är det viktigt att patienterna blir informerade om hur processen går till på akutmottagningen då det kan ge dem en större trygghet. De vet då vad som är planerat och förstår att de inte är bortglömda även om de får vänta länge. Patienterna förväntade sig information som var tydlig och på ett språk som de förstod. Uppfyller vårdpersonalen dessa förväntningar har det visat sig att patientens tillfredställelse med vården på akutmottagningen ökat. Mer än hälften av patienterna förväntade sig att de skulle få träffa en läkare inom en timme, trots att problemet de sökte för inte var livshotande. Ekwall (2008) såg att patienter som bedömdes ha en högre triagegrad, var mer nöjda med sin vistelse på akutmottagningen, än de patienter som triagerades lägre. 9

Cross (2005) studie handlar om patienters upplevelser av triage. Elva patienter intervjuades i sitt hem efter att de besökt en akutmottagning. Resultaten visar att patienterna hade förståelse för triagesystemet men förväntade sig mer information från vårdpersonalen om hur det fungerade på akutmottagningen och varför de ibland kunde behöva vänta så pass länge. Några av de intervjuade ansåg att man kunde ha hänvisat fler patienter till de vårdcentraler som fanns, eftersom de tog upp plats på akutmottagningen. Andra menade att man inte kunde köra iväg människor som redan var på akutmottagningen. Patienterna räknade med att vänta och accepterade behovet av prioritering men önskade mer information angående väntetid, prioriteringssystemet och alternativa vägar för att få vård (Cross, 2005). För att undvika missnöjda patienter på grund av långa väntetider gjorde Nielsen (2006) en pilotstudie där triagesjuksköterskan gick ut i väntrummet varje halvtimme och förklarade ungefärlig väntetid samtidigt som denne gjorde en ny bedömning av patienterna för att se om de hade försämrats. Patienterna fick även ett litet kort där de kunde gradera sina upplevelser av akutmottagningen. Före studiens början hade 44 procent av patienterna graderat sin vistelse till mycket bra och utmärkt. En månad efter införande var det 88 procent som gav samma betyg. Då pilotstudien gav resultat fortsattes det på akutmottagningen som en rutin och patienternas välbefinnande ökade signifikant (Nielsen, 2004). Toma et al (2009) visar i sin studie att patientens helhetsintryck av ett akutmottagningsbesök är beroende av läkarens kompetens och att denne kunde bemöta patienten. Helhetsintrycket hörde inte ihop med om läkaren uppnått patientens förväntningar gällande diagnos och behandling. Patientens välbefinnande vid akutbesöket var starkt sammankopplat med väntetid samt förklaring till varför man får vänta. Boudreaux (2003) studie visar att väntetiderna ofta är relaterade till brist på undersökningsrum. Patienterna i studien förväntade sig en snabb vård på akutmottagningen trots att de inte var så sjuka. Akademiska sjukhusets akutmottagning På Akademiska sjukhusets akutmottagning arbetar ungefär 120 personer. Det är både undersköterskor, sjuksköterskor, läkare och läkarsekreterare. Ungefär 52 000 personer besöker akutmottagningen varje år för att få vård och under ett dygn besöker cirka 150 personer mottagningen. Akutmottagningen är indelad i tre medicinska undergrupper vilka är medicin, kirurgi och ortopedi (enligt Å. Muntlin, personligt meddelande, 3 november 2009). De vanligaste patientkategorierna är äldre personer med hjärtbesvär och stroke. Unga personer med buksmärtor, patienter i alla åldrar som råkat ut för olyckor av skiftande 10

allvarlighetsgrad samt ortopedpatienter med olika sorters frakturer. På akutmottagningen används en modifierad version av MTS som triagemodell. (enligt Å. Muntlin, personligt meddelande, 3 november 2009). Rutinerna för patienten vid ett akutmottagningsbesök kan te sig olika beroende av vilken allvarlighetsgrad patienten anses ha. Dock förekommer en del moment som de allra flesta patienter som kommer till akutmottagningen och inte triageras som Röd/Prio1 eller Orange/Prio 2 genomgår. Först får patienten anmäla sig i en reception, därefter får de sitta ner i ett väntrum för att sedan bli omhändertagna av en sjuksköterska inne på akutmottagningen. Efter det får de träffa en läkare. Dessa moment kan ta olika lång tid men ingår i triageringprocessen, det vill säga tiden fram tills att patienten träffar en läkare (enligt Å. Muntlin, personligt meddelande, 3 november 2009). Det finns begränsat antal tidigare studier som har undersökt patienternas roll och upplevelser av sitt besök på en akutmottagning. Det är därför av stor vikt att sådana här studier görs. Det är viktigt att ta reda på hur patienter upplever ett besök på en akutmottagning för att kunna skapa möjligheter till att ge en bättre vård. Denna studie är en förstudie till ett större forskningsprojekt vars mål är att utveckla och införa en datoriserad triagemodell. Syfte Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av omhändertagandet utifrån den triagemodell som för tillfället används vid Akademiska sjukhusets akutmottagning. Frågeställning Hur upplevs väntetiden under akutmottagningsbesöket? Hur upplever patienterna informationen under akutmottagningsbesöket? Hur upplever patienterna omhändertagandet i samband med triagesituationen? Upplever patienterna trygghet och att de får en säker vård under akutmottagningsbesöket? Finns det skillnader mellan hur män respektive kvinnor upplever sitt akutmottagningsbesök? Metod Design Studie med deskriptiv design. 11

