Markbygdens Vindkraftspark, etapp 1. Bilaga 1 Landskapsanalys Rev

Markbygdens Vindkraftspark, etapp 1 Bilaga 1 Landskapsanalys 20101025 Rev. 20110510

Markbygden Vind AB Markbygdens vindkraftpark, etapp 1 - Landskapsanalys Arbetsgrupp Svevind: Kristina Falk Danjel Henriksson Helena Karlsson WSP: Uppdragsansvarig Landskapsanalys Göran Bergström Anna Nordmark Omslagsbild Vy mot pågående byggnationer i Dragaliden från Roka viltvatten. Foto Anna Nordmark, WSP 2

Landskapsanalys I landskapsanalysen görs en beskrivning av hur landskapet är uppbyggt och hur det ser ut. Landskapet är ett resultat av de naturgeografiska förutsättningarna tillsammans med människans verksamheter på en plats, genom historien fram till dagens användning. Landskapet analyseras utifrån strukturer, riktningar och element i landskapet samt dess karaktärer och skala. Beskrivning av landskapet Övergripande landskapsbeskrivning Ett par mil inåt landet från kuststaden Piteå ligger Markbygden, en långsträckt svagt välvd höjdplatå karaktäriserad av vidsträckta skogsområden. Bebyggelsen ligger vid vattendrag och sjöar. Större byar, tex Långträsk, Koler och Storsund i öster och Gråträsk i väster, har utvecklats längs viktiga kommunikationsstråk som järnvägen och större vägar. Markbygdens vindkraftpark, etapp 1 ligger på gränsen mot de stora, sammanhängande odlingsmarkerna som omger Svensbyfjärden. Skogsbygdens karaktär med relativt små byar och spridda skogstorp med små odlingsmarker skiljer sig markant från det öppna landskapet längs fjärden. Här präglas landskapet av vidsträckta odlingsmarker med bebyggelsen samlad på moränkullar och höjdryggar. Bebyggelsen utgörs av större och mindre gårds- och byabildningar med ett flertal väl bevarade byggnader och fina gårdsmiljöer. Större byar utgörs av Svensbyn, Roknäs och Lillpite. De flesta byarna ligger samlade vid Lillpiteälvens och Piteälvens utlopp i Svensbyfjärden medan Lillpite följer Lillpiteälvens sträckning en bit inåt landet. Skogsbygdens småkuperade landskap med korta siktlinjer kontrasterar starkt mot de långa siktstråk som upplevs i jordbruksbygden. Här ges tydliga vyer över flacka odlingsmarker och grupperad bebyggelse med de skogklädda höjderna i bakgrunden. Naturgeografiska strukturer Geologi Området som berörs av Markbyggdens vindkraftpark, etapp 1 tillhör Markbygden som ligger i gränsen mellan den naturgeografiska regionen som kallas Norrlands vågiga bergkullterräng med mellanboreala skogsområden och Norra norrlands och norra Finlands barrskogsområden och bergkullslätter. Nästan hela området ligger över högsta kustlinjen och den största delen av områdets fastmarker utgörs av morän. Endast mindre stråk av isälvssediment och hällmarker kan hittas. Större områden med torvmarker återfinns i områdets myrar och andra våtmarker. Berggrunden består övervägande av sura, svårvittrade bergarter som granit, kvartsit och gnejser och därför är näringsförhållandena generellt sett relativt magra. Topografi Markbygden, som vindkraftparken ligger inom, är en långsträckt, svagt välvd höjdplatå med tydlig orientering i nordväst-sydostlig riktning. Området ligger till största delen över den högsta kustlinjen och redan inom 10 km från Svensbyfjärden, som ligger på havsnivå, reser sig höjdryggarna högt över högsta kustlinjen. Markbygdens vindkraftpark, etapp 1 består av flacka långsträckta höjdpartier där högsta höjden återfinns vid Ersträsk i västra delen på 390 m ö h. I östra delen är Skogberget högst på 334 m.ö.h. De lägst liggande delarna ligger i bergssluttningar i västra delen på drygt 100 m ö h. Vattendrag Rokån, ca 55 km lång, är det enda större vattendraget inom Markbygdens vindkraftpark, etapp 1. Roka viltvatten är ett långsträckt sjösystem som har skapats genom dämningar från tidigare flottningsdammar i Rokån. Ån har sin början bl a i våtmarks- och sjöområdet runt Dragamyran, Röjmyran och Kvarnmyran och rinner åt sydost tills den mynnar i Svensbyfjärden nära Piteå. I övrigt är vattendragen små och ofta uträtade. Ett fåtal mindre sjöar finns i anslutning till våtmarkerna främst i nordvästra delen. Den största är Brännaträsket vid Kilberget. Figur 1. Dragamyran, foto Enetjärn natur AB. Naturvärden Markbygden ligger inom den mellanboreala vegetationszonen i övergången mellan det flacka kustlandet och inlandets barrskogsdominerade taiga. Markbygdens vindkraftpark, etapp 1 består främst av produktionsskog med tall och contortatall av varierande ålder. Dessa vidsträckta skogsbestånd har varken höga naturvärden eller är känsliga för ingrepp. Andelen våtmarker är hög men de flesta är utdikade varför deras naturvärde är lågt, se naturvärdesinventeringen. Naturvärden är generellt sett små och fåtaliga i relation till de naturskyddade miljöer som finns i det omgivande landskapet. De områden som har högre naturvärden återfinns vid de stora odikade våtmarkerna, vissa sumpskogar, bäckar och tjärnar. Ett fåtal mindre skogsområden på fastmark håller också höga eller mycket höga naturvärden, se naturvärdesinventering samt landskapsanalyskarta i figur 6. Enstaka nyckelbiotoper förekommer. Svartlidens naturreservat, som även utgör Natura 2000-område, ligger mitt i den södra delen av området för etapp 1. Reservatet innefattar en storslagen isälvsränna i Svartlidens sluttning samt flera mindre rännor i terrängen väster därom. Reservatet utgörs av en liten högproduktiv gammelskog, dominerad av näringsrik granskog, på kanten av en ås med en bäck nedanför. Naturreservatets syfte är att bevara områdets höga naturskogsvärden och opåverkade karaktär. I Länsstyrelsens beslut för Svertlidens naturreservat (Dnr 511-15244-07) står det angivet att det inom reservatet ska ges möjlighet till naturupplevelser, friluftsliv, turism och vetenskaplig forskning i orörd natur. Figur 2. Dikad våtmark inom området för Markbygdens Vindkraftpark, etapp 1. 3