Urval Studiens urval var patienter som dagtid mellan 8.00-19.00 under två veckor i oktober, 2009, sökte vård vid akutmottagningen på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Inklusionskriterierna för att få ingå i studien var patienter som är över 18 år, orienterade till tid, person och rum samt att de skulle kunna läsa enkätfrågorna. De patienter som exkluderades var patienter som triagerades som RÖD/prio 1 samt de som triagerades som ORANGE/prio 2. Det vill säga de patienter som behövde ett omedelbart medicinskt omhändertagande. Det togs även hänsyn till patientens känslomässiga status och därav exkluderades personer som hade ett aggressivt uppträdande eller var mycket gråtmilda. Dessutom exkluderades ortopediska patienter då de inte triagerades och urvalet blev därmed konsekutivt. Datainsamlingsmetod Data insamlades genom en enkät, (bilaga 1). Enkäten delades ut till patienter på akutmottagningen som uppfyllde inklusionskriterierna. Enkäten som användes i studien var utvecklad vid Karolinska Sjukhuset Solna men modifierad för att passa akutmottagningen i Uppsala. Det utfördes inget pilottest av enkäten för studien. Enkäten består av tretton kryssfrågor med två till fem svarsalternativ. Frågorna handlar om hur patienten upplever sin vistelse på akutmottagningen, där frågor om väntetid, information samt trygghet står i fokus. Som bakgrundsfakta fanns det även frågor gällande patientens kön, ålder, utbildningsnivå samt en fråga om svenska är patientens modersmål. Enkäten tog cirka 10 minuter att svara på. Tillvägagångssätt Personalen på Akademiska sjukhusets akutmottagning var medvetna och införstådda med att ett större projekt är under utveckling och förväntas sättas i gång under våren 2010. Personalen blev upplyst om att enkäter skulle delas ut till patienter som besökte mottagningen under veckorna 41-42 (bilaga 2). Tillvägagångssättet var att när patienten registrerades i kassan, tillfrågades de om de ville vara med i en patientundersökning. Författarna informerade patienterna om vad enkäten handlade om. Med enkäten följde ett informationsblad där studien beskrevs (se bilaga 3). Patienterna fick information om att vänta med att fylla i enkäten tills efter att de hade träffat en sjuksköterska inne på akutmottagningen. Sjuksköterskan skulle även fylla i patientens triagegrad på enkäten och därefter kunde patienten lägga enkäten i ett kuvert som lämnades i en anvisad brevlåda inne på akutmottagningen. Analys Insamlad data analyserades i statistikprogrammet SPSS. Analysen bestod framförallt av deskriptiv statistik, men då författarna även ville undersöka om det fanns något samband 12

mellan patienternas kön och hur de upplevde omhändertagandet användes Chi 2 test. Studiens valda signifikansnivå är p=0,05. Enkäten som användes i studien hade 13 frågor med kryssbara svarsalternativ. Studiens fyra frågeställningar besvarades utifrån de 13 frågorna. Den första frågeställningen som handlade om hur patienterna upplevde omhändertagandet i samband med triagesituationen besvarades av enkätfrågorna 6,8. Den andra frågeställningen som tar upp patienternas upplevelse av väntetiden under akutbesöket kunde besvaras av enkätfrågorna 1,2,3 och 13. Den tredje frågeställningen som tar upp patienternas upplevelser av informationen under akutmottagningsbesöket kunde besvaras av enkätfrågorna 4,5, 7, 10 och 11. Den sista frågeställningen som handlade om patienterna kände trygghet och om de kände att de fick en säker vård under akutmottagningsbesöket kan besvaras av enkätfrågan 9, 12. Etiska aspekter Enligt studiehandledning för examensarbete vid sjuksköterskeprogrammet i Uppsala är det praxis att examensarbete på grundläggandenivå inte granskas av etisk kommitté. Dock ska empiriska studier vara godkända av ansvarig inom den verksamhet som datainsamlingen utförs. Denna studie är godkänd av verksamhetschefen för akutmottagningen. Ett informationsblad om studien, lämnades till dem som deltog i studien, se bilaga 1. Allt studiematerial behandlades konfidentiellt. Studiepersonerna informerades om att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande. Valde patienten att inte delta i studien påverkade detta inte hans/hennes vidare vård och behandling på akutmottagningen. Resultaten sammanställdes så att ingen enskild person kunde identifieras. Resultat Under veckorna 41-42 besökte 1901 personer akutmottagningen, fördelningen mellan dem var 539 kirurgpatienter, 868 medicinpatienter och 494 ortopedpatienter. Av de patienter som sökte för medicinsk eller kirurgisk problematik, tillfrågades under dagtid 173 personer vilka uppfyllde inkluderingskriterierna, om de ville delta i enkätundersökningen. Totalt valde 159 personer att delta och det var 91 enkäter som lämnades in korrekt ifyllda och det gav en svarsfrekvens på 54 %. Spridningen mellan män och kvinnor var jämnt fördelat, 43 kvinnor och 46 män svarade vilket ger 50,5% män och 47,3% kvinnor. Det var 3,2 % som inte svarade på frågan gällande kön. Patienterna fyllde i sin ålder som sedan delades in i ålderskategorier som hade tio års 13