4 Kulturhistoriska strukturer Se även bilaga Kulturmiljöanalys. Under stenåldern gjorde den kustbaserade befolkningen mer eller mindre tillfälliga jakt- och fiskeexpeditioner in i det landskap som idag utgörs av Markbygden. I omgivande områden runt området för etapp 1, som Åträsk och Kolerträsk, har det påträffats lämningar efter stenåldersboplatser. Ett nytt bosättningsmönster med visten med härdar vid myrar och små vattendrag blev tydligt vid slutet av järnåldern. Under medeltiden kom tamrenen att få allt större betydelse och samernas bosättningsmönster förändrades. Boplatserna utefter vattendragen övergavs och renens behov styrde vart man uppehöll sig. Spår efter samernas vår- och sommarboplatser kan vara härdar (t ex vid Dragatjärn) och spår efter kåtor. Under 1600- och 1700-talet övergick samerna från ett halvnomadiskt bosättningsmönster där fiske, jakt och handel var lika viktigt som renskötsel till ett helnomadiskt bosättningsmönster. Detta skedde ungefär samtidigt som den agrara bebyggelsen expanderade. Till följd av befolkningsökning, avvittring och industrialisering kom nybyggarverksamheten igång på allvar i skogsbygden efter 1700-talets mitt. Skogsbruket blev en allt vikigare näring under 1800-talet. Lämningar efter skogsbrukets näringar så som dämmen efter timmerflottning, tjärdalar och kolbottnar återfinns inom eller i närheten av området för etapp 1. Figur 3. Öppen ängsmark vid Gammeltomterna söder om Ersträsk I samband med tillkomsten av Stambanan för övre Norrland kring förra sekelskiftet började mindre samhällen att växa fram längs järnvägssträckningarna, däribland Långträsk och Koler som blev stationsorter på 1890-talet. Huvuddelen av den bebyggelse som finns i Markbygden har tillkommit under 1900-talet, både inom de äldre byarnas område, i järnvägssamhällena, samt som egna bebyggelseenheter eller gårdar. Huvuddelen av denna bebyggelse har tillkommit under en relativt kort tidsperiod som ett direkt eller indirekt resultat av järnvägsutbyggnaden och industrins skogsutnyttjande. Äldre nybyggarbebyggelse är inte lika framträdande. De rationaliseringar som skett efter 1950 inom jord- och skogsbruket och nedläggningen av småbruken har i hög grad drabbat områdets byar. En stor del av den tidigare fasta bebyggelsen fungerar numera mest som byggnader för tillfälligt nyttjande. Den kraftiga avfolkningen, som blev en följd av rationaliseringen, har dock inte i större omfattning påverkat bebyggelsens karaktär, men däremot brukandet av de tidigare öppna markerna. Inom området för Markbygdens vindkraftpark, etapp 1 finns enstaka byggnader som nyttjas tillfälligt inom områdets nordvästra del vid Ersträsk, Brännaträsket och Kilberget. Kring dessa finns det nu igenväxande odlingsmarker, både på fastmark och myrodlingar. Fastigheterna samt vägen som binder samman dessa har lång kontinuitet och återfinns i generalstabskartan från 1859-78. Vägen har rätats och breddats men följer till stora delar den ursprungliga sträckningen. Till följd av silverbrytningen som startade i Nasafjäll på 1600-talet anlades transportvägar genom området för etapp 1. Utskeppningshamnen låg i Piteå/Öjebyn och den redan befintliga Kristinavägen breddades och förstärktes. Fragment av vägen finns kvar vid bl a Ersträsk och Kilberget. Tre bebyggelseenheter som ödeledas under 1900-talet, Kilbergsheden, Skickligheden och Nilsdal, finns inom Markbygdens vindkraftpark, etapp 1. Vid Kilbergsheden finns husgrunder, brunn, stengärdsgård, stensamlingar och röjda ytor kvar. Vid Skickligheden finns en husgrund, röjda ytor och röjningsrösen. Även vid Ersträsk finns lämningar i form av husgrunder, odlingsspår och tjärdalar. Dessa härrör från en av de äldsta bebyggelserna i bygden, de sk Gammeltomterna. Tomterna härrör från den andra epoken av silverbrytning i Nasafjäll och är från 1700-talet eller möjligen redan från 1600-talet. I anslutning till området för Markbygdens vindkraftpark, etapp1 finns ett antal utvärderade kulturmiljöer; Strömnäs, Infjärdenområdet, Fagerheden, Åträsk inklusive väg 545 därigenom samt Flötuträsk. Byn Strömnäs anlades under 1800-talet och uppvisar ett småskaligt odlingslandskap i småkuperad mark med tillhörande byggnader. Infjärdenområdet innehåller fina gårds- och bymiljöer i ett väl hävdat och vidsträckt odlingslandskap, vilket har lagt grunden för dess utpekande till riksintresse för kulturmiljövården. Byn Fagerheden består av ett välhävdat och öppet odlingslandskap med upprustade slåtterlador som har fått högsta bevarandeklass i länsstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Byn Åträsk, med sitt öppna odlingslandskap, innehållande bl a slåtterängar och lador har till följd av en stor artrikedom fått näst högsta bevarandeklass. Två vägmiljöer, Flötuträsk och väg 545 genom Åträsk, har till följd av sina välbevarade slingriga karaktärer ett bevarandevärde. Sociala strukturer Det storskaliga skogsbruket har lämnat tydliga spår i det omgivande landskapet med avverkningar som genomförts rationellt och storskaligt. Skogsmarken inom området för etapp 1 ägs till stora delar av skogsbolag, men även mindre skogsskiften med privata ägare finns. Mindre områden med naturskog finns vid bl a naturreservatet Svartliden. Området, som huvudsaken består av skogsmark, nyttjas för bärplockning och jakt och då mest av närboende. Det finns även områden som besökare kommer långväga ifrån för att uppleva, Rokån och Roka viltvatten, Svartlidens naturreservat och vandringsleden Nasaleden. Roka viltvatten har skapats genom

uppdämning av Rokträsket och används för fågelskådning, fiske, skoteråkning och utflyktsmål med iordningsställda rastplatser. Fisket i Roka viltvatten är dock dåligt pga humusfärgat vatten och vandringshinder nedströms. Roka viltvatten är visuellt påverkat av de redan uppförda vindkraftverken vid Dragaliden och har tappat i upplevelsevärde avseende natur och rekreation. Svartliden är en lämplig exkursionslokal för undervisning och Nasaleden, en 40 mil lång skoterled mellan Piteå och Nasafjäll, följer Rokån genom Markbyggdens vindkraftpark, etapp 1. Områdets bebyggelse är glest placerad längs väg 543, som korsar områdets norra del, och har ett ursprung som kronotorp knutna till skogsbruket. Figur 4. Roka viltvatten. Figur 5. Vy mot etapp 1 från Sjulnäs vid Svensbyfjärden. Området upplevs som ett stort, sammanhängande och glest befolkat skogsområde. Med undantag av de fina naturmiljöerna vid Roka viltvatten och Svartliden är landskapet i avsaknad av större upplevelsevärden. Närheten till tätare befolkade trakter runt Piteå och odlingsbygderna runt Svensbyfjärden samt närheten till större trafikstråk är en tillgång och bidrar till områdets tillgänglighet. En annan aspekt som präglar upplevelsen av det storskaliga landskapet är att området är mycket snörikt. Detta skapar ett intryck av vildmark och otillgänglighet under vinterhalvåret. Rumslig och visuell struktur I beskrivningen av den rumsliga och visuella strukturen tas ett lite större område i beaktande än det område som berörs av Markbygdens vindkraftpark, etapp 1. Detta för att de planerade vindkraftverken kommer att synas över ett större område och påverka den visuella upplevelsen av landskapet. Denna analys av den rumsliga och visuella strukturen är bland annat baserad på begrepp ur Kevin Lynch metod att analysera landskapet. Metoden används för att beskriva områdets läsbarhet och tydlighet med hjälp av huvudbegrepp som stråk, knutpunkter och landmärken. Även landskapsrum och topografi, struktur och riktning, skala och komplexitet samt vypunkter från omgivande vägar beskrivs. Landskapsrum och topografi Genom höjdskillnader och vegetation bildas mer eller mindre tydligt avgränsade rum i landskapet. Markbyggdens vindkraftpark, etapp 1 utgörs av ett stort, sammanhängande skogsområde, som i den mindre skalan avgränsas av vattendrag och vägar men som i den större skalan utgör en del av en mycket större vidsträckt skogsbygd. Landskapet är småkuperat med mindre, uppstickande höjdformationer som Skogberget, Snöbergen m fl och sluttar ned mot Rokån i sydväst och Lillpiteälven i nordost. Öster om området för etapp 1 uppträder ett nytt landskap med stora odlingsmarker och bebyggelse mot Svensbyfjärden och bildar ett klart definierat landskapsrum med avvikande karaktär. Snöbergen är den första höjd som reser sig över de flacka odlingsmarkerna och utgör en visuell gränsmarkering mellan odlingsbygd och skogsbygd. Mindre landskapsrum inom området bildas runt gårdsställen med öppna ängsmarker, t ex Ersträsk. Landskapsrum bildas även längs vattendrag där angränsande myrmarker skapar öppna områden tydligt avgränsade av skogsmark, t ex Roka viltvatten. Struktur, riktning och stråk Den böljande topografin med omgivande skogklädda höjder gör landskapet riktningslöst i den mer övergripande skalan. De större vattendragen, som Åbyälven och Lillpiteälven, tillsammans med större vägar ger dock en orienterande riktning i nordväst-sydostlig riktning. Denna riktning genomkorsas i väster av väg 515 samt den parallellt följande Stambanan genom övre Norrland. Inom området förstärker Rokån den nordväst-sydostliga riktningen i form av en mindre dalgång eller skärning genom landskapet, bitvis kantat av branta bergssluttningar. Stråk är de leder vi rör oss på och utifrån vilka vi kan observera andra element i omgivningen. Tydliga stråk i området utgörs av de för området större vägar som omger Markbygdens vindkraftpark, etapp1. Inom området utgör vägen mellan Lillpite och Koler ett stråk som korsar den norra delen och vägen mellan Flötuträsk och Keupan ett stråk som korsar den mellersta delen. Skala och komplexitet Landskapet är storskaligt och domineras av vidsträckta barrskogsområden. Det finns relativt få objekt inom området vilket ger ett landskap med låg komplexitet. Landmärken Landmärken är fysiska objekt som bidrar till orienterbarheten i området. Omedelbart nordväst om aktuellt område finns en mindre vindkraftpark, Dragaliden, med 12 st verk. Vindkraftverken utgör tydliga landmärken, framför allt i området nordväst om området för etapp 1. I övrigt är landskapet i avsaknad av tydliga, byggda landmärken men terränggivna landmärken som höjdpunkter i landskapet finns. Snöbergen, som ligger i områdets östra del, syns från bebyggelse och vägar i det öppna odlingslandskapet runt Lillpite och Roknäs och utgör ett landmärke i det området. Valsberget, med skidbacke och skidstadion, och Kalahatten, Piteås mest kända utsiktsberg, ligger sydost om Markbygdens vindkraftpark, etapp 1 och utgör landmärken i omgivningen men är även platser varifrån tydliga utblickar över området för etapp 1 ges. Knutpunkter Knutpunkter är platser dit folk färdas eller uppehåller sig. I detta område utgörs knutpunkterna framför allt av omkringliggande byar och samhällen som boende och besökande är på väg till eller från. Värdefulla bebyggelsegrupper nära området för etapp 1 utgör viktiga karaktärsskapande landskapselement. 5