intervall. Detta för att underlätta vid analys. Se studiens populationsfördelning nedan (figur 2). 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 10 9 13 12 13 20-29år 30-39år 40-49år 50-59år 60-69år 70-79år 80-89år 90-99år Inte fyllt i sin ålder 11 4 1 18 Figur 2. Studiens population fördelat i ålderskategorier. Utbildningsnivån fördelade sig relativt jämnt mellan folkskola/grundskola, (n= 21; 23,1 %) yrkesskola/gymnasium (n=38; 41,8%) samt högskola/universitetsutbildning (n=28; 30,8%). Det var 11 män och 10 kvinnor som hade genomgått grundskola, 17 män och 21 kvinnor hade genomgått yrkesskola/gymnasium och 15 män och 12 kvinnor hade en universitets- eller högskoleutbildning. Majoriteten av de som svarade på enkäten hade svenska som modersmål, medan 7 personer (7,7 %) hade ett annat språk som modersmål. Då frågeställningen gällande hur män respektive kvinnor upplever sitt akutmottagningsbesök är en övergripande frågeställning som genomsyrar alla enkätens frågor väljer författarna att redovisa fördelningen efter varje fråga. Det görs istället för att svara på frågeställningen enskilt då det finns risk för upprepning av resultat. Patienters upplevelser av väntetiden under akutmottagningsbesöket Den väntetid som förekom från det att patienten anlände till akutmottagningen och till dess att han/hon fick anmäla sig i receptionen ansåg 47 personer att väntetiden var acceptabel, (figur 3). En andel (n=39) uppgav att det inte förekom någon väntetid alls. Av de 39 personer som uppgav att det inte förekom någon väntetid alls var majoriteten män, 23 män och 16 kvinnor. I 14

den grupp som angivit att väntetiden var acceptabel var könsfördelningen, 21 män och 24 kvinnor. 3,30% 2,20% 51,60% 42,90% Behövde inte vänta Den var acceptabel Den var något förlång Den var alldeles för lång Figur 3. Vad patienterna (n=91) ansåg om väntetiden fram till att de fick anmäla sig i receptionen. På frågan om huruvida patienten fått information av receptionisten angående väntetiden på akutmottagningen ansåg majoriteten av de 91 personer som svarade på frågan att de inte fått någon information (n=70; 76,9%). Ungefär lika många kvinnor som män svarade att de inte fått någon information, 32 män och 36 kvinnor. Det var dock fler män (n=13) än kvinnor (n=7) som ansåg att de fått information av receptionisten. Det visade sig vara endast visuell skillnad då signifikant nivån var över p=0,05. Den väntetid som förekom efter att patienten anmält sig i receptionen fram till att hon/han blev bedömd av en sjuksköterska bedömde 40 patienter av de 88 svarande, väntetiden som acceptabel (figur 4). En stor andel uppgav att de inte behövde vänta alls på att bli bedömda (n=34). Inga könsskillnader kunde noteras, då 17 män och 16 kvinnor uppgav att de inte behövde vänta samt 22 män och 18 kvinnor uppgav att väntetiden var acceptabel. 2,20% 3,30% 13,20% 44% 37,40% Behövde inte vänta Den var acceptabel Den var något för lång Den var alldeles för lång Ej svarat på frågan Figur 4. Patienternas (n=91) åsikter angående väntetiden fram till att de fick en sjuksköterskebedömning. 15

Vid frågan om patienterna hade fått information av en sjuksköterska om hur länge de skulle få vänta innan de fick en läkarbedömning ansåg hälften (n=47; 51,6%) av patienterna att de inte hade fått någon information. Inga könsskillnader kunde utläsas då 22 män och 17 kvinnor ansåg att de fått information och 23 män och 24 kvinnor uppgav att de inte fått någon information. En andel av patienterna,(n=44) ansåg att väntetiden tills de fick träffa en läkare var acceptabel samt en andel (n=18) som uppgav att de inte behövde vänta, utan fick träffa en läkare direkt (figur 5). 6,60% 13,20% 12,10% 19,80% 48,40% Behövde inte vänta, fick träffa en läkare direkt Den var acceptabel Den var något för lång Den var alldeles för lång Ej svarat på frågan. Figur 5. Patienternas ( n= 91) åsikter angående väntetid fram till läkarbedömning. Resultatet visade att män och kvinnor svarade varierat på frågan angående väntetiden fram till läkarbedömningen, men det gick inte att utläsa någon signifikant skillnad (figur 6). 30 25 27 20 15 10 5 8 10 16 5 6 3 9 Män Kvinnor 0 Fick träffa läkare direkt Den var acceptabel Den var något för lång Den var alldeles för lång Figur 6. Könsfördelningen i antal personer vid frågan angående patienternas åsikter om väntetid fram till läkarbedömning. 16