Koler Piteälven Hultet Dragaliden Ersträsk Rödmyran Kilberget Åträsk Lillpiteälven Rokån Yttersta Åbyälven Skogberget Snöberget Lillpite 6 Långträsk Landskapstypsgräns Samlad bebyggelse Vypunkt från väg ^_ Landmärke Höjd Stråk Färdväg!( Fornminne punkt Fornminne yta Bevarandeprogram odlingslandskap Kulturmiljoprogrammet Naturreservat Natura2000 Naturvärden, inventering Nyckelbiotop, SCA Etapp 1, Markbygdens vindkraftspark Flötuträsk Figur 6. Landskapsanalyskarta - beskrivning av rumslig och visuell struktur. RokånSvartliden Åbyälven Skickligmyran Rokån Fagerheden Rokån Roknäs Roknäsberget Kalahatten Rokån Svensbyån Sjulnäs Svensbyfjärden Svensbyn 0 1 2 4 6 8 10 Km

Värdering av landskapets karaktärer En viss typ av landskap innehåller särskilda kvaliteter som kan vara relaterade såväl till människan och landskapets historiska och framtida bruk som till ekologiska samband och biologisk mångfald. Landskapets kvaliteter kan diskuteras i termer av kunskapsvärden, upplevelsevärden och bruksvärden. Kunskapsvärden utgörs ofta av enstaka element eller mindre områden som skyddade biotoper, fornlämningar eller värdefulla byggnader och sambanden dem emellan. Upplevelsevärden handlar om känslor av igenkännande, nyfikenhet, beundran, hemkänsla, exotism osv. medan bruksvärden handlar om den resurs som landskapet är för boende, näringsliv, rekreation, friluftsliv och som besöksmål. Vindkraftverken planeras i detta projekt inom ett område som inte innehåller särskilt unika värden varken på ett lokalt, regionalt eller nationellt plan. Sett till landskapets kunskapsvärden finns vissa identifierade värdefulla platser varav vissa är skyddade platser. Svartliden i områdets sydvästra del är ett naturreservat och Natura 2000-område bestående av bl a näringsrik granskog, vilket är sällsynt inom det omgivande landskapet. Enstaka fornlämningar och fornminnen finns också men inga värdefulla byggnader. Dessa natur- och kulturvärden är viktiga att bevara. Landskapets upplevelsevärden inbegriper visuella, symboliska och identitetsskapande värden. Det stora vidsträckta skogsområdet som tas i anspråk för Markbygdens vindkraftpark, etapp 1 innehåller inga strukturer med religiös betydelse, övergiven industrimiljö, tydligt gestaltade landskapsrum som uttrycker makt (t ex herrgårdslandskap), kännetecknande naturfenomen eller liknande som gör landskapet intressant. Landskapet inom området för etapp 1 är opåverkat av moderna eller industriella anläggningar. I anslutning till området, vid Dragaliden i nordväst, finns dock en etablering av 12 vindkraftverk. Största kvalitet för området för etapp 1 ligger i dess bruksvärde som en rekreativ resurs för både besökare och boende. De rekreativa värdena hänger samman med de möjligheter till jakt, bärplockning, fiske, fågelskådning, skoteråkning etc som det stora skogsområdet, inklusive dess vatten med fisk- och fågelförekomst, ger. Områdets rekreationsvärde ligger på ett regionalt plan då även människor utanför närområdet söker sig hit för bl a fågelskådning och till viss del fiske längs Roka viltvatten. Detta stråk längs Rokån är viktigt att bevara från vindkraftsetablering. En visuell påverkan är dock oundviklig då området ligger i direkt anslutning till eller inom planerad vindkraftspark. Naturreservatet Svartliden utgör också en rekreativ resurs i området för etapp 1. Det skogsparti som finns mellan Roka viltvatten och Svartliden utgör en viktig visuell inramning av naturreservatet. Markbyggdens vindkraftpark, etapp 1 innehåller inga utpekade regionala eller nationellt värdefulla områden där vindkraftverk, av hänsyn till landskapets karaktär, bör undvikas. Tvärt om finns det inom området delområden utpekade som riksintresse för vindbruk. Figur 7. Vy mot etapp 1 från Lillpite. 7