Patienters upplevelser av informationen under akutmottagningsbesöket Angående om patienterna fått någon information av en sjuksköterska gällande prioriteringssystemet svarade en majoritet (n=59; 64,8 %) att de inte hade fått någon information och en andel (n=28; 30,8%) ansåg att de fått informationen. En signifikant skillnad kunde ses mellan män och kvinnors svar (x 2 [1] 4,092, p=0,043) hos dem som uppgav att de fått information då fler män än kvinnor ansåg att de fått information (figur 7). 35 33 30 25 20 15 10 18 9 25 Män Kvinnor 5 0 Ja Nej Figur 7. Könsfördelning i antal personer vid frågan angående om patienterna fått prioriteringsordningen förklarad. Mer än hälften av patienterna (n=56), ansåg att de fick förklarande svar av en sjuksköterska, när de ställde, för dem viktiga frågor (figur 8). En del av patienterna (n=30) ansåg dock att de inte hade något behov av att ställa frågor. Ingen skillnad påträffades mellan män och kvinnors svar. 1,10% Ja 33% Delvis 61% Jag hade inget behov av att fråga 4,40% Ej svarat på frågan Figur 8. Patienternas (n=91) åsikter om de fått förklarande svar av sjuksköterskan när de ställt frågor. Hälften av patienterna (n=46) ansåg att de fick information av en sjuksköterska gällande sitt tillstånd (figur 9). En andel (n=19) ansåg att de inte behövde någon information. 17

2,20% 4,40% 20,90% 22% 50,50% Ja Delvis Nej Jag behövde ingen information Ej svarat på frågan Figur 9. Patienters (n=91) åsikter om de fått tillräckligt med information om sitt tillstånd av sjuksköterskan. Fler män än kvinnor hade svarat att de fått information samtidigt som det var fler män än kvinnor som även svarat att de inte hade fått någon information (figur 10). Fler kvinnor än män uppgav att de inte behövde få någon information. Signifikansvärdena nådde inte upp till studiens förutbestämda nivå.. Figur 10. Könsfördelningen i antal personer vid frågan om patienten fått information om sitt hälsotillstånd av en sjuksköterska. 30 25 20 15 10 5 0 26 19 7 13 Ja Delvis Nej Jag behövde ingen information 4 0 8 11 Män Kvinnor Mer än hälften av de 85 svarande, (n=57; 62,6%) ansåg att de inte hade fått någon information av en sjuksköterska gällande om hur de själva skulle kunna upptäcka försämringssymtom. Det fanns dock personer (n=28; 30,8%) som upplevde att de fått informationen. Ett noterbart internt bortfall (n=6; 6,6%) gick att utläsa av resultatet. Fler män än kvinnor fick informationen, 17 män och 10 kvinnor samt 26 män och 31 kvinnor hade inte fått information om försämringssymptom. Det visade sig vara endast visuell skillnad då signifikant nivån var över p=0,05. 18

Patienternas upplevelser av omhändertagandet i samband med triagesituationen Patienterna fick svara på om de ansåg att det fanns möjlighet till att tala med en sjuksköterska om sin oro (figur 11). Hade patienterna en oro som de ville prata med någon om ansåg 40 patienter att de kunde det. En tredjedel av patienterna (n=33) kände dock inte någon oro eller ängslan inför besöket och behövde därmed inte tala med en sjuksköterska. Könsfördelningen mellan män och kvinnor var jämnt fördelat mellan de olika svarsalternativen. 2,20% Ja 36,30% 44% Delvis Nej 2,20% 15,40% Kände ingen oro eller ängslan Ej svarat på frågan Figur 11. Patienternas (n= 91) åsikter om möjligheten att prata om sitt tillstånd eller behandling i fall att de kände oro eller ängslan. Majoriteten (n=80; 87,9%) av de 88 patienterna ansåg att de togs på allvar och blev lyssnade på av den sjuksköterska som hade ansvar för dem. Män och kvinnor uppgav i lika hög grad att de blev tagna på allvar och lyssnade på, 40 män och 39 kvinnor. Likaså var könsfördelningen jämn bland dem som uppgav att de bara delvis blev tagna på allvar, 4 män och 4 kvinnor. Den enda patient som ansåg att den inte blivit tagen på allvar var en man. Patienternas upplevelser kring trygghet och säker vård under akutmottagningsbesöket De allra flesta patienter (n=87; 95,6%) ansåg att sjuksköterskan var kompetent för sin uppgift och könsfördelningen var jämn i frågan. Av de 80 patienterna svarade mer än hälften av patienterna (n=55; 60,4%) att de inte hade fått en ny bedömning av sjuksköterskan av sitt tillstånd under tiden de väntade. En mindre andel (n=25; 7,5%) ansåg att de hade fått en ny bedömning och då var det fler män än kvinnor som hade fått det (figur 12). Ett stort internt bortfall (n=11; 12,1%) kunde utläsas av resultatet. En signifikant skillnad kunde ses (X 2 [1] 5,080, p= 0,024) mellan kvinnor och mäns ja-svar vid frågan gällande om de fått en ny bedömning av sjuksköterskan. 19

35 30 25 20 15 10 5 0 17 8 22 32 Män Kvinnor Ja Nej Figur 12. Könsfördelning i antal personer angående frågan om sjuksköterskan gjorde en ny bedömning av patientens sjukdomstillstånd. Diskussion Resultatet visar att en majoritet av patienterna var nöjda med sin vistelse på akutmottagningen och gällande en del frågor gick det att utläsa en skillnad mellan kön och dess upplevelse av vården. Vid områden som gällde information gällande förväntad väntetid och akutmottagningens prioritetsordning var det dock en större del patienter som skattat att de inte fått ta del av informationen. Information Studien visar att en majoritet inte hade fått någon information av en sjuksköterska angående prioriteringssystemet på akutmottagningen. Det är intressant att dubbelt så många män som kvinnor fick information om prioriteringssystemet, eftersom det inte borde vara någon skillnad mellan könen. Författarna anser att alla patienter borde få likvärdig information oavsett kön, ålder och ursprung. Det som dock är viktigt här att belysa är att alla människor uppfattar saker olika. Kan det vara så att männen och kvinnorna fick likvärdig information men uppfattade det på olika sätt? Det vill säga att männen godtog information medan kvinnorna ville ha en mer utförlig. Eller var det så att personalen informerade männen i större utsträckning för att de krävde och ställde frågor angående förväntad väntetid och att kvinnorna inte ville vara till besvär och därmed inte krävde att få någon? Resultatet av detta är en viktig faktor att fortsätta belysa och göra fler studier på. Det för att kunna förstå varför resultatet blev som det blev. Är det vårdpersonalens inställning och verk eller är det patienternas förväntningar som skiljer sig åt och avgör resultatet? Denna studie visar att hälften av patienterna uppgav att de inte hade fått någon information angående hur länge de skulle få vänta innan en läkarbedömning. Enligt Cooke et al (2006) förväntar sig patienter som kommer till en akutmottagning att få information om hur lång tid 20

de skall få vänta innan de ska få träffa en läkare. Cooke et al (2006) menar även att om patienterna får information så känner de en större trygghet och deras trivsel med vården ökar. Författarna anser att detta är av största vikt att diskutera. Studiens bakgrundskällor angående vad som patienter upplever som viktigast vid ett akutmottagningsbesök är just information. De flesta studier påpekar att får patienterna tillräckligt med information och förstår varför de får sitta och vänta så blir de mer positiva till hela akutmottagningsbesöket. Att denna studie visar att så många av patienterna anser att de inte fått tillräckligt med information är trist då vetenskapliga studier lägger vikten på detta. Majoriteten av patienterna uppgav att de inte fick någon information av receptionisten angående hur lång väntetiden antogs vara innan de skulle få träffa en sjuksköterska. Cross et al (2005) menar att patienter har en förståelse om att man kan få vänta på en akutmottagning men att patienterna förväntar sig information angående hur det går till prioriteringsmässigt på akutmottagningen samt förväntad väntetid. Göransson et al (2008) menar att om patienterna inte får tillräckligt med information angående väntetiden så blir de otrygga. Författarna tror att detta är en viktig faktor i patientens helhetsintryck av sitt akutmottagningsbesök. Vidare anser författarna att ge tillräckligt med information och visa förståelse för att patienterna vill ha information är en förhållandevis liten åtgärd men kan ha en stor betydelse för patienternas syn på vården. En observation under enkätutdelningen var att receptionisterna ofta sa att de inte visste hur lång tid de skulle kunna tänkas ta. Även om inte personalen vet hur lång tid patienten kan tänkas få vänta anser Göransson et al (2008) att vårdpersonalen skall våga uppskatta hur lång väntetiden kan bli, då den oftast är kortare i verkligheten. Detta gör att patienterna blir positivt överraskade och känner sig tryggare. Väntetid De allra flesta patienterna var positiva angående väntetiden tills de fick träffa en sjuksköterska. När de gällde väntetiden tills de fick träffa en läkare var det fler patienter som ansåg att de fick vänta alldeles för lång tid. Men det är fortfarande nästan hälften som ansåg att väntetiden var acceptabel. Författarna vill belysa att generellt talas det ofta om att väntetiderna på akutmottagningar är extremt långa. I denna studie visar resultaten en mer positiv bild. Dock skall det tas hänsyn till att studien är liten. Författarna anser att det är viktigt att lyfta fram att det var 19,8 procent som fick träffa en läkare direkt. Detta visar enligt författarna, att resurser finns då dessa patienter inte ur en medicinsk synvinkel behövde få träffa en läkare direkt. Vid klagomål hänvisas patienterna 21