Känslighets- och tålighetsanalys Landskapets siktlängder, dvs hur långt och över vilka områden som verken kan förväntas vara synbara, variera beroende på landskapstyp. Vegetationen gör att vindkraftverken kommer att bli synbara främst från större öppna ytor, exempelvis odlad mark, öppna myrar och sjöar. Siktlängderna i skogslandskapet är korta och fås framför allt från höjdlägen i terrängen, t ex Vallsberget och Kalahatten. I det öppna och i öster även flacka jordbrukslandskapet är däremot siktlängderna långa och vindkraftsparken kommer att utgöra ett tydligt inslag i landskapsbilden. De planerade vindkraftverken kommer att förses med hinderbelysning och kan i och med det bli synliga på flera mils avstånd om man har en fri vy från en högt belägen utblickspunkt. Landskapet innehåller inga tydliga byggda landmärken som kommer att riskera konkurrens från vindkraftverken. Snöbergen, i områdets östra del, utgör ett landmärke i form av en tydlig höjd och utgör dessutom gräns mellan två landskapskaraktärer. Visuellt sett är denna gräns viktig att upprätthålla. Vindkraftverken kan med fördel placeras så att gränsen mellan det mer kuperade skogslandskapet och det flacka älvdalslandskapet med odlingsmarker förstärks. Detta kan t ex uppnås genom en sammanhållen anläggning med en tydlig början och slut vid betraktande av vindkraftparken på avstånd från viktiga utsiktspunkter och där inga enskilda verk sticker ut från gruppen. Att hålla Snöbergens topp samt öst- och nordsluttning fria från vindkraftverk gör att Snöbergens funktion som landmärke upprätthålls. Ett antal värdefulla naturtyper finns i området och utgörs förutom av ett fåtal mindre skogsområden av stora odikade våtmarker, vissa sumpskogar samt markområden vid bäckar och tjärnar, se naturvärdesinventering. Dessa områden är olämpliga för vindkraftsetablering då värdena riskerar att gå förlorade. Se karta, figur 4.2.2 i MKB, som redovisar områden som har undantagits för etablering av vindkraft. De kulturlämningar och kulturmiljöer som finns inom området för etapp 1 kan fysiskt gå förlorade eller påverkas negativt genom visuell förändring där samband mellan platser bryts. Ett område, Dragaliden, med totalt 12 vindkraftverk finns omedelbart nordväst om det området som nu är aktuellt för etapp 1. I och med att Dragaliden angränsar till detta område kommer det efter den nya etableringen att uppfattas som att verken tillhör samma område. Landskapets största värde är dess storskalighet med sammanhängande skogsområden och vattendrag relativt nära bebyggda miljöer i byar som Koler, Långträsk, Lillpite, Roknäs, Åträsk m fl. Detta gör området attraktivt för rekreation och friluftsliv som jakt och till viss del även fiske och fågelskådning. Inom själva området för etapp 1 finns endast ett fåtal byggnader som nyttjas tillfälligt. I närområdet finns, framför allt i öster, större byar där de boende kommer att få en vindkraftpark inom synhåll. I det stora hela kan dock området betraktas som ett relativt glesbefolkat område trots dess närhet till staden Piteå. Figur 9. Fritidsbostad vid väg 543 mellan Ersträsk och Kilberg Sammantaget kan sägas att landskapets storskalighet, med i huvudsak vidsträckt skogsmark utan större bebyggelsegrupperingar i dess omedelbara närhet, gör landskapet relativt tåligt för förändringar utan att dess karaktär eller utvecklingsmöjligheter påverkas påtagligt. 8 Figur 8. Vy mot etapp 1 från Åträsk i norr. Öppna odlingsmarker ger långa siktlängder.

MARKBYGDENS VINDKRAFTPARK, ETAPP 1 - Lokalisering och utformning Vindkraftverken har placerats så att de i sin helhet ligger inom ett stort, något kuperat skogsområde med få referenser till den mänskliga skalan. Utgångspunkten vid placeringen av verken har varit att få så optimala vindförhållanden som möjligt men även att undvika viktiga natur- och kulturområden. Detta har medfört att verken inte har placerats i grupper eller i tydligt mönster som kan ge vindkraftsparken en tydlig struktur. Istället följer verken landskapets topografi. Eftersom de flesta vindkraftverk är av samma höjd kommer det att finnas en stor variation i navens höjder över horisontlinjen. Vid färgsättning av verken eftersträvas en så lite färgkontrast som möjligt för att minimera påverkan på omgivningen. Verken ges en svagt ljusgrå kulör vilket i de flesta fall ger lägst kontrast till himlen. Då tornen är placerade i skogslandskap färgas nedre delen av verken i olika gröna nyanser. För byggande av verken behöver ca 9 mil av det befinliga skogsbilvägnätet rustas upp och ytterligare ca 15 mil väg behöver byggas. Verken monteras på ett ca 1000 m3 stort fundament. I anslutning till fundamentet byggs en ca 4700 m2 stor uppställningsyta för de kranar som ska montera verket. El från verken distribueras via jordkabel till transformatorstationer i vindkraftsparken och vidare via luftledningar för anslutning till befintligt regionalt nät eller stamnät öster om etableringsområdet. Vindkraftverk Väg klass 3 Väg klass 2 Väg klass 1 130 kv 0 1 2 4 6 8 Figur 11. Karta redovisande aktuell parklayout Figur 10. Exempel på en befintlig skogsbilväg som förstärkts för bygget av vindkraftverken i Dragaliden. 10 Km Etapp 1, Markbygdens vindkraftspark 9

Anpassningsåtgärder Den värdering av landskapets karaktärer samt den känslighetsoch tålighetsanalys som gjorts, har resulterat i att ett antal viktiga platser avseende landskapsbilden pekats ut. Dessa platser har bl a valts ut med tanke på rekreationsvärden. Utsikten och upplevelsen av landskapet från vissa områden, både inom och utanför området för etapp 1, har varit styrande. Höjderna inom området för etapp 1, Skogberget samt Lilla och Stora Snöberget, har pekats ut som viktiga platser för landskapsbilden eftersom synligheten här blir stor. Placering av verk på höjderna skulle innebära en ojämnare linje av vindkraftverk med vissa verk som sticker upp vid betraktelse av vindkraftparken från avstånd än vad som är fallet om höjderna undviks. Snöbergen har även pekats ut som en visuell gränsmarkering mellan skogsbygd och odlingsbygd. Dragaliden Hultet Ersträsk Rokån Rödmyran Kilberget Åträsk Lillpiteälven Skogberget Snöberget Yttersta Lillpite Förutom dessa viktiga platser för landskapsbilden har generell hänsyn tagits till vissa andra områden som våtmarker och sjöar, infrastruktur, skyddsvärd mark enligt kulturmiljöprogrammet samt skogliga värden och områden med höga naturvärden. Se avsnitt 4.2 Generella skyddsåtgärder i MKB. Ett hänsynstagande för dessa områden innebär indirekt även ett hänsynstagande för landskapsbilden, även om det handlar om upplevelsen av landskapet inom ett begränsat närområde. Avseende anpassningsåtgärder för närliggande bebyggelse som Hultet, Fagerheden, Pålboda, Lidbodarna och Yttersta har en sådan hänsyn tagits då utformningen av området för etapp 1 gjordes. Områdesavgränsningen lades ca 1-2 km från bebyggelsen med avsikt att man på dessa platser inte skulle få vindkraftverk direkt utanför fastigheterna. Hänsynsytor och ytor av särskild vikt för landskapsbilden redovisas i figur 13. Flötuträsk Etapp 1, Markbygdens vindkraftspark Åbyälven Hänsynsyta landskapsbild Yta av vikt för landskapsbilden Rokån Svartliden 0 1 2 4 6 8 10 Km Skickligmyran Figur 13. Karta med platser av särskild vikt för landskapsbilden samt hänsynsytor avseende landskapsbilden Rokån Fagerheden Rokån Rokån Svensbyån Roknäsberget Kalahatten Roknäs 10