ofta till, att den långa väntetiden på akutmottagningen till stor del beror på bristen av läkare. Dock skall man här ha i beaktning att studien gjordes på dagtid då specialistläkare fanns på plats. Fler män än kvinnor uppgav att väntetiderna var acceptabla samt att det är fler kvinnor som ansåg att de fick vänta längre än männen. Det är dock viktigt att belysa att skillnaden endast är visuell och inte signifikant. Trots det är det intressant att diskutera då det går att ställa sig frågan om det är att männen som får en snabbare vård eller om kvinnorna är mer otåliga. Eller är det en tillfällighet att männen fick en snabbare vård? Det kunde exempelvis bero på att de hade mer akuta åkommor. Trygg och säker vård Det är intressant att diskutera att nästintill alla patienter ansåg att sjuksköterskan var kompetent för sin uppgift och att de blev lyssnade på samt tagna på allvar. Då Göransson et al (2008) betonar att det är viktigt att patienten möter kompetent personal och blir tagna på allvar då det leder till att patienterna blir tryggare och kan ge en större acceptans för eventuell väntetid. Författarna anser även att det är en självklarhet att vårdpersonalen inger en kompetent uppsyn. Triagemodellen som används på akutmottagningen är en noggrann arbetsmetod som kräver specifik utbildning för att modellen skall kunna utföras på ett korrekt sätt. Detta är något som författarna anser att patienterna bör få information om. Om de får vänta en längre tid innan de får träffa en sjuksköterska eller läkare har de blivit bedöma av kunnig personal och det anses inte som att de har en akut åkomma. Vikten av detta styrks av Nielsen (2004) studie där det visat sig att patienternas välbefinnande fick en signifikant ökning när en sjuksköterska regelbundet gjorde nya bedömningar i väntrummet. Om de får information om att de är bedömda tror författarna att det kan ge patienterna en större trygghet. Vidare tror författarna att patienterna får en större förståelse av varför de får vänta men även för vårdpersonalens arbetssätt. Författarna iakttog ibland missnöje i väntrummet när patienter som kommit senare än andra patienter fick gå före in till sjuksköterskan. Detta hade troligtvis kunnat undvikas om patienterna från första stund var införstådda med prioriteringsordningen. Denna studie visar att en ny bedömning av patienternas tillstånd ofta inte utfördes av sjuksköterskan. Detta anser författarna vara anmärkningsvärt då regelbundna bedömningar ökar patientsäkerheten. 22

Mer än hälften ansåg att de fick förklarande svar av sjuksköterskan när de ställde för dem viktiga frågor. Det viktiga i detta resultat är att ingen patient ansåg att de inte vågade fråga sjuksköterskan eller att de inte kände sig nöjda med de svar som de fick när de ställde frågor. Detta anser författarna som positivt men även något som skall vara självklart. Hade resultaten sett annorlunda ut vore det av största vikt att ändra vårdpersonalens attityder. Helheten av denna studie visar att patienterna hade en övergripande positiv upplevelse av akutmottagningsbesöket. Det finns dock vissa skillnader mellan män och kvinnor då fler män har fått mer information om prioriteringsordning och även en ny bedömning under väntetiden. Metoddiskussion Studien använde sig av begreppet upplevelser, vilket generellt sett främst används i kvalitativa studier. Begreppet används här då enkäten är utformad kring detta begrepp. Studiens population var jämn, både gällande, kön, ålder och utbildningsnivå. Detta ger en generell bild av vad besökarna anser om ett akutmottagningsbesök. Författarna anser att det gör att studiens resultat är generaliserbart när det gäller patienter som besöker en akutmottagning under dagtid. Tillvägagångssättet kunde ha utvecklats och gjorts annorlunda, då det eftersträvas en hög svarsfrekvens. Att svarsfrekvensen blev låg kan förklaras av att de personer som söker sig till en akutmottagning är sjuka. Då patienterna befinner sig i ett tillstånd av smärta, oro, ångest eller trötthet är det kanske inte av högsta prioritet att svara på en enkät. De interna bortfallet var de patienter som tackade ja till att delta men sedan inte lämnade in enkäten, samt de som fyllde i enkäten men inte på ett korrekt sätt. I resultatet redovisades det bortfall som översteg 5%. En anledning till att patienterna inte fyllde i vissa frågor, tror författarna kan bero på att de inte ansåg sig ha behov att svara på just den frågan. Exempelvis på frågan gällande om sjuksköterskan gjorde en ny bedömning kan det ha varit så att patienten hade fått träffa en läkare direkt. Sjuksköterskorna på akutmottagningen blev informerade i ett informationsbrev som delades ut till alla, de blev informerade av sin gruppchef på morgonsamlingen samt av författarna att de skulle fylla i patientens triagegrad. Några få enstaka enkäter var ifyllda med triagegrad. Författarna påpekade detta för gruppchefen som påminde sina arbetskamrater. Dock gjordes detta inte. Uppsatsen kan därför inte jämföra resultatet mellan olika triagegrader. 23