Visuella konsekvenser av vindkraftsetablering Landskapsrum och topografi Området för etapp 1 ligger inom ett landskapsrum, ett stort och sammanhängande skogsområde, vilket gör att vindkraftparken kan upplevas vara tydligare avgränsad än om anläggningen hade sträckt sig över två landskapsrum. Den småkuperade terrängen med uppstickande höjdformationer ger en komplex topografi där förutsättningarna för att formera en vindkraftsanläggning med en tydlig struktur inte är goda. Vindkraftverken följer istället landskapets topografi. Detta ger ett rörigare intryck än en vindkraftanläggning där verken placerats i ett geometriskt mönster. Upplevelsen av ett sådant tydligt ordnat mönster förutsätter dock verk av samma höjd utplacerade i ett flackt landskap vilket i praktiken endast är möjligt för vindkraftparker placerade till havs. För att ett mönster skall upplevas i kuperad terräng krävs en individuell höjd för varje verk, vilket inte bedöms vara praktiskt eller ekonomiskt genomförbart. Vindkraftparken utformas som en sammanhängande anläggning med en upplevd tydlig början och slut. På avstånd upplevs vindkraftparken som en samlad anläggning som sträcker sig längs skogslandskapets böljande horisontlinje, se fotomontage från Vallsberget i figur 14. Struktur, riktning och stråk Utbredningen av området för etapp 1 följer de naturliga riktningarna i landskapet med huvudstråk som går från sydost till nordväst. Området korsar inga viktiga stråk utan avgränsas av trafikstråk som vägar och järnvägar samt av naturliga låglänta stråk i landskapet som Rokån och Lillpiteälven. De luftledningar som anläggs för att transportera el kommer med sina ledningsgator kunna synas på håll som linjer genom skogslandskapet även utanför området för etapp 1. Landskapet tillförs nya stråk som till viss del splittrar skogsområdet och förstärker exploateringen av området. I sänkorna mellan Gråberget, Skogberget och Snöbergen placeras inga verk vilket gör att en form av stråk skapas genom området. Dessa är dock inte tillräckligt breda och distinkta för att upplevas som tydliga stråk utan ses mer som utglesningar av verk i vindkraftparken. Skala och komplexitet Vindkraftsanläggningen tillför inte landskapet någon ny skala utan den understryker snarare landskapets storskalighet. Landskapet bör även efter etablering kunna upplevas som enhetligt trots att parklayouten inte tar utgångspunkt i ett tydligt geometriskt mönster eller planerade gruppformationer. Storskaligheten understryks av att etableringen kan upplevas som en sammanhängande park från flera platser i landskapet. Verkens till synes slumpvisa placering med navhöjder som följer landskapets höjdförändringar ger ett oregelbundet intryck, vilket tillför landskapet en ökad komplexitet. Landmärken Landskapet innehåller inga viktiga byggda landmärken som kan konkurreras ut av vindkraftverken. Vindkraftverken i Dragaliden, som idag utgör ett landmärke i området, kommer att upplevas utgöra en del av den stora vindkraftparken i etapp 1. Snöbergens betydelse som naturgivet landmärke från t ex Sjulnäs minskar. Den höjdmarkering som Snöbergen utgör förtas delvis i horisontlinjen av de vindkraftverk som omger Snöbergen. Vindkraftparken kommer att utgöra ett nytt industriellt landmärke med stor synlighet på långt avstånd och från ett flertal platser i omgivande landskap. Knutpunkter Knutpunkter återfinns inte inom området för etapp 1 utan runtom vindkraftparken varför dessa inte kommer att förändras till följd av etableringen. Knutpunkterna har här också en mer funktionell betydelse än en visuell sådan. Figur 14. Fotomontage från Vallsberget 11

Vindkraftparken betraktat från närliggande miljöer Naturmiljöer Naturreservatet Svartliden Naturreservatet kommer att omgärdas av vindkraftverk. Merparten av vindkraftverken i området för etapp 1 ligger i norr och öster om reservatet men en rad verk finns även i väster och söder mellan Rokån och reservatet. Upplevelsen av naturreservatet ur ett landskapsbildsperspektiv kommer att förändras från ett lugnt område med höga rekreativa värden till ett område som är mycket påverkat av vindkraftsetableringen, framför allt ljudmässigt. Även om reservatet består av skogsmark och saknar en öppen utsiktspunkt varifrån vindkraftsparken kan överblickas och de höga träden har en viss döljande effekt så kan enskilda verk komma att framträda tydligt från naturreservatets ytterområden. De snurrande rotorbladen drar blickarna till sig och närheten till verken innebär även en ljudmässig påverkan som ett störande inslag i naturupplevelsen. Det skogsparti som finns mellan Roka viltvatten och Svartliden är viktigt för att vindkraftverken ska synas så lite som möjligt. Konsekvensen av vindkraftetableringen blir att naturreservatet tappar i attraktivitet som utflyktsmål för att uppleva en orörd naturmiljö. Figur 15. Fotomontage från Rokmyran Roka viltvatten Rokån med Roka viltvatten har idag ett visst värde som utflyktsmål för friluftsliv och rekreation. Det öppna landskapsrum som skapas vid myrmarkerna och sjöbildningarna ger fri vy över vindkraftsetableringen som redan finns på Dragaliden. Ytterligare vindkraftverk inom området för etapp 1 kommer bara att förstärka upplevelsen av den totala dominansen som verken har över omgivande skogslandskap. Av de tidigare landskapsbildsvärdena avseende ett stort naturområde med utblickar över sjöar och skogslandskap kommer inget att finnas kvar. Landskapsbilden domineras av vindkraftverk vilket för de vindkraftsintresserade skapar en ny attraktion i området där verken kan studeras på relativt nära håll. Snöbergen Snöbergen ligger lite indraget i landskapet från den fysiska gränsen mellan skogsmark och odlingsmark. Denna gräns återfinns i låglandet närmare Svensbyfjärden. I och med att Snöbergen tydligt avviker från låglandets flacka topografi utgör bergen en visuell gränsmarkering mellan odlingsbygd och skogsbygd. Snöbergen utgör även ett naturligt landmärke från bebyggelsen i Lillpite, Sjulnäs och Roknäs. Genom en modifierad placering av vindkraftverken där vissa ytor av vikt för landskapsbilden hållits fria från etablering hade påverkan på gränsen kunnat mildras. Till följd av att hänsyn har tagits till bl a ytor med höga naturvärden vid placering av verken, se figur 4.1.2 i MKB, har den yta som är tillgänglig för etablering av vindkraftverk inom området för etapp 1 dock krympt avsevärt. Detta har lett till ett val vid placeringen av verk där bevarandet av de visuella värdena runt Snöbergen inte har prioriterats. Detta har inneburit att vindkraftverk även har placerats på sluttningen öster om Snöbergen. Påverkan på landskapsbilden blir i och med detta negativ då Snöbergens betydelse som gränsmarkering luckras upp, vindkraftverken spiller över på fel sida. Verken upplevs dock fortfarande tillhöra skogsbygden och gör inget direkt visuellt intrång i odlingsbygden. Snöbergens betydelse som landmärke från t ex Sjulnäs minskar också. Härifrån döljs delvis den höjdmarkering som Snöbergen utgör i horisontlinjen av de vindkraftverk som omger Snöbergen. Konsekvensen av vindkraftverkens placering öster om Snöbergen blir en förskjutning av den visuella gränsmarkeringen mellan kuperad skogsbygd och flack odlingsbygd. Upplevelsen av Snöbergen som ett tydligt landmärke minskar. Med den föreslagna parklayouten kommer vindkraftverken att dominera landskapet. Vindkraftparkens början kommer att upplevas som den nya visuella gränsen mellan skogsmark och odlingsmark. Upplevelsen av förskjutningen av gränsmarkeringen mellan skogsbygd och odlingsbygd är dock olika beroende på betraktelsepunkt. Tydligast blir denna gränsförskjutning från Yttersta medan man från utsiktsplatsen på Kalahatten eller Vallsberget upplever en längre horisontlinje där Snöbergen mer upplevs ingå och ligga mitt i en lång linje av höjdformationer. Vindkraftparken kommer att utgöra ett nytt industriellt landmärke med stor synlighet på långt avstånd och från ett flertal utsiktspunkter i omgivande landskap. För besökare uppe på Stora Snöberget kvarstår en fri vy mot Lillpite även om omkringliggande verk kommer att synas och påverka intrycket. I och med att en yta mellan Lilla och Stora Snöberget hållits fri från vindkraftverk bevaras ett visst visuellt samband mellan topparna. 12

Figur 16. Fotomontage från Sjulnäs Figur 17. Fotomontage från Yttersta Figur 18. Fotomontage från Kalahatten 13

Boendemiljöer Yttersta Bebyggelsen i Yttersta ligger direkt nordost om området för etapp 1. Bebyggelsen är sedan tidigare opåverkad av vindkraft och de omgivande ängarna och odlingsmarkerna ger till viss del fria, om än korta, utblickar, begränsade av skogsvegetation, över området för etapp 1. Från Yttersta blir påverkan på landskapsbilden påtaglig i och med att de höga vindkraftverken upplevs på relativt nära håll. Från väg 543 finns det närmaste verket ca 1,8 km bort. Vindkraftverken är sedan placerade på sluttningen upp mot Snöbergen vilket ger stor synlighet. Tydligast blir förändringen från de fastigheter som omges av odlingsmarker eftersom skogsvegetationen här inte har någon döljande effekt. Konsekvensen på landskapsbilden av etableringen av vindkraftparken blir att ett boende som tidigare upplevdes ha ett avskilt läge i en mindre jordbruksby nu upplevs vara tydligt påverkat av vindkraft. Ett sätt att minska inverkan på landskapsbilden kan vara att anlägga skogsridåer runt fastigheterna. Då dessa idag i flertalet fall har fina vyer över odlingsmarkerna bedöms en sådan åtgärd vara av mer skada än nytta och utgör därmed inget alternativ. Hultet Påverkan på landskapsbilden från bebyggelsen i Hultet blir påtaglig om än inte så dramatisk som det nära läget skulle kunna ge intryck av. Från Hultet är det närmaste verket placerat ca 1,2 km bort. Hultet är placerat just nordväst om området för etapp 1 vilket innebär att man har utblick över vindkraftparkens ena kortsida. Detta innebär att vindkraftverken syns längs en relativt kort sträcka bakom skogsranden. Även om ett flertal verk blir synliga härifrån dominerar de inte platsen i och med att hela vindkraftsetableringen inte är synlig. Konsekvensen på landskapsbilden av etableringen av vindkraftparken blir att ett boende som tidigare upplevdes ha ett avskilt läge i skogsbygden nu upplevs vara tydligt påverkat av vindkraft. Ett sätt att minska inverkan på landskapsbilden kan vara att anlägga skogsridåer runt fastigheterna. Då dessa idag i flertalet fall har fina vyer över odlingsmarkerna bedöms en sådan åtgärd vara av mer skada än nytta och utgör därmed inget alternativ. Figur 19. Fotomontage från Hultet 14