Det är viktigt att ha i beaktning att ingen av studiens deltagare prioriterades till röd eller orange triagegrad. Det vill säga att ingen deltagare hade behov av ett direkt medicinskt omhändertagande. Patienterna som söker vård och triageras gul, grön och blå kan ha svårt att se sin egen situation som annat än akut då de exempelvis kan ha en svår smärta. Detta var något som författarna ofta uppfattade genom observationer vid enkätutdelningen. Den långa väntetid som ibland uppstod mellan att patienten fått enkäten och tills de skulle fylla i den kunde även ha en stor inverkan på svarsfrekvensen. Flera orsaker till låg svarsfrekvens kan vara att många glömde bort enkäten när de väl skulle svara, inte orkade just då samt att de i all välmening sa ja vid tillfrågandet för att de inte ville säga nej vid det direkta mötet med författarna. Vid analys av resultatet ska hänsyn tas till att studien genomfördes dagtid då de fanns mycket personal på mottagningen och inte så högt tryck på besökare som vid kväll och nattetid. Dessutom fick författarna förklarat för sig att det var en ovanligt lugn period. Författarna anser att det vore intressant om de delat ut enkäten nattetid. Detta för att kunna jämföra om svaren skiljde sig mellan dagtid då det finns specialistläkare på plats samt nattetid då det inte finns läkare stationerade i samma utsträckning. Det är viktigt enligt författarna att ha i beaktning att det var övervägande positiva svar och att de kan bero på att de var de positiva patienterna som brydde sig om att fylla i enkäten. Det stora bortfallet kan förklaras med att de som inte var nöjda med vården inte heller orkade eller brydde sig om att fylla i enkäten. En annan vinkling kan även vara att patienterna inte förväntade sig mer av sitt akutmottagningsbesök. Exempelvis visste de att de skulle få vänta och hade inte kunskap om hur mycket de kunde kräva. En viktig del att ta med tror författarna är att de patienter som lämnade in enkäten var de som generellt sett var nöjda. De som var arga, upprörda och ansåg att de fick vänta för länge kanske inte heller ville lämna in sin enkät. Studiens tillförlitlighet kan alltid diskuteras då man måste ha i beaktning att när personer skall fylla i en enkät kan de som svarar missförstå frågor samt att inga följdfrågor kan ställas. Projektets resultat är viktigt att belysa och har en betydelse för vidare forskning i ämnet. Det är av största vikt att sjuksköterskor i sitt arbete tar hänsyn till vad patienter anser som viktigast vid ett akutmottagningsbesök. 24

Etiska aspekter är alltid grundläggande att diskutera. Är studiens resultat betydelsefullare än patienternas utsatthet vid förfrågan att delta i studien? Författarna anser att studien är viktig för framtida studier samt för att kunna bemöta patienterna på ett bra sätt. Slutsats Det går att urskilja att en andel av patienterna i studien inte fick information gällande väntetid och prioritetsordning. Sammantaget går det dock att utifrån studiens resultat se att majoriteten av patienterna ser positivt på sin upplevelse av sin första tid på akutmottagningen. 25

Referenser Boudreaux, E., Friedman, J., Chansky, M., Baumann, B (2004). Emergency Department Patient Satisfaction: Examining the Role of Acuity. Academic Emergency Medicine, 11 (2). 162-8 Cooke, T., Watt, D., Wertzler, W., Quan H. (2006). Patient expectations of emergency care: phase II- a cross-sectional survey. Canadian Journal of Emergency Medical Care, 3, 148-157. Cross, E., Goodacre, S., O Cathain, A., Arnold, J. (2005). Rationing in the emergency department: the good, the bad, and the unacceptable. Emergency Medicine Journal 22 (3). 171-6 Ekwall, A., Gerdtz, M., Manias, E. (2008). The influence of patients acuity on satisfaction with emergency care: perspectives of family, friends and carers. Journal of Clinical Nursing, 17 (6). 800-9. Enander, C., Lethvall, S., Letterstål, A. & Öhlen, G. (2007). Fokusrapport, Triagearbete på akutmottagning. Stockholms läns landsting sid 1-52. Hämtad 2009-05-25 Fernandes, C.M., Tanabe, P., Gilboy, N., Johnson, LA., McNair, RS., Rosenau, AM. et al. (2005). Five-level triage: a report from the ACEP/ENA Five-level Triage Task Force. Journal of Emergency Nursing, 31 (1). 39-50. Forsgren, S., Forsman, B., Carlström, E. (2009). Working with Manchester triage- Job satisfaction in nursing. International Emergency Nursing, 17, 226-232. Göransson, K., Eldh, AC., Jansson, A. (2008). Triage: På akutmottagning. Lund: Studentlitteratur. Manos, D., Petrie, DA., Beveridge, RC., Walter, S., Ducharme, J. (2002). Inter-observer agreement using the Canadian Emergency Department triage and Acuity Scale. Canadian Journal of Emergency Medical Care, 4 (1). 16-22. Nielsen, D. (2004) Improving ED Patient Satisfaction When Triage Nurses Routinely Communicate With Patient as to Reasons for Waits: One Rural Hospital s Experience. Journal of Emergency Nursing, 30 (4). 336-8. Olofsson, P., Gellerstedt, M., Carlström E. (2008). Triage på akutmottagning - En utvärdering i Västra Götalandsregionen. Forskningsrapport 2008:03 Högskolan Väst 26

Statistiska centralbyrån. (2007). Befolkningsregistret. Örebro: Statistiska centralbyrån. Från http://www.scb.se/statistik/_publikationer/be0101_2006a01_br_be0107text.pdf Tanabe, P.,Gimbel, R., Yarnold, PR., Adams, JG. (2004). The Emergency Severity Index (version 3) 5-level triage system scores predict ED resource consumption. Journal of Emergency Nursing, 30 (1).22-9. Toma, G., Triner, W., Mcnutt, L-A. (2009). Patient satisfaction as a Function of Emergency Department Previsit Expectations. Annals of Emergency Medicine, 54 (3). 360-367. Widfeldt, N., Örtenwall, P. (2005) Triage- metod för bästa möjliga omhändertagande på akutmottagningen. Läkartidningen 39, volym102 27

Triagegrad: Patienters upplevelse av det första mötet med vårdpersonalen på akutmottagningen Bilaga 1 Vilket år är Du född? Är du Man Kvinna Vilken utbildning har Du? Folkskola/grundskola Yrkesskola/Gymnasium Är svenska Ditt modersmål? Ja Nej Högskola/Universitet När Du kom till akutmottagningen - receptionen 1. Vad anser Du om väntetiden till att du fick anmäla dig i receptionen? Behövde inte vänta Den vara acceptabel Den var något för lång Den var alldeles för lång 2. Informerade receptionisten Dig om hur länge du skulle behöva vänta innan Du skulle få träffa en sjuksköterska/läkare? Ja Nej 28

När Du kom till akutmottagningen första mötet med en sjuksköterska 3. Om Du fick vänta på att få en sjuksköterskebedömning av Ditt tillstånd, vad anser Du om väntetiden? Behövde inte vänta Den var acceptabel Den var något för lång Den var alldeles för lång 4. Förklarade sjuksköterskan hur prioriteringssystemet fungerar, d.v.s att man som patient får vänta olika länge innan man får träffa en läkare beroende på vilka symptom man har? Ja Nej 5. När Du frågade sjuksköterskan om något som var viktigt för Dig, fick Du då svar som Du förstod? Ja Delvis Nej Jag vågade inte fråga Jag hade inget behov av att fråga 29

6. Om Du kände oro eller ängslan över Ditt tillstånd eller Din behandling, hade Du möjlighet att prata med sjuksköterskan om det? Ja, helt och hållet Delvis Nej Jag kände ingen oro eller ängslan 7. Fick Du tillräcklig information om Ditt tillstånd av sjuksköterskan? Ja Delvis Nej Jag behövde ingen information 8. Kände Du att Du blev lyssnad på och tagen på allvar? Ja Delvis Nej 9. Upplevde Du att sjuksköterskan var kompetent för sin uppgift? Ja Delvis Nej 30

10. Informerade sjuksköterskan Dig om hur länge Du skulle behöva vänta innan Du skulle få träffa en läkare? Ja Nej 11. Fick Du information av sjuksköterskan om vilka symptom på försämring av Ditt hälsotillstånd som Du skulle vara uppmärksam på, i väntan på att få träffa en läkare? Ja Nej 12. Gjorde en sjuksköterska en ny bedömning av Ditt tillstånd under tiden Du väntade på att få träffa en läkare? Ja Nej 13. Om Du fick vänta på att få en läkarbedömning av Ditt tillstånd, vad anser Du om väntetiden? Behövde inte vänta, fick träffa en läkare direkt Den var acceptabel Den var något för lång Den var alldeles för lång Tack för Ditt deltagande! 31

Bilaga 2 Information till vårdpersonalen på akutmottagningen angående patientstudie Vi är två studenter från Uppsala Universitet som studerar på sjuksköterskeprogrammet termin 6 och under hösten ska vi skriva vår C-uppsats. Studiens syfte är att undersöka vilka upplevelser patienter har, som kommer till Akademiska sjukhusets akutmottagning, gällande omhändertagandet utifrån ett triagesystem. Studien är en förstudie till ett större forskningsprojekt som handlar om att utveckla och införa ett nytt datoriserat triagesystem. Alla patienter som är över 18 år kommer att tillfrågas om att delta i patientundersökningen. Studien innebär att patienterna kommer att få besvara ett frågeformulär i samband med sitt besök på akutmottagningen. Frågorna handlar om upplevelser kring besöket innan patienten har fått träffat en läkare. Totalt består frågeformuläret av 13 frågor, vilket beräknas ta ca 10 minuter att besvara. Det är helt frivilligt för patienten att delta i studien och allt studiematerial kommer att behandlas konfidentiellt. Patienten kan närsomhelst avbryta sin medverkan. Frågeformuläret ska läggas i det medföljande kuvertet, klistras igen och lämnas i anvisad postlåda på akutmottagningen. Målet är att 200 patienter ska besvara frågeformuläret. Frågor? Kontakta Nina eller Magdalena Nina Sandberg nina.elisabeth.sandberg@hotmail.com Magdalena Sunhede magdalena.sunhede@hotmail.com Ansvarig handledare: Åsa Muntlin telefon 018-471 66 67, asa.muntlin@pubcare.uu.se 32