Fagerheden Ersträsk och Kilberg Bebyggelsen i Ersträsk, mellan Ersträsk och Kilberg samt i Kilberg ligger längs den väg, väg 543, som korsar norra delen av området för etapp 1. Bebyggelsen kommer att vara omgärdad av vindkraftsetableringar. Utblickarna över landskapet från fastigheterna kommer både visuellt och upplevelsemässigt via ljudet från rotorbladen helt att domineras av vindkraftverk. Av det lugna och avskilda läget i skogsmiljö kommer inget att finnas kvar efter vindkraftsetableringen. Landskapsbildsmässigt är området förstört så länge vindkraftverken finns på platsen. I figur 22 nedan visas hur en vindkraftetablering kan upplevas inifrån parken. Fotot är taget i Dragaliden, öster om området för etapp 1, där det idag finns 12 vindkraftverk. Figur 20. Vy mot etapp 1 från väg 373 vid Fagerheden före etablering. Figur 21. Karta visande fotopunkt i Dragaliden Bebyggelsen i Fagerheden ligger längs väg 373 söder om området för etapp 1 och omges av odlingsmarker. Från vägen är det närmaste vindkraftverket placerat ca 1 km bort. Konsekvensen på landskapsbilden av etableringen av vindkraftparken blir att ett boende som tidigare varit opåverkat av vindkraft och upplevdes ha ett avskilt läge i skogsbygden nu upplevs vara tydligt påverkat av vindkraft. Ett sätt att minska inverkan på landskapsbilden kan vara att anlägga skogsridåer runt fastigheterna. Då dessa idag i flertalet fall har fina vyer över odlingsmarkerna bedöms en sådan åtgärd vara av mer skada än nytta och utgör därmed inget alternativ. Figur 22. Foto från vindkraftetableringen i Dragaliden 15

Vindkraftparken betraktat från närliggande vägmiljöer Markbygdens vindkraftpark, etapp 1 ligger i ett glest befolkat skogslandskap och upplevs främst av förbipasserande som trafikerar de vägar som omger området. I kartan, figur 6, markeras de platser varifrån man har god utblick över vindkraftparken från omgivande större vägar. I fotomontagen nedan visas hur vindkraftparken kan komma att upplevas från vägen genom Tällträsk, väg 546, norr om området för etapp 1 och från väg 373 vid Fagerheden/Djupdal söder om området för etapp 1. Figur 23. Fotomontage från väg 373 Fagerheden/Djupdal. Figur 24. Fotomontage från Tällträsk 16

Sammanfattande bedömning Den stora etableringen av vindkraftverk som planeras inom Markbygdens vindkraftpark, etapp 1 kommer att medföra stora förändringar i landskapsbilden. I och med att det är ett så stort antal vindkraftverk som kommer att etableras kommer dominansen över landskapets uttryck att bli total. Trots landskapets storskalighet och tålighet för nya inslag kommer den förändring som de nya verken innebär bli mycket påtaglig. Verken kommer inte att kunna infogas i landskapet utan kommer att utgöra dominerande inslag i miljön. Landskapet innehåller dock inga andra viktiga visuella värden eller byggda landmärken som kan konkurreras ut. Det finns inte heller andra moderna landskapselement som större kraftledningar eller industribyggnader som kan samverka med vindkraftsetableringen. Snöbergens betydelse som naturgivet landmärke kommer dock att minska då bergen ligger i den horisontlinje som kommer att domineras av vindkraftverk. Den visuella gränsmarkering som Snöbergen utgör mellan kuperad skogsbygd och flack odlingsbygd förskjuts och kommer fortsättningsvis att utgöras av vindkraftverk. Vindkraftverkens placering utan planerade gruppformationer eller geometriskt mönster gör att den visuella störningen i landskapet kommer att bli större än om så hade varit fallet eftersom landskapet då hade tillförts minsta möjliga komplexitet. En vindkraftpark utformad med vindkraftverk placerade i ett tydligt mönster är dock i praktiken inte genomförbart i skogsbygd. De skogsbilvägar som anläggs splittrar upp skogsområdet ytterligare men innebär samtidigt ökad tillgänglighet. Luftledningarna, med sina ledningsgator, kan komma att synas på håll som linjer genom skogslandskapet även utanför området i etapp 1. Ledningarna förstärker exploateringen av landskapet. Vindkraftverken kommer även att medföra buller och skuggor, och kan också ge ljusstörningar på grund av hindermarkering (se avsnitt 4.5, 4.7 och 4.8 i MKB). Detta påverkar människors upplevelse av landskapet och därmed landskapets attraktivitet och användbarhet. Ur ett rekreativt perspektiv är bebyggelsenära landskap fria från buller och andra störningar en bristvara. En aspekt av vindkraftsetableringen blir att en miljökvalitet som tystnad kommer att försvinna från området. Dock är det få permanentbostäder som ligger i direkt närhet till området för etapp 1. Landskapets karaktär kommer att förändras med en vindkraftsanläggning och upplevelsen av området efter en förändring kommer att kräva en mental omställning av den som betraktar det. En sådan total förändring av landskapet som är aktuellt i Markbygden medför även nya sätt att betrakta landskapet. Det området tappar i attraktivitet på ett lokalt och regionalt plan avseende rekreation kommer att ersättas av en ny typ av attraktivitet kopplat till vindkraftparken. Området för etapp 1 kommer att få ett attraktionsvärde på ett nationellt och internationellt plan då människor kommer att söka sig till området för att uppleva den storskaliga vindkraftetableringen. Att den lokala påverkan och förändringen blir stor är dock klart. Figur 25. Karta med utsiktplatser mot Dragalidens vindkraftetablering Dragalidens vindkraftetablering om 12 vindkraftverk finns nordväst om området för etapp 1. Här finns möjlighet att, utöver den information som fotomontagen ger, bilda sig en uppfattning om hur vindkraftverk kan upplevas i landskapet. I kartan i figur 25 pekas platser ut varifrån dessa vindkraftverk kan studeras på plats. 17

Figur 26. Vy idag mot Markbygden vinkraftpark etapp 1 från Sjulnäs, en by i odlingsbygden vid Svensbyfjärden. Snöbergen anas bakom bondgården. 18